Yrsel

VO Öron- Näs- och halssjukvård
Dokumenttyp
Beskrivning; Instruktion;
Titel
Yrsel
Författare/dokumentansvarig
Mikael Karlberg
Ursprungsdatum
Godkännare
2003.04.14
Mikael Karlberg
Gäller för (målgrupp)
ÖNH-kliniken
Sida
1(3)
Kapitel
Gäller from
2008.04.18
Giltigt t o m
Tills vidare
Yrsel
Yrsel är ett mycket vanligt symptom, som kan vara väldigt skrämmande. Yrsel utan andra
samtidiga symptom är oftast godartad och inte tecken på allvarlig sjukdom. Yrsel kan vara
ihållande eller komma i upprepade attacker. Det finns ett otal olika orsaker till yrsel. I de
flesta fall beror yrsel på en störning i innerörats balansorgan. Den vanligaste orsaken är s k
godartad lägesyrsel (benign paroxysmal positionell vertigo).
Vad beror yrsel på?
Yrsel uppstår när signalerna från de olika sinnessystemen – synen, innerörats balansorgan,
leder och musklers känselsinne – inte stämmer överens inbördes (se figur). Detta uppstår vid
störningar eller sjukdomar i ett eller flera av sinnessystemen. Ibland uppstår yrsel när något
sinnessystem ”luras”, som vid besök på Lustiga huset eller ”överbelastas”, som vid sjösjuka.
Yrsel kan också uppstå när hjärnan har svårt att sammanställa informationen från de olika
sinnessystemen. Detta kan hända när man är mycket stressad eller mycket trött.
Vanliga yrselsjukdomar
Godartad lägesyrsel (kristallsjuka, öronstenssjuka)
Den vanligaste orsaken till karusellyrsel. Snabbt påkommande, kortvarig karusellyrsel, som
uppstår vid lägesförändringar, t ex när man lägger sig ner eller reser sig upp, när man vänder
sig på sidan i sängen eller när man böjer sig framåt eller bakåt. Yrselanfallet klingar av inom
30-60 sekunder men återkommer vid förnyade lägesändringar. Ofta känner man sig också
ostadig. Orsakas av att lösa ”öronstenar” i innerörat, vid lägesändringar, flyttar sig och
irriterar balansorganet. Lätt att diagnostisera och bota.
Vestibularisneuronit (virus på balansnerven)
Snabbt påkommande, ihållande, kraftig karusellyrsel, oftast med illamående och kräkningar.
Yrseln är kraftig under några dagar och avtar successivt i intensitet. Orsakas av att en virusinfektion plötsligt nedsätter funktionen i ena örats balansnerv.
Ménières sjukdom
Yttrar sig som plötsliga attacker med karusellyrsel, illamående och kräkningar, ofta i kombination med ensidig hörselnedsättning, öronsus och en fyllnadskänsla i örat. Attackerna varar
från 30 minuter upp till flera timmar. Beror på en störning i innerörats vätsketryckreglering.
Fobisk postural yrsel (marksvindel)
Ostadighetskänsla när man står eller går. Rädsla för att falla. Sekundkorta attacker med en
känsla av att man själv eller omgivningen rör sig. Ofta attacker med ångest, obehag och hjärtklappning. Attackerna utlöses ofta på öppna platser eller stormarknader och man har en tendens
att undvika dessa platser eller situationer. Beror på att balanssystemet blivit ”överkänsligt” och
att man försöker styra balansen med viljan istället för att den sköts ”automatiskt”.
Dokument ID
Filnamn/Sökväg
Error! AutoText entry not defined.
Dokumenttyp
Beskrivning; Instruktion;
Titel
Yrsel
Författare/dokumentansvarig
Mikael Karlberg
Kapitel
Sida
2(3)
Version
Undersökningsmetoder vid utredning av yrsel
Den viktigaste ”undersökningen” vid yrsel är att doktorn tar en noggrann sjukhistoria med
analys av hur yrseln upplevs, vad som utlöser den och om den åtföljs av andra symptom.
Många mediciner kan ge yrsel som biverkan och det är viktigt att doktorn får veta vilka
mediciner man tar. Eftersom yrsel beror på att sinnesorganens information inte stämmer
överens är det viktigt att undersöka alla sinnena: öron och hörsel, ögon och syn, balansorganet
och dess reflexer till ögon och muskulatur, känsel i fötter och underben, att göra en övergripande neurologisk undersökning och att undersöka hjärta-kärl och blodtryck. Ofta gör
doktorn också speciella provokationsrörelser för att försöka ”locka fram” yrseln och därmed
kunna ställa diagnosen (s k Dix-Hallpike-test vid godartad lägesyrsel).
Balanslaboratoriet vid Öron-, näs- och halskliniken, USiL i Lund
Här finns läkare, sjuksköterska, laboratorieassistent, sjukgymnast och psykolog med speciellt
intresse och kunskap för utredning och behandling av yrselsjukdomar och balansrubbningar.
Hit kan man remitteras av sin distriktsläkare eller familjeläkare eller av läkare på någon annan
av Universitetssjukhusets kliniker. Här finns möjlighet att med en lång rad metoder närmare
undersöka balanssystemets funktion.
Sammanställning i
hjärna och nervsystem
Synsinne
Arbetsorder
till musklerna
Balanssinne
Muskel- och
ledsinne
Hud - känsel
Information
Rörelse
Dokumenttyp
Beskrivning; Instruktion;
Titel
Yrsel
Författare/dokumentansvarig
Mikael Karlberg
Kapitel
Sida
3(3)
Version
Behandling av yrsel
Behandlingen beror naturligtvis på vad som har orsakat yrseln. Vid godartad lägesyrsel kan
doktorn ofta lätt flytta de lösa ”öronstenarna” dit de hör hemma. Då upphör yrseln.
Vid vestibularisneuronit är man ofta så yr att man inte kan äta och dricka. Man behöver då några
dagars sjukhusvård. Så snart det går ska man utmana yrseln och försöka vara ”så yr som man står
ut att vara” för balanssystemet ska kunna justeras. Det går aldrig att vila sig frisk från yrsel!
Ménières sjukdom behandlas ofta med saltreducerad kost (se www.onh.lu.se/pat/index.htm
för kostråd vid Ménières sjukdom) och vätskedrivande mediciner. Ibland sätter man in ett
tryckutjämnande rör i trumhinnan.
Vid fobisk postural yrsel är en noggrann utredning en del i behandlingen eftersom det är viktigt
att man blir övertygad om att man inte lider av en farlig sjukdom. Sedan kan man ofta bli hjälpt
av speciell träning och att aktivt uppsöka de platser och situationer, som brukar utlösa yrseln.
Oftast klarar patienten att göra denna träning själv men ibland stöd från sjukgymnast eller
psykolog behövas. I vissa fall har mediciner mot depression och ångest mycket god effekt.
När ska jag kontakta sjukvården?
Vad ska jag göra om jag drabbas av yrsel? Oftast är yrsel helt ofarligt och det är i ytterst få
fall som den är tecken på något livshotande tillstånd. Oftast behöver man inte vända sig till
sjukhuset för att få vård. I första hand vänder man sig till sin vårdcentral eller till Sjukvårdsupplysningen på telefon 020-43 44 44.
Sök akut om
Om man får andra symptom samtidigt med yrseln, till exempel sned mungipa eller förlamning
i ena sidan, kan man ha drabbats av slaganfall, stroke, och då måste man söka vård snabbt.
Det samma gäller om man plötsligt får mycket kraftig yrsel som inte går över, eftersom det
också kan vara tecken på stroke. Ring 112 eller 020-43 44 44.
Man bör söka hjälp direkt om man samtidigt som man får yrsel märker andra symptom:
• förlamning eller domning i ena sidan av kroppen eller ansiktet
• ont i örat eller sus i örat
• suddig syn eller ser blixtar framför ögonen
• våldsamma kräkningar
• kraftig huvudvärk
• inte klarar sig själv utan riskerar att falla och skada sig