Läslyft – läskompetens i
styrdokument och undervisning
Läskompetens (skolverket 2013) – att förstå,
använda, reflektera över och engagera sig i
texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina
kunskaper och sin potential och för att delta i
samhället.
Literacypraktik – olika sätt att läsa text i olika
sammanhang.
Macken –Horarik(2011)
Tre domäner
• Den vardagliga
• Den specialiserade
• Den reflekterande och kritiska
Luke och Freebodys resursmodell
• Kodknäckande
• Textdeltagande- skapa mening genom
förkunskaper, kulturell förståelse, tolka bilder,
göra inferenser
• Textanvändande- läsa och tolka texter i olika
genrer i olika sociala situationer.
• Kritiskt granskande – förstå vem som står bakom
och hur innehåll och budskap formas beroende
på vem som har skrivit och vem som läser.
Liberg(2010)
• Textrörlighet – att närma sig en text på olika
sätt från olika håll.
• Att gå i dialog med och engagera sig i texten
• En hög grad av textrörlighet är ett tecken på
djupare förståelse.
Langer(2005,2011)
• Faser
• Textbaserad rörlighet- inne i texten, dra ut
huvudpunkter i texten, dra slutsatser, värdera
innehållet.
• Utåtriktad textrörlighet- inifrån och ut-associera
till upplevelser eller tidigare kunskaper om
ämnet.
• Interaktiv textrörlighet- utifrån och in –
reflektera över författarroll och läsarroll eller över
textens funktion.
• Hur eleven lyckas med textrörlighet
• Graden av stöttning.
• Individuella förutsättningar som intresse och
engagemang.
• Textens innehåll och abstraktionsnivå.
• Skillnader mellan lågpresterande och
högpresterande.
• Skillnader i ämne
• Stöttande samtal gör skillnad.
Styrdokumentens textaktiviteter
• Berätta
• Återberätta
• Beskriva
• Instruera
• Förklara
• Ta ställning
