Mattesmedjan NUMMER 03/2011 Mattesmedjan verkar för att ge matteglädje åt alla. Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar där rolig matematik, spel och problemlösning står i centrum. Tretton steg - del 6 att lyckas med matematiken, med Sten Rydh STEG 7. Trygghet och utmaning. Det är inte snabbheten eller prestationen i sig som är avgörande, utan att eleven känner en grundtrygghet och glädje i inlärningen. Föräldrar och lärare skall därför aldrig ge upp när det gäller barnens situation och deras möjligheter. Inom pedagogiken finns det många viktiga saker att tänka på. Jag anser att det finns två grundläggande principer som återkommer inom all pedagogik. Det är trygghet och utmaning. 1 Som elev behöver man känna en grundläggande trygghet. Oavsett vad man kan, vem man är och varifrån man kommer behöver man känna att man är accepterad av både lärare och kamrater. Det är en grundtrygghet att veta att man är välkommen och tillhör gemenskapen. Detta gäller även i andra sammanhang, t.ex. hemma i familjen, på arbetsplatsen eller i skolan. Om man bara blir accepterad för det man presterar känner man sig otrygg. Känslan av att vara tvungen att alltid åstadkomma toppenresultat kan leda till prestationsångest. Jag minns särskilt böcker som ”Hattmakarens borg” av Cronin eller ”Selambs” av Sigfrid Siwertz, där kravet på perfektionism ledde till undergång. Vi behöver alla känna att vi är accepterade som vi är, med fel och brister, och att vi inte måste vara perfekta för att få känna trygghet. ”Good enough” räcker, som Elizabeth Gummesson betonar i sin viktiga och intressanta bok med detta namn (2009). Hon menar inte att all perfektionism är av ondo, men att det inte är rimligt att man ständigt försöker vara bäst på alla områden i livet. Här är några råd från Elizabeth till den som är drabbad av det inre, ständiga kravet på perfektionism: Gå hem i tid och kom inte först till jobbet för att chefer och kollegor ska se hur duktig du är. Håll varannan helg obokad och gör något spontant som känns lustfyllt. Skjut oftare upp saker som känns tråkiga till förmån för något riktigt roligt. Utför inte några hushållssysslor efter kl. 20.00. Ägna lika mycket tid åt människor du älskar som på att renovera köket, meka med bilen eller städa. Umgås med vänner som ger energi och glädje. Ät inte fullkornsgröt om du tycker att det är äckligt. Ta för dig av livets goda och rör på dig varje dag. Bygg upp din självkänsla så att barnen kan behålla sin. Se till att alla i hushållet hjälps åt, ta inte ansvar för uppgifter som är någon annans, men acceptera också att alla gör saker på olika sätt (aftonbladet.se, 2008-12-27). I skolan är det viktigt att alla känner sig välkomna och accepterade oberoende av hur bra eller dåligt de presterar. Jag tycker visserligen att det är mycket viktigt att alla elever får goda kunskaper och att vi inte får acceptera en kravlös skola, där många elever inte når upp till målen för godkänt. Men grundläggande är ändå att varje elev från början känner sig trygg i sin skolmiljö. Precis som föräldrar på ett naturligt sätt älskar sina barn oberoende av vilka egenskaper de har, om de är friska eller sjuka, om de är långsamma eller snabba, vad de har för intressen eller hur de ser ut, så måste också en lärare tycka om sina elever även om de ibland är besvärliga och har svårt att lära sig, eller om de visar ointresse och inte uppnår målen så som man kunde önska. Om läraren tror på alla elevers möjligheter och kämpar för att ge alla det bästa och framför allt visar att han eller hon tycker om alla elever, så kommer de också att känna trygghet och glädje och förstå att skolan är på deras sida och vill ge dem en god och bra start i livet. Trygghet är pedagogikens första och viktigaste grundsten. Tryggheten är också viktig i själva inlärningen. Den som lär sig måste få göra fel och pröva om igen. Ingen kan vara perfekt från början. Inlärningskurvan kännetecknas alltid av att den 2 När upplevde du matematikens skönhet och glädje sist? går upp och ner men så gott som aldrig spikrakt upp mot höjden. Under långa perioder kan det se ut som om eleven står still eller till och med går tillbaka. Men så lossnar det, och på kort tid kan eleven lära sig många saker som tidigare verkade omöjligt. För detta krävs tålamod, värme, inlevelse och uppfinningsrikedom från lärarens sida så att eleven hela tiden känner att han eller hon är på rätt väg. Men om inställningen är att alla framför allt måste prestera hela tiden, skapas oro och otrygghet. Suzuki brukade betona, att eleverna kan liknas vid blomknoppar, som slår ut vid olika tidpunkter. Somliga blommar redan tidigt på våren, medan andra får vänta till långt fram på sommaren. De allra vackraste kanske är de som slår ut senast på året. Så är det också med barnen och deras inlärning. Det är inte snabbheten eller prestationen i sig som är avgörande, utan att eleven känner en grundtrygghet och glädje i inlärningen. Föräldrar och lärare skall därför aldrig ge upp när det gäller barnens situation och deras möjligheter. Ge dem en trygg och harmonisk miljö - vilket är det allra viktigaste - så kommer också deras anlag, kunskaper och färdigheter att utvecklas på ett sunt och bra sätt. I ett ämne som matematik är det viktigt att alla elever får tid att undersöka och reflektera. Med hjälp av praktiskt, laborativt material kan man själv se hur det förhåller sig och få många aha-upplevelser. Enkla saker som ett töjbart procentband, bråkstavar i olika färger och roliga logikspel ger inspiration för många elever, som annars kanske har problem med alltför teoretiska resonemang. En annan bra sak är plastbehållare där man med vätska undersöker volymen av klot, cylindrar och kuber m.m. Ja, idag finns det otroligt mycket laborativt material inom matematiken för alla nivåer från förskola till universitet. Även Einstein betonade det stora värdet av laborativ, undersökande matematik och Arkimedes förenade också sina enorma teoretiska kunskaper med en mängd praktiska försök. När eleverna får möjligheter att lära sig matematik med alla sinnen har de större möjlighet att känna trygghet i inlärningen. Det finns så många delar av matematiken, som har stor anknytning till saker i vardagslivet, t.ex. idrott, musik, dans, konst, matlagning, slöjd, datorer, pengar och ekonomi m.m. När undervisningen på ett naturligt sätt utgår från vardagsmatematiken är detta en källa till trygghet för många elever. Men tryggheten ges också i svårare teoretiska uppgifter om läraren har engagerande genomgångar som alla kan förstå. Genom enkelhet, tydliga förklaringar och repetition kommer förståelsen gradvis mer och mer, och detta ger en viktig grundtrygghet. Glädjen i att själv förstå och ta till sig det nya är oerhört viktig. Där är lärarens intresse och entusiasm avgörande. Om en lärare tycker om sitt ämne och tydligt visar detta för eleverna, brukar det smitta av sig. Utmaning Den andra viktiga delen av pedagogiken är utmaningen. Alltför mycket trygghet gör att eleverna tröttnar. Om samma sak händer hela tiden hamnar man i slentrian. Eleverna vet precis vad som kommer att hända, och då ”stänger man av” redan från början. Om ingen utmaning ges känns inlärningen inte heller meningsfull. Detta märker jag ofta hos elever som helt och hållet tappat sugen och som kommer till mig för att få hjälp. De har tröttnat på att traggla samma saker om och om igen. De har kommit ohjälpligt efter och förstår inte de nya momenten. Om man då bara fokuserar på problemen hittar man sällan någon lösning. Man utgår felaktigt från att eleven måste öva mer på det han eller hon inte kan. Eleven får många lätta uppgifter, men lyckas ändå inte lösa dem. Förståelsen och motivationen saknas. Ju mer man försöker, desto sämre går det. I en sådan situation är det ofta utmaning som saknas. Detta verkar ju paradoxalt eftersom eleven redan har svårigheter. Om man då ger ännu svårare uppgifter, blir det ju omöjligt för eleven att lösa dem. Visst är det så. Men en utmaning behöver inte bestå i att man ökar svårighetsgraden. Utmaningen kan istället ligga i att man tar reda på vad eleven är intresserad av och fokuserar på det han eller hon är bra på. En elev som har problem med räkning och ekvationer kanske har lätt för logik och problemlösning. En elev i högstadiet hade kommit långt efter sina jämnåriga i aritmetik och algebra. Han tyckte inte om att ”sitta och räkna i boken”. Men när vi istället satte igång med laborativa övningar och logik blev han enormt intresserad och det visade sig att han var mycket duktig i problemlösning. Ganska svåra, logiska uppgifter löste han lekande lätt. Utmaningen för sådana elever består i att vi som lärare vågar gå en annan väg än den vanliga. Målet är detsamma, men olika elever lär sig på olika sätt. Om alla skall tvingas in på samma spår blir det inte bra. En utmaning kan vara något oväntat och spännande, som man lägger in i den vanliga undervisningen. Resultatet blir ofta att eleverna skrattar och tycker att matte är spännande och roligt. Elever som har kommit mycket längre än sina kamrater behöver också ordentliga utmaningar. Tyvärr får de ofta bara ”en bok till av samma sort”. Den store musikpedagogen Galamian som var lärare för några av världens främsta violinister betonade hur viktigt det var att dessa musiker ofta ställdes inför nya, svåra och spännande uppgifter. Att enbart öva och öva på det man redan kan ger inte någon riktig utmaning i längden. Galamian menade, att hjärnan måste utmanas ordentligt och lösa uppgifter som var okända och annorlunda. Samma sak gäller matematiken, idrotten, ja, kunskaper och färdigheter inom alla områden. För att vi ska lära oss på ett bra sätt behöver vi både trygghet och utmaning. Forskaren Eva Petterson pekar på utmaningens betydelse för duktiga matematikelever. En elev säger i en undersökning: ”Om jag klarade av mina matteuppgifter för snabbt, tvingade läraren mig att sudda ut alla svaren och börja om från början igen så att jag skulle bli färdig samtidigt som övriga klassen” (svd.se/nyheter 2011-10-20). Vi har tyvärr alltför mycket av detta i Sverige, ja, i hela västvärlden idag. Kanske beror det på att vi slagit oss till ro och Kontakt Mattesmedjan Olympiavägen 7 666 30 Bengtsfors 0531-101 06 [email protected] www.mattesmedjan.se 3 försöker leva på gamla lagrar när det gäller utbildning och forskning. Inom idrotten är det annorlunda. Där är det fint och viktigt att satsa på skickliga tränare och jobba hårt för att få fram nya talanger. Vi är stolta över Kajsa Bergqvist, Zlatan Ibrahimovic och alla andra toppidrottsmän och -kvinnor. Men var finns våra idoler inom matematiken? Var finns skolorna där man medvetet gör satsningar för att alla skall lyckas och för att de som vill ocskså skall få ordentliga utmaningar och kunna tävla med de främsta i världen? Suzuki menar att alla barn är begåvade. Talang är inte något en gång för alla givet, utan egenskaper som utvecklas. Därför kallar Suzuki sin metod för ”Talent Education”, talangutbildning. Alla har stora möjligheter att bli duktiga, om de bara får utvecklas på ett klokt sätt med en varierad undervisning, som ger både trygghet och utmaning. Inga barn behöver misslyckas, utan alla kan få goda grundkunskaper i matematik och andra ämnen.