PowerPoint-presentation - UU Studentportalen

advertisement
Repetion T3: Patent, Mönster och
konkurrensrätt
Bengt Domeij
Uppsala universitet
Patent internationellt
• Territorialitetsprincipen gäller alla
immaterialrätt – inga världspatentet eller
liknande. Immaterialrätt måste bedömas
nationellt eller ibland regionalt för
varumärken och mönster.
• Patent giltiga i Sverige kan meddelas av
EPO och PRV.
• PCT (internationell patentansökan)
inledande fas.
Patenterbara området
• 1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan
tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens
rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap. denna lag, efter
ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och
därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja
uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt patent finns i
11 kap.
Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är
1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
2. en konstnärlig skapelse,
3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet,
för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram,
eller
4. en presentation av information.
Nyhet och uppfinningshöjd
•
2 § Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande
till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika
väsentligen skiljer sig därifrån.
Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett
genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i
en tidigare patentansökan som före nämnda dag gjorts i Sverige anses
som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §.
Villkoret i första stycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från
vad som blivit känt före dagen för patentansökan gäller dock inte i
förhållande till innehållet i en sådan ansökan.
Bestämmelser om att, vid tilllämpning av andra stycket, ansökan som
avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall har samma verkan som en i Sverige
gjord patentansökan finns i 29, 38 och 87 §§.
Patent får meddelas även om uppfinningen inom sex månader innan
patentansökan gjordes blivit allmänt tillgänglig
1. till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon
från vilken denne härleder sin rätt eller
2. genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt
förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd
internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928
avslutade konventionen om internationella utställningar.
Intrångshandlingar
•
3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges
nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom
att
1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster
eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål,
2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med
hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan
patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige,
3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt
ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa
ändamål.
Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja
uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte har rätt att
utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverige som hänför sig till
något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet
vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat
och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som
allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller
tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som
avses i första stycket. Vid tilllämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall
den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3, 4 eller 5
inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.
Tillåtna handlingar 3 § 3st. PL
• Från ensamrätten undantas
1. utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt,
2. utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts
ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes
samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även
utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande
av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett
nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska
materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning
att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare
reproduktion eller mångfaldigande,
3. utnyttjanden av en uppfinning för experiment som
avser själva uppfinningen,
…
Föranvändarrätt 4 § PL
• 4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i
riket när ansökan om patent därå gjordes må utan hinder
av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av
dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattade
uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller
någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till
utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar
även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja
uppfinningen yrkesmässigt här i riket.
Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast
tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller
utnyttjandet avsetts skola ske.
Prioritet 6 § patentlagen
• 6 § En ansökan om patent på en
uppfinning, som inom tolv månader före
ingivningsdagen enligt 8 b eller 8 c §
har angetts i en tidigare ansökan om
patent i Sverige, skall vid tillämpningen
av 2 § första och andra styckena samt 4
§ anses gjord samtidigt med den
tidigare ansökan, om sökanden begär
det i enlighet med 6 a-6 e §§ (prioritet).
Patentansökan 8 § patentlagen
•
8 § En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i
fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat
eller hos en internationell organisation.
Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande
även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad
som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten
att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd
användning måste anges i patentkravet. Ansökan skall innehålla uppgift
om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av
uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller
delsekvens av en gen skall det dock alltid anges i ansökan hur
uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av
uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan
utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller
innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a
§ anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den
paragrafen är uppfyllda.
Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen
och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk
information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas
betydelse i något annat avseende.
Invändningar
•
24 § Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett
meddelat patent. En invändning skall göras skriftligen hos
patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet
meddelades.
Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om
invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig.
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå
fullföljas om det finns särskilda skäl. Lag (2007:516).
•
25 § Patentmyndigheten skall efter invändning upphäva
patentet, om det
1. har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är uppfyllda,
2. avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en
fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen,
eller
3. omfattar något som inte framgick av ansökan när den
gjordes.
Patentskyddets omfattning och längd
• 39 § Patentskyddets omfattning bestämmes av
patentkraven. För förståelse av patentkraven må ledning
hämtas från beskrivningen.
• 40 § Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess
tjugo år har förflutit från den dag då patentansökningen
gjordes.
För ett patent skall betalas fastställd årsavgift för varje
avgiftsår som börjar efter meddelandet. Om patentet har
meddelats innan årsavgifter för patentansökningen har
börjat förfalla enligt 41 §, skall dock patenthavaren, när
årsavgift för patentet för första gången förfaller till betalning, betala årsavgift också för avgiftsår som har börjat
före patentmeddelandet.
Bestämmelser om tilläggsskydd finns i 13 kap. Lag
(1996:889).
Ogiltighetstalan
•
52 § Om det yrkas skall rätten förklara patentet ogiltigt, om
1. det har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är
uppfyllda,
2. det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en
fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen,
3. det omfattar något som inte framgick av ansökan på
ingivningsdagen, eller
4. patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentet
meddelats.
Om patentet är ogiltigt endast till en viss del, skall
patentskyddets omfattning begränsas i motsvarande
utsträckning genom en ändring av patentkraven, om
1. patenthavaren yrkar det och
2. det är förenligt med första stycket 2-4.
Mönsterskydd - Design
Bengt Domeij
Designskydd (mönster)
• Patentliknande immaterialrätt (nyhet och
särprägel)
• Max 25 års skydd (femårsperioder)
• Intrång genom varje annat mönster som
inte gör ett annat helhetsintryck på en
kunnig användare än det registrerade
mönstret (skyddsomfång).
Skyddsförutsättningar
• Krav på nyhet – designen måste skilja sig från
vad som funnits tidigare i mer än oväsentliga
detaljer.
• Krav på särprägel – helhetsintrycket skall skilja
sig från vad en kunnig användare anser vara
helhetsintrycket från en tidigare design. Ta
hänsyn till variationsutrymmet.
• Ettårig “grace period”
• Treårigt oregistrerat designskydd från det att
produkten först visades (modeprodukter) enligt
mönsterförordningen
Registreringsvägar
• Nationell registrering hos PRV
• EG-designskydd hos OHIM i Alicante
(REGULATION 6/2002 of 12 December 2001
on Community designs: A unified system for
obtaining a Community design to which uniform
protection is given with uniform effect
throughout the entire territory of the
Community.)
• Ansökningar granskas inte mot tidigare
registreringar, krävs invändningar
Mönster 1 §
• I denna lag avses med
• 1. mönster: en produkts eller produktdels
utseende, som bestäms av själva
produktens detaljer eller av detaljer i
produktens utsmyckning särskilt vad
gäller linjer, konturer, färger, former,
ytstrukturer eller material
Registreringsansökan och dess
handläggning
10 § Den som vill ansöka om registrering av
ett mönster skall göra detta skriftligen hos
registreringsmyndigheten.
Ansökan skall innehålla uppgifter om vem
som har skapat mönstret och om den produkt
eller de produkter som mönstret är avsett att
användas på eller ingå i samt bildmaterial som
visar mönstret. Söks registrering av annan än
formgivaren, skall sökanden styrka sin rätt till
mönstret.
Registreringar
Mönsterregistrering
Registrering
Registrering
Registrering
1 a § Mönsterskyddslagen
• Den som har skapat ett mönster
(formgivaren) eller den till vilken
formgivarens rätt har övergått kan
genom registrering få ensamrätt till
mönstret enligt denna lag (mönsterrätt).
2 § Mönsterskyddslagen
Mönsterrätt kan någon få endast om mönstret
är nytt och särpräglat.
Ett mönster anses som nytt om inget identiskt
mönster har gjorts allmänt tillgängligt före
dagen för registreringsansökan eller, om
prioritet åberopas enligt 8-8 d §§, före
prioritetsdagen. Mönster skall anses som
identiska trots att de skiljer sig åt, om
skillnaderna föreligger endast i oväsentliga
avseenden.
2 § 3 st. Mönsterskyddslagen
• Ett mönster anses ha särprägel om en
kunnig användares helhetsintryck av
mönstret skiljer sig från helhetsintrycket
av varje annat mönster som har gjorts
allmänt tillgängligt före den dag som
anges i andra stycket. Vid bedömningen
av om mönstret har särprägel skall
hänsyn tas till det variationsutrymme
som funnits för formgivaren vid
framtagandet av mönstret
Infant highchair Community design
application no. 528377-0001 (RCD)
The design is claimed to lack novelty and
individual character over Danish patent No
159367 B titled “adjustable chair
Novelty
• The two designs differ in the following aspects:
• − The legs in the RCD are curved …, whereas in the prior
design the legs and their bases are straight and have
sharp edges.
• − The RCD has a transverse brace at the lower edge of
the L-shaped leg, whereas the prior design does not have
it.
• − The back of the RCD includes a rounded upper
extension whereas the back of the prior design has
straight borders.
• − The RCD includes a front bar with a strap, which is not
very clearly depicted in the prior design …
• Due to the above mentioned differences, the prior design
and the RCD are not identical. D1 does not form an
obstacle to the novelty of the RCD.
Individual character
• [T]he informed user is familiar with the design of
highchairs and their variety on the marketplace. He is
also used to deal with situations where children need to
be sitting at tables in a safe manner. He is aware that the
degree of freedom of a designer concerned with
highchairs is limited by their technical function which
consists in that a highchair must be stable and allow safe
sitting of a small child at the table. The informed user is
furthermore aware of the need to adjust the seat and the
foot plate to the size of the child. He also knows that
children can be put on such chairs in a relatively easy
manner. The examples of prior designs of highchairs
given by the Holder demonstrate that despite these
technical constrains there is still a large degree of
freedom for designers of highchairs.
Individual character
• The characteristic features of the L-shaped structure and
the ladder-like insertion of the seat and foot plates are
identical in the prior design and the RCD. The
modifications of the RCD with respect to the prior design
are limited to the addition of a rounded front bar in
comparison to a straight front bar in the side view of the
prior design, and to the rounding of edges which do not
change the basic design of the chair. When considering
that the freedom of the designer in developing this type of
the highchair is almost unlimited and that there is no
need for using the L-shaped structure of the chair, these
modifications in the RCD do not render its overall
impression different from the overall impression of the
prior design. Therefore, both designs produce the same
overall impression on the informed user. The RCD does
not fulfil the requirements of individual character.
2 a § ML
Ett mönster till en beståndsdel i en sammansatt
produkt, anses vara nytt och särpräglat endast
om
1. beståndsdelen eller del därav, när den har
fogats in i den sammansatta produkten, förblir
synlig vid normal användning av den produkten,
och
2. mönstret till det som syns i sig uppfyller
kraven på nyhet och särprägel i 2 §.
Med normal användning avses
slutanvändarens användning, med undantag för
underhåll, service och reparationsarbeten.
3 § ML
Ett mönster skall anses ha blivit allmänt tillgängligt om det har
offentliggjorts i samband med ett registreringsförfarande eller på
annat sätt. Detsamma gäller om mönstret har förevisats,
använts i yrkesmässig verksamhet eller annars har blivit känt.
Trots det som sägs i första stycket anses ett mönster inte ha
blivit allmänt tillgängligt
1. om fackkretsarna inom den aktuella sektorn inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet i sin normala
näringsverksamhet inte rimligen kunde ha fått kunskap om de
åtgärder som nämns i första stycket före dagen för
registreringsansökan eller, om prioritet åberopas enligt 8-8 d
§§, före prioritetsdagen, eller
2. om mönstret har blivit känt endast till följd av att det har
visats för någon annan efter ett uttalat eller underförstått
förbehåll om att mönstret skall hållas hemligt.
3 a § ML
• Ett mönster anses inte heller ha blivit allmänt tillgängligt
om det har blivit känt inom en period av tolv månader före
den dag som anges i 2 § andra stycket, förutsatt att
mönstret har offentliggjorts eller annars gjorts känt
• 1. av formgivaren,
• 2. av någon annan till följd av uppgifter som formgivaren
tillhandahållit eller åtgärder som formgivaren vidtagit,
eller
• 3. till följd av missbruk i förhållande till formgivaren.
•
Vad som sägs om formgivaren i denna paragraf gäller
även den som formgivarens rätt har övergått till.
4 a § ML
• Mönsterrätt får inte omfatta sådana detaljer i en produkts
utseende
• 1. som uteslutande är bestämda av produktens tekniska
funktion, eller
• 2. som måste återskapas exakt till formen och
dimensionerna för att den produkt som mönstret avser
skall gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller
mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin
funktion.
•
Trots det som sägs i första stycket 2 kan mönsterrätt
omfatta mönster som tillåter att sinsemellan utbytbara
produkter fogas samman ett upprepat antal gånger eller
förbinds med varandra inom ett system uppbyggt av
moduler.
5 § ML
• Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges i 7-7 b
§§, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den
som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren).
Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka,
bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige
eller använda en produkt som mönstret ingår i eller
används på eller att lagerhålla en sådan produkt för
ändamål som nu sagts.
•
Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte
gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än
det registrerade mönstret (skyddsomfång). Vid prövning
av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det
variationsutrymme som funnits för formgivaren vid
framtagandet av mönstret
Mönster nr 68 422 – Napp
Smalt skyddsomfång, eftersom
funktionell, Sthlms TR T 27373-06
Sthlms TR T 27373-06
• När insvängningen på mitten av ramen
saknades hos det påstådda
intrångsföremålet, ansågs en kunnig
användare få ett nytt helhetsintryck.
Inget intrång.
7 b § ML
• Mönsterrätten omfattar inte utnyttjandet
av en produkt, om den har bringats i
omsättning inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet av
mönsterhavaren eller med dennes
samtycke.
8 § ML
• Har ett mönster angetts i en ansökan om
mönsterregistrering eller om skydd för en
nyttighetsmodell i en främmande stat, som är
ansluten till Pariskonventionen den 20 mars
1883 om skydd för den industriella
äganderätten (Pariskonventionen), och söks
registrering av mönstret i Sverige inom sex
månader från ansökan i den främmande staten,
skall ansökan i Sverige vid tillämpningen av 2
§ anses gjord samtidigt med ansökan i den
främmande staten (prioritetsdagen).
Mönsterregistrerings giltighetstid
• 24 § Mönsterregistrering gäller för en eller flera
femårsperioder, räknat från den dag då
ansökan om registrering gjordes. Registrering
som gäller för kortare tid än tjugofem år kan på
begäran förnyas för ytterligare femårsperioder
till sammanlagt tjugofem år. Varje sådan period
löper från utgången av föregående period.
•
För mönster som avser en beståndsdel, som
används för att reparera en sammansatt
produkt så att den återfår sitt ursprungliga
utseende, gäller registreringen aldrig för mer än
högst tre femårsperioder.
Konkurrenslag (2008:57)
Bengt Domeij
Tillämpningsområde – alla företag
inom hela näringslivet
• 2 § Denna lag tillämpas inte på
överenskommelser mellan arbetsgivare och
arbetstagare om lön eller andra
anställningsvillkor.
• 5 § I denna lag avses med företag en fysisk
eller juridisk person som driver verksamhet av
ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till
den del verksamheten består i
myndighetsutövning.
Med företag avses också en sammanslutning
av företag.
Relevanta marknaden
• Test om två produkter tillhör samma marknad.
• Tag den aktuella produkten och dess närmsta
substitut. Antag att de två såldes av samma
företag (hypotetisk monopolist). Skulle det då
vara fördelaktigt (vinstgivande) att höja priset
på dem med 5-10%? Om ja, utgör dessa
produkter den relevanta marknaden. Om nej, är
marknaden större och man måste inkludera de
därefter närmaste substitut till vilka köparna
vänder sig vid prisökningen.
• Bananer, inte frukt i allmänhet, var t.ex. den
relevanta marknaden (United Brands).
Relevanta marknaden
• Dominerande: alltid om över 65%,
presumtion om över 50%, 40% kan
räcka, under 30% ej dominerande.
Tre tillämpningssituationer
• 2 kap. 1 § Konkurrensbegränsande
samarbeten
• 2 kap. 6 § Missbruk av dominerande
ställning
• 4 kap. 1 § Förbud mot
företagskoncentrationer
2 kap. 1 § Förbjudna
konkurrensbegränsningar
• Sådana avtal mellan företag som har till syfte eller
resultat att hindra, begränsa eller snedvrida
konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är
förbjudna, om inte annat följer av denna lag.
Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att
1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor
direkt eller indirekt fastställs,
2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller
investeringar begränsas eller kontrolleras,
3. marknader eller inköpskällor delas upp,
4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en
konkurrensnackdel, eller
5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med
föremålet för avtalet.
Rekvisiten i 2 kap. 1 § KL
• Avtal mellan företag. Med detta likställs icke
juridiskt bindande överenskommelser.
Samordnat förfarande är avtal i denna mening
(man har bestämt sig för att det är bäst om man
båda beter sig på visst sätt).
• Att man bara uppträder parallellt är inte
tillräckligt, utan någon kontakt.
• Konkurrensverket måste visa att det funnits
kontakt.
• Företag inom en koncenrn får samverka om
t.ex. pris och marknadsuppdelning
Bagatellundantaget
• Kvantitivt och kvalitativt märkbart.
Kvantitativt måste konkurrerande företag
ha 10 procent av marknaden och
konkurrensbegränsningen måste få viss
kvalitativ betydelse för köparna.
• Men vissa särskilt allvarliga
konkurrensbegränsningar t.ex.
priskarteller anses ha ett per se förbud,
dvs. oavsett märkbarhet.
Rekommenderade priser
• Tillåtet med rekommenderade priser
gentemot tredje man i vertikala avtal,
dock inte bindande priser.
• Otillåtet med rekommenderade (och
bindande) priser i horisontella avtal, t.ex.
från en branschorganisation. Otillåtet om
flera tillverkare samarbetar om
rekommenderade priser till sina
detaljister.
• Anbudskarteller är allvarliga
Produktion, marknader, teknisk
utveckling eller investeringar
• Produktionskvoter, geografiska
uppdelningar otillåtet horisontellt. Kan
vara tillåtet vertikalt.
• Kollektiva bojkottåtgärder eller kollektiv
säljvägran är otillåtet.
• Samarbeten i forskning och kring
standarder är tillåtet under vissa villkor.
2 kap. 2 § KL Undantag
• Förbudet i 1 § gäller inte för ett avtal som
1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen
eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt
framåtskridande,
2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den
vinst som därigenom uppnås,
3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som
är nödvändiga för att uppnå målet i 1, och
4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta
konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna
i fråga.
Patrafee
• Små patentbyråer skapade organisation för att
betala årsavgifter åt sina kunder.
• Avgifter beslutades i Patrafees styrelse, vilket
gjorde att priskonkurrensen på denna tjänst
begränsades.
• Marknaden var andelen årsavgifter som
betalades till PRV från patentbyråer som var
anslutna till Patrafee. 16 procent av totala
mängden svenska årsavgifter (ej
bagatellavtal)= förbjudet
Bedömningen enl. 2 kap. 2 §
• Patentbyråerna skulle kunna utföra tjänsten
effektivare genom samarbete
• Fördelarna skulle sannolikt delvis komma
köparna till godo, eftersom det råder
konkurrens i övrigt på marknaden.
• Minimiregeln uppfylld, eftersom en byrå alltid
kunde välja att sköta inbetalningarna hellt eller
delvis själva.
• Inte en väsentlig del av marknaden, eftersom
stora byråer skötte tjänsten själva.
Gången i prövningen
• Träffas avtalet av 2 kap. 1 §? I så fall,
kan det få gruppundantag enligt 2 kap. 3
§ eller individuellt undantag enligt 2
kap. 2 §. Annars ogiltighet enligt 2 kap.
6 § KL och ev. konkurrensskadeavgift.
2 kap. 3 § KL Gruppundantag
•
3 § Från förbudet i 1 § gäller undantag för sådana grupper av avtal
(gruppundantag) som avses i
1. lagen (2008:580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om viss taxisamverkan,
2. lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala
konkurrensbegränsande avtal,
3. lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
specialiseringsavtal,
4. lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om forskning och utveckling,
5. lagen (2008:584) om gruppundantag för vertikala
konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn,
6. lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa
konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, och
7. lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om tekniköverföring.
Om ett enskilt avtal enligt lag som sägs i första stycket är undantaget
från förbudet i 1 § men avtalet har följder som är oförenliga med 2 §,
får Konkurrensverket besluta att avtalet inte ska omfattas av
gruppundantaget.
2 kap. 7 § KL
Missbruk av dominerande ställning
• Missbruk från ett eller flera företags sida av en
dominerande ställning på marknaden är förbjudet.
Sådant missbruk kan särskilt bestå i att
1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköpseller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,
2. begränsa produktion, marknader eller teknisk
utveckling till nackdel för konsumenterna,
3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en
konkurrensnackdel, eller
4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med
föremålet för avtalet.
Ensidiga åtgärder
• Inte förbjudet att vara dominerande, men
att missbruka sin starka ställning.
• Dominerande ställning ger högre krav på
företaget.
• Dominerande om man kan agera
självständigt, bedöms huvudsakligen
utifrån marknadsandelar.
• Relevanta marknaden: produkter och
geografi
Typer av missbruk
• Överprissättning, underprissättning,
• Tvinga köpare att inte köpa från ens
konkurrenter
• Säljvägran utan acceptabla skäl
(Volvo/Veng).
• Prisdiskriminering, kopplingsförbehåll
Underprissättning
• Syftar till att slå ut konkurrenter och
sedan höja priset
• Hur skilja mellan intensiv laglig
konkurrens och rovdjursprissättning?
• Case 62/86 Akzo: priser under rörlig
kostnad är missbruk; priser under total
kostnad är missbruk om det finns bevis
för syfte att slå ut konkurrent
Fusionskontroll
• Största fusionerna hanteras av EU-kommissionen,
mellanstora av Konkurrensverket, mindre tillåtna.
• 2 kap. 6 § KL: En företagskoncentration ska anmälas till
Konkurrensverket, om
1. de berörda företagen tillsammans har haft en
omsättning föregående räkenskapsår i Sverige som
överstiger en miljard kronor, och
2. minst två av de berörda företagen har haft en
omsättning i Sverige föregående räkenskapsår som
överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av
företagen.
4 kap. 1 § KL Förbud mot
företagskoncentrationer
• En företagskoncentration som prövas enligt denna lag
ska förbjudas, om koncentrationen är ägnad att påtagligt
hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv
konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd
del av det. Vid prövningen av om en
företagskoncentration ska förbjudas ska det särskilt
beaktas om den medför att en dominerande ställning
skapas eller förstärks.
Ett förbud får meddelas endast om inga väsentliga
nationella säkerhets- eller försörjningsintressen
därigenom åsidosätts.
I den utsträckning som bildandet av ett gemensamt
företag, som utgör en företagskoncentration enligt 1 kap.
9 § andra stycket, har till syfte eller får till resultat att
samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir
självständiga, ska vid prövningen av fråga om förbud mot
företagskoncentrationen samordningen bedömas enligt 2
kap. 1 och 2 §§.
4 kap. 2 § KL
• Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga
effekterna av en företagskoncentration, får en part i
koncentrationen i stället för förbud enligt 1 § åläggas att
1. avyttra ett företag eller en del av ett företag, eller
2. genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.
Ett åläggande enligt första stycket får inte vara mer
långtgående än vad som krävs för att de skadliga
effekterna av konkurrensbegränsningen ska undanröjas.
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards