1
Barn - och utbildningsförvaltningen
Förskoleområde Söder
Berga förskola
Malin Willix
Tel 016 710 51 26
[email protected]
Rev 161219
Plan för likabehandling för Berga förskola
Vision
På Berga förskola har vi positiva förväntningar på barnen.
På Berga förskola känner sig alla barn trygga, bemöts och behandlas med respekt för
sin individualitet – allas rätt till att vara olika ska respekteras.
Alla barn vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver stöd
och hjälp.
Alla vårdnadshavare vet var och vem de ska vända sig till om de upplever att deras
barn är utsatt.
Alla vuxna arbetar medvetet och aktivt för att likabehandlingsplanen följs.
Alla på Berga förskola, barn och vuxna, ska tillsammans vara delaktiga i att skapa en
trygg miljö som är fri från trakasserier, diskriminering och kränkande behandling
I skollagen (2010:800) kap 6 samt i diskrimineringslagen(2008:567) 3 kap 16§ finns lagar om
förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens syfte
är att förtydliga förskolans och skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och
elevers trygghet i förskolan/skolan – rätten till att var olika.
Verksamheten ska ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande
behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop till en plan mot diskriminering och
kränkande behandling. Planen beskriver förskolans främjande, förebyggande och åtgärdande
arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning och ålder.
En ny plan ska upprättas varje år där olika kartläggningar ligger till grund för att identifiera
risker i verksamheten. Efter kartläggning sätts nya mål för verksamheten som utvärderas i
slutet av läsåret. Personal, barn och vårdnadshavare ska vara involverade i detta arbete.
Till dig som barn
Om någon eller flera i förskolan gör något mot dig som inte känns bra eller om du känner dig
ensam och utanför, så ska du prata med en vuxen på förskolan. All personal i förskolan är
skyldig att göra något om du ber om hjälp med sådana saker.
Du kan också berätta hemma och be en vuxen, eller någon annan du har förtroende för,
kontakta förskolan.
Till dig som vårdnadshavare
Du som vårdnadshavare bör kontakta förskolan om du befarar att ditt eller något annat barn
far illa. Om ditt barn berättar om något som hänt i förskolan som han/hon upplevt som är
kränkande eller diskriminerande bör du kontakta pedagogerna eller förskolechefen på
förskolan.
1 (6)
2
Vid funderingar eller oro: Tveka inte att ta kontakt med oss på förskolan.
Kontaktuppgifter personal
Förskolechef: Malin Willix 016 -710 51 26
Hemvist Våga:070-089 34 25
Hemvist Veta: 070-089 34 26
Hemvist Vilja: 070-089 34 27
Hemvist Växa: 070-089 34 28
Huvudman:
Huvudmannen är Barn och utbildningsnämnden.
Vid akuta händelser kontaktar förskolechef skolchefen för förskolan.
Kränkningar ska skickas till registratorn på barn och utbildning, därefter redovisas
anmälningarna till Barn och utbildningsnämnden.
Berga förskolas likabehandlingsplan
Barnen på Berga förskola har rätt till en trygg arbets- och lekmiljö. Likabehandlingsplanens
syfte är att främja och förebygga alla former av trakasserier, diskriminering eller kränkande
behandling. Planen gäller trakasserier, kränkningar samt diskriminering mellan barn och
mellan personal och barn.
Vi arbetar också med eventuella trakasserier, kränkningar mellan personal samt om
vårdnadshavare kränker eller diskriminerar andras barn.
På Berga förskola tar vi avstånd från alla tendenser av trakasserier, kränkningar och
diskriminering. Den som upplever att han/hon blivit kränkt eller diskriminerad måste tas på
allvar. Alla i förskolan har ett ansvar att ta itu med kränkningar och diskrimineringar.
Barn, personal och vårdnadshavare ska veta vart man vänder sig om en kränkning eller
diskriminering har skett.
Likabehandlingsplanen finns på vår webbsida samt i alla tamburer på förskolan.
Främjande arbete
Pedagoger
Pedagogerna på förskolan har huvudansvar för ett visst antal barn tillsammans med minst en
kollega. Detta för att säkerställa att alla barn utvecklas, lär samt får bra omsorg.
Pedagoger arbetar för att skapa en gemensam barnsyn och förhållningssätt vilket främjar
likabehandling. Vi arbetar för att ha ett bra bemötande, ett gemensamt förhållningssätt, till
konflikter och lösningar, det ska gynna barnet och barngruppen. Vi arbetar regelbundet med
värdegrunden så vi har en gemensam grund att stå på. Det är viktigt att vi är medvetna om hur
vi agerar mot varandra i personalgruppen, vi är modeller för barnen. Vi arbetar med positiv
förstärkning - det du tittar efter och fokuserar på kommer du att se mer av.
Vi påminner varandra om hur vi bemöter varandra på Berga förskola och tar upp händelser
med varandra som vi är fundersamma på.
Vi är lyhörda och närvarande i verksamheten för att upptäcka eventuella kränkningar och
diskrimineringar. Kollegors agerande i olika situationer diskuteras och om en personal har
agerat tveksamt ska förskolechef meddelas.
Vi pedagoger behöver vara ”kritiska” och inte bara se att barnen ser glada ut. Vi behöver
reflektera över vår miljö för att alla barn ska vara inkluderade.
Vi behöver följa barn och se var eller när saker händer för att kunna vara steget före.
Regelbundet tar vi upp hur det är i ansvarsgruppen och på hemvisten. Vi dokumenterar
händelser som skulle kunna vara kränkande eller diskriminerande.
3
Pedagoger observerar/dokumenterar och reflekterar över individen, gruppen och
verksamheten i värdegrundsfrågor, kränkning och diskriminering utifrån händelser som sker i
vardagen. Vi är uppmärksamma på om något barn är utanför gruppen och arbetar med vad
orsaken kan vara, samt vad vi behöver göra för att barnet ska bli en del av gruppen. Vi arbetar
både med det enskilda barnet och gruppen.
Dessa stödfrågor används samt dokumenteras i ett särskilt block:
1. Sker det konflikter/kränkningar/diskriminering i något särskilt rum, och vad beror de
på? Kom ihåg utevistelsen.
2. Vilka barn blir utsatta?
3. Hur har vi vuxna agerat?
4. Kan alla barn (utifrån diskrimineringsgrunderna) delta i våra aktiviteter?
5. Är det något vi behöver åtgärda/förändra/förbättra i vårt arbetssätt?
Utifrån svaren, sätts mål upp, ansvariga samt när de ska utvärderas.
Om det är allvarligt ska förskolechef meddelas och anmälan göras.
Uppföljning
Utifrån förra tillfällets diskussion utvärderas följande:
1. Har konflikterna/kränkningar/diskriminering upphört?
2. Hur förebygger vi så att det inte händer igen?
3. Detta följs upp löpande samt beskrivs i den årliga uppföljningen av
likabehandlingsplanen (maj-juni).
Utveckling och lärande
Pedagoger observera/dokumenterar och reflekterar regelbundet över den pedagogiska
verksamheten. Dessa analyseras och mynnar ut i förbättringsmål. Ibland är det mål för hela
barngruppen och ibland för några få. Allt för att främja varje barn i sin utveckling, sitt lärande
samt att få bra omsorg.
Vi samtalar regelbundet med barnen, ofta i mindre grupper, om hur de upplever vardagen på
förskolan både ute och inne, vilka de leker med och varför samt vilka de inte leker med och
varför.
Vi arbetar med att barn som inte kan leka får ”verktyg” för att lära sig leka samt att de får stöd
i leken av vuxna
Stöd och utbildning till personal
Barnskötare och förskollärare går ICDP utbildning.
Specialpedagog vid behov
Förskolan (arbetslag och förskolechef) har möjlighet att träffa en specialpedagog
Här finns möjlighet att diskutera samt få hjälp hur vi ska arbeta med barn/grupper i
behov av stöd.
Barn
Vi har aktiviteter som gynnar gemenskap samt att vara en bra kompis oavsett hur vi ser ut
eller var vi kommer ifrån.
Vi har barndelaktiga utvecklingssamtal, det gäller för alla barn, 1-5 år.
Vi arbetar aktivt med rätten att få delta i lek och vi diskuterar hur vi gör när någon inte får
vara med samt hittar lösningar på detta.
Vi har” rum i rummen” på våra hemvister så att olika typer av lek kan kombineras- ett
medvetet genustänk.
4
Vi arbetar med olika känslor hur de känns om man är glad, ledsen arg och rädd. Hur ser man
ut? Bekräftar känslor som finns samt lär barn sätta ord/uttrycker detta.
Vi arbetar med ”Stopphanden” ”jag ser dig men du får vänta på din tur”, ”jag vill inte, sluta”.
Vi använder ”stopphanden” mellan barn/barn, vuxen/barn och även för vuxen/ vuxen.
Vårdnadshavare
När barn och vårdnadshavare börjar på Berga förskola får de information både muntligt och
skriftligt om att det finns en likabehandlingsplan samt varför den finns. Genom
föräldradelaktig inskolning får vårdnadshavare ta del av vår verksamhet samt får en
insyn/delaktighet av vad och hur Berga förskola arbetar.
På föräldramötet informerar vi om likabehandlingsarbetet. I decembers informationsbrev från
förskolechefen, får vårdnadshavare resultat och åtgärder utifrån kartläggningen.
På utvecklingssamtalen tar vi upp hur barnets situation är på förskolan, om vårdnadshavare
upplever att deras barn är utsatta för kränkningar eller diskriminering så tar vi upp frågan i
arbetslaget samt gör en plan för hur vi ska arbeta för att stoppa kränkningen och/eller
diskrimineringen. Förskolechef meddelas.
Om vårdnadshavare vill göra en anmälan informerar vi hur de ska göra.
Vi är noga med att tala om vad som har hänt under dagen, så att vårdnadshavare kan följa upp
det hemma om frågor kommer upp. Om kränkningar eller diskriminering sker meddelas
vårdnadshavare. Vi uppmanar föräldrar att våga ta upp saker de funderar på/är kritiska till
med oss på förskolan. Vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och kan ge
verksamhetsförbättring.
På följande sätt arbetar vi främjande utifrån diskrimineringsgrunderna
Allmänt för alla diskrimineringsgrunderna:
När vi har barn i behov av något stöd som alla behöver veta meddelas detta på APT.
Vi läser normkritiska böcker som belyser att vi är olika, t ex familjebilden. Vi läser vanliga
böcker mer normkritiskt. Ibland använder vi rösten olika på olika figurer t ex ”ljus röst” på det
stora monstret för att bryta det traditionella.
Vi är till viss del normkritiska vid inköp av material.
Kön
Personalen arbetar regelbundet med att ta reda på hur vi bemöter flickor och pojkar. Gör vi
olika- hur kan vi förändra vårt sätt att göra/prata?
Vi diskuterar hur vi i vardagen tolkar barnens lekar utifrån traditionella könsroller och att vi
aktivt arbetar med att bryta detta sätt att tolka samt att göra varandra i personalen
uppmärksamma på detta. Istället för att vi ska tolka barnens lek så frågar vi barnen, så får
barnen beskriva vad de gör och leker.
Vi lyssnar på barnen i aktiviter för att höra hur och vad barnen pratar med varandra om. Vi
uppmärksammar barnen på att det kan vara på andra sätt.
Vid barns sjukdom ringer vi ibland pappan ibland mamman.
Vi gör aktiva val vid inskaffandet av material. Barnen ges möjlighet att leka och utforska
miljöer och saker utifrån intresse oavsett kön. Olika pedagogiska material möts i nya
konstellationer.
Könsöverskridande identitet eller utryck
Vi är medvetna om att vi lever i ett diskriminerade samhälle som vi är färgade av, vi jobbar
aktivt med att få syn på vad det är vi gör eller inte gör.
I personalgruppen jobbar vi för att vi inte automatisk tänker rosa tröja= tjejtröja. Vi arbetar
med att pojkar och flickor kan ha alla sorters kläder oavsett kön.
5
Vid kläder och accessoarer så som t.ex. hårspännen talar vi om funktion istället för hur det ser
ut samt att alla kan använda det.
Sexuell läggning
Vi försöker normalisera att familjekonstellationer kan se olika ut i olika familjer. Vi tar hjälp
av olika böcker för att belysa detta samt att vi samtalar med barnen om det uppstår frågor och
funderingar kring ämnet. Vi har ett öppet förhållningsätt till olika familjeformationer.
Alla dokument på förskolan är uppbyggda med att det står vårdnadshavare.
Etnisk tillhörighet
Personalgruppen har en etnisk mångfald. Vi har pedagoger med flera olika språk och kulturer
för att kunna tillmötesgå barn och vårdnadshavare. Vi uppmärksammar olika språk och
använder dessa när det behövs. Vi pratar och jobbar med att vi kommer från olika delar av
världen och att vi ser olika ut. Vi ökar vår egen kunskap och barnens medvetenhet om olika
kulturer. I arbetslagen fångar vi upp situationer som vi kan bygga vidare på för att synliggöra
detta. Vi lyfter fördomar både hos barn och personal.
Religion eller annan trosuppfattning
Vi arbetar inte aktivt med att belysa olika religioner. Däremot tar vi till viss del reda på vilka
traditioner olika familjer har (om de vill berätta). Vi kan utveckla att fira fler olika högtider
från olika religioner- folkslag.
I personalgruppen har vi diskuterat på vilket sätt vi förhåller oss till religioner. I barngruppen
har vi inte lagt märket till att barnen pratar om detta. Vi i personalgruppen upplever att det till
viss del är svårt med denna diskrimineringsgrund för vi har liten erfarenhet av detta än.
Ålder
Vi medvetandegör/påminner varandra när vi använder åldern på barn på ett negativt sätt t ex
om vi säger till äldre barn att ”så där äter bara ett yngre barn”. Vi pedagoger ska prata positivt
om olika åldrar. Vi tänker på att inte referera barnets kunskap och förmåga till en viss ålder
t ex du som är 5 år borde kunna….
Funktionsnedsättning
I verksamheten använder vi flera sätt att kommunicera förutom det talade språket. Vi
använder stödtecken, kroppsspråket, bilder för att barnen ska få en ökad möjlighet att
samspela och kommunicera.
I matsituationer tar vi hänsyn till allergier, funktionsnedsättningar och religioner. Barn och
personal får mat som de kan och får äta.
När vi får vetskap om att ett barn med funktionsnedsättning ska börja på vår förskola är det
viktigt att vi arbetar på ett sätt så att dessa barn kan delta i vår verksamhet. Barnet ska känna
sig som en i barngruppen.
Frågor vi ska ställa oss i personalgruppen är:
Behöver vi förändra något i lärmiljön, i grupperna, i personalstyrkan?
Behöver vi på förskolan lära mer om funktionsnedsättningen?
6
Kartläggning av Berga förskolas verksamhet
Så här kartlägger vi vår verksamhet
Tidsplan för kartläggning
Månad
Vad ska göras?
Utvärderas
Ansvarig
Oktober
De första 2
veckorna
Oktober
Slutet av
oktober
Maj -Juni
Oktober
Hemvistens personal
Barnintervjuer
Barn 2,5-6 år
Föräldramöte
Vårdnadshavare
trygghetsvandring
diskussionsfrågor Maj -Juni
Personal
Oktober
Oktober
Hur är
Maj -Juni
barngrupperna?
Slutet av
Sammanställning
av barn frågor
oktober
Samanställning
av vårdnadhavare
Frågor
Nya mål skrivs
utifrån
kartläggningen
Genomgång av
November
APT eller
kartläggning
planeringsdag med all personal
Maj-Juni
Sammanställning
Resultat
Analys
Slutsats
Nya mål utifrån
Maj-Juni
slutsatser samt
personalgruppen
Övrigt
Hemvisterna
Personal och
förskolechef
LikabehandlingsGruppen
Förskolechef
Hemvisterna och
Likabehandlingsgruppen
Vilka risker finns i vår verksamhet utifrån trakasserier, kränkande behandling samt
diskriminering?
Metod att få fram ett nuläge
2 gånger per år så intervjuar vi barn från ca 2,5-6 år och frågar om hur de upplever sin dag på
förskolan.
Frågor till barnen från i år.
1. Vem bestämmer vad du gör på förskolan?
2. Vilka är dina kompisar?
Följdfråga - Finns det någon som du skulle vilja leka med?
3. När blir du arg eller ledsen på förskolan?
Följdfråga – Vad gör du då?
4. När blir du rädd på förskolan?
7
Följdfråga – Vad gör du då?
5. När blir du glad på förskolan?
Följdfråga – Vad gör du då?
6. Hur ska en vuxen vara på förskolan?
7. När lyssnar de vuxna på dig på förskolan?
Följdfråga – När lyssnar de inte?
Fråga barnet om det har något förslag på lösning på sin fundering.
Svaren från barnen sammanställs och analyseras och vid behov sker förbättringar. Vid akuta
behov meddelas förskolechef. Vi frågar barnen om de har någon lösning på det de har tagit
upp eller har funderingar kring. Vi tycker barnens inflytande är viktigt. Barn har lösningar på
saker som inte alltid vi vuxna tänker på.
Med de yngre barnen (1-2,5år) så observerar de vuxna hur barnen är/gör för att få syn på
eventuella kränkningar eller diskrimineringar.
Kartläggningar sammanställs i oktober/ november samt en utvärdering görs i slutet av varje
läsår. I föräldrabrevet i december beskriver förskolan vad som har/ska förbättras utifrån
kartläggningen.
Frågor till Vårdnadshavare på föräldramötet/föräldrarådet
Frågorna kan variera något från år till år utifrån behovet. Ibland kan det vara några av
frågorna ibland flera.
1. Vad behöver du som inte redan finns för att känna dig trygg med att lämna ditt/dina
barn på Berga Förskola?
2. Vad tror du att ditt barn behöver som inte redan finns för att känna sig trygg på Berga
Förskola?
3. Känner du dig trygg med att personalen ser dig och ditt barn varje dag?
4. Känner du att personalen gör vad de kan för att ditt barn ska känna sig tryggt?
5. Vad tycker du att Berga Förskola behöver utveckla?
Svaren från vårdnadshavare sammanställs och analyseras och nya mål tas fram. Vid akuta
behov meddelas förskolechef.
Kartläggningar sammanställs i oktober/ november samt en utvärdering görs i slutet av varje
läsår. I föräldrabrevet i december beskriver förskolan vad som har/ska förbättras utifrån
kartläggningen.
Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete är det som görs när ett barn utsatts för eller misstänkts ha utsatts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personal, barn och vårdnadshavare
skall känna till vad som görs i olika fall.
Rutiner för att upptäcka trakasserier, diskriminering eller kränkande
behandling
All personal är skyldig att informera hemvistens personal och förskolechef vid misstanke om
att ett barn utsätts för trakasserier, diskriminering, kränkande behandling eller verkar vara illa
tillmods av något annat skäl.
På arbetslagets reflektion finns en stående punkt där vi tar upp händelser som skett utifrån
diskriminering och kränkandebehandling, vid akuta fall tar vi upp det direkt.
8
Åtgärder
Kränkningar, diskrimineringar och åtgärder ska dokumenteras.
Det första som måste ske när någon i verksamheten fått kännedom om ett barn är utsatt för
diskriminering eller kränkande behandling är:
Se till att diskrimineringen eller den kränkande behandlingen upphör samt förhindra att
behandlingen fortsätter.
Åtgärder -möjlig diskriminering, kränkning/trakasserier vuxen – barn
Steg 1
Förskolechef ska informeras snarast (samma dag).
Förskolechef ansvarar för att samtal och kontakter dokumenteras.
Förskolechef ansvarar för eventuella kontakter med media.
Förskolechef och/eller annan känd personal samtalar snarast med inblandade barn
(utifrån ålder och mognad). Den vuxen hjälper barnet att sätta ord på handlingar och
känslor.
Förskolechef samtalar med personal för att skaffa sig en bild av det inträffade.
Vårdnadshavare ska alltid kontaktas och informeras av förskolechef.
Vid allvarliga fall kontaktar förskolechef huvudman.
Steg 2
Förskolechef träffar inblandad personal och beslutar vid behov om åtgärder för att
förhindra upprepning av liknande händelser.
Inblandat barn och vårdnadshavare informeras om tillämpliga delar av de åtgärder som
beslutats.
Steg 3
Förskolechef ansvarar för att beslutade åtgärder följs upp. Barn, utifrån ålder och
mognad, vårdnadshavare samt personal ska vara delaktiga i uppföljningen.
Om problemen kvarstår kontaktar förskolechef huvudmannen för beslut om vidare
åtgärder.
Åtgärder – konflikter och möjlig kränkning/trakasserier barn-barn
Vid svårare fall eller upprepning kontaktas ansvarig förskolechef.
Steg 1
Den som först får kännedom om situationen informerar ansvariga pedagoger snarast
(samma dag).
De ansvariga pedagogerna för barngruppen utreder händelsen.
Samtal förs med alla inblandade. Barnet måste få ge sin bild av det inträffade och få
sina upplevelser bekräftade och erkända.
Syftet är att hitta orsaken till händelsen samt att hitta vägar till överenskommelse.
Prata med barnen om vad det är som hänt. Ställ ”hur” frågor. Barn skall inte bara säga
förlåt utan även göra/visa förlåt. Den akuta situationen måste lösas så att alla barn kan
känna sig trygga.
Personal gör nulägesanalys på reflektionen/planeringen och bestämmer Vem, Vad och
Hur de ska arbeta vidare.
Personal dokumenterar i ”likabehandlingblocket” som finns på respektive hemvist.
9
Mål sätts utifrån nulägesanalysen. Målen ska vara TÖFT-ade (Tidsangivet Önskvärt
Framtida Tillstånd)
Vid allvarliga fall kontaktas förskolechef samma dag.
Händelser, som innebär allvarlig fara för liv och hälsa, skall rapporteras inom de
närmaste 2 dagarna till skolchef och arbetsmiljöverket.
Förskolechefen är ansvarig för detta.
Vårdnadshavarna ska få information om vad som hänt vid hämtningen av sitt barn,
(vid allvarliga fall ringer personal vårdnadshavare inom en timme). Vårdnadshavare
ska få reda på hur personalen kommer att arbeta så det inte händer igen samt få en
uppföljning efter bestämd tid.
Vårdnadshavare ska informeras om att de vuxna på förskolan är skyldiga att se till att
kränkningar eller diskrimineringen inte fortsätter.
Steg 2
Vid allvarliga fall kallar förskolechef inblandad personal till uppföljningsmöte för att
få en samlad bild av situationen. Sådant möte ska hållas inom de närmaste 2 dagarna.
En analys av situationen ska göras för att om möjligt komma fram till möjliga orsaker
och kunna föreslå åtgärder för att minska risken för liknande händelser i framtiden.
Utifrån den bild som getts beslutar förskolechef i samråd med inblandad personal om
anmälan ska göras till socialtjänsten och/eller arbetsmiljöverket. Det senare gäller vid
händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
Vårdnadshavarna ska (om det inte finns misstanke om våld eller övergrepp i hemmet)
informeras om att orosanmälan till socialtjänsten görs.
Utifrån den bild som getts fattar förskolechef, efter samråd med inblandad personal
beslut om eventuell information till icke inblandade barn och vårdnadshavare samt
vilken information som ska lämnas.
Vid behov ta kontakt med specialpedagog.
Förskolechef informerar huvudmannen.
Steg 3
Förskolechef kallar inblandad personal till uppföljningsmöte ca 10 dagar efter
händelsen.
Ansvarig personal ska inför mötet ha skaffat sig en klar bild av nuläget, såväl från
barn, som från vårdnadshavare och personal.
Om problemet kvarstår så ska ny plan tas fram.
Om det inte förekommit nya kränkningar eller diskriminering så ska vårdnadshavaren
informeras om detta.
10
Likabehandlingsarbetet läsåret 2016-2017
Här är det nya mål varje lärår
Årlig kartläggningen
I oktober gör vi en kartläggning, barnen, föräldrar och personal.
Likabehandlingsgruppen gör en sammanställning utifrån svaren av barn och föräldrafrågor
samt åtgärder. Föräldrar/vårdnadshavare får information om detta i
decembersinformationsbrev från chefen.
Resultat sammanställning Berga nov-2016
Barn
Våga – Vilja
Intervju och observation
Positivt:
Alla barn säger att de har kompisar
Barn blir glada av:
Måla, dansa sjunga, torget, gosedjur vara ute.
Några barn säger att de blir glada när de leker med andra barn.
Barnen tycker att de vuxna lyssnar på dem.
Ett barn säger att de vuxna lyssnar på den när den vuxne har pratat färdigt med någon annan.
Otrygg/rädd för:
Några få barn säger att de blir ledsna när ett barn slår den.
Någon blir ledsen när den saknar sin mamma
Några yngre barn är rädda för några äldre barn.
Något barn är rädd för den som städar.
Något barn är rädd för brandklockan
Något barn rädd för teatern på Torget.
Något barn är rädd för monster, dess kompis och clowner.
Några barn är rädda för när det är för många barn på samma ställe.
Några barn är rädda buskarna vid personalingången
Veta och Växa
Positivt- glad av
Barnen upplever det kul bakom kullarna, Vilda Trädgården är kul och bra.
Roligt leka mamma, papa barn, cykla.
Alla har kompisar.
Alla har någon att leka med. Alla nya inskolningar fungerar bra.
Ingen känner sig ensam.
Det finns inget de är rädda för.
Tigertakt, utklädningskläder, leka med kompisar.
Glada vuxna, att vuxna är stilla, snälla, försöker hjälpa.
Gosedjur.
När lyssnar vuxna? När jag gör illa mig, när jag blir ledsen
Otrygg/rädda
Grannen är läskig bakom häcken.
Djupa vattnet under bron
Skogens/kungens väktare (Torget lek) – skräckblandad förstjusning
11
Monster och spöken
Jag blir ledsen när någon slår mig, de upplever att de får stöd och hjälp av vuxen när
det händer.
Flera barn använder ”stopp handen”
Rädd när någon skrämmer mig,
Föräldrar:
Våga Vilja
Positivt
Föräldrar är mycket nöjda på Våga och Vilja.
De upplever att de har bra relation mellan barn och personal
Barnen är trygga och utvecklas.
God sammanhållning mellan barnen.
Bra information om dagen, tavlan, muntlig återkoppling och mms.
Trainee är bra för integrationen.
Personalen trivs på Våga och Vilja.
Att det är individsanpassat.
Att det finns ett känt ansikte vid lämning.
Likabehandling
Engagerad personal.
Många pedagoger.
Det är lugnare miljö nu än tidigare.
Att det finns syfte med aktiviteterna.
Torget är jättebra.
Utvecklingsområden
Föräldrar önskar Våga och Vilja personal på Torget på morgonen.
Att huspoolare och vikarier ska presentera sig mera.
Ingen reflektion på måndagmorgonen på Våga
Veta och Växa
Positivt
Allt är bra. Föräldrar är nöjda och trivs på Veta och Växa
Föräldrarna upplever att barnen utvecklas mycket.
Trygghet att ge barnen ansvar att vara ute själva (de äldre).
Bibehålla lyhörda pedagoger.
Bra pedagoger som trivs med varandra.
Pedagogerna är öppna för konstruktiv kritik.
Lugn och ro.
Bra aktiviteter.
Pedagoger kompletterar varandra med det som behövs.
Pedagoger utmanar barnen.
Pedagogerna ser barnen och är med barnen.
Föräldrar känner trygghet med pedagoger. Barnen kan prata med pedagogerna.
Alla barn får komma till tals.
Barnen får stöd av att prova saker de inte vågar.
Barnen får vara i ett sammanhang.
Genomtänkta aktiviteter och utflykter.
12
Utvecklingsområden
Bemötandeen på Torget på morgonen kan bli bättre, pedagoger ska säga hej.
Föräldrar vill att personal ska gästspela på andra hemvister.
Att huspolare är med på föräldramötet och presenterar sig.
Det var rörigt för barnen att byta hemvist mitt i våren (Veta)
När man lämnar på morgonen ska det finnas någon från hemvisten.
Personalen på Veta ska se/vara runt ”Växas hörn”.
Åtgärder
Huspoolare och vikarier får tydligare information om att det är mycket viktigt att presentera
sig för vårdnadshavare.
Från klockan 7.00 finns det personal från respektive hemvist (om någon inte är sjuk).
Våga har från vecka 45 sin reflektion på måndageftermiddag.
Föräldramötet hösten 2017 ber vi våra huspoolare att vara med så de kan presentera sig.
Personal:
Det som några upplever är att vi ibland ålderdiskriminerar. Framförallt handlar det om
vikarier som är nya hos oss. De kan säga du som är 5 år borde kunna det här, det kan en 3
åring.
På Berga vill vi ha så få regler som möjligt och istället utgår vi från vad som är möjligt.
Vi har t.ex. ingen regel om kepsar eller när man får äta en smörgås till lunchen. Pedagoger gör
på olika sätt vilket är helt ok. Det som kan hända är att två pedagoger har olika synsätt om det
är ok att ha keps i matsalen och barnen kan eventuellt hamna mitt emellan.
Vi har diskuterat detta i personalgruppen att om man tycker/gör olika så ska man som
personal ta den diskussionen med varandra när barnen inte är med.
Vi diskuterar hur vi använder våra vikarier. På morgonen är det bättre att vikarierna är de som
äter frukost med barnen och ordinarie personal är på Torget för att ta emot barnen som
kommer.
Spårsamverkan på röd sida har utvecklingsområden. Fler personal behöver arbeta att tänka
spåret t.ex. vid öppningar. Våga och Veta behöver diskutera hur man ska göra detta när det
gäller ta emot barn på morgonen.
På grön sida tar Vilja emot båda syskonen på morgonen. På grönt spår finns det en uttalad
överenskommelse om hur man ska göra på morgonen på Torget.
Nuläge:
På utvärderingsdagen(Färna) delgav och diskuterade vi hur vi hade gjort(metoder) våra
barnintervjuer och föräldradiskussioner. Vilka fördelar och nackdelar finns: Vad har vi
förutvecklingsområden?
Vi diskuterade följande frågor:
1. Hur intervjuar ni barnen?
Utvidgar ni frågorna?
Samma pedagog eller olika som intervjuar?
2. Delge varandra hur ni gjorde på föräldramötet med årets fråga.
Var ni som pedagoger med i grupperna?
Delade ni upp grupperna, hur och varför?
Utvidgade ni frågorna?
Fördelar?
13
Nackdelar?
3. På vilket sätt arbetar/analyserar hemvisten de frågor/svar som de får av barn och
föräldrar?
Hur ser er sammanställning ut?
4. Behöver vi ha reserver till likabehandlingsgruppen när någon är borta över tid? Risk
finns att information inte kommer fram.
Förslag på några fler frågor till barnen
Vem bestämmer på förskolan?
Vad bestämmer vuxna?
Vad bestämmer du?
Hur jobbare vi vidare på frågan om vem som bestämmer?
Om barnet säger ”bara vuxen” hur jobbar vi med den?
Barnen har och ska ha inflytande hur medvetande/synliggör vi detta?
2016-11-19
Resultat
Barnintervjuer
Alla hemvister har intervjuat barnen.
Pedagoger på Vilja och Våga har observerat barnen för att få syn på var barnen kan vara
otrygga/rädda.
Vi har fått syn på och vet vilka barnen leker med utifrån barnens perspektiv.
Barnen har fått berättat vad de tycker är roligt att göra på förskolan.
Barnen har uttryckt var de är otrygga och/eller rädda.
Hemvisten har ändrat sitt arbetsätt där barnen kan leka mer mellan grupperna.
Arbetslagen hade inte hunnit reflekterat över resultaten innan vi åkte till Färna.
Vi har haft föräldramöte med frågan ”Vad önskar du ska finnas för att ditt/dina barn ska vara
trygga och utvecklas på Berga förskola?”. Vi har märkt att frågan har formulerats olika på
olika hemvister. Ordet ”önskar” har bytts ut mot orden ”tycker” och ”behov”.
Hemvisterna har gjort olika angående hur föräldrarna har fört diskussionerna. Om personalen
har deltagit i diskussionen samt om föräldrarna har fått välja själva hur de vill sitta eller blivit
indelade.
Analys
Barn
Det är en stor fördel att vi får ta del av barnens tankar och tyckande vilket kan påverka och
utveckla vår dagliga pedagogiska verksamhet. Vi kan göra åtgärder för att minska barnens
rädsla och otrygghet t.ex. buskarna vi ingången.
Efter kartläggningen ser vi att det är viktigt att arbetslagen reflekterar över svaren som
kommit fram. Många i personalen har upplevt att det har varit stressigt att få till
arbetslagsdiskussionen kring resultatet av intervjuerna.
Föräldrar
När vi använder olika ord, önskar, tycker, behov har vi märkt att det vi fått olika svar. Vi i
likabehandlingsgruppen har kommit fram till att ordet ”önskar” lätt kan leda till en önskelista
14
vilket vi vill undvika. Ordet behov kan göra det lättare för verksamheten att svara upp till. Det
kan vara lättare för personalen att tillgodose vårdnadshavarnas behov för deras barns trygghet
än en önskelista.
Hur vi genomför diskussionerna påverkar svaren. Vi i likabehandlingsgruppen tror att det
finns en vinst i att hela förskolan gör på samma sätt. På Våga och Vilja tror vi att det finns ett
behov av att personal är med för att kunna svara på grundfrågorna, många av föräldrarna är
nya på förskolan. På Växa och Veta och så flyter diskussionen lättare om inte personalen är
med. En sammanställning av alla diskussioner visar att det har blivit mest diskussioner i de
grupper där vårdnadshavarna får välja vilka de vill sitta med.
Förbättring:
Dra ut barnfrågor till alla hemvistertill kartläggningen
Reflektera utifrån barnens och föräldrarnas svar i arbetslagen innan
likabehandlingsgruppen har sitt möte.
Skriva in i kalendariet när reflektionerna i arbetslaget ska vara klara.
Lägga in likabehandlingsgruppen, ca 4 veckar efter föräldramötet oktober 2017.
Utvecklingsområden läsåret 2016-2017 från LVP
Åtagande Barn och utbildningsnämnden
Vårdnadshavare upplever att barnet är tryggt på förskolan. Resultat från
föräldraenkäterna 2017 ska ha minst värdet 3,6 på en fyrgradig skala
Berga
Aktivitet.
Beskriva hur vi arbetar med trygghet i informationsfoldern om Berga.
Skapa Instagramkonto för alla hemvister? Veta saknas
Regelbundna avstämningar i arbetslaget om hur tryggheten i barngruppen är.
Beskrivning: Varför är detta ett fokusområde?
Lpfö98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med
hemmet. Det är viktigt att barn och vårdnadshavare känner sig trygga på förskolan.
Arbetslagen arbetar på flera olika sätt med att skapa trygghet hos barn och föräldrar.
Nuläge: Hur ser fakta, data från olika källor ut innan vi fokuserar på målet.
Vi arbetar hela tiden för att skapa trygga barn och föräldrar. Trygghet betyder olika för olika
personer så det är viktigt att arbeta utifrån individen, familjen och gruppen.
I alla arbetslag har vi diskuterat vad var och en menar med trygghet, allt för att få en ökad
förståelse för vad vi lägger i ordet trygghet.
Arbetslagen sätter upp olika trygghetsmål utifrån behov i sina grupper.
Vårt likabehandlingsarbete pågår i vardagen. Det finns en systematik både för planerade
utvecklingsområden och ifall det händer något.
Vi genomför regelbundna kartläggningar hos barn, föräldrar och pedagoger. Svaren
sammanställs och nya mål sätts upp som vi arbetar med.
Vi återkopplar i större utsträckning än tidigare till vårdnadshavare genom MMS/ SMS, för att
nå vårdnadshavare. Vi visar vår verksamhet på Instagram och Facebook.
Vi delar upp barnen i olika grupper större delen av dagen, från klockan 9.00 fram till ca 15.00
för att skapa trygghet och struktur.
15
Om vårdnadshavare kränker andras barn i tamburen tar vi upp det med berörd
vårdnadshavare.
Vi har föräldradelaktig inskolning för att skapa trygghet hos föräldrar och barn som börjar på
Berga förskola.
I brukarenkäten 2016 höjdes resultatet. Vi hoppas kunna behålla det goda resultatet.
Jag känner mig trygg när mitt barn är där 3,88 på en 4-gradig skala (3,62 -2015)
Mitt barn känner sig trygg 3.82 på en 4-skala (3.66–2015)
Konkretisering: Beskriver vinsten. med målet Vad innebär det om verksamheten uppnår
målet? Vad är det konkret vi ska utveckla?
Vi pedagoger behöver utveckla större förståelse och kunskap kring barns olikheter och behov,
samt vikten av att individanpassa utifrån de förutsättningar vi har. Ett förbättringsområde vi
har är att vara mer lyhörda gentemot barnens känslor. Vi vill fortsätta att arbeta aktivt med
konflikthantering och trygghet i vardagen
Alla hemvister sätter upp mål för ökad trygghet utifrån den barngrupp som de har.
Vi kommer på föräldramötet i höst igen att diskutera trygghet. I vilka situationer upplever
barn och föräldrar sig otrygga? I kartläggningsarbetet i likabehandlingsarbetete ingår detta
arbete.
Avstämningar:
Regelbundet på arbetslagetsreflektion (ingår i likabehandlingsarbetet)
Ansvarsgruppen – Likabehandlingsgruppen enligt kalendariet.
Resultat:
November
Informationsfoldern har börjat revideras.
Arbetslagen tar regelbundet upp hur tryggheten är i barngruppen. Om ett barn är otryggt görs
åtgärder.
Våga, Vilja och Växa har Instagramkonton.
Ny vikarieinformation är gjord.
Huspoolarna ska vara med på föräldramötet i oktober 2017.
Vikarier äter frukost med barnen och ordinarie personal tar emot barnen på Torget.
Analys
Slutsats
Förbättringar
Mål
Åtagande Barn och utbildningsnämnden
Samtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på. Resultatet på
elevenkäten visar på minst 2,7 på en tregradig skala våren 2017
Berga
Mål
Samtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på.
Beskrivning: Varför är detta ett fokusområde?
16
Det är viktigt att alla barn blir respektfullt bemötta utifrån de behov barnet har. Vår
pedagogiska verksamhet kan och ska se olika ut utifrån behov hos det enskilda barnet och
gruppen.
Pedagoger ska respektera och använda sig av olika sätt och metoder för att arbeta med barn.
Ibland behöver vi ändra vårt arbetssätt att för att i högre utsträckning tillgodose varje enskilt
barn. Det är viktigt att variera sin undervisning och sina metoder för att tillgodose det enskilda
barnet.
Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska verka för att varje barns uppfattningar och
åsikter respekteras.
Nuläge: Hur ser fakta, data från olika källor ut innan vi fokuserar på målet.
Det är viktigt att alltid arbeta för att ha ett bra bemötande till människor. När vi ger ett bra
bemötande så skapar det en positiv verksamhet som möjliggör bra omsorg och utbildning. Det
är viktigt att diskussionen alltid lever och att vi vågar diskutera olika händelser som uppstår.
Alla hemvister diskuterar regelbundet hur vi bemöter barnen, vårdnadshavare och kollegor.
När vi funderar kring någons bemötande lyfter vi det i arbetslaget och på hela förskolan vid
behov. Vi är alla olika, respekt och ett gott bemötande är viktigt för att verksamheten ska bli
bra för alla.
Vi har positiva förväntningar på samtliga barn.
Vi arbetar med att ha mer dialog än monolog med barnen.
Vi dokumenterar regelbundet i likabehandlingsblocket, utvärderar och följer upp händelser
som skett i förskolan i arbetslagets reflektion.
Vi har ändrat tiden för 15- timmarsbarnen så att de kommer till 8.30 istället för 9.00 vilket
möjliggör ett bättre mottagande.
Vi har utvecklat fler metoder för att vårdnadshavarna ska känna sig sedda. Vi ger tydligare
information om dagen och på så sätt skapar vi ett bra bemötande/samarbete med
vårdnadshavare.
Vi informerar vikarierna om att vi vill att vikarierna ska presentera sig för vårdnadshavarna
och vi stödjer vikarierna i detta.
I brukarenkäten för barn 2016
Vuxna blir glada när jag kommer 2,94 (kommunsnitt 2,85)
Vuxna lyssnar på mig 2,81(kommunsnitt 2,75)
Konkretisering: Beskriver vinsten med målet. Vad innebär det om verksamheten uppnår
målet? Vad är det konkret vi ska utveckla?
Vi ska alltid ha ett bra bemötande till barn, föräldrar, kollegor och andra besökare på
förskolan. När barn agerar, reagerar på negativt sätt är det viktigt att vi pedagoger har ett bra
bemötande och hittar arbetsätt och metoder som passar just det här barnet i den här
situationen. Olika barn behöver olika saker och respekten och förståelsen mellan pedagoger
och hemvisterna gällande hur vi bemöter/arbetar med dessa barn behöver utvecklas.
Resultat:
Vi har diskuterat bemöttandet regelbundet i arbetslagen.
Vi diskuterar, varierar och individanpassar undervisningen till olika barn.
Många pedagoger vågar be kollegan om hjälp när man blir stressad i en viss situation, vi byter
av varandra för att bli en bättre pedagog.
Det är bra när barnet blir förberedd på vilken personal den ska vara med efter 17.00 och vad
som finns att göra. Det är gynnsamt att ha ett medvetet överlämnande från 17.00 personalen
på Våga och Vilja till Veta och Växa pedagogen som stänger.
Vikariefoldern.
17
Analys
Vi behöver fortsätta detta arbete.
Slutsats
Förbättringar
Likabehandlingsplan(förebyggande)
Berga
Mål
Senast maj 2017 har vi utvecklat innehållet i vår verksamhet så att den är mer
interkulturell.
Aktiviteter
Diskutera och få en ökad kunskap och förståelse för interkulturalitet
Diskutera och få en ökad kunskap och förståelse för HBTQ-begreppet
Beskrivning: Varför är detta ett fokusområde?
Berga förskola behöver utveckla det interkulturella arbetet. Vi behöver en större kunskap och
förståelse för vad det innebär att vara en interkulturell förskola.
Nuläge: Hur ser fakta, data från olika källor ut innan vi fokuserar på målet.
Vi har börjat prata om vad interkulturalitet är.
Vi har läst, diskuterat och reflekterat utifrån HBTQ. Vi har börjat få en större kunskap och
förståelse för att familjer kan se väldigt olika ut.
Vi behöver fortsätta diskutera och lära mer inom dessa ämnen.
Att diskutera interkulturalitet och HBTQ skapar en större lärdom och förståelse.
Konkretisering: Beskriver vinsten med målet. Vad innebär det om verksamheten uppnår
målet? Vad är det konkret vi ska utveckla?
Vi behöver fortsätta att diskutera och lära mer om interkulturalitet och HBTQ vilket skapar en
större lärdom och förståelse för att familjer är olika och att förskolan är till för alla barn och
vårdnadshavare. Vi kommer att arbeta vidare med boken Barn i regnbågsfamiljer av Karolina
Schubert, Johanna Hermann Lundberg och Anneli Nygårds.
Resultat – november
Vi har inte arbetat med detta mål.
Analys
Slutsats
Förbättringar
18
Bilaga 1
Regelverk:
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollag (2010:800)
Förordning (2006:1 083) Om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling.
Definitioner
Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon kränker principen om alla människors
lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En
kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Kränkningarna kan till exempel vara fysiska, verbala psykosociala, text och bild.
Diskriminering
Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller
grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällssituationer genom till exempel
sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
Beskrivningen av de olika begreppen är hämtad från Diskrimineringsombudsmannen- Lika
rättigheter i förskolan – handledning s. 56-60.
Kön
Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke,
kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att
ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende, eller liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller anat liknande
förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Alla
barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt
att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband
med en religiös skådning till exempel ateism.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysik och psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått
därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättningen beskriver inte ett statiskt tillstånd
eller hur den personen är. Funktionsförmågan varierar beroende på situation och miljön.
19
Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med
funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler aktiviteter
eller pedagogiskt material är otillgängligt för barn med funktionsnedsättning.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang. Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte att det i förskolan är
förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på anat sätt beakta deras ålder.
