Fakta om reumatoid artrit
Reumatoid artrit – eller ledgångsreumatism som sjukdomen också kallas – är en autoimmun
sjukdom, vilket innebär att den orsakas av att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen.
Reumatoid artrit är ett livslångt, nedbrytande tillstånd som kännetecknas av kronisk inflammation
i flera leder, men som även kan drabba andra organ. Reumatoid artrit är den vanligaste reumatiska
sjukdomen i Sverige med cirka 60 000 drabbade.
Reumatoid artrit – kännetecken och symtom
Insjuknandet kan skilja sig från fall till fall. Som regel utvecklas sjukdomen successivt och
smygande under några månaders tid, men omkring en tredjedel insjuknar akut på bara några
dagar.
De vanligaste kännetecknen är svullnad, värk och stelhet i lederna. Dessa symtom kommer sig av
en inflammation som uppstår i leder och har en nedbrytande effekt på ledbrosk, intilliggande ben,
senor och artärer. Reumatoid artrit drabbar ofta symmetriskt. Det innebär att höger och vänster
sida av kroppen påverkas likartat, exempelvis att både höger och vänster pekfinger drabbas
samtidigt.
Orsaker till reumatoid artrit
Reumatoid artrit förekommer i hela världen och omkring två tredjedelar av de drabbade är
kvinnor. Sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, men det vanligaste är att man insjuknar
mellan 45 och 65 års ålder.
Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd, men man vet att ärftlighet spelar en avgörande roll.
Men det krävs fler faktorer än de ärftliga för att utlösa sjukdomen, samtidigt som många
anlagsbärare aldrig utvecklar reumatoid artrit.
En känd faktor, både vad gäller risken att insjukna och för att sjukdomen ska förvärras, är
rökning. Rökning kan också försämra effekten av läkemedelsbehandling.
Personer som yrkesmässigt exponeras för asbest, kisel och asfalt tenderar att insjukna i reumatoid
artrit i större utsträckning än normalbefolkningen.
Inflammation i lederna
Artrit är den medicinska termen för ledinflammation. Tillståndet orsakas av en inflammatorisk
reaktion i ledkapselns innersta lager. Typiska tecken på inflammation är svullnad, ömhet,
värmeökning, stelhet och, i vissa fall, rodnad.
Reumatoid artrit är en polyartrit, vilket innebär att flera leder drabbas (poly- är ett grekiskt prefix
som betyder många). Ofta påverkas leder i händer och fötter men även större leder såsom höfter
kan drabbas. Vid otillräcklig eller för sent påbörjad behandling leder sjukdomen till att ledytan
bryts ner och skadas. Rörlighet och funktion inskränks och leden kan bli deformerad.
Reumatoid artrit går i skov, vissa perioder präglas av påtagligt förvärrade symtom medan andra är
lugnare och patienten kan vara mer eller mindre symtomfri. Även hud, ögon och lungor kan
påverkas.
Varierande sjukdomsbild vid reumatoid artrit, RA
Sjukdomsförloppet kan se olika ut i olika patientgrupper. I sin vanligaste form är reumatoid artrit
en stadigt fortskridande sjukdom med tydlig nedbrytning av brosk och ben. Omkring 25 procent
av de patienter som vårdas vid specialistenhet har en långsamt utvecklande form av reumatoid
artrit som kan hållas under kontroll med behandling.
Så diagnostiseras reumatoid artrit, RA
Diagnosen reumatoid artrit ställs i första hand baserat på symtom och genom undersökning av
leder. För att bekräfta diagnosen tas även blodprover där man undersöker förekomsten av så
kallade autoantikroppar. En sådan är reumatoid faktor, RF, och en annan är
anticitrullinantikroppar, anti-CCP. Reumatoid faktor (RF) kan finnas även hos personer som inte
har reumatoid artrit, medan anti-CCP i stort sett bara finns hos personer med reumatoid artrit.
För studier av reumatoid artrit har man sedan 1987 använt de så kallade ACR-kriterierna för
klassifikation av sjukdomen. Dessa kriterier anses nu föråldrade och 2010 antog därför både den
amerikanska reumatolog-organisationen ACR – American College of Rheumatology och den
europeiska motsvarigheten EULAR – The European League Against Rheumatism nya
klassifikationskriterier. Dessa tillåter klassificering av reumatoid artrit i ett tidigare skede av
sjukdomen. Tidigare krävdes att patientens symtom varat i minst sex veckor. I de nya kriterierna
värderas inte bara analyser av reumatoid faktor (RF), utan även den modernare CCP-antikroppen
beaktas samt graden av inflammation mätt med CRP (C-reaktivt protein).
Behandling av reumatoid artrit, RA
För att nå ett gott behandlingsresultat vid RA är det viktigt att påbörja behandling så snart
diagnosen har ställts. Målet med behandlingen är att minska inflammationen, lindra smärta,
bevara rörlighet i lederna och att motverka inflammationen och fortsatt lednedbrytning.
Rörelseträning utgör en central del i behandlingen. Det kan handla om sjukgymnastik i olika
former, däribland bassängträning i varmt vatten. Behandling omfattar också olika sorters
läkemedel:
• Antiinflammatoriska läkemedel omfattar flera receptfria värktabletter som säljs på apotek (t ex
ibuprofen, Naproxen, Orudis), dock inte preparat med paracetamol (Alvedon, Pamol, Panodil och
Reliv) eftersom dessa inte är inflammationsdämpande.
• Antireumatiska läkemedel kallas även sjukdomsmodifierande läkemedel och påverkar de
celler som ger inflammation i lederna. Hit hör exempelvis metotrexat och sulfasalazin.
• Biologiska läkemedel innehåller aktiva substanser som har producerats i eller renats fram ur
levande celler eller vävnad. Ett exempel är TNF-hämmare som verkar genom att blockera den
inflammationsframkallande effekten av dessa cytokiner, ett slags budbärarmolekyler som kroppen
tillverkar i stora mängder vid inflammation. Det finns också biologiska läkemedel som påverkar
vita blodkroppar som stimulerar inflammatoriska reaktioner.
• Kortison är ett inflammationsdämpande läkemedel som kan tas i tablettform eller sprutas in
lokalt i den drabbade leden.
Om leder har blivit deformerade eller förstörda kan operation, kirurgisk behandling av lederna,
behövas.
Källor
Internetmedicin.se, Reumatoid artrit, uppdaterad 2016-07-11
ACR – American College of Rheumatology, Rheumatoid Arthritis
JAK Pathways
PP-XEL-SWE-0003 – jan 2017
