1
SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation
Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post [email protected]
www.sero.se
20090630
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
SERO:s remissvar på Förslag till förordning om stöd till åtgärder för att främja en effektiv
användning av förnybara gaser N2009/4414/E
Några grundläggande synpunkter
1. Om syftet med förordningen i ett klimatperspektiv är att främja en effektiv och utökad
produktion, distribution samt användning av förnybara gaser, saknas en koppling till
hur mycket produktionen, distributionen och användningen kan bidra till att minska
till atmosfären utsläppta mängder växthusgaser. Minst 100% minskning av hela kedjan
ger max stöd samt också maximal inbindning av inert kol, se pkt 4 nedan.
2. Att inte höja stödbeloppet med 20 procentenheter för stöd till små företag respektive
10 procentenheter för medelstora företag, enligt artikel 23 gruppundantagsförordningen för merkostnader, diskriminerar dessa företags teknikutveckling på
området i Sverige.
3. Att stöd inte får lämnas till projekt som fått annan offentlig finansiering eller som
finansierats av gemenskapen, framstår som en stor inlåsning. Då blir det mindre
intressant att söka LBU eller andra stöd för t.ex. biogas med lägre stödnivå än 45 %,
som anges i förordningen. Det kan/får inte vara någon större administrativ svårighet
att i ansökan, eller projektredovisningar ange vilka stöd, som sökts, beviljats eller
utbetalats, för att avräknas från maximalt stöd enligt denna förordning.
4. Framtagandet av de förnybara gaserna kan på ett nytt sätt bidra till att minska halten
av koldioxid i luften genom att bruka ner kol från förgasning av biomassa i mat- och
skogsjorden. Den metoden för kolinbindning bedömer SERO mycket mer ekonomisk
och säkrare än föreslagen djupdeponering av förbrännings-CO2 (och hittills enda sättet
att minska redan utsläppt CO2). Vidare ökar jordarnas bördighet och därmed mängden
biomassa som produceras (binder mer koldioxid). Mindre växtnäring behövs och
därmed minskas avgången av den mycket potenta växthusgasen lustgas (N2O över 300
ggr värre än CO2) om kvävet mixas med biokol och binds till kolets stora inre yta (400
m2 per gram). Alltså förnybara gaser producerade av hårt kvävegödslad biomassa, som
används/hanteras slarvigt med avseende på klimatpåverkan , transporteras med
diesellastbilar, kan i sämsta fall vara sämre för klimatet än att direkt använda den
fossila naturgasen.
SERO:s remissvar Stöd till åtgärder för att främja en effektiv användning av förnybara gaser
2
Allmänna synpunkter
Förordningen om stöd till åtgärder för att främja en effektiv användning av förnybara gaser
berör ett angeläget område, som det hittills varit svårt att få teknikstöd till. Tyvärr saknas
väsentligt beslutsunderlag till förordningstexten t.ex. vad gäller den internationella
kunskapen/utvecklingen för träkol (biochar). Och därmed den mycket goda möjligheten att
samtidigt med utvinning av biometan, väte och koloxid också få fram minst en tredjedel inert
kol. Halveringstiden för detta kol bedöms till minst 7000 år, vilket ska jämföras med
omsättningen av växt-, skogsrester, mull/humus som ligger på 50-150 år liksom de utfästelser
som Carbon Capture and Storage (CCS) forskningen ger på några hundra år (ingen vet sedan
vad som händer).
För att få perspektiv på hur viktigt det är med höga stödnivåer, som ger mycket bra
teknikutveckling, speciellt för små företag, kan pekas på de fastprissystem (feed-in-tariffs)
som införts i t.ex. Tyskland för biogas-, sol- och vindel. Är det mycket lönsamt att producera
förnybar energi, kommer många fler våga starta projekt och därmed kommer många fler
tekniker att få chansen att byggas och utvärderas. Det är därför inte teknikbefrämjande att som
förslaget till förordning, inte tillämpa extra stöd om 20 procentenheter till små företag och 10
procentenheter till medelstora. Att införa ett tak på maximalt 25 miljoner signalerar också att
det bara är två stora projekt per år som är aktuella, vilket i och för sig inte är något ovanligt i
Sverige, där man av tradition hellre väljer få stora projekt än många små.
Enklare stödhantering, kan det vara att ge stöd relaterat till hur stor minskning av
växthusgaser, som åtgärderna i projektet leder till. Vidare om tekniken binder in/använder
atmosfäriskt kol till så hög andel som möjligt (teoretiskt 40 viktsprocent) av den förgasade
biomassan.
Med denna utformning skulle förordningen leda till anläggningar som har lokalt betingad
storlek, då transporterna inte kan vara för långa, varken för ingående biomassa eller för
utgående växtnäringsberikad kolmassa. Idealt ska stödet leda till att bästa lönsamhet fås med
att det ska gå att stå på toppen av anläggningen och se området som krävs. Anläggningar med
skorsten ges maximalt 45% stöd, då det finns tekniker som sönderdelar och sätter ihop
biomassan till de tre fraktionerna fast, flytande och gas, utan utsläpp till atmosfären.
Vidare skulle användningen till hybridfordon gynnas. Antag att man spar uppåt 50%
drivmedel med en effektiv hybridteknik. Projekt som vill demonstrera de förnybara gaserna
kan då få maximalt stöd för en effektiv användning.
Lantbrukarna skulle kunna få betalt för att plöja ner rent kol från förgasning /
sönderdelning av biomassa
En av förordningen förbisedd möjlighet är att i både små och stora anläggningar producera
träkol (Pyrolys/sönderdelning av trä, växtdelar eller biomassa) som berikas med växtnäring
(urin, gödsel eller rötrest odyl.). Brukas sedan detta berikade kol ned i marken kan vi som
indianerna i Brasilien på 1400-talet åstadkomma Terra preta (svart jord) som är en mycket bra
jord, som både ger höga skördar, behåller fukt och släpper växtnäring långsamt men
framförallt är en mycket bra kolsänka. Vi kan också i Sverige se effekten av ”kolbottnar” efter
milor, där växer skogen mycket bättre där jorden är svart. Görs t.ex. ”förgasningen”, ex.v.
med s.k. retort, där de energirika gaserna vid pyrolysen (upphettning vid syrebrist) antingen
SERO:s remissvar Stöd till åtgärder för att främja en effektiv användning av förnybara gaser
3
tas till vara eller förbränns för att snabba på kolningen, sker heller inga utsläpp till atmosfären
av de energirika milgaserna (CO, CH4 eller H2).
Det är därför angeläget att titta på formerna för hur ersättningen för nedbrukat kol från
atmosfären ska kunna betalas ut till jord- och skogsbrukare, trädgårds- och fritidsodlare, som
påbörjar detta som ett sätt att säkra både klimatet, odlings- och skogsjordens bördighet och
därmed säkrar framtida skördar i trädgårdar, på åkern och i skogen. Inte minst för att få en
uthållig produktion av mat, fibrer och biodrivmedel/bioenergi.
Det uppskattade värdet av att plöja ner kol som olika grödor, främst skogsråvaror hämtat in
som koldioxid från atmosfären kan ske genom en jämförelse med uppskattade kostnader för
deponering långt under markytan av koldioxid från koleldade kraftverk.
Ett annat sätt att räkna är priset på utsläppsrätter, just nu ca € 20 per ton CO2 . Eftersom kolet
utgör 12/44 av en koldioxidmolekyl blir priset på rena kolet 20*44/12 = € 73,33 vilket
motsvarar 800 kr per ton rent kol med biologiskt ursprung som plöjs ner. Att plöja ner
kolpulver med biologiskt ursprung och samtidigt öka markens bördighet kan bli en ny
verksamhetsgren för de areella näringarna och ett sätt att minska mängden koldioxid i
lufthavet, samtidigt som man utvinner förnybara gaser.
Förslag till stödförordning: Stödets storlek mm
Varje utvunnen/använd kWh förnybara gaser som utan klimatpåverkande utsläpp till
atmosfären binder ~0,1 kg kol (får beräknas mera exakt; (~3 kgts x 0,4)/~10 kWh) för
nedbrukning i marken med minst en mängd växtnäring som motsvarar den mängd som behövs
för att få fram den mängd biomassa som krävs för att utvinna den använda kWh förnybara
gasen, ges maximalt stöd (enl förordning 2008:761, om man är ett mindre företag som
samverkar med minst ett annat mindre företag 80 % av projektets kostnad). Om skorsten
krävs utgår stöd med max 45 %. Kostnaderna till stöd får endast vara merkostnader jämfört
med kostnaderna för en konventionell anläggning eller system med samma kapacitet i effektiv
utvinning.
För att ge reducerade stöd krävs en beräkning över hur mycket, klimatpåverkande gaser som
släpps ut vid utvinning (inkl. odling, transport och utspridning), distribution och användning.
Kurt Hansson
Ordf. SERO:s Bioenergisektion
SERO:s remissvar Stöd till åtgärder för att främja en effektiv användning av förnybara gaser
