Älg och trafik

FAKTA SKOG
RÖN FRÅN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET • Nr 21, 20 11
WIEBKE NEUMANN • GÖRAN ERICSSON • LARS SÄVBERGER • ANDREAS SEILER
Adaptiv älgförvaltning nr 12:
Foto Göran Ekström /N
Älg och trafik
• Olyckor med älg är en orsak till att Sverige
satsat på att öka kunskapen om vilt och trafik
sedan 1970-talet.
• När både älg och människa är aktiva samtidigt
under gryning och skymning ökar risken för en
viltolycka.
• Antalet trafikolyckor med älg, rådjur, vildsvin
och hjort har ökat de senaste 10 åren. Mellan
2005 och 2010 skedde i genomsnitt 5 298
olyckor per år med älg i trafik med en topp
2010 då 7 227 olyckor skedde.
• Störst sannolikhet för en viltolycka med älg är
under höst och vinter.
• Älgar är stora och tunga vilket ökar risken för
svåra eller dödliga skador vid en krock.
• Jakten ökar inte nödvändigtvis risken för att det
ska ske fler älgolyckor. Däremot kan älgens
ökade aktivitet under parningstiden, brunsten,
medföra ökad risk för viltolycka.
D
e senaste 50 åren har flera
av de vilda djurarterna återkommit i stor numerär i den
svenska naturen. Idag finns det troligen
historiskt sett fler av många av de stora
däggdjuren än någonsin tidigare. Arter
som påverkar oss människor i trafiken är
framförallt klövvilt som älg, rådjur, hjort
och vildsvin.Viltolyckor med framförallt
älg har varit en viktig orsak till att Sverige under senare delen av 1970-talet
och början av 1990-talet satsade mycket
på att öka kunskapen om vilt och trafik.
Det medförde bland annat satsningar på
viltstängsel, siktröjning och informationskampanjer. Efter en tid av nedgång
verkar antalet viltolyckor åter öka i delar
av landet, framförallt i de områden där
hjortar och vildsvin nu är många. Vi ser
också en uppgång i de områden i södra
och mellersta Sverige som påverkades av
stormarna Gudrun och Per.
För att kunna inrikta viltförvaltningens åtgärder mer effektivt behöver vi dokumentera var, varför och hur viltolyckor sker.
Vi behöver också en bättre förståelse för
samspelet mellan vägar och järnvägar, och
det landskap som är viltets levnadsmiljö.
En viktig pusselbit är att studera älgens
val av miljö och dess rörelsebeteende. Hur
och när på dygnet använder en älg landskapet? När sammanfaller viltets rörelser
med människors rörelser på vägarna?
Vägar är inte slumpmässigt placerade i
miljön. Ofta dras en väg där det är lätt att
ta sig fram för vilt och människor, i dalar,
längs vattendrag, eller där marken inte är
så kuperad. Vägarna dras också igenom
delar av landskapet som älgar och andra
djur föredrar, som ungskogar och lövskogar. Det ökar risken för olyckor. Klövvilt
kan vara traditionella i användningen
av etablerade viltstråk för vandring och
daglig rörelse, och när vägar eller järnvägar
Norrland
FAKTARUTA 1
Adaptiv förvaltning av älg
Riksdagen har beslutat införa en ny
älgförvaltning från år 2012. Nytt är
att den är ekosystembaserad och att
den utgår från principen om adaptiv
förvaltning. Det innebär att de mål som
fastställs på olika nivåer inom förvaltningen löpande följs upp och utvärderas. Det ska finnas en tydlig återkoppling mellan beslut och utfall vad gäller
avskjutning, påverkan på skog och
andra faktorer såsom viltolyckor. SLU
och Skogsstyrelsen har gemensamt
föreslagit ett antal inventeringsmetoder
som rutinmässigt bör användas i den
nya älgförvaltningen. För att underlätta
övergången och för att säkerställa
en gemensam kunskapsplattform för
medlemmarna i viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper, har
SLU tagit fram ett utbildningsmaterial.
Faktabladet du läser ingår i en serie.
Materialet i sin helhet och fördjupningar kan hämtas från www.slu.se.
korsar dessa stigar, kan det skapa områden
med högre risk för viltolyckor med älg.
Här fokuserar vi på att beskriva relationen
mellan älg och trafik, med utgångspunkt
i älgens beteende.
Beskrivning
Svealand
Götaland
FIGUR 1. Antal älgolyckor (± 95 % konfidensintervall) per månad i Norrland, Svealand,
och Götaland mellan 2005 och 2010. Flest olyckor sker under perioden oktober till december (Källa: Nationella Viltolycksrådet).
Viltets beteende, kroppsstorlek, vikt och
kroppsform har betydelse för vilka skador
som uppstår vid en krock. Risken för svåra
eller dödliga skador vid krock med älg är
hög jämfört med annat vilt. Älgar är stora
och tunga jämfört med de andra viltslagen.
Vintertid då de flesta olyckorna sker väger
en vuxen ko i genomsnitt upp till 350 kg
och en tjur upp till 400 kg. Självklart beror
vikten på var i Sverige älgarna finns och
hur gamla de är. De allvarliga skador som
kan uppstå vid en krock med en älg beror
på dess höga tyngdpunkt; älgens kropp kan
lätt falla över hela motorhuven in i bilens
kupé, direkt på passagerarna. Under perioden 2006–2010 dog fyra personer och
skadades 44 personer svårt vid trafikolyckor med älg enligt Trafikverket. Som
jämförelse är siffrorna för trafikolyckor
med rådjur mycket lägre – inga dödsoffer
rapporterades 2006 till 2010 – och enbart
11 personer rapporterades svårt skadade,
trots att antalet trafikolyckor med rådjur
är 5 gånger vanligare än med älg. Ett annat
sätt att se det på är att risken att dö vid
en älgolycka är 1–4 % och risken 3–37 %
att skadas svårt. Vid krock med rådjur är
risken mellan 0,6 % och 1,0 % att skadas
TABELL 1.Antal trafikolyckor mellan 2005 och 2010. Källa: Nationella Viltolycksrådet 1) Före år 2008 skiljdes inte kronhjort
och dovhjort i den officiella statistiken.
År
Älg
Rådjur
Vildsvin
Dovhjort1
Kronhjort
2010
7 227
36 107
2 445
805
246
2009
5 761
33 798
3 085
876
284
2008
5 118
30 982
2 464
663
253
2007
4 635
28 243
1 583
6701
2006
4 957
27 706
1 020
6201
2005
4 092
27 761
987
5801
Nationella Viltolycksrådet
Nationella Viltolycksrådet, NVR, är ett
sedan 2007 nationellt samarbetsorgan
som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken.
Samtliga 21 län i Sverige är engagerade inom viltolycksorganisationen. I
varje län finns en ansvarig från vardera
jägarorganisation och polismyndighet.
NVR är ett bra exempel på hur frivilligorganisationer, företag och myndigheter
samarbetar inom viltförvaltningen.
Aktuell viltolycksstatistik uppdateras
och presenteras regelbundet på
www.viltolycka.se.
empel visar tidigare forskning att bilens
hastighet är den viktigaste faktorn för
olycksrisken. Kör det inga bilar på vägen
kan älgarna springa fritt och säkert över
vägen.
Tolkning
Under höst och vinter ser vi en ökning
av antalet olyckor.Vår och tidigare svensk
forskning har påpekat att älgolyckorna
inte ökar på grund av jaktlig aktivitet.
Risken kan däremot öka under jaktperioden på grund av att älgarnas beteende
och rörelsemönster förändras i samband
med bland annat brunsten och byte av
levnadsmiljö under året. Framförallt i
södra Sverige, där tid för jaktstart och
älgens brunst delvis överlappar, behövs
mer kunskap. Men vi ser tydligt ett ökat
antal trafikolyckor med älg under höst och
vinter trots att antalet djur har minskat
upp till 30 % efter jakten. Att olyckorna
sker sen eftermiddag och kväll visar att
antalet olyckor är mer relaterade till dåliga
siktförhållanden och vägförhållanden än
till hur älgar rör sig i terrängen.
2 4 6 8 10
FAKTARUTA 2
och Kronobergs län. Vi jämfört älgarnas
rörelsehastighet per timme med antal
trafikolyckor under samma tidsperiod
i respektive län och per år. Här har vi
undersökt om förekomsten av olyckor
under dygnet och antal olyckor per vecka
samvarierade med älgarnas rörelse.
Sannolikheten för fler olyckor är större
under höst- och vintermånaderna när
både rörelse- och olycksdata samanalyserades (Figur 2). Däremot hade det ingen
betydelse för antalet olyckor under en viss
vecka om vi enbart tog hänsyn till älgarnas
rörelseaktivitet.
Sannolikheten för en olycka var högst
under sen eftermiddag och under tidig
kväll med en topp mellan 17.00 och 21.00
(Figur 3). Hur snabbt älgarna rörde sig, eller hur aktiva de var, spelade viss roll men
viktigast var tiden på dygnet. Självfallet
ökar sannolikheten för en viltolycka med
älg då den passerar en väg, men viktigast
att komma ihåg är att olyckorna sker när
både människa och djur är aktiva under
dygnet – samtidigt. Människors beteende
har betydelse för olycksrisken – till ex-
Sannolikhet för antal älgolyckor per vecka
svårt. Notera att olyckorna med rådjur
ökat med 30 % mellan 2005 och 2010
(Tabell 1).
År 2010 inträffade 7 227 trafikolyckor
med älg enligt NationellaViltolycksrådets
sammanställning på www.viltolycka.se.
Jämfört med tidigare år är antalet olyckor
2010 betydligt högre (Tabell 1). Skillnad
i väder mellan åren som till exempel mer
snö, och därmed ändrade rörelsemönster
hos djuren, kan också påverka antalet
olyckor. Olyckorna är inte jämnt fördelade över året utan flest olyckor sker på
hösten och vintern med en topp under
december och januari framförallt i norra
Sverige, och under september och oktober längre söderut (Figur 1). Trenderna
i Sverige skiljer sig åt också. Medan de
flesta län i norra Sverige visar en minskning under 2008 och 2009, och en svag
ökning i antal älgolyckor i 2010, ser vi en
stadigt ökande trend i antalet trafikolyckor
med älg i Värmland och i framförallt
Jönköping ochVästra Götaland de senaste
två – tre åren.
Viltets rörelsebeteende påverkar förstås
risken för att en trafikolycka kan inträffa.
Till exempel är det viktigt när under
dygnet och var i landskapet viltet brukar
passerar en väg. I vår forskning om älgars
rörelse och älgolyckor har vi använt ett
stort antal GPS-märkta älgar i Norrbottens, Västerbottens, Södermanlands
FIGUR 2. Sannolikheten för antalet viltolyckor med älg (±SE) över året i Norrbotten,
Västerbotten, Södermanland och Kronoberg sammantaget då vi samanalyserat data
från GPS-märkta älgar med olycksstatistik.
Självklart finns det en klar koppling
mellan hur mycket vilt det finns och antalet olyckor. Svensk, nordisk och övrig
internationell forskning visar att trafikolyckorna ökar generellt med vilttätheten
men att sambandet inte nödvändigtvis
är linjärt utan även påverkas av säkerhetsåtgärder. Den samlade forskningen
och utvärderingen visar att enbart en
minskning täthet av älg och annat vilt
i olycksdrabbade områden förmodligen
inte reducerar antalet olyckor så mycket
som kan behövas. Insatser för att minska
viltolyckorna behöver framförallt fokusera
på trafikanternas beteende snarare än viltets rörelse per sé.
Ämnesord
Adaptiv förvaltning, älg, dödlighet, trafik,
risk.
Läs mer
Bergström R. & Danell, K. 2009. Mer vilt
i dag än för 50 år sedan. Vilt och fisk
fakta 2009:4.
Gunson, K.E, Mountrakis, G. & Quackenbush, L.J. 2011. Spatial wildlife-vehicle
collision models: a review of current work
and its application to transportation mitigation projects. Journal of Environmental
Management 92: 1074–1082.
Helldin, J-O, Seiler, A. & Olsson, M., 2010
Vägar och järnvägar - barriärer i landskapet.Triekol Rapport, CBM Skriftserie 42.
Lavsund, S. & Sandegren, F. 1991. Moosevehicle relations in Sweden: a review.
Alces 27: 118–126.
Neumann, W., Ericsson, G. & Dettki, H.
2009. The non-impact of hunting on
moose Alces alces movement, diurnal activity, and activity range. European Journal
of Wildlife Research 55: 255–265.
Neumann, W., Ericsson, G., Dettki, H.,
Bunnefeld, N., Keuler, N. S., Helmers, D.
P. & Radeloff,V. C. In press. Difference in
spatiotemporal patterns of wildlife roadcrossings and wildlife-vehicle collisions.
Biological Conservation, doi:10.1016/j.
biocon.2011.10.011.
Seiler, A. 2004. Trends and spatial patterns
in ungulate-vehicle collisions in Sweden.
Wildlife Biology 10: 301–313.
Seiler, A. 2005. Predicting locations of
moose-vehicle collisions in Sweden.
Journal of Applied Ecology 42: 371–382.
Seiler, A., Olsson, M. & Helldin, J-O. 2011.
Klövviltolyckor på järnväg: kunskapsläge,
problemanalys och åtgärdsförslag. Trafikverket Publikation 2011:058.
Författare
Wiebke Neumann är postdoc
vid institutionen för vilt, fisk och miljö,
SLU, 901 83 Umeå.
[email protected]
Göran Ericsson är professor i viltekologi
vid institutionen för vilt, fisk och miljö,
SLU, 901 83 Umeå.
[email protected]
Sannolikhet
Lars Sävberger är verksamhetsledare
för Nationella Viltolycksrådet,
Rikspolisstyrelsen, 102 26 Stockholm.
[email protected]
Andreas Seiler är forskare
vid institutionen för ekologi,
Grimsö forskningsstation,
SLU, 730 91 Riddarhyttan.
[email protected]
Timme
FIGUR 3. Sannolikhet (±SE) för viltolycka med älg över dygnet i Norrbotten,Västerbotten,
Södermanland och Kronoberg sammantaget då vi samanalyserat data från GPS-märkta älgar
med olycksstatistik.
FAKTA SKOG • Rön från Sveriges lantbruksuniversitet
Redaktör: Göran Sjöberg, 090-786 82 96, [email protected], SLU, Fakulteten för skogsvetenskap, 901 83 Umeå Ansvarig utgivare: Tomas Lundmark, 090-786 82 38, [email protected]
Webb: www.slu.se/forskning/faktaskog
Prenumeration: 15 nummer per år för 340 kronor + moms. SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala, 018-67 11 00 • [email protected]
Danagård LiTHO, Linköping 2011
ISSN: 1400-7789 © SLU