6 februari 2017 Underminerar Trump förtroendet för dollarn? För två veckor sedan, den 20e januari, svor Donald Trump presidenteden och blev därmed USAs 45e president och vi kan redan säga att amerikansk politik gått in i en ny fas. Efter år av förhållandevis stabil inrikes och utrikes politik verkar den amerikanska politiken nu bli mer oförutsägbar. Efter valet utvecklades finansiella marknader starkt och fokus låg på Trumps löften om expansiv finanspolitik. Sedan mitten av december har dock entusiasmen dämpats något. Samtidigt har Trump tydligt klargjort sin protektionistiska hållning och redan bland annat beslutat att USA skall dra sig ur handelsavtalet TPP (Trans-Pacific Partnership) och att man skall se över NAFTA. Ett flyktingstopp har införts och Obamacare sätts under lupp. En tydlig trend som påbörjades under andra kvartalet 2016 var en successivt starkare dollar bland annat till följd av en stramare penningpolitik. Sedan mitten av december har valutan dock försvagats med närmare fyra procent. En valutarörelse i den storleksordningen får betraktas som kraftig för en valuta i ett utvecklat land. Och som förefaller ännu mer kraftig eftersom dollarn betraktas som världens reservvaluta. Trump pratar ned dollarkursen Trumps uttalande om att valutan är ”för stark” bidrog till försvagningen. USA har de senaste tjugo åren fört en politik, som bygger på en stark dollar. Men under tidigt 90-tal höjdes ofta röster, bland annat från dåvarande finansministern Lloyd Bentsen att dollarn var för stark. Då var det den japanska yenen som stod i skottgluggen, medan det denna gång kanske främst är den kinesiska yuanen som är i fokus. Trump har anklagat Kina för att medvetet försvaga sin valuta, men en fallande kinesisk valutareserv verkar snarare peka på att den kinesiska centralbanken stödköper och att försvagningen av yuanen istället är en konsekvens av en starkare dollar. Även Tyskland och Japan har fått sin beskärda del av kritiken. I spåren av finanskrisen har centralbanker världen över successivt tagit till allt mer aggressiva åtgärder för att få fart på ekonomierna och få upp inflationen. Åtgärderna har gått från nollränta, till negativ ränta och kvantitativa lättnader vilket exempelvis fått den svenska kronan att kraftigt försvagas. 6 februari 2017 Men vad betyder egentligen en svag respektive stark valuta för en ekonomi? En effekt av en svag valuta är att exportföretagens konkurrenskraft förbättras då deras varor blir billigare och prispressen därmed minskar på landets varor vilket också leder till en viss inflationsimpuls – dock inte en positiv inflation. Detta gör att utländska varor blir dyrare. En stark valuta å andra sidan, leder till en ökad köpkraft hos konsumenterna och till lägre priser på utländska produkter vilket hjälper till att hålla inflationen låg. Det finns således både vinnare och förlorare på en svag respektive stark valuta. Dollarn är idag stark av flera skäl. Några är relaterade till förväntningar kring effekterna av Trumps politik som expansiv finanspolitik och skatteamnesti för amerikanska vinster utomlands. Men också förväntningar om högre styrränta. I dagens dollarkurs ligger därför nu en förväntan om högre tillväxt och räntehöjningar. Amerikansk tillverkningsindustri som utvecklats svagt under lång tid skulle gynnas av en svagare dollar då det förbättrar deras konkurrenskraft. De amerikanska konsumenterna står samtidigt för en stor del av ekonomin. I USA är konsumtionens andel av BNP närmare 70 procent och konsumtionen gynnas av en stark valuta då det leder till ökad köpkraft. Huruvida försöken att prata ned, och på så sätt påverka utvecklingen av valutan, fungerar återstår att se. Å andra sidan ligger som sagt redan mycket i värderingen av dollarn. Tappar dollarn sin starka ställning? Att en valuta fluktuerar över tid och därmed från tid till annan är stark respektive svag är en del av det finansiella systemet och den ekonomiska utvecklingen i ett land. Men då den amerikanska dollarn är världens viktigaste valuta får det globala konsekvenser. Dollarn utgör drygt 60 procent av världens reserver och står för mer än 85 procent av all valutahandel. Amerikansk penning- och valutapolitik ger därmed efterverkningar i hela det globala finansiella systemet. För att en reservvaluta ska fungera väl krävs stabilitet och förtroende. Frågan är om ett övergivande av politiken som bygger på en stark dollar riskerar att underminera förtroendet för dollarn som världens reservvaluta? En status valutan haft ända sedan 1940-talet och Bretton Woods. Men redan på Bretton Woods tid fanns ett alternativt förslag, Keynes föreslog en ny världsvaluta vid namn Bancor. Sedan dess har flera förslag förts fram om att dollarn inte ska ha den ställning den har idag. På senare tid har Kina och Ryssland vid flera tillfällen uttryckt en önskan om en ny oberoende valuta som alternativ till dollarn som reservvaluta. Flera har också föreslagit att IMFs SDR bör användas som alternativ. Även FNs underorgan UNCTAD (FNs viktigaste instrument inom handel och utveckling) och IMF själva har senare förordat SDR som ett alternativ som kan hjälpa till och stabilisera det finansiella systemet. 6 februari 2017 Frågan är om Trump som president riskerar att underminera förtroendet för dollarn och därmed medverka till att valutan förlorar sin status som reservvaluta. Detta skulle kunna få allvarliga långtgående konsekvenser för det finansiella systemet och sannolikt förändra den globala spelplanen. Paradoxen i Davos När det kommer till global handel är Trump tydligt protektionistisk. Den amerikanska globala ledarrollen kommer att minska ytterligare och amerikanska intressen kommer att vara prioriterade. Protektionismen är klart negativ för global handel. Om ett land inför handelshinder i form av till exempel strafftullar möts detta sannolikt med motåtgärder av samma sort. Detta leder till minskad handel och människor i alla länder förlorar fördelarna av lägre priser, bättre kvalitet och ett bredare utbud. Ett tydligt tecken på att vi kanske är på väg mot en ny fas i den globala handelspolitiken var årets möte i Davos. Där fick vi se Kinas president Xi Jinping förespråka globalisering och frihandel samtidigt som han försvarade Parisavtalet om klimatet medan USAs representant, paradoxalt nog, talade om att riva upp frihandelsavtal. Även om dollarn behåller sin status som reservvaluta talar mycket för att dess status framöver försvagas. Sannolikheten för att alternativ till dollarn växer fram har, om något, ökat sedan Trump valdes till president. Dollarn är idag relativt stark och den amerikanska politiken med expansiv finanspolitik och skattesänkningar ger sannolikt ekonomin en extra skjuts. Men det vi hittills sett av politiken fokuserar på åtgärder vars inverkan på den ekonomiska tillväxten är av engångskaraktär. Inga direkta trovärdiga åtgärder som syftar till att förbättra den långsiktiga tillväxtpotentialen i ekonomin har presenterats. Dollarn har försvagats sedan mitten av december och kan i det korta perspektivet rekylera och bli starkare. Men positioneringen bland investerare är samtidigt kraftigt för en fortsatt stark dollar. Den självklara frågan är om det snart är risk för en period av dollarsvaghet? Jamal Abida Norling, Head of Asset Allocation Se även viktig information på nästföljande sida. 6 februari 2017 VIKTIG INFORMATION Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Wealth Management AB, ett svenskt värdepappersbolag och E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag vilka båda står under Finansinspektionens tillsyn samt av Öhman Bank S.A., en bank som står under tillsyn av Commission de Survevillance du Secteur Financier i Luxemburg (tillsammans kallade ”Öhman”). Brevet har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och det är avsett enbart för de mottagare som erhållit det direkt från Öhman. Brevet får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Brevet får speciellt inte skickas till eller göras tillgängligt, och det är inte avsett att vara tillgängligt, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Marknadskommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och det har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken brevet eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål utan. All sådan användning ansvarar mottagaren själv för. Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. Fluktueringar Fluktuationer i växelkurser kan få investeringar och deras avkastning att öka och minska i värde. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman. Kontaktinformation till avsändaren av denna marknadskommentar E. Öhman J:or Wealth Management AB Box 7244, 103 89 Stockholm +46 8-407 58 00 556563-7039 www.ohman.se E. Öhman J:or Fonder AB Box 7837, 103 98 Stockholm +46 20-52 53 00 556050-3020 www.ohman.se Öhman Bank S.A. P.O. Box 583, L-2019 Luxembourg +352 26 73 731 B112.033 www.ohman.lu