Rapport 6503 - Förslag till indikatorer för uppföljning av

Förslag till indikatorer
för uppföljning av
generationsmålet
Underlag till den fördjupade
utvärderingen av miljömålen 2012
RAPPORT 6503
NATURVÅRDSVERKET
ISBN 978-91-620-6503-4
ISSN 0282-7298
Rapporten uttrycker nödvändigtvis inte Naturvårdsverkets ställningstagande.
Författarna svarar själva för
innehållet och anges vid
referens till rapporten.
HANNA BROLINSON OCH VIVEKA PALM
Inom ramen för fördjupad utvärdering av miljömålen
2012* har SCB haft Naturvårdsverkets uppdrag att föreslå indikatorer för generationsmålet och dess strecksatser.
Uppdraget redovisas i denna rapport.
I rapporten föreslås 22 indikatorer för att följa den
nationella samhällsomställningen och 7 indikatorer för
Förslag till indikatorer
för uppföljning av
generationsmålet
Underlag till den fördjupade
utvärderingen av miljömålen 2012
att följa Sveriges påverkan på global hälsa och miljö.
En viktig förutsättning för arbetet var att huvud-
HANNA BROLINSON OCH VIVEKA PALM
sakligen använda befintliga data och metoder samt företrädesvis indikatorer som redan ingår i något relevant
indikatorsystem.
Om indikatorer ska användas även fortsättningsvis
vid uppföljning och utvärdering av generationsmålet
bör SCB:s förslag ses som en start på ett mer långsiktigt
arbete för att få fram lämplig uppföljningsmetod.
*Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen
2012, Naturvårdsverkets rapport 6500
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna – Kaserngatan 14.
Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99, e-post: [email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: 08 505 933 40,
orderfax: 08 505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: CM Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
RAPPORT 6503 • JULI 2012
Förslag till indikatorer för
uppföljning av generationsmålet
Underlag till den fördjupade utvärderingen av generationsmålet 2012
Hanna Brolinson och Viveka Palm
NATURVÅRDSVERKET
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-6503-4
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2012
Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2012
Form: Johan Wihlke
Illustrationer: Tobias Flygar
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Förord
Naturvårdsverket har i uppdrag att till den 1 juli 2012 göra en samlad fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå bland annat generationsmålet.
I samband med den utvärderingen behöver Naturvårdsverket indikatorer för
generationsmålet och dess strecksatser.
Regeringen tillsatte 2008 en utredning med syfte att förenkla och effektivisera miljömålssystemet (M2008:02). Förslag gavs till indikatorer som kunde
visa andra länders påverkan på miljökvalitetsmålen. Förslagen till indikatorer
finns med i SCB:s rapport Miljöindikatorer för omställning och rådighet över
miljökvalitetsmålen, framtagen 2009 på uppdrag av utredningen.
Inom ramen för fördjupad utvärdering 2012 har SCB haft
Naturvårdsverkets uppdrag att se över de indikatorer som föreslogs i rapporten
från 2009 och föreslå indikatorer för generationsmålet och dess strecksatser.
Uppdraget redovisas i denna rapport.
Projektledare för fördjupad utvärdering av generationsmålet har varit
Helena Bergström, Naturvårdsverket. En arbetsgrupp för fördjupad utvärdering av generationsmålet, samordnad av Naturvårdsverket, har lämnat
synpunkter på rapportens innehåll. I arbetsgruppen har ingått personer från
Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen samt länsstyrelsernas samverkansorgan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS).
Ansvariga för rapporten på SCB har varit Hanna Brolinson, utredare miljöräkenskaper, och Viveka Palm, enhetschef på enheten Miljöekonomi och
naturresurser. Rapporten uttrycker inte nödvändigtvis Naturvårdsverkets ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehållet och anges vid referens
till rapporten.
Stockholm, juni 2012
Manuela Notter
Biträdande avdelningschef
Naturvårdsverket
3
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Innehåll
Förord
3
1Sammanfattning
7
2Summary
9
3Inledning
3.1Bakgrund
3.2
Syfte och uppdrag
11
11
12
4Metod
13
5
15
Förslag till uppsättning av indikatorer
6
Nationella indikatorer för samhällsomställning
18
6.1Energiintensitet
18
6.2
Andel förnybar energi av totala energianvändningen
19
6.3
Andel förnybar energi för transporter
20
6.4
Inhemsk materialkonsumtion (DMC), och resursproduktivitet
(BNP/DMC)21
6.4.1
Inhemsk materialkonsumtion (DMC), och resursproduktivitet
(BNP/DMC)22
6.4.2
Inhemsk materialkonsumtion (DMC) fördelat på materialslag
23
6.5Varutransporter
24
6.6Persontransporter
25
6.7Körsträckor
26
6.8
Utsläpp av växthusgaser
27
6.9
Utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider
28
6.10
Användningen av hälsofarliga kemikalier
29
6.11
Behandling av kommunalt avfall
30
6.12
Luftens halt av bensen, kvävedioxid och partiklar
31
6.13
Köttkonsumtion per person fördelat på olika köttsorter
33
6.14
Konsumtion, produktion, import och export av nötkött 34
6.15
Total försåld mängd ekologiska livsmedel
35
6.16
Andel ekologiska livsmedel per varugrupp
36
6.17
Graden av hänsyn tagen vid skogsavverkning
37
6.18Antibiotikaresistens
38
6.19Miljöskatter
39
6.20
Miljömotiverade subventioner
40
6.21
Sysselsatta inom miljösektorn
41
7
7.1
7.2
Sveriges påverkan på global hälsa och miljö
Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
Växthusgasutsläpp per person orsakade av svensk konsumtion
5
43
43
45
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
Förändring i nivån av utsläpp av växthusgaser orsakade av
svensk konsumtion
Utsläpp av kväveoxider orsakade av svensk konsumtion Utsläpp av ammoniak orsakade av svensk konsumtion
Utsläpp av svaveldioxid orsakade av svensk konsumtion
Exportens bidrag till växthusgasutsläpp
45
46
47
48
49
8Diskussion och fortsatt arbete
51
9Källförteckning
52
6
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
1Sammanfattning
År 2010 beslutade riksdagen om ett förändrat miljömålssystem, etappmål och
utvidgat innehåll i generationsmålet. Naturvårdsverket har i uppdrag att till
den 1 juli 2012 göra en samlad fördjupad utvärdering av möjligheterna att
nå bland annat generationsmålet. I samband med den utvärderingen behöver
Naturvårdsverket indikatorer för generationsmålet och dess strecksatser.
Projektets syfte är att ge förslag på indikatorer i form av
• Nationella indikatorer för samhällsomställning
• Indikatorer för Sveriges påverkan på global hälsa och miljö
En viktig förutsättning för projektet var att huvudsakligen använda befintliga
data och metoder samt företrädelsevis indikatorer som redan ingår i något
relevant indikatorsystem.
Följande indikatorer föreslås för att följa den nationella samhällsomställningen:
• Energiintensitet
• Andel förnybar energi av totala energianvändningen
• Andel förnybar energi för transporter
• Inhemsk materialkonsumtion (Domestic Material Consumption,
DMC), och resursproduktivitet (BNP/DMC)
• Inhemsk materialkonsumtion (DMC) fördelat på materialslag
• Varutransporter
• Persontransporter
• Körsträckor
• Utsläpp av växthusgaser
• Utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider
• Användningen av hälsofarliga kemikalier
• Behandling av kommunalt avfall
• Luftens halt av bensen, kvävedioxid och partiklar
• Köttkonsumtion per person fördelat på olika köttsorter
• Konsumtion, produktion, import och export av nötkött
• Total försåld mängd ekologiska livsmedel
• Andel ekologiska livsmedel per varugrupp
• Graden av miljöhänsyn vid skogsavverkning
• Antibiotikaresistens
• Miljöskatter
• Miljömotiverade subventioner
• Sysselsatta inom miljösektorn
7
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Följande indikatorer föreslås för att följa Sveriges påverkan på global hälsa
och miljö:
• Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
• Växthusgasutsläpp per person orsakade av svensk konsumtion
• Förändring i nivån av utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk
konsumtion
• Utsläpp av kväveoxider orsakade av svensk konsumtion
• Utsläpp av ammoniak orsakade av svensk konsumtion
• Utsläpp av svaveldioxid orsakade av svensk konsumtion
• Exportens bidrag till växthusgasutsläpp
Den begränsade tiden för projektet utgjorde i vissa fall ett hinder för att få
fram indikatorer inom några områden. Speciellt kan nämnas följande områden som kräver mer utveckling eller forskning för att få fram användbara
indikatorer för att följa upp generationsmålet:
• Dricksvatten (förekomst av otjänligt vatten)
• Friluftsliv
• Fiske
• Biologisk mångfald (andel arter med gynnsam bevarandestatus)
8
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
2Summary
In 2010 the Swedish parliament decided on a changed system for environmental quality objectives, milestone targets and extended contents in the generational goal. The Swedish Environmental Protection Agency was assigned
to present, by 1 July 2012, an in-depth evaluation of among other things the
possibility to reach the generational goal. In connection with the evaluation,
the Swedish Environmental Protection Agency needs indicators for followup of the generational goal and its seven bullet points (see the Environmental
Objectives Portal www.miljomal.se).
The purpose of the project is to propose indicators in the form of:
• measures for national follow-up of a societal shift
• measures for follow-up of the impacts on global health
and environment
An important prerequisite for the project was to use the available data
and methods, as well as indicators that already exist in an indicator system.
The following indicators have been proposed for the following-up for
the national societal shift:
• Energy intensity;
• Share of renewable energy in gross final energy consumption;
• Share of renewable energy in fuel consumption of transport;
• Domestic Material Consumption (DMC) per capita, and Resource
Productivity (GDP/DMC);
• Domestic Material Consumption (DMC) by type of material;
• Transport of goods;
• Transport of passengers;
• Distance covered;
• Emissions of greenhouse gases;
• Air emissions of sulphur dioxide and nitrogen oxides;
• Use of hazardous chemicals;
• Treatment of municipal waste;
• Concentration in air of benzene, nitrogen dioxide and particles;
• Meat consumption per capita of different kinds of meat;
• Consumption, production, import and export of beef
• Total amount of organic food sold;
• Percentage of organic food by group of goods;
• Degree of environmental consideration in conjunction with felling;
• Resistance to antibiotics;
• Environmental taxes;
• Environmentally motivated subsidies;
• Employees in the environmental goods and services sector
9
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
The following indicators are proposed for the following-up of Sweden's influence on global health and environment:
• Emissions of greenhouse gases caused by Swedish consumption;
• Greenhouse gas emissions per person caused by Swedish consumption;
• Change in the level of emissions of greenhouse gases;
• Emissions of nitrogen oxides caused by Swedish consumption;
• Emissions of ammonia caused by Swedish consumption;
• Emissions of sulphur dioxide caused by Swedish consumption;
• The contribution of exports to greenhouse gas emissions
The limited time for the project was sometimes an obstacle to produce indicators within some areas. The following areas in particular require more development or research to obtain useful indicators to follow up the generational goal:
• Drinking water (existence of unfit water)
• Outdoor activities
• Fishing
• Biodiversity (percentage of species with favourable conservation status)
10
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
3Inledning
3.1Bakgrund
År 2010 beslutade riksdagen om ett förändrat miljömålssystem, etappmål
och utvidgat innehåll i generationsmålet. Naturvårdsverket har i uppdrag att
till den 1 juli 2012 göra en samlad fördjupad utvärdering av möjligheterna
att nå bland annat generationsmålet. I samband med den utvärderingen har
Naturvårdsverket sett behov av indikatorer för generationsmålet och dess
strecksatser.
Generationsmålets sju strecksatser visar vilka värden som ska skyddas
och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten
ska kunna nås. Strecksatserna lyder
– ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig,
och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är
säkrad
– den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras,
främjas och nyttjas hållbart
– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas
– kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från
farliga ämnen
– en god hushållning sker med naturresurserna
– andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv
med minimal påverkan på miljön
– konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljöoch hälsoproblem som möjligt.
Vid genomförandet av utvärderingen ska Naturvårdsverket samverka med
berörda myndigheter som har ansvar inom miljömålssystemet. Samarbetet
med dessa myndigheter kring generationsmålet sker bland annat i en arbetsgrupp för generationsmålet och i en samverkansgrupp för miljömålen.
Arbetsgruppen för generationsmålet har tagit fram underlag som bland
annat beskriver generationsmålets strecksatser och redovisar bedömningar
av möjligheterna att nå generationsmålet.
Underlaget till fördjupad utvärdering av generationsmålet finns i
Naturvårdsverkets rapport Uppföljning av generationsmålet1. Resultatet av
den fördjupade utvärderingen presenteras i Naturvårdsverkets rapport Steg
på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 20122.
Naturvårdsverket (2012). Uppföljning av generationsmålet. Underlag till den fördjupade utvärderingen
av generationsmålet 2012. Naturvårdsverkets rapport 6504.
2
Naturvårdsverket (2012). Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012.
Naturvårdsverkets rapport 6500.
1
11
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
3.2 Syfte och uppdrag
Syftet med projektet är att föreslå nationella indikatorer för samhällsomställning kopplade till generationsmålet och dess strecksatser. Indikatorerna ska
röra samhällstillstånd, förutsättningar för samhällsomställning som till exempel styrmedel och miljöpolicyarbete, samhällsomställning med avseende på
riktning och hastighet, samt trender. Speciellt intressant är indikatorer som
kopplar till ekonomi och handel samt frikoppling (decoupling)3.
Projektet ska även föreslå grovskaliga indikatorer för Sveriges påverkan
på global hälsa och miljö, gärna med koppling till generationsmålet och dess
strecksatser. Företrädesvis ska sådana indikatorer väljas som urskiljer Sveriges
påverkan.
En viktig förutsättning är att befintliga indikatorer och datakällor ska
användas. Metoder och data som används i andra relevanta sammanhang
nationellt och internationellt ska prioriteras.
För varje indikator ska följande beskrivas:
• Beskrivning av vad indikatorn mäter (definition)
• Beskrivning av vad förändringar av indikatorn innebär (hur tolkas
en uppgång respektive nedgång)
• Indikatorns budskap (vad kan tolkas ut av indikatorn)
• Tidsserie (vilken tidsserie finns tillgänglig)
• Datakvalitet (redogör för hur datakällan är kvalitetsredovisad i
någon form)
• Information om indikatorn finns på global, nationell respektive
regional nivå
• Information om indikatorn ingår i annat relevant nationellt eller
internationellt indikatorsystem
• Koppling till relevant del eller delar av generationsmålet
• Klassning enligt DPSIR-systemet (se kapitel 5)
• Bedömning av indikatorns rörlighet (det vill säga en bedömning hur
snabbt en förändring kan tänkas få genomslag på indikatorn)
• Om indikatorn finns med som indikator i miljömålssystemet (önskemål om denna information har framkommit under projektets gång)
Med detta menas att frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan. Indikatorer om frikoppling
ska inbegripa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.
3
12
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
4Metod
Projektet startade med en litteraturstudie och en kartläggning över ett urval
aktuella indikatorprojekt. De studerade rapporterna och indikatorsystemen
fungerade som underlag till ett första förslag på indikatorer för att mäta samhällsomställning i Sverige och Sveriges globala påverkan.
Följande rapporter har fungerat som underlag:
• The European environment, State and outlook 2010, Assessment of
global megatrends (EEA, 2010).
• Progress in Sustainable Consumption and Production in Europe.
Indicator-based report. ETC/SCP working paper 1/2011. (ETC, 2011)
• Sustainable Development in the European Union. 2011 monitoring
report of the EU sustainable development strategy. (Eurostat, 2011a.)
• Energy, transport and environment indicators. Eurostat pocketbooks. 2011 edition. (Eurostat, 2011b.)
• Konsumtionsbaserade miljöindikatorer – Underlag för uppföljning
av generationsmålet. Naturvårdsverkets rapport 6483.
(Naturvårdsverket, 2012).
• Towards Green Growth: Monitoring Progress, OECD Indicators
(OECD, 2011.)
• Miljöindikatorer för omställning och rådighet över miljökvalitets­
målen (SCB, 2009)
Indikator används i denna rapport i betydelsen värde, variabel eller parameter
som bygger på data, som valts ut bland många möjliga variabler. Indikatorer
används för att sammanfatta, förenkla och därmed underlätta hantering och
kommunikation av till exempel miljödata.
Aktuella indikatorsystem som studerats:
• Det svenska miljömålssystemet
Miljömålsportalen, www.miljomal.se, innehåller information kopplad till
Sveriges miljömålssystem och tillgång till dess indikatorsystem som för närvarande består av 111 indikatorer. Det finns såväl en nationell uppsättning
som en regional. Indikatorerna är väl beskrivna och utvärderade i anslutning
till miljökvalitetsmålen de beskriver. Miljökvalitetsmålen följs årligen upp och
vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. Naturvårdsverket samordnar och
ansvarar för uppföljning och utvärdering.
• EEA:s indikatoruppsättning
Europeiska miljöbyrån (EEA) har definierat och presenterat 230 indikatorer som nås från EEA:s hemsida, www.eea.europa.eu under Data and
Maps och Indicators. Indikatorerna är uppdelade på olika temaområden.
Indikatorerna för SCP (Sustainable Consumption and Production) är en del
av dessa indikatorer.
13
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
• EU:s hållbarhetsindikatorer (EU:s SDI)
EU:s hållbarhetsindikatorer, EU Sustainable Development Indicators, är
ett indikatorsystem framtaget för att följa upp EU:s hållbarhetsstrategi
(EU Sustainable Development Strategy). Hela indikatoruppsättningen matas
av data från EU:s medlemsländer via inrapportering till Eurostat (EU:s statistikbyrå) och uppdateras så fort nya data finns tillgängliga. En gång årligen
utvärderas hela uppsättningen i en Monitoring Report. Många av indikatorerna är kvalitetsbeskrivna i en Eurostat Quality Profile. Data kan laddas ner
från indikatoruppsättningen.
• OECD Green Growth
OECD har i sitt arbete med Green Growth presenterat ett set av indikatorer som har ett tillväxtperspektiv och vars syfte är att mäta ”grön tillväxt”.
De föreslagna indikatorerna beskrivs i rapporten Towards Green Growth:
Monitoring Progress, OECD Indicators.
Någon generell bedömning av kvaliteten på bakomliggande data för
indikatorerna har inte gjorts.
Det första förslaget på indikatorer skickades ut till arbetsgruppen för
fördjupad utvärdering av generationsmålet, som underlag till ett arbetsgruppsmöte. Efter arbetsgruppsmötet har deltagarna i gruppen bidragit
med ytterligare synpunkter och förslag på indikatorer samt datakällor.
14
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
5 Förslag till uppsättning av
indikatorer
För alla indikatorer har en bedömning gjorts om data finns tillgängligt
Globalt, på EU-nivå, Nationellt eller Regionalt. Vidare redovisas om det är en
miljömålsindikator, i vilket indikatorsystem den ingår, samt en bedömning om
det är en D-, P-, S-, I- eller R-indikator. Sammanställning görs i Tabell 1.
Tabell 1. Tabellen visar en sammanställning över alla föreslagna indikatorer och en bedömning
om de finns Globalt (G), EU (EU), Nationellt (N), Regionalt (R), om det är en miljömålsindikator
(Ja/Nej), i vilket indikatorsystem den ingår, en bedömning om det är en D, P, S, I eller R indikator.
Indikator
Globalt (G)
EU (EU)
Nationellt (N)
Regionalt (R)
Miljömålsindikator
(Ja/NEJ)
Ingår i vilket
indikatorsystem?
DPSIR
Energiintensitet
G, EU, N
Nej
EU:s SDI, EEA
D
Andel förnybar energi av totala
energianvändningen
G, EU, N
Nej
EU:s SDI, EEA
D, R
Andel förnybar energi för transporter
EU, N
Nej
EU:s SDI
D, R
Inhemsk materialkonsumtion (DMC),
och resursproduktivitet (DMC/BNP)
G, EU, N
Nej
EEA, EU:s SDI
D
Inhemsk materialkonsumtion (DMC)
per materialslag
G, EU, N
Nej
EU:s SDI
D
Varutransporter
EU, N
Nej
EU:s SDI
D
Persontransporter
EU, N
Nej
EU:s SDI
D
Körsträckor
N, R
Ja
Miljömålsindikator
D
Utsläpp av växthusgaser
G, EU, N, R
Ja
EU:s SDI, EEA,
Miljömålsindikator
P
Utsläpp till luft av svaveldioxid
och kväveoxider
EU, N, R
Ja
Miljömålsindikator
P
Användningen av hälsofarliga kemikalier
N
Nej
--
P
Behandling av kommunalt avfall
EU, N, R
Ja
EU:s SDI, EEA,
Miljömålsindikator
P, R
Luftens halt av bensen, kvävedioxid
och partiklar
EU, N, R
Ja
Delvis i EU:S SDI, EEA,
Miljömålsinidkator
S
Köttkonsumtion per person fördelat
på olika köttsorter
N
Nej
--
D
Konsumtion, produktion, import och
export av nötkött
N
Nej
--
D
Total försåld mängd ekologiska livsmedel
N
Nej
--
R
Andel ekologiska livsmedel per varugrupp
N
Nej
--
R
Graden av miljöhänsyn vid
skogsavverkning
N
Nej
--
P, R
Antibiotikaresistens
EU, N
Nej
--
I
Miljöskatter
EU, N
Nej
EU:s SDI
R
Miljömotiverade subventioner
EU, N
Nej
--
R
Sysselsatta inom miljösektorn
EU, N
Nej
--
R
Utsläpp av växthusgaser orsakade
av svensk konsumtion
N
Nej
--
P
Växthusgasutsläpp per person orsakade
av svensk konsumtion
EU, N
Nej
--
P
Förändring i nivån av utsläpp av
växthusgaser orsakade av svensk
konsumtion
N
Nej
--
P
Utsläpp av kväveoxider orsakade
av svensk konsumtion
N
Nej
--
P
Utsläpp av ammoniak orsakade
av svensk konsumtion
N
Nej
--
P
Utsläpp av svaveldioxid orsakade
av svensk konsumtion
N
Nej
--
P
Exportens bidrag till växthusgasutsläpp
N
Nej
--
P
- Två streck i en cell betyder att indikatorn inte ingår i något indikatorsystem.
15
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Klassning enligt DPSIR-systemet är gjord enligt följande:
• D – Drivkraft, som beskriver de drivkrafter i samhället som ger
upphov till miljöproblem, exempelvis användning av kemikalier
• P – Påverkan, som beskriver det tryck vi utsätter miljön för, exempelvis utsläpp av kemiska ämnen
• S – Status (tillstånd), som beskriver tillståndet i miljön, exempelvis
genom koncentration av olika kemiska ämnen i naturen
• I – Inverkan (effekt), som beskriver effekter på miljö och hälsa,
exempelvis påverkan på biologisk mångfald eller hälsoeffekter
• R – Respons (åtgärd), som beskriver de åtgärder som samhället
vidtar, exempelvis nybyggda hus som uppfyller krav för kemikalieanvändning i byggnadsmaterial.
Alla föreslagna indikatorer är bedömda utifrån vilken del av generationsmålet
de har koppling till. Sammanställningen görs i Tabell 2. Antalet konsumtionsrelaterade indikatorer är jämförelsevis stort eftersom de kopplar till flertalet
av generationsmålets strecksatser.
En översiktlig bedömning av hur rörliga indikatorerna är har gjorts.
Med rörlighet avses om man kan tro att indikatorn kommer att ändras synligt i förhållande till den typ av politik eller vilka åtgärder som är aktuella.
Bedömningen är subjektiv. De indikatorer som bedömdes ha stor rörlighet var
utsläpp till luft av svaveldioxid och kvävedioxider, miljöskatter och miljömotiverade subventioner. Här kan man tro att en förändring i politik och åtgärder
kan ses relativt snabbt i indikatorn. Indikatorer med liten rörlighet är materialflödesindikatorerna, varutransporter, persontransporter och antibiotikaresistens. Dessa indikatorer är troligen trögrörliga då åtgärder knappast täcker
hela det område som mäts utan kan påverka delar av det. Ingen bedömning
gjordes för konsumtionsindikatorerna eftersom ingen politik och inga åtgärder är riktade mot miljöpåverkan från konsumtion. Medelrörlighet bedömdes
för de övriga indikatorerna.
16
Förnybar effektiv
energianvändning
Konsumtionsmönstren
orsakar små miljö- och
hälsoproblem
X
X
Kretsloppen är
resurseffektiva och utan
farliga ämnen.
X
X
Hushållning med
naturresurser
X
X
X
X
Att lämna över ett
samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta,
utan att orsaka ökade
miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges gränser
Människors hälsa främjas
X
X
X
17
X
X
X
X
X
X
X
X
Ekosystemens förmåga
att långsiktigt generera
ekosystemtjänster är
säkrad
X
Biologisk mångfald,
natur- och kulturmiljö
främjas och nyttjas
hållbart
X
X
Miljömotiverade subventioner
Sysselsatta inom miljösektorn
Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
Växthusgasutsläpp per person orsakade av svensk konsumtion
Förändring i nivån av utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
Utsläpp av kväveoxider orsakade av svensk konsumtion
Utsläpp av ammoniak orsakade av svensk konsumtion
Utsläpp av svaveldioxid orsakade av svensk konsumtion
Exportens bidrag till växthusgasutsläpp
X
Miljöskatter
Antibiotikaresistens
Graden av miljöhänsyn vid skogsavverkning
Andel ekologiska livsmedel per varugrupp
Total försåld mängd ekologiska livsmedel
Konsumtion, produktion, import och export av nötkött
Köttkonsumtion per person fördelat på olika köttsorter
Luftens halt av bensen, kvävedioxid och partiklar
Behandling av kommunalt avfall
Användningen av hälsofarliga kemikalier
Utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider
Utsläpp av växthusgaser
Körsträckor
Persontransporter
Varutransporter
Inhemsk materialkonsumtion (DMC) per materialslag
Inhemsk materialkonsumtion (DMC), och resursproduktivitet (DMC/BNP)
Andel förnybar energi för transporter
Andel förnybar energi av totala energianvändningen
Energiintensitet
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Tabell 2. Några av de tydligaste kopplingarna mellan föreslagna indikatorer och generationsmålet
och dess strecksatser (förkortade ordalydelser).
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6 Nationella indikatorer för
samhällsomställning
6.1Energiintensitet
Energiintensitet är ett mått på användningen av energi i förhållande till ekonomisk tillväxt. Energiintensiteten beräknas som Sveriges totala energitillförsel
exklusive nettoexport, uttryckt i TWh, dividerat med BNP (miljoner kronor,
fastprisberäknat).
Användningen av energi är en statistikprodukt som tas fram av SCB
medan Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet. Kvaliteten beskrivs
i Beskrivning av Statistiken som nås på SCB:s hemsida under Årliga energibalanser, Dokumentation. BNP hämtas från SCB och dess kvalitet beskrivs
i Beskrivning av Statistiken (År 2009) under nationalräkenskaper, kvartalsoch årsberäkningar under Dokumentation. Existerande tidsserie går från
1993 till 2010.
Indikatorn visar en sjunkande trend för Sverige, det vill säga energiintensiteten minskar. En negativ lutning tyder på att tillväxten ökar utan att energianvändningen ökar lika mycket eller att energianvändningen minskar utan att
BNP gör det. Indikatorn tar inte hänsyn till energi som förbrukats vid produktion av importerade produkter, utanför Sveriges gränser.
TWh/BNP i
miljoner kr
0,00030
0,00025
0,00020
0,00015
0,00010
0,00005
0,00000
Figur 1. Diagrammet visar energiintensitet (beräknad som energianvändning per BNP) för Sverige,
1993–2010. Källa: Energimyndigheten och SCB.
18
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.2 Andel förnybar energi av totala
energianvändningen
Energi från förnybara energikällor definieras enligt Förnybartdirektivet
2009/28/EG som energi från förnybara, icke-fossila energikällor nämligen
vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi,
hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, vattenkraft, biomassa,
deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. Statistiken baseras på
inrapporterade data till Eurostat från EU:s medlemsländer. Alla biobränslen ingår, det vill säga även sådana som inte uppfyller hållbarhetskriterierna
(Energimyndigheten, 2012).
Hållbarhetskriterierna omfattar följande krav:
• Att minska utsläppen av växthusgaser jämfört med motsvarande
användning av fossila bränslen. Kraven ökar gradvis enligt en tidtabell.
• Förbud att avverka naturskog och att odla råvara i områden med
höga naturvärden
• Förbud att odla råvara i naturliga och icke-naturliga gräsmarker
med hög biologisk mångfald
• Förbud att odla råvara i våtmarker och torvmark
• Förbud att odla råvara i områden med höga kollager
Mer information om hur indikatorerna beräknas finns i Förnybartdirektivet
2009/28/EG, EU:s förordning om energistatistik 1099/2008 och på DG
Energis webbsida om förnybar energi (http://ec.europa.eu/energy/renewables/
index_en.htm). Inom förnybar energi föreslås två indikatorer, en som visar
andel förnybar energi av totala energianvändningen och en som visar andel
förnybar energi för transporter. Tidsserierna går från 2006 till 2009.
Indikatorn visar andelen förnybar energi av den totala slutliga användningen av energi i Sverige.
Indikatorns kvalitet beskrivs i Eurostat Quality Profile ”Share of renewables in gross final energy consumption” som nås från EU:s SDI indikatorsystem, under Climate Change and Energy.
Indikatorn visar på en ökande trend för Sverige, det vill säga andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ökar. Mellan 2006 och 2009
har andelen ökat från drygt 42 till drygt 47 procent.
19
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
%
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2006
2007
2008
2009
Figur 2. Procent förnybar energi av totala slutliga användningen av energi i Sverige, år 2006 till
2009. Källa: Eurostat.
6.3 Andel förnybar energi för transporter
Indikatorn visar andel förnybar energi som används för transporter i Sverige.
För definitionen av förnybar energi, se 6.2.
Indikatorns kvalitet beskrivs i Eurostat Quality Profile ”Share of renewable energy in fuel consumption of transport” som nås från EU:s SDI indikatorsystem, under Climate Change and Energy.
Indikatorn visar på en ökande trend för Sverige, det vill säga andelen förnybar energi för transporter ökar. Mellan 2006 och 2009 har andelen ökat
från knappt 5 till drygt 7 procent.
8
%
7
6
5
4
3
2
1
0
2006
2007
2008
2009
Figur 3. Andel förnybar energi för transporter i Sverige. År 2006 till 2009. Källa: Eurostat.
20
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.4 Inhemsk materialkonsumtion (DMC),
och resursproduktivitet (BNP/DMC)
Indikatorn domestic material consumption (DMC), vilken fritt kan översättas till inhemsk materialkonsumtion redovisar den mängd material som
används av ett lands ekonomi under ett år. Inhemsk materialkonsumtion
(DMC) beräknas som vikten av de varor och naturresurser som importeras
samt vikten av de naturresurser som utvinns, minus exporten av material från
landet. Resursproduktivitet är kvoten mellan landets BNP och DMC.
DMC = Import + Inhemsk utvinning – Export
(uttryckt i ton)
Indikatorerna som beskrivs i detta avsnitt är baserade på data som tas
fram inom statistiken om materialflöden, Economy-Wide Material Flow
Accounts (EW-MFA). Denna ingår som en av modulerna i EUs lagstiftning
om Miljöräkenskaper4. Det övergripande syftet med EW-MFA är att beskriva
utbytet mellan miljön och ekonomin.
Enkelt uttryckt bygger EW-MFA på sambandet att mängden resurser som
tillförs ekonomin inte förstörs utan i någon form kommer att komma ut.
Information om mängden material som tillförs ekonomin kan därför sättas
i relation till den mängd avfall som genereras.
Inhemsk materialkonsumtion (DMC) och resursproduktivitet tillför information om mängden resurser till andra aggregerade mått som population och
BNP. Genom att jämföra utvecklingen av BNP med mängden material som
använts i ett land ges möjlighet till att följa om det sker någon frikoppling
mellan resursanvändning och ekonomisk tillväxt.
Resursproduktivitet kan också användas för att jämföra nivån av mängden resurser som används i olika länder. Indikatorerna inhemsk materialkonsumtion (DMC) och resursproduktivitet ger en samlad bild av den mängd
resurser som används av ekonomin i ett land. Måtten fångar information om
flöden av material som inte är förknippade med stora ekonomiskt transaktioner, men som ändå kan vara intressanta utifrån deras samlade miljöpåverkan.
Det är vikigt att komma ihåg att inhemsk materialkonsumtion (DMC)
enbart speglar den mängd material som används av landets ekonomi. Trender
som visar på frikoppling mellan BNP och inhemsk materialkonsumtion
(DMC) kan vara ett resultat av effektivitetsvinster, men det kan också finnas
andra förklaringar bakom som en förändring av materialsammansättningen,
och i vissa fall kan en substitution mellan inhemsk produktion till import av
halvfabrikat och av färdiga produkter vara förklaringen (jfr Fischer-Kowalski,
2011). För att få en mer rättvisande bild behöver därför även materialsammansättningen av landets inhemska materialkonsumtion (DMC) analyseras.
Regulation of the European Parliament and of the Council covering European Environmental
Economic Accounts – European Parliament legislative resolution of 7 June 2011 on the proposal
for a regulation of the European Parliament and of the Council on European environmental economic
accounts (COM(2010)0132 – C7-0092/2010 – 2010/0073(COD).
4
21
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
I de underlag som samlas in av Eurostat för EW-MFA redovisas från och med
2011 års insamling även data om andelen produkter av importen och exporten som utgörs av halvfabrikat.
En för EU:s medlemsländer gemensam metod för statistik om materialflöden är framtagen (Eurostat, 2011c). Data från medlemsländernas rapportering och beräknade indikatorer finns redovisade på Eurostats webbplats.
Metoden bygger på sammanställningar av data från olika statistiska undersökningar; främst används statistik över Utrikeshandel med varor och tjänster,
statistik över Industrins Varuproduktion, Lantbruksstatistik, Statistik från
Skogsstyrelsen och statistik från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Nationella data för Sverige och dokumentation finns publicerade på SCB:s
webbplats.
Indikatorerna som redovisas här över utvecklingen av inhemsk materialkonsumtion (DMC) och resursproduktivitet innehåller data främst för 2000
och framåt. Tidsserien kan även byggas ut bakåt med data för åren 1998–
1999. Med en delvis annan metod kan även inhemsk materialkonsumtion
(DMC) för Sverige 1987–1997 tas fram (SCB 2000). Indikatorn resursproduktivitet (BNP/DMC) går därmed även att beräkna för samma period.
6.4.1Inhemsk materialkonsumtion (DMC), och resursproduktivitet
(BNP/DMC)
Indikatorerna visar inhemsk materialkonsumtion (DMC), BNP och resursproduktivitet (BNP/DMC) indexerat från år 2000 (år 2000 = 100).
I Figur 4, redovisas utvecklingen av inhemsk materialkonsumtion (DMC)
för Sverige i relation till BNP. Det går i diagrammet inte att se någon absolut
frikoppling mellan DMC och landets BNP (detta skulle exempelvis kunna
uppnås om landets BNP hade ökat samtidigt som DMC minskade). En relativ frikoppling ses dock i den meningen att BNP ökat snabbare än DMC.
Indikatorn resursproduktivitet (BNP/DMC) visar också en uppåtgående trend.
DMC har sedan 2005 varierat mellan 20 till 22 ton per capita. Orsaken till
uppgången 2005 var den stora mängden träd som fälldes i samband med stormen Gudrun, nedgången 2009 speglar lågkonjunkturen.
22
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
år 2000=100
145
140
135
130
125
120
115
110
105
100
95
2000
2001
2002
2003 2004 2005 2006
DMC
BNP BNP/DMC
2007
2008
2009
Figur 4. Utvecklingen av inhemsk materialkonsumtion (DMC), BNP samt resursproduktivitet
(BNP/DMC) under 2000–2009. Index=år 2000. Källa: Eurostat.
6.4.2Inhemsk materialkonsumtion (DMC) fördelat på materialslag
Uppdelat på olika materialslag kan inhemsk materialkonsumtion (DMC)
också svara på vilken typ av materialsammansättning som används av ekonomin. Grovt indelat byggs DMC upp av materialkategorierna Biomassa
(exempelvis uttag av skog och jordbruksprodukter), Icke-metalliska mineraler (exempelvis sand och grus som åtgår till anläggning), Metaller och Fossila
bränslen. Data till indikatorn samlas in på detaljerad nivå, det vill säga exempelvis per typ av metall, för att sedan aggregeras upp till en total per materialkategori och vidare till den aggregerade indikatorn DMC.
DMC för 2010 redovisas inte då data för materialkategorin icke-metalliska mineraler (ex sand och grus) inte finns tillgängliga för detta år.
Indikatorn visar att både användningen av metaller och fossila bränslen i
Sverige varit ganska konstant över perioden. Den ökning för Biomassa som
kan ses i diagrammet 2005 är ett utslag av stormen Gudrun vilket resulterade
i att en stor mängd träd fälldes. Nedgången av inhemsk materialkonsumtion
(DMC) och framförallt för den icke-metallsiska mineralerna 2009 är ett resultat av den allmänna lågkonjunkturen. De icke-metalliska mineralerna (exempelvis uttag av sand och grus för anläggning och byggande) utgör en stor
andel av den inhemsk materialkonsumtionen (DMC) varför förändringar för
dessa materialslag får stort genomslag på indikatorn.
23
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Figur 5. Inhemsk materialkonsumtion (DMC) per materialkategori för Sverige 2000.
6.5Varutransporter
Varutransporter fördelade på väg och tåg visas i figur 6. Statistiken baseras på
inrapporterade data till Eurostat från EU:s medlemsländer. Tidsserien går från
1990 till 2009.
Indikatorns kvalitet beskrivs i Eurostat Quality Profile ” Modal split of
freight transport” som nås från EU:s SDI indikatorsystem, under Sustainable
Transport.
Varutransporterna på väg visar på en ökande trend under perioden, från
cirka 58 procent till drygt 62 procent av de totala varutransporterna. Resten
av transporterna sker på järnväg, vilka således har minskat i motsvarande
omfattning.
24
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Tågtransport
40%
Vägtransport
30%
20%
10%
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0%
Figur 6. Varutransport i Sverige fördelat mellan väg och tåg, 1990 till 2009. Källa: Eurostat.
6.6Persontransporter
Indikatorn visar persontransporter i Sverige fördelat på bil, bussar, spårvagnar
och tåg (som procent av inrikes transport-km). Statistiken baseras på inrapporterade data till Eurostat från EU:s medlemsländer. Trafikslagen gångtrafik,
cykling samt inrikes flyg finns inte med i indikatorn, på grund av brist på data.
Tidsserien går från 1991 till 2008.
Indikatorns kvalitet beskrivs i Eurostat Quality Profile ” Modal split
of passenger transport” som nås från EU:s SDI indikatorsystem, under
Sustainable Transport.
100%
90%
80%
70%
60%
Tåg
50%
Buss, spårvagn
40%
Bil
30%
20%
10%
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
0%
Figur 7. Persontransporter i Sverige fördelat på bil, buss, spårvagn och tåg. År 1991 till 2008.
Källa: Eurostat.
25
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Andelen persontransporter med bil har minskat något under perioden, från
86 procent till 83 procent men står fortfarande för den klart största andelen
av persontransporter i Sverige. Tågtransporterna har ökat under perioden från
7 procent till 9 procent medan buss- och spårvagnstransporterna ligger ganska
jämnt runt 8 procent under perioden.
6.7Körsträckor
Indikatorn visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil i
genomsnitt per år. Data kommer från Miljömålsportalen men ursprungligen från SCB som tar fram denna statistik på uppdrag av RUS (Regional
Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Statistiken baseras på
Bilprovningens register för samtliga besiktigade fordon. Dessa uppgifter kompletteras med uppgifter om de perioder som fordonen inte varit i trafik från
Transportstyrelsen. För nyare fordon som ännu inte kommit till Bilprovningen
görs skattningar. Mer beskrivning om statistiken och dess kvalitet finns i
dokumentet ”Mer om beräkningsmetoden” på www.scb.se under ämnesområdet Transporter och kommunikationer och Körsträckor och bränsleförbrukning. Tidsserien går från år 1998 till 2010, uppgifter saknas dock för 1999
och 2001–2002
Av indikatorn kan man utläsa att den genomsnittliga körsträckan med bil
per person i Sverige var 679 mil år 2010. Det är mindre än året innan, men
högre jämfört med 1998 då genomsnittet var 610 mil per invånare.
körsträcka, mil
per person
800
700
600
500
400
300
200
100
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 8. Körsträckor i mil per person, år 1998 till 2010. Uppgifter saknas för 1999 och 2001–
2002. Källa: Miljömålsportalen.
26
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.8 Utsläpp av växthusgaser
Naturvårdsverket rapporterar årligen Sveriges utsläpp av växthusgaser till
UNFCCC (FN:s Klimatkonvention). Detaljerade beskrivningar av använd
metodik och kvalitet finns i Informative Inventory Report som finns publicerad på Naturvårdsverket hemsida, www.naturvardsverket.se. Tidsserien går
från 1990 till 2010.
Indikatorn visar de totala utsläppen av växthusgaser, i tusen ton koldioxidekvivalenter, inom Sverige såsom de rapporteras till UNFCCC. Dessa siffror
exkluderar utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och
skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) och utrikes
transporter. Utsläpp som sker i andra länder på grund av Sveriges import är
inte heller inkluderade.
Av indikatorn kan utläsas att under perioden 1999–2010 har de svenska
utsläppen legat under 1990 års nivå. I slutet av perioden bryts den nedåtgående trenden som varat sedan 1996. År 2010 släppte vi i Sverige ut cirka 66,2
miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter). Variationer
mellan åren beror till stor del av variation i temperatur och nederbörd samt av
konjunkturen.
miljoner ton
CO2 e
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Figur 9. Utsläpp av växthusgaser i Sverige i miljoner ton koldioxidekvivalenter. Källa:
Naturvårdsverket.
27
2010
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.9 Utsläpp till luft av svaveldioxid
och kväveoxider
Statistiken för utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider kommer
från Miljömålsportalen men ursprunget till uppgifterna är från Sveriges
rapportering av utsläppsdata till EU, CLRTAP (luftvårdskonventionen)
och UNFCCC (FN:s klimatkonvention). Utsläpp som sker i andra länder på
grund av Sveriges import är inte inkluderade. På Naturvårdsverkets uppdrag
har utsläppssiffrorna tagits fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData),
ett konsortium där IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB (Statistiska centralbyrån) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut)
ingår. Detaljerade beskrivningar av använd metodik finns i Informative
Inventory Report som finns publicerad på Naturvårdsverkets hemsida,
www.naturvardsverket.se.
Svaveldioxid
Utsläpp av svaveldioxid bidrar till försurning och uppkommer till största delen
genom förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom kol och eldningsolja.
Svaveldioxidutsläppen som redovisas i indikatorn är hämtade från
Miljömålsportalen och är i huvudsak baserade på officiell svensk statistik.
Data om utsläppen från industrin har sitt ursprung dels i de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna, dels i beräkningar med hjälp av aktivitetsuppgifter och emissionsfaktorer. Se även avsnitt 7.6.
Kväveoxider
Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av
marknära ozon. Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken,
främst person- och lastbilar men också fartyg.
De utsläpp av kväveoxider som redovisas är i huvudsak baserade på officiell svensk statistik från bland annat Energimyndigheten och Trafikverket.
Data om utsläppen från industrin har sitt ursprung dels i de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna, dels i beräkningar med hjälp av aktivitetsuppgifter och emissionsfaktorer. Se även avsnitt 7.4.
Indikatorn visar Sveriges totala utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid i
tusen ton. Tidsserien går från 1990 till 2010.
Utsläppen i Sverige av kväveoxider har minskat från cirka 270 tusen ton
år 1990 till cirka 161 tusen ton år 2010. I EU:s takdirektiv för utsläpp av luftföroreningar, anges en utsläppsnivå på högst 148 tusen ton för Sverige.
Utsläppen i Sverige av svaveldioxid har minskat från drygt 100 tusen ton
år 1990 till knappt 35 000 ton år 2010. Utsläppen har minskat kraftigt och är
idag bara en tredjedel av 1990 års utsläpp. Kravet på Sverige i EU:s takdirektiv för utsläpp av luftföroreningar är en utsläppsnivå på högst 50 tusen ton år
2010. Detta krav har redan nåtts. Trenden är minskande nivåer sett över hela
tidsperioden för såväl utsläppen av kväveoxider som svaveldioxid. Dock syns
en ökande nivå för bägge utsläppstyperna mot slutet av tidsserien.
28
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
1000 ton
300
250
200
Kväveoxider
150
Svaveldioxid
100
50
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0
Figur 10. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid i tusentals ton, 1990 till 2010. Källa:
Miljömålsportalen.
6.10 Användningen av hälsofarliga kemikalier
Kemikalier är ett komplext område och stor databrist råder. Kemikalier är
samtidigt ett viktigt område att täcka in. I brist på andra indikatorer på området föreslås användningen av hälsofarliga kemikalier som en indikator.
De företag som tillverkar, förpackar, överlåter eller för in kemiska produkter till Sverige har ansvar för att rapportera till produktregistret vid
Kemikalieinspektionen (KemI). De har även ansvar för att klassificera den
kemiska produkten utifrån dess inneboende egenskaper.
Kemikalieindikatorer tas fram av SCB baserat på data från produktregistret på KemI. Dessa publiceras årligen på www.scb.se under Miljöräkenskaper
och Kemikalier. Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av Statistiken,
Kemikalieindikatorer 1997 till 2009, som finns på www.scb.se under
Miljöräkenskaper och Dokumentation.
Indikatorn visar användningen av kemiska produkter i ton klassificerade som Mycket giftig (T+), Giftig (T), Frätande (C), Hälsoskadlig (Xn) och
Irriterande (Xi) enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering
och märkning (KIFS 2005:7). Dels visas den totala användningen inklusive
export dels exklusive export. Användning av kemiska produkter i andra
länder vid produktion av importerade varor ingår inte. Tidsserien går från
1997 till 2009.
Användningen av hälsofarliga produkter visar på en ökande trend under
nästan hela tidsserien. En stor ökning sker mellan 2006 och 2007. Denna
ökning har troligtvis två orsaker, dels kan ökningen förklaras av en ökad
rapportering av klassificerade kemiska produkter till följd av Kemikalie­
inspektionens tillsyn, dels är ökningen ett resultat av en omklassificering
inom byggbranschen (färdigblandad betong blev det året anmälningspliktigt).
29
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
ton
14 000 000
12 000 000
10 000 000
8 000 000
Inklusive export
Exklusive export
6 000 000
4 000 000
2 000 000
0
Figur 11. Användningen av hälsofarliga kemiska produkter i Sverige, i ton, 1997–2009. Källa:
SCB och KemI.
Det är således inte säkert att det rör sig om en reell ökning av användningen
av hälsofarliga kemiska produkter år 2007. Förutsatt att produktionen varit
i samma storleksordning, så kan användningen varit närmare 2007 års nivå
även tidigare år.
Något att ha i åtanke då man studerar tidsserien för indikatorn är att den
även speglar den kunskapsutveckling som skett över tid. Med det menas att
fler och fler produkter har klassificerats utifrån kunskap om inneboende egenskaper.
6.11 Behandling av kommunalt avfall
Avfallsdefinitionen är gemensam för EU (EG-direktiv 2006/12/EG om avfall).
Naturvårdsverket rapporterar Sveriges avfallsmängder till Eurostat som sammanställer data för alla länder. Underlagen till statistiken kommer från Avfall
Sveriges årliga sammanställning. Med kommunalt avfall avses hushållsavfall
från hushåll och jämförbart avfall från olika verksamheter. Däremot ingår till
exempel inte däck och uttjänta bilar.
Indikatorn visar kommunalt avfall i kg per person, fördelat på olika
behandlingsformer. I Sverige förbjöds deponering av avfall år 2002.
Indikatorn visar på ökande mängder kommunalt avfall sett över hela tidsperioden förutom för de senaste två åren. Mängden avfall som går till förbränning samt återvinning ökar. Mängden avfall som går till deponi minskar.
30
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
kg per person
500
400
Annan återvinning inkl
kompostering
Återvinning
300
Deponering
200
Förbränning
100
0
Figur 12. Behandlat kommunalt avfall, i kg per person, år 1995 till 2009. Källa: Eurostat.
6.12 Luftens halt av bensen, kvävedioxid
och partiklar
Krav på mätningar av luftkvalitet styrs till stor del av
Luftkvalitetsförordningen (2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om
kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8). Kommunerna och Naturvårdsverket
har i uppgift att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna. Detta görs genom mätning, beräkning eller objektiv skattning beroende på rådande luftkvalitet.
Datamaterialet kommer ursprungligen från Datavärden för luftkvalitet i
tätort (IVL Svenska Miljöinstitutet AB) på uppdrag av Naturvårdsverket. De
data som redovisas i diagrammen avser halter i urban bakgrundsluft (vilket
ger en bild av de genomsnittliga förhållandena i en tätort) och har kvalitetsgranskats av Datavärden. Luftens halt av bensen, kvävedioxid och partiklar
publiceras på Miljömålsportalen under Miljömålet Frisk luft.
Bensen
Bensen är ett flyktigt aromatiskt kolväte som är cancerframkallande. Bensen
sprids från ett antal olika källor som bensinbilar, småskalig vedeldning, cigarettrök, snöskotrar och fritidsbåtar. Den största källan till bensenutsläpp är
biltrafiken eftersom bensinen innehåller bensen.
31
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Kvävedioxid
Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning. För de flesta tätorter är biltrafiken den största utsläppskällan. Andra källor som energianvändning, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart kan också ge betydande bidrag till
halterna av kvävedioxid. Halten av kvävedioxid i luft används ofta som en
indikator för utsläpp av olika luftföroreningar som kommer från biltrafiken.
Partiklar
En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö
i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand.
Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Andra källor är vägtrafiken (avgaser), energiproduktion, småskalig vedeldning, arbetsmaskiner
och partiklar som kommer med luften från andra länder. Hur stort bidraget
är från de olika källorna kan variera mellan olika tätorter. Partiklar kan även
bildas som så kallad sekundär förorening från andra gasformiga luftföroreningar. Det finns även naturliga källor till partiklar som t.ex. havssalt och
skogsbränder.
Indikatorn visar halt av bensen, kvävedioxid och partiklar i mikrogram
per kubikmeter. Data från Miljömålsportalen. För bensen finns data från 1993
till 2008. För kvävedioxid finns data för 1987 till 2010. För partiklar finns
data för 2000 till 2010.
Sett över perioden har halten bensen minskat och visar en nedåtgående
trend under hela mätperioden. Halten av kvävedioxid i luft minskade fram
till slutet av 1990-talet men denna trend har avtagit i slutet av tidsserien.
Sett över hela perioden har halten av partiklar minskat något och visar en
nedåtgående trend sedan år 2006. För dessa luftföroreningar gäller att halterna kan variera kraftigt och lokala variationer förekommer.
mikrogram per
kubikmeter
20
18
16
14
bensen
12
kvävedioxid
10
parklar
8
6
4
2
0
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Figur 13. Luftens halt av bensen år 1993–2008, kvävedioxid år 1993–2009 och partiklar (PM10)
år 2000–2010 i mikrogram per kubikmeter. Källa: Miljömålsportalen.
32
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.13 Köttkonsumtion per person fördelat på
olika köttsorter
Jordbruksverket tar fram data om produktion, import och export av livsmedel
och jordbruksprodukter. Statistik om konsumtion av kött fördelat på olika
köttslag publiceras av Jordbruksverket bland annat i verkets marknadsöversikter: Marknadsöversikt för nöt- och kalvkött, Marknadsöversikt – får och
lammkött, Marknadsöversikt – griskött, Marknadsöversikt – fågelkött och
ägg. Rapporterna kan laddas ner från jordbruksverkets hemsida (www.sjv.se)
under Rapporter, broschyrer och blanketter och Rapporter. Tidsserien går från
2001 till 2010.
Indikatorn visar köttkonsumtion per person, fördelat på får- och lammkött, fågelkött, griskött och nötkött. Den övriga köttkonsumtion som finns,
hästkött, vilt, inälvor och renkött är exkluderad. Den sammanlagda mängden
för övrigt kött är 3–4 kg per person och år.
Diagrammet visar att den konsumerade mängden kött har ökat mellan
2001 och 2010 från drygt 70 kg per person till drygt 80 kg per person, vilket
motsvarar 15 procents ökning under perioden.
Störst andel av konsumtionen består av griskött, cirka 30 procent. Men
den största ökningen av andelen under perioden härrör från konsumtionen
av får- och lammkött med drygt 20 procent, om än från en mycket låg andel.
Konsumtion av fågelkött ökar 15 procent under perioden och andelen ligger
år 2010 på drygt 20 procent.
kg/person
90
80
70
60
Får- och lammkö
50
Fågelkö
40
Griskö
Nötkö
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 14. Konsumtion av kött i kg per person, fördelat på får- och lammkött, fågelkött, griskött
och nötkött (hästkött, vilt, inälvor och renkött är exkluderat) år 2001 till 2010. Källa: SCB och
Jordbruksverket.
33
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.14 Konsumtion, produktion, import och
export av nötkött
Data för denna indikator beskrivs och publiceras i Marknadsöversikt för
nöt- och kalvkött. Rapporten kan laddas ner från jordbruksverkets hemsida
(www.sjv.se) under Rapporter, broschyrer och blanketter och Rapporter.
Tidsserien som är tillgänglig är år 2001 till 2010.
Indikatorn nedan visar produktion, konsumtion och andel svenskproducerat nötkött. Det finns inte data över hur stor mängd av det som importeras
som går till konsumtion i Sverige och hur stor mängd som går till vidareförädling och sedan på export. Följaktligen är konsumtionen schablonmässigt
beräknad som Produktion + Import – Export.
Indikator visar producerad mängd nötkött i Sverige, konsumerad mängd
nötkött, samt import och export av nötkött i tusen ton år 2001 till 2010.
Indikatorn visar att konsumtionen av nötkött ökar under perioden. År
2010 var konsumtionen knappt 240 tusen ton mot drygt 190 tusen ton år
2000, vilket motsvarar en ökning på ungefär 25 procent. Indikatorn visar
samtidigt att under samma period minskar produktionen i Sverige medan
såväl import som export ökar. Konsumtionsökningen beror till allra största
delen av ökad import av nötkött.
tusen ton
300
250
Konsumon
200
Produkon
i Sverige
150
Import
100
Export
50
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 15. Konsumtion, produktion i Sverige, import och export av nötkött i tusen ton, år 2001 till
2010. Källa: Jordbruksverket.
34
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.15 Total försåld mängd ekologiska livsmedel
SCB tar fram data om Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper, dels
totalförsäljning dels för ekologiska varor. Statistiken publiceras av SCB såväl
i Statistiskt meddelande (SM) som i statistikdatabasen (ssd). Statistikens
kvalitet beskrivs i Beskrivning av Statistiken, under Dokumentation på produktsidan för Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper enligt COICOP
(Classification of Individual Consumption by Purpose).
Indikatorn visar total försåld mängd ekologiska livsmedel i Sverige i miljoner kronor, samt försåld mängd ekologiska livsmedel som andel av den totala
försålda mängden livsmedel och baseras på data från Livsmedelsförsäljning
fördelad på varugrupper (SCB). Data finns för 2004 till 2010.
Försäljningen av ekologiska livsmedel visar en positiv trend, såväl i
löpande priser som i andel av total försåld mängd livsmedel. Indikatorn visar
att försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat från knappt 3 miljarder
kronor, löpande priser, till knappt 8 miljarder kronor, löpande priser, från år
2004 till år 2010 vilket innebär en ökning på drygt 60 procent. Som andel av
den totala mängden försålda livsmedel visar indikatorn att andelen ökat från
knappt 1,7 procent år 2004 till 3,5 procent år 2010.
miljoner SEK
9 000
4,0%
8 000
3,5%
7 000
3,0%
6 000
2,5%
5 000
2,0%
4 000
1,5%
3 000
Försåld mängd
ekolgiska livsmedel
Andel av total försäljning av livsmedel (%)
1,0%
2 000
0,5%
1 000
0,0%
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur 16. Total försåld mängd ekologiska livsmedel i Sverige i miljoner kronor, samt som andel i
procent av den totala försålda mängden livsmedel. Källa: SCB.
35
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.16 Andel ekologiska livsmedel per varugrupp
SCB tar fram data om Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper, dels
totalförsäljning dels för ekologiska varor. Statistiken publiceras av SCB såväl
i Statistiskt meddelande (SM) som i statistikdatabasen (ssd). Statistikens
kvalitet beskrivs i Beskrivning av Statistiken, under Dokumentation på produktsidan för Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper enligt COICOP
(Classification of Individual Consumption by Purpose).
Indikatorn visar andel, i procent, av försålda livsmedel i Sverige som är
ekologiska och baseras på data från Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper (SCB). Data finns för 2004 till 2010.
Indikatorn visar en positiv trend för alla varugrupper, utom för Kött.
Varugruppen Fisk står för störst ökning under perioden följt av Kaffe, te och
kakao. Högst andel år 2010 hade Kaffe, te och kakao (8 procent) följt av
Mjölk, ost och ägg (7 procent).
Mineralvaen, läskedrycker,
frukt och grönsaksjuice
Kaffe, te och kakao
Övriga livsmedel
Sötsaker och glass
2004
Grönsaker
2005
2006
Frukt
2007
2008
Oljor och feer
2009
2010
Mjölk, ost och ägg
Fisk
Kö
Bröd och övriga
spannmålsprodukter
0%
2%
4%
6%
8%
Figur 17. Andel försåld mängd ekologiska livsmedel av total försåld mängd, fördelat på produktgrupper (COICOP). Källa: SCB.
36
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
6.17 Graden av hänsyn tagen vid
skogsavverkning
I skogsvårdslagen är följande företeelser reglerade:
• Hänsynskrävande biotoper
• Ovanliga träd och buskar
• Skyddszoner (Skyddszoner mot skogliga impediment, sjöar, vattendrag eller öppen jordbruksmark.)
• Växt- och djurarter (Hänsyn till rödlistade eller regionalt ovanliga
växt- eller djurarter.)
• Skogliga impediment
• Värdefulla kulturmiljöer
• Mark och vatten (Till skador på mark och vatten räknas skador
orsakade av spårbildning, körning över vattendrag, skyddsdikning
och näringsläckage.)
• Upplevelsehänsyn (Till upplevelsehänsyn räknas skyddszoner mot
bebyggelse och att allmänt nyttjade stigar och leder är fria från
avverkningsrester.)
• Hyggesavgränsning (En anpassning av hyggets storlek och form efter
natur- och kulturmiljövärden).
Skogsstyrelsen följer genom inventering upp graden av hänsyn tagen till
ovanstående företeelser. Statistiken publiceras i Skogsstatistisk årsbok som
nås på Skogsstyrelsens webbsida (www.skogsstyrelsen.se). Vid sammanvägningen vägs de företeelser som kopplar till biologisk mångfald tyngre
än övriga. Statistikens kvalitet beskrivs i Skogsstatistisk årsbok som nås på
Skogsstyrelsens webbsida, under Beskrivning.
Indikatorn visar graden i procent av slutavverkad areal där full hänsyn
tagits, fördelat på de företeelser som regleras i föreskrifterna till 30 § skogsvårdslagen. Gäller föryngringsavverkningar utförda under angivna tidsintervall. Data finns för avverkningar gjorda från år 1998–1999 till 2009–2010.
Indikatorn visar hur väl skogsvårdslagen efterföljs vid föryngringsavverkning. Av indikatorn kan utläsas att för fem av de reglerade företeelserna har trenden varit negativ under perioden. Som bäst efterföljdes lagen
de år då avverkningen skedde 2002–2003 till 2004–2005 och som sämst
efterföljdes lagen från 2005–2006 och framåt. Två av företeelserna som
har en tydlig positiv utveckling under perioden är Skogliga impediment och
Hänsynskrävande biotoper.
37
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
%
100
90
80
Skogliga impediment
70
Hyggesavgränsning[5]
60
Upplevelsehänsyn[4]
Mark och va­en[3]
50
Skyddszoner[1]
40
Värdefulla kulturmiljöer
Ovanliga träd och buskar
30
Hänsynskrävande biotoper
20
Växt- och djurarter[2]
10
0
98-99 ll 99-00 ll 00-01 ll 02-03 ll 03-04 ll 04-05 ll 05-06 ll 06-07 ll 07-08 ll
00-01
01-02
02-03
04-05
05-06
06-07
07-08
08-09
09-10
Figur 18. Procent av areal föryngringsyta där full hänsyn tagits till de företeelser som regleras
i föreskrifterna till 30 § skogsvårdslagen. Gäller föryngringsavverkningar utförda under angivna
tidsintervall (exklusive de avverkningar som skedde i samband med stormen Gudrun 2005). [1]
Skyddszoner mot skogliga impediment, sjöar, vattendrag eller öppen jordbruksmark. [2] Hänsyn
till rödlistade eller regionalt ovanliga växt- eller djurarter. [3] Till skador på mark och vatten räknas
skador orsakade av spårbildning, körning över vattendrag, skyddsdikning och näringsläckage. [4]
Till upplevelsehänsyn räknas skyddszoner mot bebyggelse och att allmänt nyttjade stigar och leder
är fria från avverkningsrester. [5] En anpassning av hyggets storlek och form efter natur- och kulturmiljövärden. Källa: Skogsstyrelsen.
6.18Antibiotikaresistens
Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för nationell övervakning av antibiotikaresistens hos människor. De mätdata som accepteras för svensk resistensövervakning bygger på resultat erhållna med kvantitativa metoder eller
med direkt identifikation av kända resistensgener eller deras produkter. SMI
publicerar årligen en rapport med data om antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens. Årsrapporten (SWEDRES) publiceras på www.SMI.se under
Ämnesområde, Antibiotika och antibiotikaresistens och Resistensövervakning.
I årsrapporten beskrivs statistiken och dess kvalitet.
MRSA, methicillinresistent Staphylococcus aureus, är en stafylokockbakterie som har blivit motståndskraftig, resistent, mot vanlig antibiotika. Det
betyder att bakterien inte längre påverkas av våra vanligaste penicilliner och
penicillinliknande antibiotika. I övrigt skiljer den sig inte från vanliga gula stafylokocker. MRSA har ökat i Sverige, men är fortfarande ovanlig här jämfört
med länder utanför Norden (Vårdguiden, 2012).
Indikatorn visar fall av MRSA, dels totalt antal i Sverige, dels antal fall
per 100 000 invånare. Data tas fram i samband med SMI:s rapportering till
Communicable Disease Act och dataserien går från 2001 till 2010.
38
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Antal per 100 000
invånare
Totalt antal
1800
18
1600
16
1400
14
1200
12
1000
10
800
8
600
6
400
4
200
2
0
Antal fall
Antal fall per 100 000
invånare
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 19. Antal fall av MRSA (staplar) och antal fall per 100 000 invånare (linje), 2001 till 2010.
Källa: SMI.
Indikatorn visar att antal fall, såväl i absoluta tal som i andel av befolkningen,
av MRSA ökat varje år sedan år 2002. Mellan 2001 och 2010 ökade totalt
antal fall av MRSA från 429 till 1580 fall, vilket motsvarar nästan en fyrfaldig
ökning. Ökningen av fall per 100 000 invånare gick från 4,8 stycken till 16,8
stycken under samma tidsperiod.
6.19Miljöskatter
I definitionen för de miljörelaterade skatterna är det skattebasen som styr om
skatten är miljörelaterad, enligt följande definition:
“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of it) of something that
has a proven, specific negative impact on the environment.” (Eurostat, 2001)
Det finns en lista över skattebaser som man kommit överens om inom
Eurostat som är miljörelaterade. Exempel på olika typer av skattebaser är:
utsläpp till luft och vatten, ämnen som påverkar ozonlagret, avfall, naturresurser, buller, energiprodukter (bränslen och elektricitet), samt transportsektorn. Datakällan för de miljörelaterade skatterna är nationalräkenskaperna
inom SCB. Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken för
Miljöräkenskaper – Miljöskatter. Den nås på Miljöräkenskapernas produktsida (www.scb.se/miljorakenskaper) under Dokumentation.
Indikatorn visar miljöskatter i Sverige dels i miljoner kronor, dels som
andel i procent av totala skatter och sociala avgifter i Sverige. Tidsserien går
från år 2000 till 2010.
Ökade nivåer på miljöskatterna innebär att statens intäkter ökar. Antingen
kan de bero på en ökad användning av beskattade varor eller att skattesatsen
ökat. Ett exempel på en miljöskatt är koldioxidskatten.
39
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
miljoner SEK
100 000
20%
90 000
18%
80 000
16%
70 000
14%
60 000
12%
50 000
10%
40 000
8%
30 000
6%
20 000
4%
10 000
2%
0
0%
Miljöskaer
Andel miljöskaer
av totala skaer (%)
Figur 20. Miljöskatter (inbetalda till staten) i miljoner kronor och som andel av totala skatter och
sociala avgifter i Sverige, 2000 till 2010. Källa: SCB.
6.20 Miljömotiverade subventioner
Det finns ingen enhetlig definition av en subvention. Det existerar flera olika
typer av definitioner av begreppet subvention för att tillgodose olika syften,
varav produktion av statistik är ett.
En gemensam definition är en grundläggande förutsättning för att producera
jämförbar internationell statistik, och är något som SCB:s miljöräkenskaper
arbetar för internationellt.
Följande definition av en subvention används i statistiksammanhang
(SCB, 2010):
”En subvention inom miljöräkenskapssystemet är budgetbaserade transfereringar vilka går från staten, via utbetalande myndigheter, till företag, statliga
bolag, kommunala bolag, statliga affärsverk, individer, organisationer, ideella
organisation, kommuner och landsting liksom transfereringar till EU och till
övriga världen.”
I denna definition av miljömotiverade subventioner är det alltså det bakomliggande motivet som styr om subventionen är miljömotiverad. Metoden
bygger på att studera anslagen i statsbudgeten och välja ut de som har som
motiv att öka aktiviteter som minskar utsläpp och användning av resurser.
Endast direkta och budgetbaserade subventioner inkluderas. Datakällan
baseras på statsbudgetens utfall och kommer från Ekonomistyrningsverket.
Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken för Miljöräkenskaper
– Miljömotiverade subventioner. Den nås på Miljöräkenskapernas produktsida (www.scb.se/miljorakenskaper) under Dokumentation.
40
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
Indikatorn visar miljömotiverade subventioner i Sverige dels i miljoner kronor,
dels som andel i procent av totala utbetalade bidrag från staten i Sverige.
Tidsserien går från år 2000 till 2010.
Ökade nivåer på miljömotiverade subventioner innebär att staten betalar
ut mer pengar för att skydda miljön eller för investeringar som är miljömotiverade. Ett exempel på en miljömotiverad subvention är miljöersättningar som
betalas ut inom Miljö- och landsbygdsprogrammet till jordbruket.
miljoner SEK
10 000
5%
9 000
5%
8 000
4%
7 000
4%
6 000
3%
5 000
3%
4 000
2%
3 000
2%
2 000
1%
1 000
1%
0
0%
Miljömoverade
subvenoner
Andel miljömoverade
subvenoner av totala
utbetalade bidrag
Figur 21. Miljömotiverade subventioner (utbetalda av staten), i miljoner kronor och som andel av
totalt utbetalda bidrag från staten, år 2000 till 2010. Källa: SCB.
6.21 Sysselsatta inom miljösektorn
Miljösektorn definieras enligt nedanstående (från Eurostat, 2009):
”The environmental goods and services sector consists of a heterogeneous
set of producers of technologies, goods and services that:
1. Measure, control, restore, prevent, treat, minimise, research and
sensitise environmental damages to air, water and soil as well as
problems related to waste, noise, biodiversity and landscapes. This
includes ‘cleaner’ technologies, goods and services that prevent or
minimise pollution.
2. Measure, control, restore, prevent, minimise, research and sensitise
resource depletion. This results mainly in resource-efficient technologies, goods and services that minimise the use of natural resources.”
Indikatorn visar antal sysselsatta inom miljösektorn i Sverige samt som andel i
procent av totalt sysselsatta i Sverige. Tidsserien för sysselsatta inom miljösektorn går från år 2003 till 2009.
41
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
antal
80 000
3,00%
70 000
2,50%
60 000
2,00%
50 000
40 000
1,50%
30 000
1,00%
Antal sysselsaa inom
miljösektorn
Andel sysselsaa i miljösektorn
av totalt sysselsaa (%)
20 000
0,50%
10 000
0
0,00%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 22. Antal sysselsatta inom miljösektorn och som andel sysselsatta inom miljösektorn av totalt
sysselsatta i Sverige år 2003 till 2009. Källa: SCB.
Indikatorn visar att antalet sysselsatta inom miljösektorn ökar från drygt
60 000 år 2003 till knappt 70 000 år 2009. Andelen sysselsatta inom miljösektorn ökar från ungefär knappt 1,5 procent år 2003 till 1,6 % år 2009.
Denna ökning visar att miljösektorns sysselsatta ökade mer än det totala
antalet sysselsatta i Sverige vilket tyder på att miljösektorn vuxit något under
perioden.
42
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
7 Sveriges påverkan på global
hälsa och miljö
För indikatorerna som presenteras i kapitel 7 är 7.1 till 7.4 indikatorer som
har tagits fram i arbetet med rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer
– Underlag för uppföljning av generationsmålet. Naturvårdsverkets rapport
6483. Naturvårdsverket (2012). För mer detaljer kring metod, datakällor och
tolkning hänvisas till den rapporten.
Indikatorerna som presenteras nedan består av två delar, dels utsläpp som
sker i Sverige, dels utsläpp som sker i andra länder, båda orsakade av konsumtion i Sverige.
Datakällan för utsläppen i Sverige är den officiella utsläppsstatistik
som tas fram för klimatrapporteringen till UNFCCC, FN:s klimatkonvention. De inrapporterade utsläppen branschfördelas och bearbetas av SCB:s
Miljöräkenskaper och kopplas till en miljöexpanderad input-output-analys
(Naturvårdsverket, 2010). Den huvudsakliga skillnaden, mellan de utsläpp
som rapporteras till UNFCCC (utsläpp som sker inom Sveriges gränser) och
utsläppen i Sverige orsakade av svensk konsumtion, utgörs av att i de konsumtionsbaserade utsläppen är utsläpp som orsakas vid produktion av varor
och tjänster som går till export inte inkluderade.
Utsläpp från importerade varor och tjänster som är producerade i andra
länder är modellberäknade. För koldioxidutsläpp bygger modellen på information om hur mycket (i ekonomiskt värde) som importeras från olika länder
(data från SCB), koldioxidutsläpp rapporterade för EU -länderna och respektive lands utsläppsintensitet i förhållande till BNP (data från World Resources
Institute) för länder utanför EU. För utsläppen av metan och lustgas (N2O)
beräknas utsläppen i andra länder som om produktionen skett i Sverige.
De exakta utsläppsnivåerna i resultatet beror av vilka indata som finns tillgängliga samt modellantaganden och kan därför variera mellan olika studier.
7.1 Utsläpp av växthusgaser orsakade av
svensk konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion.
Utsläppen, i miljoner ton koldioxidekvivalenter, är fördelade på utsläpp
utomlands och utsläpp i Sverige. Utsläppen är summerade så att den övre
linjen visar den totala mängden utsläpp som orsakas av svensk konsumtion.
Tidsserien är 2000 till 2008.
Av indikatorn kan utläsas att den totala summan utsläpp av växthusgaser
orsakade av svensk konsumtion uppgår till 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2008. År 2000 uppgick den totala summan utsläpp orsakade av
svensk konsumtion till 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Totalt sett har
de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ökat med 9 procent under
tidsperioden.
43
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
miljoner ton CO 2e
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
Utsläpp i Sverige
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Utsläpp utomlands
0
2008
Figur 23. Modellberäknade utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion i miljoner ton
koldioxidekvivalenter (koldioxid, metan och lustgas sammanvägt) år 2000 till 2008. Utsläppen
är fördelade på utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp i Sverige, i huvudsak Sveriges
totala utsläpp inkl. internationella transporter minus export. Källa: Naturvårdsverket.
Indikatorn visar de totala utsläppen fördelade på utsläpp som sker i Sverige
och utsläpp som sker i andra länder på grund av import. Utsläppen utomlands
har ökat från 44 miljoner ton till 58 miljoner ton, vilket innebär 30 procents
ökning mellan 2000 och 2008. Som en jämförelse har utsläppen i Sverige,
orsakade av svensk konsumtion, minskat från 46 miljoner ton till 40 miljoner
ton, vilket motsvarar cirka 13 procents minskning, under samma period. År
2008 skedde ungefär 60 procent av de totala utsläppen orsakade av svensk
konsumtion, i andra länder.
Den ökning indikatorn visar kan i modellen huvudsakligen förklaras av en
ökad konsumtion som tillgodoses av större import. Det faktum att värdet av
importen har ökat med drygt 40 procent, fastprisberäknat, från år 2000 till
år 2008 stödjer den förklaringen. En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av
produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller
att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större
utsläpp för att producera likadana varor. Nästan hälften av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden.
44
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
7.2 Växthusgasutsläpp per person orsakade av
svensk konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av växthusgaser på samma sätt som indikatorn i
stycke 7.1, men beräknat per person. Tillgänglig tidsserie är 2000 till 2008.
För Sverige har utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per
person och år orsakade av svensk konsumtion, gått från 10,1 ton till 10,6 ton
koldioxidekvivalenter under perioden 2000 till 2008. Utsläppen per person
har varierat över perioden, men totalt sett har utsläppen utomlands ökat från
5 ton per person till drygt 6 ton per person koldioxidekvivalenter. Andelen
utsläpp utomlands, av de totala utsläppen, har ökat under perioden från att
utgöra 50 procent, år 2000, till att utgöra 60 procent, år 2008.
ton CO2 e per
person
12
12
10
10
8
8
Utsläpp i Sverige
6
6
4
4
2
2
0
Utsläpp utomlands
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 24. Modellberäknade utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion, i ton koldioxidekvivalenter (koldioxid, metan och lustgas sammanvägt) per person. Utsläppen är fördelade på
utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp i Sverige, i huvudsak Sveriges totala utsläpp
inkl. internationella transporter minus export. Källa: Naturvårdsverket.
7.3 Förändring i nivån av utsläpp av
växthusgaser orsakade av svensk
konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av växthusgaser på samma sätt som indikatorn i
stycke 7.1, men tidsserien är indexerad så att år 2000 = 100. På så vis framgår
förändringen i nivån av utsläppen i Sverige respektive utomlands över tid tydligt. Tillgänglig tidsserie är 2000 till 2008.
Av indikatorn kan utläsas att utsläppen utomlands ökat med 30 procent
under perioden 2000 till 2008 medan utsläppen i Sverige minskat med drygt
10 procent under samma tidsperiod.
45
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
index år 2000=100
140
140
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
Utsläpp utomlands
Utsläpp i Sverige
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 25. Förändring i utsläppsnivå av modellberäknade utsläpp av växthusgaser med
index = år 2000. Utsläppen är fördelade på utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp
i Sverige, i huvudsak Sveriges totala utsläpp inkl. internationella transporter minus export.
Källa: Naturvårdsverket.
7.4 Utsläpp av kväveoxider orsakade av
svensk konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av kväveoxider (NOx) i tusen ton orsakade av svensk
konsumtion år 2000 till 2008, utomlands och i Sverige. Utsläppen är summerade så att den övre linjen visar den totala mängden utsläpp som orsakas av
svensk konsumtion.
Indikatorn visar att utsläppen utomlands har ökat från 80 tusen ton till
drygt 100 tusen ton åren 2000 till 2008, vilket motsvarar ungefär en ökning
med 30 procent under perioden. Utsläppen i Sverige minskar från drygt
150 tusen ton till drygt 100 tusen ton vilket motsvarar en minskning med
30 procent.
Utsläppen i andra länder är beräknade med ”som om”-antagandet, det vill
säga med antagandet om att utsläpp sker som om produktionen sker i Sverige,
vilket innebär att förändringen i nivån endast avspeglar en förändring i import
och i Sveriges utsläppsintensitet.
46
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
tusen ton NO X
250
250
200
200
150
150
100
100
50
50
Utsläpp i Sverige
Utsläpp utomlands
0
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 26. Modellberäknade utsläpp av kväveoxider (NOX) till följd av svensk konsumtion, tusen ton,
år 2000–2008. Utsläppen är fördelade på utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp i
Sverige, i huvudsak Sveriges totala utsläpp inkl. internationella transporter minus export.
7.5 Utsläpp av ammoniak orsakade av
svensk konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av ammoniak (NH3) i tusen ton orsakade av svensk
konsumtion år 2000 till 2008, utomlands och i Sverige. Utsläppen är summerade så att den övre linjen visar den totala mängden utsläpp som orsakas av
svensk konsumtion åren 2000 till 2008.
Indikatorn visar att utsläppen i Sverige minskat med 12 procent under
åren 2000 till 2008. Utsläppen utomlands har ökat från drygt 30 till drygt
40 tusen ton, vilket motsvarar en ökning med drygt 30 procent under perioden.
Utsläppen i andra länder är beräknade med ”som om”-antagandet, det vill
säga med antagandet om att utsläpp sker som om produktionen sker i Sverige,
vilket innebär att förändringen i nivån endast avspeglar en förändring i import
och i Sveriges utsläppsintensitet.
47
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
tusen ton NH3
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
Utsläpp i Sverige
40
40
Utsläpp utomlands
30
30
20
20
10
10
0
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 27. Modellberäknade utsläpp av ammoniak (NH3) till följd av svensk konsumtion, tusen ton,
åren 2000–2008. Utsläppen är fördelade på utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp i
Sverige, i huvudsak Sveriges totala utsläpp inkl. internationella transporter minus export.
Källa: Naturvårdsverket.
7.6 Utsläpp av svaveldioxid orsakade av
svensk konsumtion
Indikatorn visar utsläpp av svaveldioxid (SO2) i tusen ton orsakade av svensk
konsumtion år 2000 till 2008, utomlands och i Sverige. Utsläppen är summerade så att den övre linjen visar den totala mängden utsläpp som orsakas av
svensk konsumtion åren 2000 till 2008.
Indikatorn visar att både utsläppen utomlands och i Sverige minskat
något totalt sett över perioden. Utsläppen utomlands har minskat med nästan
10 procent och utsläppen i Sverige har minskat med knappt 30 procent under
perioden.
Utsläppen i andra länder är beräknade med ”som om”-antagandet, det vill
säga med antagandet om att utsläpp sker som om produktionen sker i Sverige,
vilket innebär att förändringen i nivån endast avspeglar en förändring i import
och i Sveriges utsläppsintensitet.
48
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
tusen ton SO 2
70
70
60
60
50
50
40
40
Utsläpp i Sverige
30
30
Utsläpp utomlands
20
20
10
10
0
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 28. Modellberäknade utsläpp av svaveldioxid (SO2) till följd av svensk konsumtion, tusen ton,
åren 2000–2008. Utsläppen är fördelade på utsläpp utomlands, till följd av import, och utsläpp i
Sverige, i huvudsak Sveriges totala utsläpp inkl. internationella transporter minus export.
Källa: Naturvårdsverket.
7.7 Exportens bidrag till växthusgasutsläpp
Generellt sett producerar Sverige med en lägre utsläppsintensitet än andra
länder. Detta beror till största del på att energimixen i Sverige är förhållandevis ren. Teoretiskt bidrar således Sveriges export till en relativ minskning av
miljöpåverkan globalt sett, om produkterna tillverkats i andra länder hade
utsläppen varit högre. Men detta antagande påverkas av vilken typ av produkter som importeras respektive exporteras samt till vilket land exporten sker.
SCB:s miljöräkenskaper tar fram modellberäknade utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas sammanvägt) som orsakas av svensk
slutlig användning. Den slutliga användningen kan bland annat fördelas på
inhemsk konsumtion och export. Bakomliggande datakälla är för utsläppen i Sverige utsläppsdata som tas fram i samband med rapporteringen enligt
FN:s Klimatkonvention (UNFCCC). Utsläppen utomlands uppskattas baserat på data om import och utsläppsintensitet för respektive land (från World
Resources Institute, WRI) eller inrapporterade data för EU-länder (från
Eurostat). På motsvarande sätt kan de teoretiska utsläppen beräknas, som
hade orsakats av det mottagande landet, om det, istället för att Sverige producerat och exporterat, själva hade producerat produkterna.
Indikatorn visar utsläppen för de produkter som tillverkas i Sverige för
export (mörka staplar) och (teoretiska) utsläpp som hade orsakats om länderna själva producerat (beräknade med WRI-viktade utsläpp och EU-data).
Indikatorn säger således något om Sveriges positiva bidrag till den globala
miljön, genom att visa att Sverige tillverkar med lägre utsläpp än de mottagande länderna gjort. Data finns från 2000 till 2008.
49
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
miljoner ton CO2 e
80
70
60
Utsläpp orsakat av
svensk export
50
40
Modellberäknade utsläpp
om moagande länder
llverkat istället
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Figur 29. Utsläpp för Sveriges export (mörka staplar) och modellberäknade utsläpp som om de
mottagande länderna tillverkat i sina länder (ljusa staplar). Källa: SCB.
Nivån på staplarna för Sveriges export (mörka staplar) beror på rapporterade
utsläpp för respektive sektor som orsakar utsläppen och på hur mycket som
exporteras. Utvecklingen för Sveriges export är att den ökar totalt sett över
perioden med en kulmen 2006–2007 och sedan en svag minskning.
Nivån på staplarna för utsläppen om de mottagande länderna själva producerat (de ljusa staplarna) beror på mottagande lands utsläppsintensitet och
exportsammansättningen. Dessa utsläpp fluktuerar mycket under perioden
men har totalt sett ökat under perioden.
Skillnaden mellan de ljusa och de mörka staplarna, är utsläpp som teoretiskt sett ”sparas” på grund av Sveriges lägre utsläppsintensitet. Utsläpp som
teoretiskt sett har ”sparats” ökade från 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter
till 41 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna skillnad ökar från år 2002
till 2008 med 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Totalt, sett över hela perioden, har skillnaden ökat med 4 miljoner ton.
50
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
8 Diskussion och fortsatt arbete
Förslaget på indikatorer som presenteras i denna rapport kommer att behöva
kompletteras inom flera områden för att möjliggöra en uppföljning av generationsmålet och dess strecksatser. Inom ramen för detta projekt har det inte
funnits resurser att stämma av listan med berörda myndigheter. Följande
områden kan speciellt nämnas där utveckling behövs:
Hälsa
Dricksvatten – förekomst av otjänligt vatten. Data finns troligen tillgängligt
på SGU. Oklart om data är tillgängligt publikt.
Friluftsliv
Tillgång till grönområden. Det har gjorts en undersökning som visar andel
invånare som har mindre än 300 meter till ett eller flera grönområden. Denna
undersökning har utförts en gång. Det pågår metodutveckling på området.
Inom ett till två år finns troligen data för 2005 och 2010. Dock ej heltäckande
för alla kommuner i Sverige.
Biologisk mångfald
Andel arter samt naturtyper med gynnsam bevarandestatus. Data rapporteras
in till EU kommissionen vart 6:e år.
Fiske
Oklart om det i dagsläget finns någon indikator som säger något om konsumtionen av fisk i Sverige kopplat till biologiskt säkerställda gränsvärden.
Vattenanvändning Vattenanvändning finns för många länder, men behöver kopplas till var det
är brist på vatten för att bli betydelsefullt. När det gäller vattenanvändning
skulle man kunna utnyttja Water Scarcity Index och titta på Sveriges import
av jordbruksprodukter, som ett första steg.
Kemiska ämnen
För utsläpp av kemiska ämnen finns E-PRTR (The European Pollutant Release
and Transfer Register) för EU och några länder till som är en databas med
inrapporterade industriella utsläpp. Inrapporteringen är EU-reglerad och
sker årligen. E-PRTR kan i framtiden vara en datakälla för en indikator över
utsläpp av kemiska ämnen.
51
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
9Källförteckning
EEA, 2010. The European environment, State and outlook 2010, Assessment
of global megatrends.
Energimyndigheten, 2012. http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/hallbarhetskriterier/Allmant/.
ETC, 2011. Progress in Sustainable Consumption and Production in Europe.
Indicator-based report. ETC/SCP working paper 1/2011.
Eurostat, 2001. Environmental taxes. A statistical guide.
Eurostat, 2009. The environmental goods and services sector. A data collection handbook.
Eurostat, 2011a. Sustainable Development in the European Union. 2011 monitoring report of the EU sustainable development strategy.
Eurostat, 2011b. Energy, transport and environment indicators. Eurostat
pocketbooks. 2011 edition.
Eurostat, 2011c. Economy Wide Material Flow Accounts. Compilation
Guidelines for Eurostat’s 2011 EW-MFA questionnaire. 31 May 2011.
Fischer-Kowalski, M., Krausmann, F., Giljum, S., Lutter, S., Mayer. A.,
Bringezu, S., Moriguchi, Y. Schutz, H., Schandl, H. and Weisz, H. (2011)
Methodology and Indicators of Economy-wide Material Flow Accounting.
State of the Art and Reliability Across Sources. Journal of Industrial Ecology
15(6):855-876.
IPCC, 1996. Revised 1996 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas
Inventories, Reporting Instructions (Volume 1).
Naturvårdsverket, 2010. Methods to assess global environmental impacts
from Swedish consumption.
Naturvårdsverket, 2012. Konsumtionsbaserade miljöindikatorer – Underlag
för uppföljning av generationsmålet. Stockholm. Naturvårdsverkets rapport
6483.
Naturvårdsverket (2012). Uppföljning av generationsmålet. Underlag till den
fördjupade utvärderingen av generationsmålet 2012. Naturvårdsverkets rapport 6504.
Naturvårdsverket (2012). Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Naturvårdsverkets rapport 6500.
OECD, 2011. Towards Green Growth: Monitoring Progress, OECD
Indicators.
52
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6503
Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet
SCB, 2000. Direct Material Inputs (DMI) and Domestic Material
Consumption (DMC) for Sweden 1987–1997.
SCB, 2009. Miljöindikatorer för omställning och rådighet över miljökvalitetsmålen.
SCB, 2010. MIR 2010:2 Miljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter.
SCB, 2011. Beräkningsmodell för bensin- respektive dieselförbrukning per
kommun.
Vårdguiden, 2012. Information om MRSA och antibiotikaresistens. Från
hemsidan: www.vardguiden.se.
Relevanta länkar:
EU:s hållbarhetsindikatorer finns på Eurostats hemsida, under Statistics och
Sustainable Development indicators.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/sdi/indicators
Miljömålsportalen
http://www.miljomal.se
Länk till EEA:s indikatorer
http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/
53
Förslag till indikatorer
för uppföljning av
generationsmålet
Underlag till den fördjupade
utvärderingen av miljömålen 2012
RAPPORT 6503
NATURVÅRDSVERKET
ISBN 978-91-620-6503-4
ISSN 0282-7298
Rapporten uttrycker nödvändigtvis inte Naturvårdsverkets ställningstagande.
Författarna svarar själva för
innehållet och anges vid
referens till rapporten.
HANNA BROLINSON OCH VIVEKA PALM
Inom ramen för fördjupad utvärdering av miljömålen
2012* har SCB haft Naturvårdsverkets uppdrag att föreslå indikatorer för generationsmålet och dess strecksatser.
Uppdraget redovisas i denna rapport.
I rapporten föreslås 22 indikatorer för att följa den
nationella samhällsomställningen och 7 indikatorer för
Förslag till indikatorer
för uppföljning av
generationsmålet
Underlag till den fördjupade
utvärderingen av miljömålen 2012
att följa Sveriges påverkan på global hälsa och miljö.
En viktig förutsättning för arbetet var att huvud-
HANNA BROLINSON OCH VIVEKA PALM
sakligen använda befintliga data och metoder samt företrädesvis indikatorer som redan ingår i något relevant
indikatorsystem.
Om indikatorer ska användas även fortsättningsvis
vid uppföljning och utvärdering av generationsmålet
bör SCB:s förslag ses som en start på ett mer långsiktigt
arbete för att få fram lämplig uppföljningsmetod.
*Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen
2012, Naturvårdsverkets rapport 6500
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna – Kaserngatan 14.
Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99, e-post: [email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: 08 505 933 40,
orderfax: 08 505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: CM Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
RAPPORT 6503 • JULI 2012