Grupp 51

Mikaela Salarp 900901-6xxx
Linda Olausson 930917-6xxx
Emma Wallstersson 920629-6xxx
Kazakstan
TET-uppgift grupp 51
1
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................................................. 3
Syfte ....................................................................................................................................................... 3
Teori ...................................................................................................................................................... 4
BNP .......................................................................................................................................................... 4
Human development index (HDI)............................................................................................................ 4
Fattigdom ................................................................................................................................................ 4
Socialt kapital .......................................................................................................................................... 4
Tillväxtmönster ........................................................................................................................................ 4
Naturresursförbannelse .......................................................................................................................... 5
Naturresursbaserad tillväxt ..................................................................................................................... 5
Tillväxt baserad på tillverkningsindustri .................................................................................................. 5
Handelsbalans ......................................................................................................................................... 6
Inflation ................................................................................................................................................... 6
Empiri ................................................................................................................................................... 7
Unionsrepublik ........................................................................................................................................ 7
Samhälle och Politik ................................................................................................................................ 7
Korruption ............................................................................................................................................... 8
Sociala förhållanden ................................................................................................................................ 9
Utbildning .............................................................................................................................................. 10
Befolkning.............................................................................................................................................. 11
Ekonomi ................................................................................................................................................. 11
Arbetsmarknad ...................................................................................................................................... 13
Handel ................................................................................................................................................... 13
Miljö....................................................................................................................................................... 15
Analys ................................................................................................................................................ 17
Slutsats .............................................................................................................................................. 20
Källförteckning............................................................................................................................... 21
Litteratur................................................................................................................................................ 21
Föreläsningsmaterial ............................................................................................................................. 21
Elektroniskt............................................................................................................................................ 21
2
Inledning
Kazakstan tillhörde innan 1991 Sovjetunionen. Sedan de blev självständiga har landet kämpat
med en del olika aspekter i landet, vilka vi i detta arbete studerat djupare.
Dessa aspekter är korruption, sociala förhållanden, landets ekonomiska situation,
handelsförhållanden samt miljöförstörelse. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av olika
teorier analyserat vår empiri. Detta för att sedan försöka dra en slutsats om vad det är som gör
Kazakstan till ett u-land, samt vad vi funnit att landet skulle kunna prioritera för att i
framtiden kunna bli ett i-land.
Syfte
Vårt syfte med detta arbete är att med hjälp av nationalekonomiska kunskaper studera och
analysera vad som gör att Kazakstan betecknas som fattigt, alternativt rikt.
3
Teori
BNP
Bruttonationalprodukt eller så kallat BNP mäter summan av den totala produktionen i ett land
under ett år. Värdet av den totala produktionen inkluderar varor och tjänster. (Berg 2012)
Human development index (HDI)
HDI är ett index som visar ett lands mänskliga utveckling. I detta index ingår genomsnittliga
resultat från tre områden: Förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Mänsklig utveckling
kännetecknas av kunskap, en bra levnadsstandard och ett hälsosamt liv. HDI mäts från 0 till 1
där 0 är dålig och 1 är bästa mänskliga utveckling. (Globalis 2006a)
Fattigdom
Man kan dela in fattigdom i två delar. Monetär fattigdom kan betecknas som att man har låg
inkomst. Icke-monetär fattigdom förklarar Bo Sjö som “brist på demokrati, mänskliga
rättigheter, ingen tillgång till utbildning och hälsa, kort sagt brist på möjligheter att förändra
situation”. (Sjö, Föreläsningsmaterial)
Socialt kapital
Enligt Rothstein (2003) är social tillit huvudingrediensen i det sociala kapitalet, som även
innefattas av normer och nätverk. Hög tillit står i relation med stabil demokrati, en låg
korruption samt en begränsad ekonomisk ojämlikhet. Det finns många situationer där alla
skulle tjäna på att samarbeta, men om du inte litar på att alla gör det genom att till exempel
bidra till en viktig gemensam institution, är det meningslöst att själv göra det. Om ingen sådan
tillit finns, kan man säga att man är fångad i en social fälla. Människor avstår från att
samarbeta med varandra, trots att alla skulle tjäna på det. (Bigsten, Föreläsningsmaterial)
Tillväxtmönster
Jeffrey Sachs (2000) delade in tillväxtmönster i fem olika grader:
1. Endogen tillväxt innebär att de självgående inkomstökningarna bedrivs av landets
egna teknologiska innovationer.
2. Hinna-ifatt-tillväxt innebär att landet försöker minska de skillnader som finns inom
teknologi och inkomster jämfört med frontnationerna. Länderna inom denna tillväxt
försöker hinna ifatt genom kapitalinflöden och teknologispridning.
4
3. Resursbaserad tillväxt har att göra med råvarumarknaden. För att denna tillväxt ska
fungera krävs det att landet utöver deras råvarumarknad utvecklar en bättre teknik som
är avancerad.
4. Malthusiansk nedgång innebär att landets befolkningstillväxt är högre än den
produktionsökning som är möjlig med landets resurser vilket innebär att inkomsten per
capita sjunker.
5. Ekonomisk isolering innebär att ett land innesluter sig själv från världsmarknaden
vilket tyder på den låga tillväxten. (Bigsten 2011)
Naturresursförbannelse
Länder som är rikligt utrustade med naturresurser tenderar att växa mindre än länder som är
naturresursfattiga. Detta fenomen kallas naturresursförbannelsen. Den innebär att landet
präglas av en utträngningseffekt på grund av att naturresursen tränger ut andra aktiviteter som
kan vara viktiga för den ekonomiska tillväxten i längden. Ett land kan också lida av den så
kallade holländska sjukan som innebär att växelkursen höjs och övervärderas eftersom landet
fått ökade exportinkomster på grund av utnyttjande av en nyupptäckt naturresurs. Denna
sjukdom påverkar landet genom att tränga ut en annan sektor vad gäller konkurrenskraft mot
omvärlden. (Bigsten 2011)
Naturresursbaserad tillväxt
Det första steget mot att bli ett utvecklat land för ett land med en naturresursbaserad tillväxt är
att ta sig upp i kategorin hinna-i-fatt-tillväxt. För att räknas till denna kategori behöver landet
ha en kompetens till att applicera modern teknik effektivt, tillsammans med låga
lönekostnader. I detta skede blir man på så vis väldigt konkurrenskraftig och kan därmed växa
snabbt. Efter detta steg är taget kan man slutligen nå kategorin endogen tillväxt där landet
befinner sig på den internationella fronten och skapar egna innovationer. (Bigsten,
Föreläsningsmaterial)
Tillväxt baserad på tillverkningsindustri
Johnson, Ostry och Subramanian (2007) har gjort en intressant iakttagelse att många länder
har lyckats fixa sina problem med svaga institutioner, via export av tillverkade varor. En
möjlighet till varför är att tillverkningsindustrin hjälper landet att få en medelklass som sedan
kräver goda institutioner.
5
Vidare har de sett att både ekonomiska och politiska institutioner blev bättre med tiden för
länder med en hållbar tillväxt baserad på tillverkningsindustrin, medan denna positiva effekt
inte kunde ses i de länder med en naturresursbaserad tillväxt. (Bigsten, Föreläsningsmaterial)
Handelsbalans
Handelsbalans är skillnaden mellan värdet av landets exporter och landets importer. Är
skillnaden positiv, dvs är summan från landets exporter större än importer är det ett
handelsöverskott. Är skillnaden negativ är det ett handelsunderskott. (NE 2013)
Inflation
Inflation är en ökning i den allmänna prisnivån, vilket innebär att alla priser i ekonomin ökar
utan att det är en relativprisförändring. För att det ska räknas som inflation måste även
ökningstakten i den allmänna prisnivån öka. Kortsiktigt kan ökningar i inflationstakten ske av
olika orsaker men långsiktigt bara på grund av att centralbanken trycker upp mer pengar.
(Sveriges riksbank 2011) (The global Economy 2013)
6
Empiri
Unionsrepublik
Kazakstan har sedan stenåldern varit befolkat av olika nomadstammar och under 1400-talet
lyckades stammarna utveckla ett eget språk, en ekonomi samt en kultur. I början på 1700-talet
sökte nomadstammarna skydd hos den ryska tsaren efter hot om mongolisk invasion.
Kazakerna ansåg att alliansen som bildades endast skulle vara något temporärt men ryssarna
hade däremot en annan inställning. Istället såg de Kazakstan som en ny landsdel, varvid de år
1920 blev en rysk unionsrepublik och år 1936 en sovjetisk unionsrepublik. Under ledaren
Josef Stalin upprättades ett kommunistiskt styre som tvångskollektiviserade Kazakernas
jordbruk och boskapsskötsel. För nomaderna blev konsekvenserna förödande, över en miljon
beräknas ha dött i hungersnöd och misär, samt att många flydde utomlands. Mellan 1926 och
1937 minskade antalet kazaker i Kazakstan från fyra miljoner till drygt två miljoner. Under
1950- och 1960-talet införde Sovjetunionen det ”Jungrueliga landsprojektet” vilket innebar att
stora delar av de nordliga betesområdena i Kazakstan skulle odlas upp. Ryssar beordrades att
flytta till Kazakstan för att odla upp marken vilket resulterade i en rysk majoritet av
befolkningen. (Globalis 2006b)
Kazakstan blev den sista av de 15 unionsrepublikerna att förklara sig självständigt från
Sovjetunionen, den 16 december 1991. Det dröjde inte länge tills det uppstod en ekonomisk
kris i den nya staten efter självständighetsförklaringen. Som unionsrepublik var Kazakstan
råvaruproducent av främst kol, metaller, kött och vete. När Sovjetunionen upplöstes försvann
i princip all efterfråga på dessa varor. Kazakstan saknade en fungerande finanssektor,
distributionsnät för varor och tjänster utanför den statliga sektorn samt affärsbanker eller
försäkringsbolag. De första åren efter Kazakstans självständighet hjälpte The World Bank till
att implementera reformer i den finansiella- och privata sektorn. (Landguiden 2012a)
(Wordbank 2013)
Samhälle och Politik
Idag är Kazakstan en formellt demokratisk republik med president Nursultan Nazarbajev vid
makten. Författningen i landet föreskriver att makten delas mellan presidenten,
folkrepresentationen och rättsväsendet men i verkligheten är makten starkt knuten till
Nazarbajev som lett Kazakstan sedan före självständigheten 1991.
7
Efter självständigheten satte Nazarbajev tre mål: att införa demokrati, att övergå till
marknadsekonomi (priser sätts efter efterfrågan och utbudet) och att utveckla kazakernas
språk och kultur utan att diskriminera andra folkgrupper. De två sista målen har Nazarbajev
lyckats ganska bra med men betydligt sämre med det första målet att införa demokrati. Sedan
sovjettiden har den politiska friheten ökat och Kazakstan har fått ett mer öppet politiskt klimat
jämfört med sina grannländer Turkmenistan och Uzbekistan. Däremot tar presidenten väldigt
lätt på författningen och de val som hållits har utmärkts av manipulation och fusk. År 2000
utvidgade president Nazarbajev sin makt genom särskilda privilegier som gav honom
obegränsad makt och inflytande. Nazarbajev har försäkrats om obegränsat antal mandat
perioder och hela presidentens familj har tillförsäkrats med åtalsimmunitet. Regimen anklagas
för genomgripande korruption och svågervälde. Svågervälde innebär att nära släktingar
gynnas både ekonomiskt och politiskt. (Landguiden 2012b, 2013c)
Korruption
”Sida definierar korruption som ”missbruk av förtroende, makt eller position för otillbörlig
vinning. Korruption innefattar bland annat mutor, bestickning – inkluderande bestickning av
utländsk tjänsteman –, utpressning, jäv samt nepotism.”” (Sida 2013)
I stora dela av världen påverkas idag människors vardag av korruption, de som drabbas värst
är de fattiga. Betydande problem med korruption är att tillit till samhället minskas och riskerar
på så sätt att försvaga demokratin. Den ekonomiska tillväxten minskas också som en följd av
korruption genom att hämma investeringar. Ett annat problem som uppstår är att tillgången till
sociala tjänster försämras för de fattiga av den grund att de rika kan köpa sig in i systemen.
(Sida 2013)
I Kazakstan är korruption ett mycket stort problem där mutor är vanligt som en form av skatt
till korruptionsmännen. I oljesektorn är korruptionen ett allvarligt problem för ekonomin
eftersom mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att
bygga residens åt presidenten och hans regering. Under 2009 avskedades många
regeringsmän anklagade för korruption. Enligt kritiker var det ingen renodlad kamp mot
korruptionen, utan ett försök från regimen att få bort kritiker samt avleda uppmärksamheten
från den ekonomiska krisen som slog till hårt. Trots att kampanjer gjorts i landet som lett till
uppmärksammande fängslanden är korruptionen i Kazakstan mycket vanlig. (Business AntiCorruption Portal 2011)
8
Grafen visar graden av korruption i Kazakstan (röd) jämfört med Sverige (blå) och
världsgenomsnittet (svart). (Heritage 2013)
Sociala förhållanden
Kazakstans levnadsstandard föll de närmsta åren efter 1991 när Kazakstan blev självständigt.
När nationen väl blev självständig rådde det stor ekonomisk oreda och högutbildad arbetskraft
lämnade landet. Åren efter 1991 innebar en högre barnadödlighet och sjukdomar såsom
tuberkulos bredde ut sig vilket gradvis sänkte den genomsnittliga livslängden.
Inom nationen är alkohol- och tobaksmissbruk en orsakande faktor till varför dödligheten är
så pass hög bland männen. Det finns därför en ovanligt stor skillnad i livslängden mellan män
och kvinnor. Kazakstan lider av en underfinansierad sjukvård där avsaknaden av medicinsk
utrustning och läkemedel är stor. Sjukvården ska officiellt vara avgiftsfri för befolkningen
men med tanke på att det råder resursbrist kan människor med pengar köpa upp bättre vård
och kortare väntetid. Det råder en skillnad i fattigdomen mellan kazaker och ryssar där
kazaker lever på landsbygden i söder, medan ryssar lever i norr där landet är mer
industrialiserat. Nationen lider således av stora klyftor mellan fattiga och rika, framförallt
mellan landsbygd och stad. (Landguiden 2011d)
9
Kazakstans inkomstfördelning kan ses av diagrammet nedan som visar landets Gini index.
Gini mäter inkomstfördelningen mellan olika hushåll och värdet noll innebär en perfekt
inkomstfördelning medan värdet 100 innebär en fullkomligt imperfekt inkomstfördelning.
Detta betyder att Kazakstans värden visar på en dålig inkomstfördelning i landet.
(Trading Economics 2012c)
(Trading Economics 2012c)
Utbildning
Kazakstan har skolplikt i elva år och skolan börjar vid en ålder av sex eller sju år. Mångfalden
kazaker är välutbildade och det är endast ett fåtal analfabeter inom nationen. Under 2000-talet
har man försökt höja den låga standard som förekommer i Kazakstans utbildning genom
satsningar på kvalitén. Regeringen har även börjat förespråka för privata läroanstalter men i
nuläget bedrivs de flesta skolor statligt. Efter självständigheten år 1991 drabbades Kazakstan
av en stor ekonomisk kris vilket medförde stora brister inom skolsystemet i följd av
underskott i utbildade lärare och skolmaterial. Kunskapsbasen inom landet drabbades hårt när
många välutbildade kazaker utvandrade efter självständigheten. Befattningshavare var således
tvungna att ersättas med icke välutbildade kazaker vilket har gjort att landet påbörjat en
satsning genom utbildning av nya befattningshavare. Även om Kazakstan gjort stora
investeringar inom skolväsendet så utgör utbildning fortfarande en liten del av
bruttonationalprodukten. Trots detta har dock andelen studerande på högskolan ökat
väsentligt. (Landguiden 2011e)
10
Befolkning
Den etniska mångfalden i Kazakstan är stor och utgörs av ett brett antal folkgrupper. I
dagsläget består Kazakstan av två tredjedelar Kazaker och en fjärdedel ryssar. Kazakstan är
relativt glest befolkat. Under 90-talet minskade befolkningstillväxten i Kazakstan men denna
trend vände dock efter år 2002 där den åter började växa. De senaste åren har
befolkningstillväxten återigen minskat och år 2010 var befolkningstillväxten endast 1,4%.
(Landguiden 2011f)
Antal invånare
16 558 459 (2011)
Antal invånare per kvadratkilometer
06 (2010)
Andel invånare i städerna - procent
53,6 (2011)
Nativitet/födelsetal - per 1000 invånare
22 (2010)
Mortalitet/dödstal - per 1000 invånare
9 (2010)
Fertilitetsgrad (antal födda barn per kvinna) 03 (2010)
Befolkningstillväxt - procent
1,4 (2010)
Andel kvinnor - procent
52,4 (2009)
Andel män - procent
47,6 (2009)
Förväntad livslängd - år
68 (2010)
Förväntad livslängd för kvinnor - år
73 (2010)
Förväntad livslängd för män - år
64 (2010)
Språk
kazakiska är nationellt språk, ryska är
officiellt språk
(Landguiden 2011f)
Ekonomi
I slutet av år 2007 ledde den finansiella krisen till att Kazakstan förlorade stora
kapitalinflöden till bankerna och orsakade kreditåtstramningar. År 2008 förvärrades den
ekonomiska krisen av nedåtgående priser i olje- och råvarumarknaden. Kazakstan har dock
återhämtat sig till viss del från den ekonomiska krisen med hjälp av statliga åtgärder. År 2011
ökade BNP med 7,5 % och år 2012 ökade BNP med 5%.
Regeringen i Kazakstan har på senare år insett deras övertro i olje- och råvarumarknaden och
lider av den så kallade ”holländska sjukan”. Kazakstan har nu inlett ett diversifierings
program för att åtgärda denna övertro.
11
Programmet har som syfte att utveckla vissa målinriktade sektorer såsom transport,
telekommunikation och läkemedel. Under år 2010 gick Kazakstan med i Tullunionen för att i
samarbete med Vitryssland och Ryssland öka utländska investeringar och förbättra
handelsförbindelser. De planerar även att ansluta sig till Världshandelsorganisationen år 2013.
(Central Intelligence Agency 2013)
BNP per capita (PPP)
(Trading Economics 2012a)
BNP-tillväxt
(Google Public Data 2012)
12
Kazakstan har haft väldiga fluktueringar i sin inflation och som högst har inflationen i landet
legat på 2960.80% i december 1992 och som lägst på 1.9% i december 1998. Medelvärdet på
inflationsvärdet mellan 1992 och 2013 ligger på 78.68% och i april 2013 var värdet 6.40%.
(Trading Economics 2012b)
Inflation
(Trading Economics 2012b)
Arbetsmarknad
Invånarna i Kazakstan är förhållandevis välutbildade men livnär sig många inom den så
kallade informella sektorn. Stor del av arbetskraften jobbar fortfarande inom jordbruket, så
mycket som en tredjedel av arbetskraften. Kvinnor jobbar i lika stor mängd som männen.
I början av 2000-talet var arbetslösheten uppe i tvåsiffrigt men beräknades år 2011 ligga på ca
7,6%. (Landguiden 2011g)
Handel
Kazakstans viktigaste tillgång för sin ekonomi är oljesektorn. Oljesektorn har dragit in
utländska investeringar och under år 2000 till 2007 bidrog den till att den ekonomiska
tillväxten i snitt låg kring 10 procent. För att vara en före detta sovjetrepublik har Kazakstan
dragit till sig större utländska investeringar per invånare än någon annat land som förut tillhört
Sovjet. När finanskrisen slog till med överbelånade banker, växande arbetslöshet och en
valutadevalvering blev dessa en negativ inverkan på den fattiga befolkningen. Tack vare höga
råvarupriser år 2009 höll sig dock tillväxten över nollstrecket och år 2010 växte ekonomin
återigen väldigt bra. (Landguiden 2011h)
13
Eftersom Kazakstan är väldigt beroende av sin export av olja blir de som väntat väldigt
påverkade av svängningar i världsmarknadspriset. I övrigt består Kazakstans viktigaste export
av mineraler och gas men även vete är en stor exportvara. Innan oljan utgjorde jordbruket en
stor del av den ekonomiska basen men har numera minskat i betydelse, även om den
fortfarande är viktig för sysselsättningen i landet.
På grund av oljan är Kazakstans ekonomiska utsikter positiva i framtiden och landet räknar
med att år 2015 vara en av de tio största olje- och gasproducenterna i världen.
(Landguiden 2011h)
År 2007 till år 2008 ökade
Kazakstans exporter med 49%
till ett värde av mer än 71
biljoner dollar och år 2008
bestod hela 72,2% av Kazakstans
exporter av mineraler, bland dem
främst olja och metaller.
Fördelningen av landets exporter
visas i diagrammet till vänster.
(Export.by 2012)
Landets importer var 15,7% högre år 2008 jämfört med 2007 och uppgick till 38 biljoner
dollar.
Fördelningen av
landets importer
ses i diagrammet
till höger. Framför
allt köper
Kazakstan
industriell
utrustning och produkter gjorda av metaller. (Export.by 2012)
14
År 2010 stod oljesektorn för 11% av Kazakstans BNP och oljeexporten uppkom till hela 57%
av landets totala exporter. År 2010 stod även oljeintäkterna för hälften av regeringens totala
intäkt. Detta i sig visar hur beroende landet är av deras oljeexport och därmed hur den
offentliga budgeten fluktuerar vid förändringar av oljepriser. Eftersom Kazakstan är det
största landet utan tillgång till en kust är de även beroende av sina grannländer för sin handel.
(International Monetary Fund 2011)
Under 90- talet hade Kazakstan underskott i handelsbalansen men sedan dess har uppsvinget i
oljeexporten istället lett till kraftiga överskott. År 2001 startades ”National oil fund” av
regeringen för att spara en del av dessa överskott från oljeexporten till framtida generationer.
Denna fond blev till stor hjälp när finanskrisen slog till och kunde hjälpa många banker.
Under Sovjetunionen skedde nästan all handel inom unionen och numera är Ryssland
fortfarande det största importlandet, men i övrigt är det EU-länderna och Kina som blivit
viktiga handelspartner. Tillsammans med Ryssland, Vitryssland och några andra länder från
forna Sovjetunionen har Kazakstan diskuterat närmre ekonomiskt samarbete. Med dessa
planer skapade de år 2010 en tullunion med Ryssland och Vitryssland. Meningen med det är
att tullarna ska harmoniseras mellan länderna för att senare avvecklas. I framtiden är målet för
unionen att tillåta fri rörlighet över gränserna samt att införa en gemensam valuta.
(Landguiden 2011i), (International Monetary Fund 2011)
Miljö
När det gäller Kazakstans miljö så har landet ärvt stora miljöproblem från Sovjettiden (19201991). Bland dem betraktas uttorkningen av Aralsjön som en av de största miljökatastroferna i
världen. Uttorkningen orsakades på grund av ett beslut om att Sovjetunionen skulle bli
självförsörjande med bomull. För att bevattna odlingarna användes två stora floder som flyter
ut i Aralsjön och sjön började strax efteråt att krympa. Aralsjön delades upp i ett antal mindre
sjöar med högre salthalt och uppskattningar säger att bara en tiondel av sjön återstod år 2007.
Sedan dess för vindarna ut finfördelat salt blandat med insektsgifter från odlingarna, och
rapporter om stora hälsoproblem kommer från befolkningen i områdena omkring. Med
finansiering från Världsbanken har dock ett försök till att rädda Aralsjön gjorts, med gott
resultat. I nordöstra Kazakstan genomfördes under Sovjettiden provsprängningar av
kärnvapen från år 1949 till 1989.
15
Ända fram till 1963 genomfördes de ovan jord och till en början utan de mest elementära
skydd för traktens befolkning. Kunskaperna om de långsiktiga effekterna är osäkra men runt
en miljon människor beräknas ha skadats av provsprängningarna. (Landguiden 2011j)
16
Analys
Hur ser inkomstfördelningen ut i landet?
Som vi nämnt i vår empiri är korruptionen i Kazakstan ett mycket stort problem. Sida (2013)
skriver att det är de fattiga som drabbas hårdast av korruptionen med tanke på att de rika
bland annat kan köpa sig in i systemet. På grund av att landet präglas hårt av korruption
förekommer mutor som till stor del går direkt till korruptionsmännen. Dessa mutor kan göra
att inkomstskillnaderna mellan de rika och fattiga blir ännu större när de fördelas inom en
liten sektor. Med mer förståelse om landet har vi förstått att det inte räcker att endast studera
hur stor BNP/capita är för att avgöra om Kazakstan är rikt alternativt fattigt. Genom att enbart
studera BNP/capita ser inkomsten per invånare förvånansvärt bra ut, Kazakstan räknas som ett
övre medelinkomstland. Därmed måste även gini-koefficienten tas i beaktning eftersom
koefficienten påvisar en stor skillnad i inkomstfördelningen.
En annan bidragande faktor till landets höga gini-koefficient kan vara på grund av
korruptionen som sker i landets oljeproduktion. Presidenten är starkt kopplad till korruptionen
som sker i oljesektorn. I empirin framkom det att presidenten tar stora delar av oljeintäkterna
till det politiska styret vilket resulterar i att stora delar av befolkningen försummas intäkterna
från oljesektorn. Trots korruptionen sker det stora investeringar inom oljeproduktionen i norr
men däremot sker det inga direkta investeringar på landsbygden i söder. Förmodligen väger
vinsterna som oljeproduktionen genererar över riskerna och det moraliska med att investera i
ett korrupt land. Eftersom det inte sker några investeringar i söder kan korruptionen ha en
inverkan och därmed avskräcka investerarna. Därför kan vi anta att en minskad korruption
skulle kunna leda till investeringar i söder. Genom minskad korruption som leder till
investeringar i söder skulle inkomstskillnaderna i landet kunna förbättras.
Hur påverkar den icke-monetära fattigdomen landet?
Som tidigare nämnts i vår teori innebär icke-monetär fattigdom människors möjlighet att
förändra sin situation i samhället. Ännu en gång kan den utspridda korruptionen i Kazakstan
vara en bidragande orsak till den icke-monetära fattigdomen som råder i landet. Med tanke på
att sjukvården i Kazakstan är underfinansierad finns stora möjligheter för de rika att återigen
gynnas på de fattigas bekostnad. Möjligheten för de rika att köpa sin plats i sjukvården är stor
vilket gör att resursbristen kan leda till att de fattiga inte får samma möjlighet till sjukvård.
17
En annan bidragande orsak till den icke-monetära fattigdomen kan vara de hälsoproblem samt
miljöproblem som uppkommit på grund av de stora miljöförstöringarna under sovjettiden.
Avsaknaden av läkemedel och medicinsk utrustning kan förmodligen ha en inverkan på att
dessa hälsoproblem fortfarande kan kvarstå i dagens samhälle. En annan faktor till att landet
kan tänkas präglas av denna miljöförstörelse fortfarande är att de fattiga kazakerna inte har
samma möjlighet att köpa sig sjukvård och på så vis kan oanade hälsoproblem gå oupptäckta
samt utan tillgång till hjälp.
Även demokratin i landet påverkar den icke-monetära fattigdomen. Trots att Kazakstan
benämner sig som en demokratisk republik kan demokratin i landet ifrågasättas. Enligt
Landguiden (2012) uttalar sig presidenten att han anser att ekonomisk tillväxt kommer först
och sedan demokratin. Det finns forskare som styrker Nazarbajevs teori men enligt Rothstein
(2003) kan en stabil demokrati förhindra ekonomiska ojämlikheter och skapa social tillit
bland befolkningen. Så länge Kazakstan präglas av korruption kommer förmodligen
befolkningens tillit till landets makthavare vara begränsad. En fråga vi ställer oss är varför
presidenten inte implementerar demokrati eftersom Kazakstan redan uppnått ekonomisk
tillväxt i dagsläget.
Hur ser Kazakstans ekonomiska tillväxt ut?
Med hjälp av Jeffrey Sachs (2000) olika tillväxtmönster kan vi anta att Kazakstan lämpar sig
bäst i kategorin “resursbaserad tillväxt”. Detta antagande baseras på att deras tillväxt varierar
med oljemarknaden; alltså på så vis denna råvarumarknad. Med tanke på att Kazakstan är så
beroende av sin oljeexport kan vi vidare anta att denna sektor leder till att de lägger stor fokus
på denna resurs istället för att försöka utveckla nya. Detta kan sammanfattas som att landet
kan lida av naturresursförbannelsen, alltså denna utträngningseffekt. I vår empiri nämner vi
att landet präglas av den holländska sjukan. Eftersom denna sjukdom leder till att landet
förlorar konkurrenskraft i andra sektorer än oljan, påvisar detta också att landet lider av en
utträngningseffekt. En intressant aspekt i deras handel är det faktum att de exporterar olika
metaller men sedan importerar produkter som är tillverkade av samma metaller. Detta, samt
det faktum att landet även importerar olika industriella utrustningar kan visa på att landets
teknologi inte är så avancerat utvecklat. Här kan vi igen se tecken på att landet kan lida av
naturresursförbannelsen.
Eftersom den naturresursbaserade tillväxtens hållbarhet är beroende av att landet skapar ett
system med avancerad teknik kan vi därmed tänka oss att detta inte har skett ännu eftersom de
18
verkar sitta fast i sin naturresursförbannelse. Detta ser vi, kan innebära att det borde bli ett av
landets prioriteringar. För att landet ska kunna ta sig ur sin situation krävs teknologiska
framsteg vilket kan föra dem mot att bli konkurrenskraftiga även i tillverkningsindustrier.
Johnson, Ostry och Subramanian (2007)’s teori kring att länder med en bra
tillverkningsindustri även förbättrar landets institutioner förespråkar även det för att
Kazakstan skulle gynnas av att göra en satsning på sin tillverkningsindustri.
Med tanke på Kazakstans dåliga geografiska situation kan det dock tänkas att landets exporter
generellt kan bli dyrare vilket kan göra det svårare för dem att bli konkurrenskraftiga i
tillverkningsindustrierna. Det skulle kanske även kunna vara en av deras anledningar för att
inte ha satsat vidare på att konkurrera inom andra sektioner än sina naturresurser. Tullunionen
som de infört med Ryssland och Vitryssland kan dock kanske få ned dessa kostnader vilket
kan göra det till ett mindre problem som tidigare. Trots handelsproblem skulle en satsning på
tillverkningsindustrierna utöver sina naturresurser kunna föra dem uppöver i Jeffrey Sachs
tillväxtmönster till kategorin “hinna-i-fatt-tillväxt”, vilket i sin tur skulle kunna föra dem ett
steg närmre den endogena tillväxten och mot bemärkningen som ett I-land.
Hur har inflationen utvecklats historiskt?
Som vi nämnt i vår empiri, stod Kazakstan med budgetunderskott på 90-talet, innan oljans
ordentliga uppsving. Med tanke på de höga toppar i inflationsökningen år 92-93 kan vi anta
att detta beror på att de tryckte pengar för att täcka dessa underskott. Detta antagande baseras
på att så höga nivåer endast brukar uppstå av att det trycks upp mer pengar.
Förutom de otroliga toppar år 92-93 förekommer mycket fluktueringar och frågan är om det
kan vara så att Kazakstans regering inte lär sig av sina misstag. Ett annat antagande kan vara
att lösningen på budgetunderskottet helt enkelt väger högre än en ökad inflationstakt, speciellt
med tanke på att de rika inte påverkas lika hårt som de fattiga vad gäller inflation.
Med en hög inflation blir reallönen lägre och detta kan tänkas påverka landets privata
investeringar. En lägre reallön ger mindre pengar till konsumtion samt sparande, vilket ger en
mindre sparandekvot. Sparande leder till investeringar och med mindre sparande kan vi
därmed få mindre investeringar. Mindre investeringar kan i ett land leda till mindre tillväxt
långsiktigt och frågan är på så vis om detta kan innebära att Kazakstans höga inflation kan
komma att påverka deras framtida ekonomiska tillväxt negativt.
19
Slutsats
Kazakstan präglas av en hel del negativa variabler vilket gör att det betecknas som ett u-land.
Bland dem är förmodligen deras korruption det största problemet vilket därmed kanske borde
vara deras största prioritet att bekämpa. En möjlig lösning skulle kunna vara att införa en
fungerade demokrati i landet. Såklart kan detta visas bli en ordentlig utmaning med den för
närvarande sittande makten i Kazakstan. Med en minskad korruption har vi antagit att det kan
leda till investeringar i söder och på så vis minskar den ett annat problem för landet, vilket är
den dåliga inkomstfördelningen.
Eftersom landet lagt sin fokus på sina naturtillgångar verkar detta ha lett till
naturresursförbannelsen och utträngt landets vidare tekniska utveckling. För att ta sig ur denna
förbannelse och kunna ta steg mot ett mer utvecklat land krävs det att Kazakstan utvecklar sin
teknologi. Först efter detta kan de bli konkurrenskraftiga även inom tillverkningsindustrin
vilket kan föra dem till en mer stabil ekonomisk tillväxt eftersom deras tillväxt på så vis inte
blir lika beroende av oljan. För att bli konkurrenskraftiga i tillverkningsindustrin kan även den
tullunion de inlett med Ryssland och Vitryssland komma att gynna dem angående deras
transport.
Med en mer stabil ekonomisk tillväxt kan det komma att resultera i en mer stabil
handelsbalans och på så vis kanske hålla inflationen på en jämnare nivå.
En god tillverkningsindustri kan vidare hjälpa landet att få en medelklass som sedan kräver
bra institutioner. Medelklassen kan även kanske bidra till mindre klyftor i landet. Med mindre
klyftor samt en bättre sjukvård skulle även den korruption med mutor som finns inom
Kazakstans sjukvård idag, kanske komma att försvinna.
Alla dessa faktorer påvisar att Kazakstan har en del att förbättra för att kunna ta sig ur sin
status som ett u-land. Man kan dock tänka sig att ett land som är så präglat av korruption samt
betecknas som ett u-land skulle få det svårare under en ekonomisk kris. Istället var den
ekonomiska tillväxten aldrig under nollstrecket under den finansiella krisen.
Detta, tillsammans med andra variabler såsom positiv handelsbalans och ett högt HDI tycker
vi sammanfattar Kazakstan som ett u-land i rätt riktning. Det är inte ett fattigt land men det
finns några steg som måste tas innan landet istället kommer kunna betecknas som ett i-land.
20
Källförteckning
Litteratur
Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs AB.
Berg, C. (2012). Global ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi och politiskt ekonomi.
Stockholm: SNS Förlag.
Föreläsningsmaterial
Bigsten, A. (2013). Utvecklingens ekonomi och politik.
Sjö, B. (2013). Biståndseffektivitet – En ganska trist histora.
Elektroniskt
Globalis (2006a). Kazakstan, Statistik. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Kazakstan/(show)/indicators/(indicator)/549
[2013-05-23]
Globalis (2006b). Kazakstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Kazakstan [2013-05-25]
NE (2013). Handelsbalans. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/handelsbalans [2013-05-23]
Sveriges riksbank (2011). Vad är inflation?. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/ [2013-05-23]
The Global Economy (2013). Inflation causes - long run. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.theglobaleconomy.com/guide/article/27/ [2013-05-23]
Landguiden (2013a). Modern historia. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/Modern-Historia
[2013-05-25]
21
Landguiden (2012b). Politiskt system. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/PolitisktSystem [2013-05-25]
Landguiden (2013c). Fördjupning. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/AktuellPolitik/Fordjupning [2013-05-25]
Landguiden (2011d). Sociala förhållanden . [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Sociala-Forhallanden [2013-0523]
Landguiden (2011e). Utbildning. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Utbildning [2013-05-23]
Landguiden (2011f). Befolkning & språk. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Befolkning-Sprak
[2013-05-23]
Landguiden (2011g). Arbetsmarknaden. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Arbetsmarknad [2013-05-23]
Landguiden (2011h). Ekonomi. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Ekonomi [2013-05-23]
Landguiden (2011i). Utrikeshandel. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Utrikeshandel [2013-05-23]
Landguiden (2011j). Naturtillgångar. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Naturtillgangar-Energi
[2013-05-23]
Worldbank (2013). Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/country/kazakhstan/overview [2013-05-25]
22
Sida (2013). Vårt arbete mot korruption. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/
[2013-05-25]
Business anti corruption (2011). Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.business-anti-corruption.com/en/country-profiles/europe-centralasia/kazakhstan/snapshot/ [2013-05-25]
Heritage (2013). Graf the data. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/visualize?countries=kazakhstan&type=9 [2013-05-25]
Central Intelligence Agency (2013). Economy. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kz.html
[2013-05-23]
Trading Economics (2012a). PPP (US dollar) in Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/inflation-cpi [2013-05-23]
Trading Economics (2012b). Kazakhstan Infation Rate. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/inflation-cpi [2013-05-23]
Trading Economics (2012c). Gini index in Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/gini-index-wb-data.html [2013-05-23]
Google Public Data (2013). BNP-tillväxt i Kazakstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=ny_gdp_mktp_
kd_zg&idim=country:MDA&dl=sv&hl=sv&q=bnp%20tillväxt%20i%20moldavien#!c
type=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_mktp_kd_zg&scale_y=lin&in
d_y=false&rdim=region&idim=country:KAZ&ifdim=region&hl=sv&dl=sv&ind=fals
e [2013-05-28]
Export.by (2012). Foreign trade of the Republic of Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://export.by/en/?act=s_docs&mode=view&id=9559&doc=64 [2013-05-23]
23
International Monetary Fund (2011). Kazakhstan - Making the Most of Its Oil Wealth.
[Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2011/int081611a.htm [2013-05-23]
24