Mattesmedjan

Mattesmedjan
NUMMER
03/2011
Mattesmedjan
verkar för att ge
matteglädje åt alla.
Vi ordnar kurser,
studiedagar och
föreläsningar där
rolig matematik,
spel och problemlösning står i centrum.
Tretton steg - del 6
att lyckas med matematiken, med Sten Rydh
STEG 7.
Trygghet
och
utmaning.
Det är inte snabbheten eller
prestationen i sig som är
avgörande, utan att eleven
känner en grundtrygghet
och glädje i inlärningen.
Föräldrar och lärare skall
därför aldrig ge upp när det
gäller barnens situation och
deras möjligheter.
Inom pedagogiken finns det
många viktiga saker att tänka
på.
Jag anser att det finns två
grundläggande principer som
återkommer inom all pedagogik.
Det är trygghet och utmaning.
1
Som elev behöver man känna en
grundläggande trygghet. Oavsett vad man kan, vem man är
och varifrån man kommer behöver man känna att man är
accepterad av både lärare och
kamrater. Det är en grundtrygghet att veta att man är välkommen och tillhör gemenskapen.
Detta gäller även i andra sammanhang, t.ex. hemma i familjen, på arbetsplatsen eller i skolan. Om man bara blir accepterad för det man presterar känner man sig otrygg. Känslan av
att vara tvungen att alltid åstadkomma toppenresultat kan leda
till prestationsångest. Jag minns
särskilt böcker som ”Hattmakarens borg” av Cronin eller ”Selambs” av Sigfrid Siwertz, där
kravet på perfektionism ledde till
undergång. Vi behöver alla känna att vi är accepterade som vi
är, med fel och brister, och att vi
inte måste vara perfekta för att
få känna trygghet. ”Good
enough” räcker, som Elizabeth
Gummesson betonar i sin viktiga och intressanta bok med detta namn (2009).
Hon menar inte att all perfektionism är av ondo, men att
det inte är rimligt att man ständigt försöker vara bäst på alla
områden i livet.
Här är några råd från Elizabeth
till den som är drabbad av det inre,
ständiga kravet på perfektionism: Gå
hem i tid och kom inte först till jobbet
för att chefer och kollegor ska se hur
duktig du är. Håll varannan helg obokad och gör något spontant som känns
lustfyllt. Skjut oftare upp saker som
känns tråkiga till förmån för något
riktigt roligt. Utför inte några hushållssysslor efter kl. 20.00. Ägna lika mycket tid åt människor du älskar som på
att renovera köket, meka med bilen
eller städa. Umgås med vänner som
ger energi och glädje. Ät inte fullkornsgröt om du tycker att det är äckligt. Ta för dig av livets goda och rör
på dig varje dag. Bygg upp din självkänsla så att barnen kan behålla sin. Se
till att alla i hushållet hjälps åt, ta inte
ansvar för uppgifter som är någon annans, men acceptera också att alla gör
saker på olika sätt (aftonbladet.se,
2008-12-27).
I skolan är det viktigt att alla känner sig välkomna och accepterade oberoende av hur bra eller dåligt de presterar. Jag tycker visserligen att det är
mycket viktigt att alla elever får goda
kunskaper och att vi inte får acceptera
en kravlös skola, där många elever inte
når upp till målen för godkänt. Men
grundläggande är ändå att varje elev
från början känner sig trygg i sin skolmiljö. Precis som föräldrar på ett naturligt sätt älskar sina barn oberoende
av vilka egenskaper de har, om de är
friska eller sjuka, om de är långsamma
eller snabba, vad de har för intressen
eller hur de ser ut, så måste också en
lärare tycka om sina elever även om de
ibland är besvärliga och har svårt att
lära sig, eller om de visar ointresse och
inte uppnår målen så som man kunde
önska. Om läraren tror på alla elevers
möjligheter och kämpar för att ge alla
det bästa och framför allt visar att han
eller hon tycker om alla elever, så
kommer de också att känna trygghet
och glädje och förstå att skolan är på
deras sida och vill ge dem en god och
bra start i livet. Trygghet är pedagogikens första och viktigaste grundsten.
Tryggheten är också viktig i själva
inlärningen. Den som lär sig måste få
göra fel och pröva om igen. Ingen kan
vara perfekt från början. Inlärningskurvan kännetecknas alltid av att den
2
När upplevde du matematikens skönhet och glädje sist?
går upp och ner men så gott som aldrig spikrakt upp mot höjden. Under
långa perioder kan det se ut som om
eleven står still eller till och med går
tillbaka. Men så lossnar det, och på
kort tid kan eleven lära sig många saker som tidigare verkade omöjligt. För
detta krävs tålamod, värme, inlevelse
och uppfinningsrikedom från lärarens
sida så att eleven hela tiden känner att
han eller hon är på rätt väg. Men om
inställningen är att alla framför allt
måste prestera hela tiden, skapas oro
och otrygghet. Suzuki brukade betona,
att eleverna kan liknas vid blomknoppar, som slår ut vid olika tidpunkter.
Somliga blommar redan tidigt på våren, medan andra får vänta till långt
fram på sommaren. De allra vackraste
kanske är de som slår ut senast på året.
Så är det också med barnen och deras
inlärning. Det är inte snabbheten eller
prestationen i sig som är avgörande,
utan att eleven känner en grundtrygghet och glädje i inlärningen. Föräldrar
och lärare skall därför aldrig ge upp
när det gäller barnens situation och
deras möjligheter. Ge dem en trygg
och harmonisk miljö - vilket är det
allra viktigaste - så kommer också deras anlag, kunskaper och färdigheter
att utvecklas på ett sunt och bra sätt.
I ett ämne som matematik är det
viktigt att alla elever får tid att undersöka och reflektera. Med hjälp av praktiskt, laborativt material kan man själv
se hur det förhåller sig och få många
aha-upplevelser. Enkla saker som ett
töjbart procentband, bråkstavar i olika
färger och roliga logikspel ger inspiration för många elever, som annars kanske har problem med alltför teoretiska
resonemang.
En annan bra sak är plastbehållare där man med vätska undersöker
volymen av klot, cylindrar och kuber
m.m. Ja, idag finns det otroligt mycket
laborativt material inom matematiken
för alla nivåer från förskola till universitet. Även Einstein betonade det stora
värdet av laborativ, undersökande matematik och Arkimedes förenade också
sina enorma teoretiska kunskaper med
en mängd praktiska försök.
När eleverna får möjligheter att
lära sig matematik med alla sinnen har
de större möjlighet att känna trygghet i
inlärningen. Det finns så många delar
av matematiken, som har stor anknytning till saker i vardagslivet, t.ex. idrott, musik, dans, konst, matlagning,
slöjd, datorer, pengar och ekonomi
m.m. När undervisningen på ett naturligt sätt utgår från vardagsmatematiken
är detta en källa till trygghet för många
elever.
Men tryggheten ges också i svårare teoretiska uppgifter om läraren har
engagerande genomgångar som alla
kan förstå. Genom enkelhet, tydliga
förklaringar och repetition kommer
förståelsen gradvis mer och mer, och
detta ger en viktig grundtrygghet.
Glädjen i att själv förstå och ta till sig
det nya är oerhört viktig. Där är lärarens intresse och entusiasm avgörande.
Om en lärare tycker om sitt ämne och
tydligt visar detta för eleverna, brukar
det smitta av sig.
Utmaning
Den andra viktiga delen av pedagogiken är utmaningen. Alltför mycket
trygghet gör att eleverna tröttnar. Om
samma sak händer hela tiden hamnar
man i slentrian. Eleverna vet precis
vad som kommer att hända, och då
”stänger man av” redan från början.
Om ingen utmaning ges känns inlärningen inte heller meningsfull. Detta
märker jag ofta hos elever som helt och
hållet tappat sugen och som kommer
till mig för att få hjälp. De har tröttnat
på att traggla samma saker om och om
igen. De har kommit ohjälpligt efter
och förstår inte de nya momenten.
Om man då bara fokuserar på
problemen hittar man sällan någon
lösning. Man utgår felaktigt från att
eleven måste öva mer på det han eller
hon inte kan. Eleven får många lätta
uppgifter, men lyckas ändå inte lösa
dem. Förståelsen och motivationen
saknas. Ju mer man försöker, desto
sämre går det. I en sådan situation är
det ofta utmaning som saknas. Detta
verkar ju paradoxalt eftersom eleven
redan har svårigheter. Om man då ger
ännu svårare uppgifter, blir det ju
omöjligt för eleven att lösa dem. Visst
är det så. Men en utmaning behöver
inte bestå i att man ökar svårighetsgraden. Utmaningen kan istället ligga i
att man tar reda på vad eleven är intresserad av och fokuserar på det han
eller hon är bra på. En elev som har
problem med räkning och ekvationer
kanske har lätt för logik och problemlösning. En elev i högstadiet hade
kommit långt efter sina jämnåriga i
aritmetik och algebra. Han tyckte inte
om att ”sitta och räkna i boken”. Men
när vi istället satte igång med laborativa övningar och logik blev han enormt
intresserad och det visade sig att han
var mycket duktig i problemlösning.
Ganska svåra, logiska uppgifter löste
han lekande lätt. Utmaningen för sådana elever består i att vi som lärare
vågar gå en annan väg än den vanliga.
Målet är detsamma, men olika elever
lär sig på olika sätt. Om alla skall
tvingas in på samma spår blir det inte
bra.
En utmaning kan vara något
oväntat och spännande, som man lägger in i den vanliga undervisningen.
Resultatet blir ofta att eleverna skrattar
och tycker att matte är spännande och
roligt. Elever som har kommit mycket
längre än sina kamrater behöver också
ordentliga utmaningar. Tyvärr får de
ofta bara ”en bok till av samma sort”.
Den store musikpedagogen Galamian
som var lärare för några av världens
främsta violinister betonade hur viktigt
det var att dessa musiker ofta ställdes
inför nya, svåra och spännande uppgifter. Att enbart öva och öva på det man
redan kan ger inte någon riktig utmaning i längden. Galamian menade, att
hjärnan måste utmanas ordentligt och
lösa uppgifter som var okända och
annorlunda.
Samma sak gäller matematiken,
idrotten, ja, kunskaper och färdigheter
inom alla områden. För att vi ska lära
oss på ett bra sätt behöver vi både
trygghet och utmaning. Forskaren Eva
Petterson pekar på utmaningens betydelse för duktiga matematikelever. En
elev säger i en undersökning: ”Om jag
klarade av mina matteuppgifter för
snabbt, tvingade läraren mig att sudda
ut alla svaren och börja om från början igen så att jag skulle bli färdig samtidigt som övriga klassen”
(svd.se/nyheter 2011-10-20). Vi har
tyvärr alltför mycket av detta i Sverige,
ja, i hela västvärlden idag. Kanske beror det på att vi slagit oss till ro och
Kontakt
Mattesmedjan
Olympiavägen 7
666 30 Bengtsfors
0531-101 06
[email protected]
www.mattesmedjan.se
3
försöker leva på gamla lagrar när det
gäller utbildning och forskning. Inom
idrotten är det annorlunda. Där är det
fint och viktigt att satsa på skickliga
tränare och jobba hårt för att få fram
nya talanger. Vi är stolta över Kajsa
Bergqvist, Zlatan Ibrahimovic och alla
andra toppidrottsmän och -kvinnor.
Men var finns våra idoler inom matematiken? Var finns skolorna där man
medvetet gör satsningar för att alla
skall lyckas och för att de som vill
ocskså skall få ordentliga utmaningar
och kunna tävla med de främsta i världen? Suzuki menar att alla barn är
begåvade. Talang är inte något en
gång för alla givet, utan egenskaper
som utvecklas. Därför kallar Suzuki sin
metod för ”Talent Education”, talangutbildning. Alla har stora möjligheter
att bli duktiga, om de bara får utvecklas på ett klokt sätt med en varierad
undervisning, som ger både trygghet
och utmaning. Inga barn behöver
misslyckas, utan alla kan få goda
grundkunskaper i matematik och andra ämnen.