FEBRUARIREVOLUTIONEN

FEBRUARIREVOLUTIONEN
Bakgrund:
• 1:sta VKR (förluster, stupade, inflation, svält, sträng vinter 1916­17)
• Tsarens misstag (ÖB, Rasputin, svag regering, Nikolaj handlingsförlamad inför krisen)
• Armén svek tsaren och sympatiserade med revoltörer.
• Duman (parlamentet) svek tsaren.
1
Den Provisoriska regeringen
• Makten delad mellan regeringen och 'sovjeterna'. Soldater och arbetare följde inte regeringens direktiv ifall inte Petrograd Sovjeten välsignade dessa.
• Misären ­ regeringen lyckades inte förbättra situationen.
• Genomförde ingen landreform vilket resulterade i revolter samt förlorat förtroende bland landsbygdens jordlösa jordbrukare.
• Inga parlamentsval trots löften.
• Regeringen fortsatte kriget mot Tyskland mefd fortsatta förluster som följd.
2
• Bolsjevikerna, Lenin återvände till Ryssland i april.
Löften om 'fred, bröd och jord ökade populariteten. • Kornilovs kontrarevolutionära misslyckanden, Regeringen tvungen att söka stöd av bolsjevikerna samt dela ut vapen.
• Mot slutet av hösten existerade inga massor som skulle ha försvarat regeringen.
• Tyskland finansierade bolsjevikerna eftersom Lenin lovat att avsluta kriget
• Lenin och Trotski var briljanta ledargestalter.
Röda arméns kvinnogarde
3
4
Världskriget
1917 ­ TVÅ RYSKA 'REVOLUTIONER'
Rysslands misslyckade insats i kriget ledde till hungersnöd, ekonomisk tillbakagång och hat mot de styrande. I februari 1917 demonstrerade många i S:t Petersburg och de soldater som sändes ut för att skingra det anslöt sig i stället. Tsaren befallde duman att upplösa sig men den vägrade. I stället tillsatte den en provisorisk regering och kräver tsarens avgång. Nikolaus befann sig då vid fronten och försökte återvända till sitt palats men det kejserliga tåget stoppades och tvangs av trupperna att återvända. Till och med generalerna krävde tsarens avgång och utan armén hade tsar Nikolaus inget val: den 17 mars 1917 blev Ryssland republik.
5
Den provisoriska regeringen försökte fortsätta kriget och i juli igångsätts en offensiv men de demoraliserade ryska arméerna jagades snabbt på flykten. Bönderna lovades återutdelning av jord men inget hände och omfattande bondeuppror härjade. Många högra officerare vägrade tjäna republiken och massor av bondesoldater lämnade armén och begav sig hem för att kunna hålla sig framme om åkerjord skulle delas ut.
Regeringen dominerades av det liberala kadettpartiet, men som en eftergift åt vänsterkrafterna hade man släppt in socialistrevolutionären Alexander Kerenskij. I detta spända läge, som ytterligare förvärrades av en bolsjevikledd resning i juli, som emellertid slogs ned, utsågs Kerenskij till premiärminister.
Kriget fortsatte emellertid och nöden i landet växte katastrofalt. Bondeupproren intensifierades, godsägares gårdar brändes och landet kastades in i kaos.
6
Runt om hade bildats sovjeter (råd) och regeringen var beroende av dessa för att genomföra fattade beslut. När regeringen hade bildats i mars befann sig Lenin i Tyskland, men han återvände och återupptog ledningen för bolsjevikerna i april. Efter bolsjevikupproret i juli tvingades han till landsflykt till Finland men återvände under hösten delvis med hjälp av pengar från Tyskland.
7
Oktoberrevolutionen
Natten mellan 6 och 7 november övertog bolsjevikerna, som vid det här laget dominerade de flesta sovjeterna, telefonstationerna, järnvägsstationerna och elektricitetsverket i S:t Petersburg. Ett krigsfartyg riktade sina kanoner mot Vinterpalatset där Kerenskijs regering satt. Ingen vågade eller ville försvara den och den hastigt församlade sovjetkongressen förklarade den provisoriska regeringen avskaffad och utnämnde i dess ställe ett "folkkommissariernas råd" med Lenin som ordförande. Trotskij utnämndes till folkkommissarie för utrikesärenden och Stalin för nationalitetsfrågor. Kerenskij flydde och kom till slut till New York, där han bodde i många år. Denna revolution brukar kallas oktoberrevolutionen, eftersom den genomfördes i oktober enligt den julianska kalender som ännu användes i Ryssland.
8
I januari 1918 samlades duman. 36 miljoner människor hade röstat till den, av dem hade 9 miljoner röstat på bolsjevikerna men 21 miljoner på Kerenskijs parti, socialrevolutionärerna. Lenin hävdade nu: "att överlämna makten till den konstituerande församlingen skulle innebära en ny kompromiss med den skändliga bourgeoisen". Med hjälp av beväpnade matroser upplöstes duman andra dagen av dess sammankomst och "proletariatets diktatur" var upprättat. Följande förändringar sker: • Fred sluts med Tyskland
• Finland och de baltiska staterna förloras
• Förstatligande av banker, industrier, kommunikation och jord
• Jordreform, storgodsen styckas upp till bönderna
• Statskyrkan avskaffas
• Sovjeterna får all makt
• Arbetarna skall leda fabrikerna
• Icke­socialistiska partier förbjuds
• Proletariatets diktatur
9
Motrevolutionen (1918 ­ 1922)
Motståndarna till "de röda" bolsjevikerna kallades "de vita" och leddes av tsartrogna generaler, som var missnöjda med fredsavtalet. De hade stöd från väst och främmande trupper befann sig stundtals lång inne i Ryssland.
Det var under detta inbördeskrig som den beryktade terrorn bröt ut i Ryssland. Liksom det beryktade skräckväldet i Frankrike 1793 var den delvis ett svar på inbördeskrig och krig med främmande makt. Tusenden sköts enbart som gisslan och tusentals andra sköts utan ens revolutionstribunalens summariska rättegångar. Tjekan var den mest fruktansvärda politiska polis som dittills existerat. Bolsjevikterrorn syftade till fysisk utrotning av alla som opponerade sig mot den nya regeringen.
10
Terrorn nådde sitt syfte. Tillsammans med Röda arméns segrar tryggade den den nya regimen. Inga s k borgare vågade sig mer ta del av Rysslands politik. Mensjeviker och andra socialister som flydde till Europa hade fasansfulla ting att berätta om den tribut i människoliv som Lenin utkrävt.
Landet drabbades genom att produktionen sjönk, penningvärdet försämrades och bönderna tvingades leverera varor utan annan betalning än de industriprodukter, som skall finnas men inte har hunnit bli framställda. Alla revolter slogs ner av vad som kallades krigskommunismen.
11
Sovjetunionen
Då inbördeskriget och den utländska interventionen upphört blev det möjligt att 1922 grunda De socialistiska sovjetrepublikernas union. Etthundra språk talades i Sovjetunionen och femtio skilda nationaliteter var erkända inom dess gränser. Alla erkända nationaliteter erhöll kulturell autonomi, dvs hade rätten att använda sitt eget språk, ha egna skolor, bära egna dräkter och följa sina folkseder utan inblandning.
Varje delrepublik och hela landet styrdes efter ett parallellsystem som å ena sidan utgjordes av staten och å den andra av partiet. Den förnämsta institutionen inom staten var sovjeten med Högsta sovjet överst. Partiets högsta instans var centralkommittén.
12
Den nya ekonomiska politiken
Åtta års härjningar genom världskrig, revolution, inbördeskrig och terror hade lagt landet i ruiner, dess produktionsmöjligheter hade gått flera decennier tillbaka jämfört med 1914 års nivå. Kronstadtmatrosernas uppror 1921 avslöjade djup besvikelse inom själva de revolutionära leden. Lenin drog slutsatsen att socialiseringen gått framåt för hastigt. Han rekommenderade öppet en kompromiss med kapitalismen, ett strategiskt återtåg.
Nu tilläts en hel del enskild handel i vinstsyfte. Bönderna fick tillstånd att fritt sälja sina jordbruksprodukter. Mellanhänder fick köpa och sälja jordbruksprodukter och industrivararor till vem de begagade och till marknadens priser och med egen förtjänst.
På så sätt underlättades varuutbytet mellan stad och land så att industriarbetarna fick det livsmedel de behövde och bönderna de varor de önskade. En nyrik köpmannaklass växte fram, nyborgare som åt dyra middagar på Moskvas kaféer och vilkas blotta existens tycktes krossa drömmen om ett klasslöst samhälle.
Den nya ekonomiska politiken avbröts endast några år efter Lenins död 1924 och från 1928 rådde åter den totala planhushållningen med femårsplaner för produktionen.
Lenin hade författat ett politiskt testamente i vilket han varnade bolsjevikerna för Stalin som han ansåg att borde uteslutas från alla högre befattningar inom partiet. Stalin allierade sig med de liberalare Siovjev och Kamenev för att 'överleva' politiskt.
13
Maktkampen
Efter Lenins död uppstod en maktkamp inom det bolsjevikiska partiet. Huvudmotståndare var:
• Trotskij
som förväntade sig en världsrevolution
förespråkade planhushållning,
förstatligande av jordbruket
och en industrialisering.
Han föreställde sig den permanenta revolutionen,
som innebar att den ryska revolutionen skulle sprida sig till Västvärlden,
som därigenom skulle förändras och kunna stödja den ryska ekonomin.
Han arbetade också mot förstening och byråkratisering inom partiet.
Trotskij var impopulär;
• uppfattades som uppblåst och arrogant
• inte med på Lenins begravning eftersom Stalin lyckades fördröja informationen om Lenins död.
• Trotskijs idéer om Världsrevolution skrämde befolkningen som var trött på krig.
• Jude
14
Lenins politiska testament
Stalin is too rude and this defect, although quite tolerable in our midst and in dealing among us Communists, becomes intolerable in a Secretary­General. That is why I suggest that the comrades think about a way of removing Stalin from that post and appointing another man in his stead who in all other respects differs from Comrade Stalin in having only one advantage, namely, that of being more tolerant, more loyal, more polite and more considerate to the comrades, less capricious, etc. This circumstance may appear to be a negligible detail. But I think that from the standpoint of safeguards against a split and from the standpoint of what I wrote above about the relationship between Stalin and Trotsky it is not a [minor] detail, but it is a detail which can assume decisive importance. 15
• Stalin
var en grå partifunktionär
som spann sitt nät och fick partiet med sig.
Trotskij anklagades för vänsteravvikelser,
stämplingar mot centralkommittén
och uppvigling till offentlig diskussion av problemen utanför partiet.
På en partikongress 1927 röstade 854 000 medlemmar för Stalin
och endast 4 000 för Trotskij.
Trotskij blev först landsförvisad till Sibirien, sedan utvisad från Sovjetunionen, som staten kallades. Han slog sig så småningom ner i Mexico, där han skrev och drev propaganda för den permanenta revolutionen och brännmärkte "stalinismen" och organiserade en underjordisk opposition mot Stalin. Han mördades 1940 under mystiska omständigheter.
16
Stalinismen:
• Planhushållning
Snabb industrialisering,
framgång med tung industri (järn, stål, kol),
varje medborgare tvingas hushålla,
konsumtionsindustrin framställer endast det nödvändigaste.
.
• Opposition
även inom partiet
Stalin svarar med anklagelser om förräderi
rättegångar följer med uppmärksammade så kallade bekännelser.
Regimen beräknas ha kostat minst 20 miljoner människor livet
genom krig, svält och avrättningar.
Regionvis genomfördes rena folkmorden.
17
• Jordbrukskollektivisering
All privat jord blir gemensam egendom,
bönder protesterar genom att slakta djur och bränna spannmål.
Stora utrensningar främst av självägande bönder ­ kulaker
leder till svält och folkmord.
Kollektivjordbruken ger sämre avkastning,
det mesta går dessutom på export
• Sovjetunionens jordbruk var föråldrat.
• Arbetarna i städerna behövde mat.
• NEP fungerade inte som önskat.
• Behovet av fler industriarbetare.
• Behovet att exportera vete för att kunna investera i utländska maskiner samt know­how.
• 'Kulakerna' motsatte sig kommunismen.
18
19
FRAMGÅNGAR:
• Vid slutet av 30­talet 99% kolchoser
• Jordbruket moderniserades
• Ökad veteproduktion
• Industrialisering, urbanisering
• Total kommunistisk kontroll
Propagandamålning 1937
BAKSLAG
• Boskapen nödslaktades.
• Svält, miljoner avled (mördades).
• 'Kulakerna' eliminerade.
20
INDUSTRIALISERINGEN ­ 5­ÅRS PLANER
21
22
23
24
UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET
• 1933; Japan angriper Manchuriet. NF fördömer och Japan lämnar organisationen vars anseende lider avsevärt. Den japanska aggresionspolitiken fortsatte därefter mot Kina.
• 1934; Nazistiskt försök till maktkupp i Österrike. Dollfuss mördad men Hitler vågade inte öppet hjälpa nazisterna efter att Mussolini hotat med italiensk intervenering ifall Tyskland blandar sig i Österrikes angelägenheter.
• 1935; Hitlers försrta politiska seger genom folkomröstningen i Saar. Befolkningen röstade för en återförening med Tyskland.
• Hitler börjar öppet bryta mot Versaillesbestämmelserna och inför allmän värnplikt samt börjar rusta upp Tyskland. Ingen opponerar sig.
• Avtal mellan England och Tyskland som gav Tyskland tillstånd att bygga en flotta som var 35% av den brittiska flottans storlek.
25
• Italien angriper Abyssinien (Etiopien), som var medlem i NF. NF fördömde Italiens anfall och föreslog ekonomisk blockad mot Italien. Eftersom USA inte var NF­medlem så kunde amerikanska företag fortsätta att förse Italien med råvaror (olja). Mussolini bröt med sina forna allierade (Fra, Engl) och inledde samarbete med Hitlers Tyskland.
• 1936; Hitler remilitariserade Rhenland. Frankrike ville ingripa men eftersom England inte gav sitt stöd vågade man inte.
• Det spanska inbördeskriget delade Europa i fascister och republikaner. För att kriget inte skulle utvecklas till en internationell konflikt undertecknade ett non­interventionsavtal. Italien, Tyskland och Sovjetunionen bröt mot avtalet och understödde aktivt.
• Axeln Rom­Berlin uppkom
26
• 1937; Anti­Komintern pakten mellan Tyskland­Italien och Japan
• Japan angrep Kina.
• 1938; Anschluss, Österrike enades med Tyskland och förvandlades till en tysk provins
27
• 1938; Münchenöverenskommelsen, Sudetområdet överlämnades till Tyskland. Tjeckerna fick inte delta i mötet. Italien, Tyskalnd, Storbritannien och Frankrike beslöt att Tjeckoslovakien skulle styckas. Avspänningspolitikens kulminering. Stalin alltmer övertygad om att Frankrike och England försökte driva Tyskland till ett angrepp mot Sovjetunionen.
28
• 1939; 15.3 Tyskland annekterar resten av Tjeckoslovakien samt Memel (Litauen),
• Då Hitler börjar ställa krav på den 'Polska korridoren' garanterar England och Frankrike Polens självständighet och lovar stöda landet mot en tysk aggression. • 23.8, Molotov­Ribbentrop pakten. Världen chockas av det tysk­sovjetiska neutralitetsavtalet (hemligt tilläggsprotokoll).
29
• 1.9.1939, Tyskland anfaller Polen. Chamberlain försöker övertala tyskland att dra sig tillbaka men eftersom detta inte äger rum förklara England Tyskland krig 3.9.1939. Frankrike följer i Storbritanniens fotspår.
30
DET ANDRA VÄRLDSKRIGET
Varför?
• Versaillesfreden
• NF:s svaghet samt misslyckanden
• Världsdepressionen
• Hitler
• 'Appeasement'
• Sovjetunionen (Molotov­Ribbentrop avtalet)
31
32
33
34
35
36
37
38
39
'He had the determination, the means of control, and the personal indifference to the lot of the Soviet people to hold on to power whatever his policies involved for Russia.' Discuss this statement with reference to either Lenin in the years 1917­1924 or Stalin in the years 1928­1941. 40
'He had the determination to hold on to power
whatever his policies involved for Russia.'
LENIN
• marxist idealist
• determination from the ideology
• familyhistory
• bolshevism, armed revolution the only alternative
• convinced of the need of radical changes; peacetreaty with Germany.
• the democratic experiment, parliamentaryelections but dissolved parliament due to wrong result
STALIN
• lust for power
• Secretarygeneral of the party, determination to control the party, knowledge of Lenin's last will, triumvirate with Kamenev/Sinovjev
• revolutionary past
• 5­year plans, industrialisation of SU
• Collectivisation
• Determination of total control, purges after the death of Kirov
• Obsession of hunting down Trotsky
• Ignorance of mistakes made
41
the means of control to hold on to power
whatever his policies involved for Russia.'
LENIN
• dictatorial powers after the octoberrevolution
• civil war: transformation of the party­all methods aloud to uphold power
• Warcommunism
• NEP
• Cheka (secret police)
• Partycontrol, only invited members
STALIN
• Generalsecretary
• terror, secret police, threats, purges
• slow process between 1928­34
• Personal cult (leninism)
• Stalinism = religion of SU
42
and the personal indifference to the lot of the Soviet people to hold on to power whatever his policies involved for Russia.'
LENIN
• Octoberrevolution
• Civilwar
• not totally correct concerning Lenin after the civil war
STALIN
• purges outside and of the party
• friends and enemies wiped out
• collectivisation
• industrialisation
• war
• prisoncamps
• 'Kulak'
• antisemitism, ethnic minorities
43
44