Likabehandlingsplan mot diskriminering
och annan kränkande behandling av elever
för
Bergeforsens förskoleklass, grundskola,
särskola och fritidshem
Läsåret 2016-2017
Postadress: 861 82 Timrå
Besöksadress: Köpmangatan 14
Telefon: 060-16 31 00
Bankgiro: 5672-9387
Organisationsnummer: 212000-2395
Fax: 060-57 36 78
Hemsida: www.timra.se
E-post: [email protected]
Vår vision
Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva
förväntningar och glädje.
TILL DIG SOM ELEV
På Bergeforsens skola ska alla elever trivas, känna sig trygga och känna
att man hör hemma på skolan tillsammans med de som jobbar här och
med de andra eleverna på skolan. Det är viktigt för att man ska kunna lära
sig nya saker.
Om du någon gång känner att det är elever som inte är snälla mot dig,
som inte slutar även om du säger ifrån, att någon gör illa dig, hotar dig
eller kränker dig, vill vi att du pratar med någon av oss vuxna på en gång.
Om du vet om någon annan elev som blir retad ska du också säga till
någon vuxen på en gång.
Om du känner att du inte riktigt törs säga till en vuxen, kan du lämna en
lapp i vår ”Bry-sig-om-låda” som finns vid rektorsexpeditionen. Det är bara
de vuxna som är med i skolans Trygghetsgrupp som får titta i lådan och
de tittar i lådan varje vecka.
TILL DIG SOM FÖRÄLDER
Om du misstänker att ditt eller något annat barn på skolan utsätts för
kränkande behandling – kontakta ditt barns lärare eller skolans rektor.
Det är svårt att ta till sig om ens eget barn mobbar andra. Men om det är
så måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter
andra för kränkande behandling råder vi dig att som förälder göra klart för
barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på
ett sådant beteende.
Vad är kränkande behandling/mobbning?
Inledning
Det är viktigt att alla i skolan känner sig trygga i sin miljö och inte riskerar
att utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Vår skola tar
tydligt avstånd från alla former av kränkande beteende eller diskriminering.
Under den policyn jobbar all personal aktivt med förebyggande arbete och
sätter tydliga gränser. Alla elever och vuxna skall veta att det är olagligt att
kränka någon. Se bilaga 1, Viktiga lagar och bestämmelser mot
diskriminering och annan kränkande behandling.
Vad står begreppen för?
Alla i skolan ska ha samma rättigheter – oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet
eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att
utsättas för någon form av kränkande behandling.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att
de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av
diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska
behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre
än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En
elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av
en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt
diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt
koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka
nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också
diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar
en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras
samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av
religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar
om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och
kränkande behandling kan vara
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och
bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, och meddelanden på
olika webbcommunities).
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband
med:
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är
trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller
syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker
någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. I den här skriften inryms begreppet
sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Kränkande behandling
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba,
frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal
och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält
skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god
miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i
lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande
Diskrimineringsgrunderna
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder.
Kön
Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även
transsexualism.
Etnisk tillhörighet
Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller
nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.
Religion och annan trosuppfattning
Att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning.
Funktionsnedsättning
Att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin
fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.
Sexuell läggning
Att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell.
Könsöverskridandeidentitet och könsuttryck
Att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön eller hur
man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d.v.s. hur någon
beter sig eller hur någon ser ut kopplat till kön.
Ålder
Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d.v.s. sin uppnådda
levnadslängd.
Främjande och förebyggande insatser för samtliga
diskrimineringsgrunder
Enligt 3 kap.16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta
en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja
lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till
verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet och könsuttryck samt ålder. Planen ska innehålla en redogörelse
för vilka åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller
genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Ansvarig grupp och personer
Trygghetsgruppen består av rektor, representanter för elevhälsa och
pedagoger. Gruppen träffas flera gånger per termin. Dess
ansvarsområden är att tillsammans med berörd personal utreda
misstänkta mobbingärenden eller grövre trakasserier, samt att
dokumentera och i förekommande fall åtgärda. Vara ett stöd för personal
runt innehållet i det främjande och det förebyggande arbetet, hålla
Likabehandlingsplanen uppdaterad.
Så arbetar vi mot kränkande behandling:
Se bilaga 2, Aktuella mål för läsåret 2016-17
Vi ska få en positiv utveckling på de svar i arbetsmiljörondens frågeenkät
som rör normer och värden. Alla ska ha kännedom och följa skolans
Likabehandlingsplan.
Alla klasser har regelbundet återkommande aktiviteter med syfte att
förebygga kränkande beteende.
För att främja det positiva arbetsklimatet på skolan ska vi förstärka
värdegrunds- och livskunskapsarbetet.
Främjande och förebyggande arbete:
Rastvärdssystem med minst två vuxna ute på de raster då många elever
är på skolgården. Rastvärdarna initierar positiva aktiviteter. Rastvärdarna
känns igen genom att de bär gula västar.
Återkommande aktiviteter som främjar kamratskap,
konfliktlösningsförmåga, självkänsla, empatisk förmåga i alla klasser.
Stämningen i klassen checkas av vid utvecklingssamtal och följs upp en
gång till per termin. Elever får ta del av resultatet av trygghetsenkäten för
att tillsammans med pedagogerna påbörja eventuella insatser.
Trygghetsgruppen med rektor, elevhälsa och pedagoger från alla skolans
verksamheter träffas regelbundet för att leda, stödja och följa upp arbetet
mot kränkningar.
Skolans elever engageras via klassråd och elevråd för att stärka elevernas
inflytande över inne- och utemiljö (fysisk) samt psykisk miljö. Information
om Likabehandlingsplanen och dess innehåll ges på höstterminen till
samtliga elever samt föräldrar av klasslärarna. Föräldrarna i skolans
föräldraråd bildar tillsammans med rektor diskussionsgrupp för att en gång
per år diskutera och revidera Likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig på skolans hemsida samt
lärplattform.
Skolans ordningsregler är ett stöd för elever och vuxna för att
åstadkomma en trygg miljö.
Faddersystem mellan årskurserna med återkommande gemensamma
aktiviteter.
Samverkan mellan särskola och grundskola.
Hela skolan har gemensamma aktivitetsdagar där elever från olika
årskurser tränar på att samarbeta samt får tillfälle att lära känna varandra.
Kartläggning:
Kartläggning av verksamheten skall ske tillsammans med elever varje
läsår. Detta sker:
• Genom den årliga enkätundersökningen. Den utvärderas och utmynnar i
konkreta mål för eventuella förbättringsområden.
• Genom att eleverna markerar på en ”kartbild” över skolans fysiska miljö,
de platser som känns otrygga.
• Genom att elever kan beskriva beteenden hos elever och vuxna som de
anser vara otrygga.
Åtgärder:
Rutiner vid incidenter:
Den som uppger att han/hon blivit kränkt/utsatt, tas alltid på allvar.
Vi agerar alltid omedelbart på kränkande behandling, förtryck och dåligt
språkbruk. Efter samtal med ansvarig pedagog kring händelsen vidtas
åtgärder. Vid behov kontaktas vårdnadshavare.
Om situationen inte kan lösas av ansvarig pedagog engageras Lärteamet
(F-3, 4-6 samt Särskolan). Därefter kan ärendet lyftas till
Trygghetsgruppen som tillsammans med klasslärarna hanterar ärendet.
Rutiner vid misstanke om fortsatt kränkning:
Trygghetsgruppen informeras. Ansvarig pedagog med stöd av person ur
Trygghetsgruppen tar hand om ärendet. Omständigheterna kring fallet
utreds skyndsamt.
Vuxna tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda
samtal med inblandade elever och personal. Den kränktes utsatthet
beaktas i utredningen. Det är viktigt att den kränkte känner att han/hon tas
på allvar och får stöd.
Ett strukturerat samtal med den/de som kränkt där vi bl.a. tydligt talar om
vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra.
Överenskommelser görs.
Rutiner för ärendegång till Trygghetsgruppen:
Föräldrarna underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och
erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. Eleven ges möjlighet
att först berätta innan skolan kontaktar hemmet.
Övrig personal informeras för att kunna vara vaksamma på raster m.m.
Uppföljningssamtal sker redan påföljande skoldag med den utsatte.
Därefter kontinuerliga uppföljningssamtal med den kränkte och de som
kränkt så länge det känns nödvändigt.
Om rutinerna inte ger effekt kallar rektor till samtal med den som kränker
samt vårdnadshavare.
De fall som behandlas dokumenteras så att man ser vad utredningen
kommit fram till och vilka samtal som genomförts. Dokumenten skickas till
och förvaras på expeditionen.
Rutiner vid vuxenkränkningar:
När vuxna är inblandade i kränkning av barn/elev skall ett tydligt och
snabbt agerande vara lika självklart som när det gäller barn och elever.
När rektor informerats om misstänkt kränkning skall situationen
omedelbart utredas. Rektor samt elevhälsa ska ansvara för utredningen.
Om kränkning konstateras kallas personen som kränker till samtal med
rektor. Anmälan till huvudman sker. Till detta samtal kan också facklig
representant kallas. Uppföljande samtal och stöd ska ges i likhet med
elevkränkningar.
Uppföljning och utvärdering:
I samband med utvärderingsdag i juni ska planen och dess åtgärder
utvärderas och följas upp. Arbetsmiljöronden utgör del av underlaget. Den
kompletteras med att elever samt vårdnadshavare får ge synpunkter på
resultatet. I maj utvärderar vi de uppsatta målen tillsammans med
eleverna. Trygghetsgruppen utvärderar sitt arbete. Planen revideras
därefter. En ny riskanalys/kartläggning görs kommande termin utifrån de
olika verksamheterna.
Bilaga 1
Viktiga lagar och bestämmelser mot diskriminering och annan kränkande
behandling.
Skollagen säger:
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagens 1 kap. 5 §
Läroplanen säger:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska
prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana
tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten
över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet
om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg
identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och
leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell
mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna
förmåga hos alla som arbetar där.
Läroplan för grundskola, Lgr 11, om Skolans värdegrund och uppdrag.
Barnkonventionens grundläggande principer säger:
De fyra grundläggande och vägledande principerna lyder:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn.
Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Barnkonventionen
Se länk till hela barnkonventionen:
http://unicef.se/barnkonventionen?gclid=CKW3gJX2nMECFesMcwodQiU
Avw
Diskrimineringslagen säger:
Lagens ändamål:
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag
(2014:958)
Diskrimineringslagen Kap 1., 1 §
Bilaga 2
Resultat av enkätsvar 2015-16 samt mål för läsåret 2016-17
Sammanfattning av resultat av enkätsvar från elever 2015-16.
Elever uppger vissa platser som otrygga. De platserna är: bakom
idrottshallen, på berget och i parken.
Trygghetsenkäten är ett bra redskap för att inventera trygghetsfrågor och
hitta sådant som elever anser vara otryggt.
Mål för läsåret 2016-17
Rastvaktsschemat utformas så att det alltid är minst två vuxna ute. Vissa
elever behöver en egen vuxen person vid sin sida.
Rastvakterna skapar positiva upplevelser för eleverna varje dag.
Målet är att vi i Trygghetsenkäten ht. -16 kommer att få färre elever som
uppger att det är hårt språkbruk på skolan.
Vi arbetar med språkbruket för att få bort nedsättande ord och svordomar.
Under läsåret 16-17 ska vi genomföra Trygghetsenkäten en gång per
termin och utifrån den sätta nya mål för trygghetsarbetet på skolan.
Trygghetsenkäten mäter otryggt beteende. Vi kommer även låta elever ge
exempel på trygga miljöer i/kring skolan samt ge exempel på tryggt
beteende.
Fadderverksamheten ska leda till ökad trivsel och trygghet.
Vi övar på etiska dilemman, både personal och elever. Detta för att ge
större handlingskraft om något händer. Sexorna kommer under läsåret att
implementera likabehandlingsplanen i övriga klasser.
Förebyggande och främjande aktiviteter
Kartläggning av verksamheten skall ske tillsammans med elever varje
läsår. Detta sker bl.a.:
• Genom den årliga enkätundersökningen. Den utvärderas och utmynnar i
konkreta mål för eventuella förbättringsområden. Detta görs i varje klass.
• Genom att elever kan beskriva beteenden hos elever och vuxna som de
anser vara otrygga.
Förskoleklass: Arbetar med kompistema samt diskussioner därtill.
Massage för att främja empati. Gruppstärkande styrda lekar och
aktiviteter. Resultatet utvärderas tillsammans med barnen.
Grundskola: Fadderverksamhet några gånger per termin med start på en
lägervecka. De äldre eleverna hjälper de yngre vid maten. Fasta platser
vid lunchen för att skapa trygghet. Gruppverksamhet med
samarbetsövningar. Resultatet av höstens målsättning efter
trygghetsenkät utvärderas tillsammans med barnen i slutet av terminen.
Särskola: På särskolan finns ytterligare rastvakter pga barnens behov.
Viktigt att arbeta med att eleverna ska kunna beskriva sig själv och andra.
Arbeta visuellt för att förstå sin egen del i en omvärld. Delar av särskolan
har verksamhet tillsammans med grundskolans elever för att gynna
förståelse och empati. Träningsklassens pedagoger arbetar mycket med
att vara uppmärksam på elevers reaktioner och förstå deras signaler och
på så sätt hjälpa eleverna att hitta sin del i ett sammanhang.
Fritidshem:
Gemensamma aktiviteter:
Skoljoggen
FN-vecka
Nobellunch
Fadderverksamhet med jultema
Alla hjärtans dag
Friluftsdagar
