Fysisk aktivitet
- reumatoid artrit
Fysisk aktivitet/träning vid reumatoid artrit, RA
RA (reumatoid artrit) är en inflammatorisk sjukdom som oftare drabbar kvinnor och som kan leda till
nedsatt rörlighet, muskelfunktion och kondition samt ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Smärta
och trötthet är vanligt förekommande. Fysisk aktivitet och träning är av största vikt och bör ingå som
grundbehandling.
Fysisk inaktivitet som riskfaktor:
Personer med RA drabbas oftare än andra av hjärt- och kärlsjukdomar. En bidragande orsak till detta
kan vara den minskade fysiska aktivitetsgraden som sjukdomen leder till. Muskelstyrkan och
uthålligheten ligger ofta på mindre än hälften jämfört med personer utan RA. Muskelsvagheten kan
även yttra sig som försämrad balansförmåga och nedsatt muskelkoordination. Behandling med
kortisonpreparat kan ytterligare försämra muskelstyrkan. Att röka minskar de positiva effekterna av
behandlingen både med läkemedel och fysisk träning.
Fysisk aktivitet som friskfaktor:
Regelbunden fysisk aktivitet och träning ger goda förutsättningar att hitta en egen positiv livsstil när
man drabbats av en långvarig sjukdom. Kroppen blir starkare och gör att man klarar av sjukdomen
bättre. Dessutom minskar risken för följdsjukdomar såsom benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom.
Fysisk träning leder till ökad syreupptagningsförmåga, förbättrad muskelstyrka och bibehållen
ledrörlighet, utan att smärta och sjukdomsaktivitet ökar. Hos personer som ökar sin fysiska
aktivitetsgrad ser man också klara förbättringar på upplevd livskvalitet.
Allmänna rekommendationer:
Den viktigaste rekommendationen ur ett hälsoperspektiv är att vara regelbundet fysiskt aktiv i vardagen
och att undvika långa stillasittande perioder. Stillasittande och fysisk inaktivitet är oavsett annan grad
av fysisk träning två oberoende riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och annan sjuklighet. Det går
alltså inte att kompensera för mycket stillasittande tid med kortvarig fysisk träning.
Den fysiska träningen startas försiktigt för att successivt ökas under perioder av 2-3 veckor. Ett
medvetet förhållningssätt till eventuell ökning av smärtan i början underlättar den fortsatta träningen.
Fysiska aktiviteter i vardagen kan vara promenader, cykling, trädgårdsarbete.
Fysisk träning kan vara simning/vattengymnastik, cykling utomhus eller på motionscykel samt raska
promenader/gärna med stavar som ger mindre belastning på höfter, knän och fötter och kan samtidigt
öka hastigheten. Använd skor med bra stötdämpning.
Träna styrka, rörlighet balans och koordination 2-3 gånger/vecka.
Du som fått ett individuellt doserat FaR följ givna rekommendationer eller vid behov vänd dig till en
sjukgymnast eller angiven FaR stödjande verksamhet för vidare hjälp.
Gå gärna in och läs mer om hur du kan träna på www.vgregion.se/far
Reviderad av terapigruppen Fysisk aktivitet januari 2014. Giltig till januari 2015
