Medicinsk temakurs 1 Tema Respiration/Cirkulation Ordinarie

Medicinsk temakurs 1
Tema Respiration/Cirkulation
Ordinarie skriftlig examination HT 2014
Skrivtid: 4 timmar
Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal
Maxpoäng: 50
Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng
Instruktioner
Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella
extrablad. SAMTLIGA blad i detta häfte skall lämnas in, oavsett om frågan är besvarad
eller ej. Detta är mycket viktigt eftersom provhäftet kommer att delas upp mellan olika
lärare vid rättning
Skriv svar på frågorna direkt i detta häfte. Behöver du mer att skriva på går det bra att
fortsätta på ytterligare extrapappor. Skriv kod och lägg extrapappret tillsammans med
ordinarie papper.
När en fråga är besvarad, riv ur den ur häftet och sortera in den i lila tentaomslag enligt
följande:
Tentaomslag 1: Fråga 1-5 – Del 1
Tentaomslag 2: Fråga 6-7 – Del 2
Tentaomslag 3: Fråga 8-10– Del 3
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
CIRKULATIONSSYSTEMETS ANATOMI (5 POÄNG) DEL 1 ............................................... 3
2.
BLODETS CELLER (5 POÄNG) DEL 1 ............................................................................... 4
3.
CIRKULATIONSSYSTEMTS EMBRYOLOGI (5 POÄNG) DEL 1 …………………………………….……5
4.
LYMFATISKA SYSTEMET (6,5 POÄNG) DEL 1 ................................................................. 6
5.
RESPIRATIONSSYSTEMETS ANATOMI/HISTOLOGI (5 POÄNG) DEL 1 ............................. 8
6.
LUNGA STRUKTUR OCH FUNKTION (3 POÄNG) DEL 2 ................................................... 9
7.
SPIROMETRI (2 POÄNG) DEL 2 .................................................................................... 11
8.
BLODTRYCK (6 POÄNG) DEL 3 ..................................................................................... 12
9.
AUTONOM REGLERING AV HJÄRTAT (5,5 POÄNG) DEL 3 ............................................ 14
10.
EKG/RETLEDNINGSSYSTEM/CELLFYSIOLOGI (7 POÄNG) DEL 3 .................................. 16
2
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kodnummer:____________
Kurskod MC5100,
Poäng:____________
1. Cirkulationssystemets Anatomi (5 poäng) Del 1
När aorta har passerat diaphragma, avger den en kort artärstam, som senare kommer att dela
sig i tre artärer!
a. Vad heter denna artärstam? (0,5 poäng)
truncus coeliacus
b. Vad kallas de tre artärerna som artärstammen ger upphov till? (1,5 poäng)
a. hepatica communis, a. lienalis, a. gastrica sin.
Distalt om denna avgång avges ytterligare en aorta gren, som försörjer tunnarmen och den
proximala delen av tjocktarmen.
c. Vad kallas denna aortagren? (0,5 poäng)
a. mesenterica superior
När denna artär (delfråga c) når tarmen, förgrenar den sig på ett speciellt sätt.
d. Vad kallas förgreningsmönstret? (0,5 poäng)
arkader
Artären (delfråga c) ledsagas av en ven. Denna ven går ihop med en annan ven, och bildar en
stor ven.
e. Vad kallas denna stora ven? (0,5 poäng)
v. portae (hepatis)
f. Denna stora ven går till ett organ. Vilket organ? (0,5 poäng)
hepar (lever)
g. När blodet lämnar detta organ kommer det indirekt i en ännu större ven, som mynnar
i ett av hjärtrummen. Vilken ven och vilket hjärtrum avses i detta påstående? (1
poäng)
v. cava inferior, atrium dx.
3
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
2. Blodets celler (5 poäng) Del 1
Blodkärl kan bli trängre (vasokonstriktion) eller utvidgas (vasodilatation) efter att de
mottagit signaler.
a. Beskriv, eventuellt med hjälp av en skiss, hur en sådan signal kan leda till vasokonstriktion!
(2 poäng)
En vasokonstriktor binder till en receptor, vilket frisätter kalciumjoner ur ett
upplagringsställe för kalcium (calcium store) (1 poäng). Kalciumjonerna aktiverar
samarbetet mellan aktin och myosin, vilket leder till kontraktion! (1 poäng)
b. Vad är det för typ av muskelceller i blodkärlsväggen? Jämför dessa med
muskelcellerna i hjärtväggen? (Du bör nämna både det som överensstämmer och
skillnader (minst tre)! (2 poäng)
I blodkärlsväggen finns single-unit glatta muskelceller. I denna vävnad bildar
många fibrer en enhet, de har cellkontakt via gap junctions, kontraherar bl.a. som
svar på nervstimuli, hormoner, sträckning av fibern, och har konstant tonus.
Hjärtmuskelcellerhar en-två kärnor, har cellkontakt via gap junction, är
tvärstrimmiga, stimuleras och hämmas av det autonoma nervsystemet och
påverkas inte av viljan.
c. Nämn (minst) två exempel på vasokonstriktorer! (1 poäng)
Endothelin‐1, ATP, tromboxan-A2, noradrenalin
4
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kodnummer:____________
Kurskod MC5100,
Poäng:____________
3. Cirkulationssystemets embryologi (5 poäng) Del 1
Septum interatriale mellan hjärtats förmak är viktigt för att skilja lungkretsloppet från det
stora kretsloppet. Beskriv den embryonala utvecklingen av septum interatriale, och vad
som händer med denna struktur när barnet föds! (5 poäng)
Under vecka 5 bildas en skiljevägg, septum primum mellan den högra och den vänstra
delen av förmaket; en öppning (ostium primum) kvarstår dock i denna skiljevägg (1
poäng). Mellan atrium och ventrikel växer endocardium ut och bildar en
(ofullständig) mellanvägg, septum intermedium. Septum primum växer ihop med
septum intermedium och ostium primum försvinner (1 poäng). En ny öppning (ostium
secundum), bildas dock genom programmerad celldöd i septum primum (0,5 poäng).
Till höger om septum primum bildas nu en tjockare mellanvägg (septum secundum),
som lämnar en öppning (foramen ovale) kvar (1 poäng). Öppningarna (ostium
secundum och foramen ovale) ligger inte på varandra men släpper ändå igenom
blodet från höger förmak till vänster förmak (0,5 poäng). Förbindelsen stängs av de
ändrade tryckförhallandena vid födelsen, först mekaniskt och sedan växer septum
primum och secundum ihop; foramen ovale blir till fossa ovalis (1 poäng).
5
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kodnummer:____________
Kurskod MC5100,
Poäng:____________
4. Lymfatiska systemet (6 poäng) Del 1
Det är sommar och du går omkring i trädgården. Du är helt upptagen av de vackra
blommorna och ser inte att du trampar i ett getingbo. En arg geting sticker dig i din
fot, som efter en kort stund sväller upp: detta kallas för ödem. Ödem förorsakas av att
vätska läcker ut ur kapillärerna till den omringande vävnaden.
a. Även under normala förhållanden pressas vätska ut ur kapillärerna in mot vävnaden,
men då finns en mekanism som för vätskan tillbaka till blodcirkulationen, nämligen
lymfsystemet. Beskriv den process genom vilken under normala förhållanden vätska
från blodet hamnar i lymfkärlen! (2 poäng)
Vätskan trycks genom blodtrycket ut ur kapillärnätet, vilket är möjligt genom
att strukturen av kapillärväggen möjliggör paracellulär transport av vätskan.
Eftersom vätsketrycket i vävnaden normalt är högre än vätsketrycket i
lymfkapillärerna, trycks vätskan genom lymfkapillärernas väggar in i
lymfkapillärer. I lymfkapillärernas väggar ligger endotelcellerna som
takpannor (till skillnad från situationen i kapillärväggar), vilket gör att om
trycket i lymfkapillärerna blir högre än i vävnaden trycks cellerna mot
varandra och vätskan kan inte lämna kapillärerna.
b. Kapillärväggen skiljer sig från artärväggen. På vilket sätt? (1,5 poäng)
Artärväggen består utav tre skikt (endotel, glatta muskelceller, bindväv)
medan kapillärväggen endast består utav endotelceller.
6
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
c. Cellskiktet som bildar kapillärväggen har ett flertal funktioner. Nämn (minst) tre av
dessa/ (1,5 poäng)
(1) kontrollerar passage av ämnen (näringsämnen, avfallsprodukter, O2, CO2,
hormoner mm) och vita blodkroppar, (2) frisätter låga nivåer av kväveoxid
(NO), prostaglandin I2 (PGI2)och adenosin (3) håller kärlväggens
muskelceller lagom dilaterade så blodet flyter fritt (4) Hämmar
trombocytaktivering (anti‐trombotisk), (5) Reglerar blodkoagulation
d. Lymfan flödar genom allt större lymfkärl mot hjärtat. Förklara varför lymfan kan
flöda mot hjärtat även om den finns i benen! (1 poäng)
(1) Lymfkärlen har klaffar som förhindrar att blodet flödar distalt, (2)
musklerna trycker på lymfkärlen.
e. Genom vilket stort lymfkärl hamnar lymfan till slut i det stora kretsloppet? (0,5
poäng)
Genom ductus thoracicus
7
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
5. Respirationssystemets anatomi/histologi (5 poäng) Del 1
Under VFU träffar du astmapatienter. Hos astmapatienter minskar vid ett astma-anfall
bronkiolernas diameter, vilket hindrar luften att komma in till (eller ut från)
alveolerna. Luftvägsväggen är uppbyggd utav flera vävnadsskikt.
a. Räkna upp vävnadsskikten i bronkiolväggen (i rätt ordning – börja närmast lumen)
(1,5 poäng)
Epitel-bindväv-glatta muskelceller
b. Vilka celler (celltyper) finns i bronkiolerna i skiktet närmast lumen? – ange för varje
celltyp även (minst) en funktion! (2 poäng)
(1) Cilierat epitel, (2) cylinderepitel utan cilier (borstceller), (3) bägarceller,
(4) klubbceller (eventuellt (5) neuroendokrina celler)
Funktioner: (1) flytta slemmet mot svalget, (2) kemosensorisk funktion, (3)
slemproduktion, (4) avgiftning ((5) parakrin sekretion, reglerar epitelets
övriga funktioner)
c. För att lindra besvären inhalerar patienten ett läkemedel. Läkemedlet ska öka
bronkiolernas diameter. Vilken celltyp gör bronkiolernas diameter större eller
mindre? (0,5 poäng)
glatta muskelceller
d. Bronker och bronkioler är luftledande luftvägar: den egentliga respirationen äger rum
i alveolerna. Vad bestämmer transporthastigheten av syret till blodet och hur är
lungan anpassat till detta? (1 poäng)
Transporthastigheten (diffusionshastigheten) av syret från alveolerna till
blodet bestäms av koncentrationsgradienten (skillnaden mellan alveolerna och
blodet), och av väglängden dvs diametern av typ I alveolärcellerna (ju tunnare
desto snabbare transport)
8
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
6. Lunga struktur och funktion (3 poäng) Del 2
Höger sida
Dexter DX
a. Detta är en bild på en nyfödd pojke som ligger i respirator, en apparat som sköter
andningen. Du ser på bilden en tub från respiratorn som går genom munnen och ned i
halsen. Var i luftvägen slutar, mynnar tuben?
(Den övre pilen pekar på mynningen. Den nedre pekar på en övervakningselektrod,
typ EKG-elektrod, bara för att ni inte skall tro att det är någon konstig anatomisk
struktur). (0,5 poäng)
trakea
9
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
b. Pojken på bilden har svårt med andningen efter förlossningen och minskad rörlighet i
höger arm. Du ser också att hans högra diafragma står högre än det vänstra, vilket
tyder på en förlamning av höger diafragma. Vilken nerv har skadats vid
förlossningen om du tänker på att skadan uppstått vid ursprunget för nerver till höger
arm och den går till höger diafragma? (0,5 poäng)
N. phrenicus dx.
c. Du har en VFU-placering på en medicinavdelning och en patient kommer från röntgen
med ett kuvert i handen från röntgen. En av dina handledare tar emot kuvertet och
läser högt ”misstänkt lunginflammation mellanlob”. Handledare tittar i journalen och
ser att det står normala andningsljud.
Handledaren ber dig gå och lyssna en gång till och se om du kan höra några
biljud från lunginflammationen. (En lunginflammation hörs inte alltid...).
Beskriv, rita gärna, var du lyssnar på lungorna för att höra de olika loberna och
speciellt platsen för lunginflammationen. (2 poäng)
På baksidan hörs underloberna medan det går att höra en del av ovanloben
apikalt, se figur. Ovanloberna hörs bäst framtill och mellanloben hörs
frontalt i högra medioclavikular-linjen, se figur.
10
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
7. Spirometri (2 poäng) Del 2
På spirometrilabben uppmättes olika lungvolymer som in sin tur ger upphov till sammansatta
så kallade kapaciteter.
a. Vitalkapacitet är ett viktigt mått som in sin tur är uppbyggd av tre volymer som går att mäta
upp. Ange vilka tre volymer som du kan mäta och ange för varje volym rimliga mått i liter
för en normalstor kvinna. (1,5 poäng)
VC på ca 4 liter är uppbyggd på IRV på 2 L, TV på 0,5 L och ERV på ca 1,5 L.
b. Vilken volym skiljer total lungkapacitet från vitalkapacitet? (0,5 poäng)
Residualvolymen.
11
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
8. Blodtryck (6 poäng) Del 3
I basgruppsfall 6 (Fatima besöker studenthälsan efter upprepade svimningar) studerar
du hur blodtrycket korttids-regleras.
a. Det finns olika former av blodtryck. Vilka tryck kan du uppmäta vid
auskultatorisk blodtrycksmätning (med blodtrycksmanschett och stetoskop)
och vilken fysiologisk betydelse har dessa olika tryck? (2 poäng)
Systoliskt tryck = topptrycket som uppmäts i artären, och som motsvaras av
storleken av den slagvolym som kastas ut i systemcirkulationen vid hjärtats
systole. Diastoliskt tryck = vilotrycket som uppmäts i artären (när
Korotkowljuden börjar avta – eller upphör), och som motsvarar perifera
motståndet = perifer resistans.
b.
Fatima svimmar vid uppresning från sittande/liggande till stående. Detta beror
på att blodtrycket tillfälligt sjunker, så att hjärnans blodförsörjning blir
otillräcklig. Varför faller blodtrycket övergående när Fatima reser sig upp? (1
poäng)
Här accepteras lite olika svar; t.ex. gravitationskraften gör att blod poolas i
undre extremitetens vener vilket minskar venösa återflödet. Därmed minskar i
enlighet med Starlings hjärtlag hjärtats kontraktionskraft, och därmed minskar
medelartärtrycket, vilket i sin tur leder till att blodflödet till hjärnan minskar,
tillfälligt.
12
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
c. Vissa av systemkretsloppets artärer har stor betydelse för blodtrycksregleringen
eftersom dessa utgör en stor del av det perifera motståndet mot blodflödet (= perifer
resistans). Vilka artärer har denna funktion och vilken struktur i artärväggen utgör
merparten av denna perifera resistans? (1 poäng)
Arteriolerna; tunica media d.v.s. skiktet av glatt muskulatur.
d. Reglering av den perifera blodflödesresistansen är mycket viktig för regleringen av
blodtrycket och också för regleringen av blodflödet till de individuella vävnaderna, t.ex.
skelettmuskulaturen. Förklara hur den nervösa regleringen av perifer resistans går till. Ditt
svar skall innehålla:
vilken/vilka typ/typer av nerver det rör sig om,
vilken/vilka neurotransmittor/neurotransmittorer som frisätts samt
vilken/vilka typ/typer av receptor/receptorer som aktiveras av neurotransmittorn
(2 poäng)
Sympatiska vasokonstriktornerver åstadkommer ökad resistans genom
vasokonstriktion, d.v.s. ökad kontraktionsgrad av den glatta kärlmuskulaturen, genom
frisättning av noradrenalin som aktiverar alfa-receptorer. Dessutom, i
skelettmuskulaturens arterioler finns beta2-receptorer som ger upphov till
kärlrelaxation. Vidare, leder sympaticusaktivering till frisättning av cirkulerande
adrenalin som kan aktivera både alfa- och beta-adrenoceptorer.
13
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
9. Autonom reglering av hjärtat (5,5 poäng) Del 3
Autonoma nervsystemet har stor betydelse för regleringen av hjärtfunktionerna.
a. Vilken neurotransmittor frisätts från sympatiska respektive parasympatiska
postganglionärer till hjärtvävnaden, och vad heter den receptor som binder
respektive neurotransmittor? (2 poäng)
Noradrenalin från sympaticus, binder till beta1-receptorer. Acetylkolin från
parasympaticus, binder till muskarinreceptorer.
b. Vilken effekt har sympaticus på hjärtfrekvensen? Vilken struktur i hjärtat är ansvarig
för den effekten, vad händer elektrofysiologiskt i denna struktur vid
sympaticusstimulering och genom vilken jonmekanism sker denna effekt? (2
poäng)
Ökad hjärtfrekvens; sinusknutan – den diastoliska depolarisationen ökar sin
lutning och når snabbare tröskeln för aktionspotentialen; detta sker genom
ökat flöde av Na och Ca-joner till intracellulärrummet.
14
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
c. Vilken effekt har parasympaticus-stimulering på impulsöverledningen från förmaken
till kamrarna? (0,5 poäng)
bromsande
d. Vilken effekt har parasympaticus-stimulering på kontraktionskraften i hjärtkamrarna.
Motivera ditt svar! (1 poäng)
ingen (fysiologisk) effekt, eftersom kamrarna har en mycket sparsam vagusinnervation
15
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
10. EKG/Retledningssystem/Cellfysiologi (7 poäng) Del 3
a. Normalt brukar T-vågen vara konkordant, d.v.s. den är riktad åt samma håll som
QRS-komplexet. Egentligen borde det inte vara så – utslagen borde vara motriktade
– varför? Och varför är de inte detta? (2 poäng)
QRS-komplexet utgör depolarisation och T-vågen utgör repolarisation. Om
bägge förloppen skulle starta på samma ställe, så blir de motriktade, men nu
startar depolarisationen i endokard och går mot epikard, medan
repolarisationen går från epikard till endokard, och därför blir de elektriska
förloppen riktade åt samma håll, och därför är T-vågen konkordant.
16
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
b. Vad menas med begreppet hjärtats elektriska axel? (0,5 poäng)
Summan av de elektriska vektorerna i frontalplanet. Den elektriska axeln
avspeglar huvudriktningen av depolarisationsvågfronten i kammarmyokardiet.
c. Vilken del av EKG anger överledningstiden? (0,5 poäng)
P-Q-sträckan.
d. Vad menas med begreppet sinusrytm? (0,5 poäng)
När hjärtrytmen utgår från sinusknutan.
e. Den elektriska signalen sprids över hela hjärtat via hjärtats retledningssystem. Vilka
delar av detta system finns i atrium dx. och var exakt i atrium dx. finns dessa delar?
(2 poäng)
Sinusknutan (nodus sinuatrialis) vid mynningen av v. cava superior, AVknutan (nodus atrioventricularis) i septum interatriale under fossa ovalis,
(truncus atrioventricularis i septum interatriale) (evt. ”internodal tract” i
atrium dx.)
17
Tentamen i Tema RC T1 2014-10
Kurskod MC5100,
Kodnummer:____________
Poäng:____________
f. Därvid kommunicerar grannceller med varandra. Vad heter de strukturer som
ansvarar för denna kommunikation och hur är dessa uppbyggda! (1,5 poäng)
Strukturerna heter gap junctions, och varje gap junction består av två kanaler
(connexon), en i varje granncell. Varje connexon består av sex proteiner
(connexiner)
18