Introduktion till pragmatik Staffan Larsson 29/1 2004 Definitioner av pragmatik • Allwood 1: studiet av lingvistisk kommunikation som handling och interaktion mellan sändare och mottagare • Allwood 2: studiet av lingv. kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv rekonstruerande förståelse • Green: studiet av hur man kan kommunicera mer än som sägs; kommunikation = en mottagares framgångsrika tolkning av den avsikt avsändaren har med en språklig handling • Bunt & Black: den del av lingvistiken som studerar relationen mellan språkliga fenomen och språkanvändningskontexten • Studiet av språkanvändning i olika sammanhang • Till skillnad från – Semantik: betydelse (dekontextualiserad) – Syntax (& morfologi): struktur – Fonetik, grafonomi: form • Grekiska: pragma = handling, aktivitet Pragmatik vs. Semantik • Förslag 1: – Semantik = sanningsvillkor • Att veta vad S betyder = att veta under vilka omständigheter S är sann – Pragmatik = övrig betydelse • Förslag 2: – Semantik = betydelse av satser / meningar / fraser /ord i isolation – Pragmatik = hur yttranden används i konkreta sammanhang (kontexter) – ”Meaning is use” (Wittgenstein) Pragmatik & lingvistik • Slasktratt? – ”Pragmatik behandlar de delar av lingvistiken som inte behandlas i semantik, syntax eller fonetik” • Utgångspunkt? – Lingvistiken bör utgå från språk i sammanhang – Semantiken abstraherar över användningar och hittar det som är innehållsmässigt gemensamt i flera sammanhang – Syntaxen hittar strukturella likheter – Fonetiken hittar formmässiga likheter Pragmatik & lingvistik Pragmatik Semantik Syntax Fonetik Kontext / sammanhang • Fysisk – – – – • Biologisk – • Dialogdeltagarna är människor Psykologisk – – – – • Tid & rum Perceptuell kontext Fysiska egenskaper hos dialogdeltagare (möjliggörande och förhindrande) Artefakter, verktyg, hjälpmedel Psykologiska attityder Emotioner Processer Rationalitet Sociologisk – – – – – – Språklig kunskap Dialog/diskurskontext Sociala attityder Konventioner Etik Sociala institutioner, roller etc. Kontextuell betydelse • ”Den surrar” -> projektorn surrar – deixis, demonstrativ • ”Jag säger detta nu” -> SL säger detta 10:35 den 28/1 2004 – person- och tidsdeixis • ”Min syster fyllde år i helgen” -> SL har en syster – Presupposition • ”Hon har tre barn” -> SL:s syster har tre barn – indexikalt uttryck (anaforiskt pronomen) • ”Skulle du kunna öppna fönstret” -> Öppna förnstret! / SL vill att X ska öppna fönstret – indirekt talakt • ”Det är kallt” -> Stäng fönstret! / SL vill att X ska stänga fönstret – Implikatur • ”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn – Implikatur • A: ”Vill du ha en kopp kaffe?” • B: ”Ja” -> B vill ha en kopp kaffe – ellips, dialogspel, dialogstruktur • A: ”Vill du ha en kopp kaffe?” • B: ”Va?” -> B hörde inte vad A sade – kommunikationsreglering Grundläggande frågeställningar • Vad är – Beteende, handling, avsikt – Skäl, motiv, syft, mål – Kontext • Hur ska dessa representeras? • Vad skiljer kommunikativt beteende från annat beteende? • Generellt: hur är sociala makrostrukturer (t ex institutioner) relaterade till sociala mikrostrukturer (t ex språkliga)? • Kommunikativ interaktion är beroende av normer (rationella & etiska); – Vad är normer? • Sociala konstruktioner • Universella mänskliga tendenser? – Vad betyder det att följa en norm, regel eller konvention? • Medvetet / omedvetet? • Tyst kunskap? – Hur upptäcker man normer, regler, och konventioner? • Empiriskt? Men kopplingen är indirekt • Inutitioner om rätt och fel? – Hur bestäms normer? • Utifrån maktfördelning mellan individer och roller i sociala grupper och institutioner • Utifrån rationalitet, etik, estetik • Hur är pragmatiska fenomen relaterade till andra lingvistiska fenomen? – Hur förhåller sig • • • • Bostavlig betydelse Konventionell betydelse Avsedd betydelse Uppfattad betydelse – Hur är kognitivt innehåll & känslomässig laddning relaterade till attityder & emotioner hos sändare och mottagare? – Hur signaleras attityder och emotioner lingvistiskt? – Vilken roll spelar fonetik, fonologi, morfologi, syntax i en teori om kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv rekonstruerande förståelse? • Strategier som vi lärt oss för att realisera kommunikativa mål? • Pragmatik studerar språkliga strukturer över sats (och ev. yttrande-) nivå – Finns sådana strukturer? – Vilken sorts strukturer? • Generativa? • Linjära? – Vilka är de bästa grundläggande enheterna i strukturen? • Vilken sorts regler följs i lingv. kommunikation? – Generativa? (A->B C) – Kontextmatchande? (A i kontext K -> lägg till B / gör C) – Beteenderegler? (om A gör X kan B göra Y) • Vems perspektiv tas i reglerna? – – – – • Sändarens Mottagarens Utifrån Delat Är regler det bästa sättet att fånga regelbundenheter och strukturer? – Bättre tala om strategier? • Hur ska regler representeras? • Vad är kontext? – Lingvistisk vs. Ickelingvistisk – Privat vs. delad kontext • Reflexiva beliefs: A tror att B tror att – Vad ska ingå i lingvistisk kontext? • Tidigare yttranden? Hur långt tillbaks? • Referenter • Skyldigheter, beliefs, … – Vad ska ingå i ickelingvistisk kontext? • Fysisk / perceptuell / spatiotemporal • Aktivitet: roller, mål, planer – Hur ska (andra) agenter modelleras • Hur ska kontext representeras? • Hur ska kontexten användas? Pragmatik och andra vetenskaper • Semiotik (allmän teckenlära) (Pierce, Morris mfl) – Pragmatik generellt: använding av tecken och teckensystem – Lingvistisk pragmatik: användning av språkliga tecken och teckensystem • Filosofi (Wittgenstein, Austin, Searle, Grice) – Språkfilosofi – Handlingsteori; yttranden specialfall av handlingar • Sociologi (Sacks, Schegloff, …) – Språk i förhållande till sociala institutioner, relationer, … • Psykologi – Språkanvändning och tänkande – Hur attityder och emotioner uttrycks i och påverkas av kommunikativa handlingar • • Antropologi Retorik – Preskriptivt istället för deskriptivt • Kognitionsvetenskap / Artificiell intelligens (Winograd, Shank) – Förståelse och produktion av språkliga yttranden – Resonerande om språkliga handlingar i kontext Delämnen inom pragmatik • Indexikala uttryck (semiotik, lingvistik) – Kontextberoende hos språkliga uttryck (pronomen mm) • Presupposition (språkfilosofi) – Implicit information utifrån vissa ords logiska egenskaper • Talhandlingsteori (filosofi) – Yttranden som handlingar • Konversationsanalys (sociologi), diskursanalys (pedagogik, sociologi) – Regler för språklig social interaktion – Turtagning, återkoppling, sekvenser • Implikatur (filosofi) – Implicit information utifrån antaganden om rationalitet m.m. • Konverserande agenter (AI, kognitionsvetenskap) – Konverserande artificiella agenter ”Formell” vs. Empirisk pragmatik • Formell pragmatik: – Formella språk (logik, programmeringsspråk) – Begränsad uttryckskraft – Exakta, formella teorier • Empirisk pragmatik: – Naturliga språk – Full uttryckskraft, stor komplexitet – Mer informella teorier • Komputationell pragmatik – Ett försök att använda den formella pragmatikens verktyg för studiet av naturliga språk Pragmatik & Artificiell Intelligens / kognitionsvetenskap • Logisk inferens – Deduktion, abduktion – Tolkning av språkliga yttranden i kontext • Planering & planigenkänning – Yttranden är handlingar – Språklig kommunikation är handling och interaktion mellan sändare och mottagare • Representation av kognitiva system – Dialogdeltagare som kognitiva system – Beliefs, desires, intention, obligations, … • Representation av (övrig) kontext Exempel på planering och planigenkänning • Få fönstret stängt – Genom att få X att stänga fönstret • Genom att få X att förstå att jag vill att X ska stänga fönstret – Genom att be X stänga fönstret » Genom att säga ”Stäng fönstret är du snäll” • Talaren sa: ”stäng fönstret är du snäll” – Alltså: talaren har bett mig stäng fönstret • Alltså: talaren vill att jag ska stänga fönstret – Alltså: talaren vill att fönstret ska vara stängt » Alltså: jag stänger fönstret Praktiska användningsområden för pragmatik, allmänt • Pedagogik – Språklig interaktion i klassrummet • Språkundervisning – Pragmatik som grund • Psykoterapi • Politisk analys, ideologikritik, retorik Praktiska användningar för datalingvistisk pragmatik • Dialogsystem – Språklig människa-dator-interaktion • Handikapphjälpmedel – Talstyrning av föremål och tjänster • Översättningssystem – Text-text, tal-tal • Datorstödd undervisning Diskurs vs. dialog • Diskurs – Text; monolog • Dialog – Tal; flera deltagare • Egentligen (minst) två oberoende distinktioner – Modalitet: Text / tal / gest / bild – Monolog eller dialog Kursinnehåll • Indexikala uttryck, speciellt anafor – DRT: diskursrepresentationsteori – centering theory: algoritmer för att hitta referenter i diskurs – abduktion • • • • • • • • Presupposition (i DRT) Talakter Implikatur Dialogstruktur Dialoghantering Korpusanvändning Mulitmodalitet och deixis Kommunikationsreglering Indexikala uttryck • Uttryck vars betydelse beror av kontexten – Mer formellt: vars referens är en funktion av yttrandekontexten • Bar-Hillel (1954): 90% av alla deklarativa yttranden är indexikala • Anafor (pronomen): referens till entiteter som nämnts tidigare (språklig kontext) – ”Kalle springer. Han har bråttom” • Deixis: referens som involverar visuell närvaro eller utpekande (ickepsråklig kontext) Deixis • Persondeixis: jag, du, vi, ni, … – Japanska: olika former beroende på vem som tilltalas (kön, intimitet, social hierarki) • Tidsdeixis – Tempus, adverb: referens till tidpunkt (i relation till den tidpunkt då yttrandet görs) – ”Kalle sprang igår” • Rumsdeixis – ”Jag bor 2 km härifrån”; ”Jag bor där” • Deiktiskt centrum: talare, tid & plats för yttrandet Uppgifter 1.1. Utgående från litteraturen (Allwood, Bunt & Black, Green), dagens föreläsning och egna tankar, beskriv vad "datalingvistisk pragmatik" kan tänkas vara och hur det relaterar till "vanlig" pragmatik och datalingvistik generellt. (c:a 1/2-1 sida) 1.2. Välj fyra frågor från Green kap. 1 och besvara dessa (förslag: fråga 1, 3, 5 och 8). Du får gärna referera till den övriga litteraturen i ditt svar. (c:a 1 1/2 - 2 sidor totalt)