Från fred till inbördeskrig
de röda vs. de vita
1918-1921
• Efter freden med Tyskland utbröt ett
inbördeskrig i Ryssland.
• De röda blev angreps av de vita…
• De röda = kommunisterna
• De vita= godsägare som slogs för sin jord,
människor som stödde kyrkan och ville ha
tsaren tillbaka och de som stödde de politiska
partierna som tvingats bort från parlamentet.
Vi försvarar bara moder Ryssland
• De vita: fick hjälp av trupper från Frankrike,
Storbritannien, USA och Japan. De hoppades
på en ny regering som skulle börja kriga mot
Tyskland igen.
• Invasionen var både ett hot men också ett
stöd för de röda, stödet låg i att de frimodigt
kunde försvara moder Ryssland mot fienden.
Det lönar sig att vara enad…
• De röda vann så småningom p.g.a. att de var
enade medan de vita var splittrade.
• Såklart hade de röda också en fantastisk
ledare i Leo Trotskij som organiserade Röda
armen.
• 6-7 miljoner människor dödades under
inbördeskriget.
Den siste tsarfamiljen mördades i staden
Jekaterinburg i juli 1918
Från St Petersburg
till Moskva
•
Under kriget blev åter Moskva
•
huvudstad i Ryssland. Lenin
•
och hans män kände sig
•
säkrare där
eftersom staden låg längre in i
landet än St Petersburg.
1914 hade staden döpts om till
Petrograd. 10 år senare byttes
namnet till Leningrad för att hylla
den stora revolutionären. Flera
gator och städer fick nya namn.
Lenin dör
•
•
•
•
Januari 1924 efter en
tids sjukdom. Han
arbetade hårt och det
knäckte honom och
hans hälsa.
Redan på hans
dödsbädd stod
kampen om
vem som skulle
efterträda
honom.
Minns du?
• 1 a) Vilka var de vita?
• Godsägare som slogs för sin jord, människor som stödde
kyrkan och ville ha tsaren tillbaka och de som stödde de
politiska partier som tvingats bort från parlamentet. Senare
även trupper från Frankrike, Storbritannien, USA och Japan.
• b) Vilka var de röda?
• Kommunisterna
• 2) Vilket år dog Lenin?
• 1924
• 3) Vem blev hans efterträdare?
• Josef Stalin
Fundera och analysera
•
•
•
•
•
•
1) Varför lade sig västländerna i inbördeskriget i Ryssland?
De ville att en ny rysk regering skulle börja krig mot Tyskland igen.
2) Varför gjordes Moskva åter till huvudstad?
Lenin kände sig säkrare där då staden låg längre in i landet.
3) Ge några förklaringar till varför de röda segrade i inbördeskriget.
De röda var målmedvetna och enade och hade en överlägren
krigsledare i Leo Trotskij medan de vita var splittrade.
• 4) Förklara varför Sankt Petersburg bytt namn två gånger. Ta gärna
med varför staden i vår tid bytte namn ännu en gång.
• St Petersburg lät alltför tyskt och då bytte man till Petrograd. Grad
betyder stad på ryska. Tre dagar efter hans död bytte man till
Leningrad för att hylla revolutionären Lenin.
• 1991 bytte staden åter namn till St Petersburg efter en
folkomröstning. 1991… vad hände då?
Stalin – terror och industrialisering
• Innan Lenin dog, varnade han för Stalin, han
ville inte att han skulle efterträda honom.
• Men… när Lenin dog hade Stalin redan så
mycket inflytande så det gick inte att stoppa
honom. 1924 blev han Ryska kommunistiska
partiets ledare.
• Han skaffade sig snart absolut kontroll över
partiet.
• Han rensade ut sina motståndare, främst de som stått
på Trotskijs sida. De anklagades för förräderi och
avrättades, tillsammans med många andra som hjälpt
både Trotskij och Lenin.
• 1928-35 uteslöts 10% ur partiet varje år. De hade inte
gjort sin plikt sa man. Inga nya medlemmar antogs
heller och 1/3 uteslöts, avrättades eller försvann.
• 1936-38 hölls en serie rättegångar mot höga
partimedlemmar och militärer och många dömdes till
döden för förräderi. 1939 fanns bara Stalin kvar av de
femton personer som bildat Lenins första regering. Fyra
hade dött en naturlig död, resten hade rensats ut eller
avrättats.
Var han galen?
• De nya partimedlemmarna som så småningom skrevs in sade
aldrig emot Stalin. All opposition kvävdes.
Människor avlyssnades, överallt och inom alla
yrkesgrupper förekom utrensningar och avrättningar.
Miljoner stuvades in i tåg
och sändes österut till
väldiga fångläger i Sibirien.
Det krävdes mängder av
människor för att bygga
landet.
Myndigheter fick order att
se till att det kom tillräckligt
mycket människor, skyldiga
som oskyldiga.
Dödsterrorn
• 1-2 miljoner avrättade
• Ca 20 miljoner dog
av sjukdom på
grund av den omänskliga behandlingen under
transporter och i arbetsläger.
GULAG kallades det gigantiska system med
fångläger och straffanstalter.
5-årsplanen
• Stalin lät inför en totalt centralstyrd ekonomi…
planekonomin.
• Under 5 år var den detaljplanerad, hur mycket
varje fabrik och jordbruk skulle producera år
för år. Misslyckades man så sågs det som ett
brott mot staten och man blev straffad.
• Målet var att industrialisera Sovjetunionen –
SNABBT!!!
10 år istället för 100 år
• Målet var att industrialisera snabbt, det skulle
ta Sovjetunionen 10 år istället för de 100 åren
det tagit Västeuropa att industrialiseras.
Enorma krav ställdes på befolkningen.
• Man satsade nästan all kraft på den tunga
industrin, den lätta – tillverkning av kläder,
tvål, skor och möbler – fick vänta.
Tungt med tung industri
• För att det hela skulle kunna lyckas –
femårsplanerna – var man tvungen att flytta
arbetskraften från jordbruken till de tunga
industrierna. MEN…
• samtidigt behövde produktionen på brödsäd
och kött öka… ALLTSÅ
• … måste jordbruket mekaniseras.
Kolchoser
• Femårsplanen, ja, enligt den, 1928-1932, skulle mellan femtio och
hundra gårdar slås samman till stora kollektivjordbruk, kolchoser,
där skulle traktorer och andra maskiner spara arbetskraft.
En del gillade förslagen men andra gjorde motstånd.
Bönderna var tvungna att
producera långt mer än
de klarade av till
städerna. Det gjorde att
man fick leverera utsädet
för nästa år… och de fick
svälta ihjäl.
Kor och hästar slaktades i protest
• 1936 arbetade 90% av bönderna på kolchoser.
• Miljoner andra bönder hade lastats på
järnvägsvagnar och forslats till arbetsläger.
• Tiotusentals bönder hade skjutits och låg i jorden
(som nu var kollektivt ägd)
• Under 1930-talet gick jordbruksproduktionen ner…
det gick långsamt att ersätta de 4 miljoner kor och
hästar som slaktats i protest av de bönder som
motsatt sig kollektiviseringen
Världens näst största industriland
…efter USA.
1933-1942: två nya femårsplaner
genomfördes, båda inriktade på tung industri.
Följden blev att Sovjetunionen blev världens
näst största industriland, efter USA.
1940: kolproduktionen hade femfaldigats,
elkraften hade nästan tiofaldigats och
stålproduktionen hade fyrfaldigats jämfört
med 1928.
Sovjetunionen lider…
• För att lyckas behövde Sovjeterna lida svårt. Arbetarna fick tvätta och
lappa de kläder de hade, kanske fick de tvätta utan tvättmedel
• Den första femårsplanen räknade med ett par nya skor VART TREDJE ÅR
för medborgarna… tänk på det ni (tjejer).
• Bostäderna var kalla och mörka, ingen el och värme, gatorna var mörka.
Det var ont om bränsle. Parker och torg och gator förföll.
• MEN… Sovjetunionen exporterade livsmedel till utlandet för att bekosta
sin industrialisering. Miljoner ryssar gick hungriga… det fanns inte mat till
den egna befolkningen. Inte förrän 1938 var man ikapp ekonomiskt med
livsmedelsproduktionen, alltså som innan kollektiviseringen…
Minns du?
• 1) Vad betyder ordet GULAG?
• Det stora system av fångläger och straffanstalter som
fanns i Sovjetunionen.
• 2) Vad var en kolchos?
• Ett kollektivjordbruk där allting ägdes av staten och
bönderna gemensamt brukade jorden.
• 3) Ge exempel på vad en femårsplan kunde
innehålla.
• Där angavs exakt vad varje fabrik och kolchos skulle
producera varje år.
Fundera och analysera
• 1) Vad innebär en planekonomi?
• Centralstyrd ekonomi där staten bestämmer vad som ska
produceras och till vilket pris det ska säljas. Även lönerna.
• 2) Varför måste jordbruket mekaniseras?
• Pga effektiviseringen, fler jordbrukare fick flytta till den tunga
industrin men trots det var jordbruket tvunget att producera
mer brödsäd och kött.
• 3) Förklara varför den snabba industrialiseringen krävde så
stora uppoffringar av befolkningen.
• All kraft var tvunget att satsas på den tunga industrin. Lättare
industri fick stå tillbaka, t.ex. skotillverkning, kläder, tvål, elljus
i hemmen etc.
