Goda levnadsvanor
Sömn
Nivå 1
Hel- eller halvgrupp
Målsättning:
Att inse att sömnen påverkar hälsan och välbefinnandet.
Presentation: Under puberteten växer kroppen snabbt och mycket, särskilt när man
sover. Då produceras en stor mängd hormoner, bland annat könshormonerna som styr
kroppens utveckling. Sömnen är viktig för utvecklingen. Sover man för lite kan man få
svårare att komma ihåg och lära sig saker. Det finns många andra funktioner i kroppen
som är beroende av vår sömn. Hjärnan behöver sömnen för att fungera bra. Om man
sover för lite känner man att man blir långsammare och segare i huvudet.
Immunförsvaret som skyddar oss från att bli sjuka, är beroende av att vi sover
tillräckligt. Det är också under sömnen som kroppen reparerar sig och bildar nya celler
så att man blir starkare och uthålligare efter träning. Att sova bra är dessutom ett av de
bästa skydden mot stress. Det är ganska stor skillnad på hur människors liv ser ut idag
mot bara för tjugo år sen. Idag kan man se på tv, chatta och spela datorspel dygnet runt
om man vill, även om det mesta i samhället är uppbyggt för att man ska gå upp tidigt på
morgnarna, jobba eller gå i skolan på dagarna och sova på nätterna. En anledning är att
hjärnan behöver ljus för att vi ska hålla oss vakna och att mörkret gör oss trötta.
Kroppen är alltså mer eller mindre inställd för sömn på natten och för att vara vaken på
dagen. Om man är uppe mycket på nätterna kan det ställa till det för kroppens
dygnsrytm. Ibland kan det bli svårt att vända tillbaka dygnet och kanske får man svårt
att sova över huvud taget. Hur mycket man behöver sova är olika från person till person.
Därför kan man inte jämföra sig med någon annan. En del är morgonpigga och
kvällströtta och tvärtom. En del klarar sig på sex timmars sömn, även om det är ovanligt,
medan andra behöver tio timmar för att må bra. En del som är kvällspigga och sover
mindre i veckorna, sover lite extra på helgerna. Det är en vanlig uppfattning att man
behöver mindre sömn ju äldre man blir. Men när man är i puberteten kan sömnbehovet
faktiskt bli större än vad det var tidigare. Det är mycket som händer i kroppen vilket gör
att man kan känna sig trött och att man behöver sova mer än tidigare. Man brukar känna
själv om man har sovit tillräckligt. Om man är trött och känner sig nedstämd, irriterad,
lättretlig, har yrsel eller svårt att koncentrera sig kan det vara tecken på att man sover
för lite.
FRÅGOR:
Hur många timmar behöver du sova för att känna dig pigg och utvilad?
Hur påverkas du om du får för lite sömn?
Har du svårt att somna? Vaknar du ofta på nätterna? Varför?
Är du morgonpigg/morgontrött, kvällspigg/kvällstrött?
Har du TV och dator på ditt rum? Påverkar användningen av dessa din vila och
sömn?
Finns det något annat som stör din sömn?
Sover du mer nu än vad du gjorde när du var yngre?
Eleverna läser igenom ”Sömn” (elevblad 4), i skolan eller hemma.
Parallellt med samtalen om ”Goda levnadsvanor” kan eleverna jobba med projekt:
Gör affischer/hälsotidning som ger goda råd angående hygien, kost, motion och sömn.
Goda levnadsvanor
Stress och stresshantering
Nivå 2
Hel- eller halvgrupp
Målsättning: Att definiera begreppet stress samt bli medveten om dess effekter och hur
man kan hantera stress.
Presentation: Stress utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. Vad som
är en stressor för en person behöver inte vara det för en annan, utan beror på personens
förmåga och självuppfattning. Stressorerna är situationer och utmaningar som
innefattar krav vilka individen upplever påfrestande. Stressorerna orsakar mental oro
med tankar på misslyckande, vilket i sig är mentalt uttröttande. Stressorer kan också
definieras som faktorer som kroppen uppfattar som larmsignaler, som man kan reagera
på med flykt, attack eller passivitet. Stressen kan vara positiv, och människan behöver
ett visst inslag av stressorer i lagom mängd. Att kortvarigt utsättas för stressorer stärker
hälsan och prestationen genom att stärka den så kallade stressmuskeln. För att
stressorerna ska ha positiv effekt behöver kroppen snabbt vila efter prestationen, och
stressorerna vara av varierande natur. Stressorerna kan vara såväl negativa händelser
och trauman, som positiva förändringar i livet och utmaningar. Negativa händelser eller
trauman är till exempel en psykisk kris, förlust av anhörig, ekonomiska problem,
problem med nära anhörig, sjukdom, att bli utnyttjad eller förbisedd, arbetslöshet och
bråk. Positiva förändringar kan vara att befordras, gifta sig, få barn, eller påbörja en
utbildning. Vissa stressorer kan vara positiva för somliga men negativa för andra, som
höga krav i skolan eller på jobbet, att göra en offentlig framställning, idrottstävlingar,
och bristande handledning inför en ny eller svår uppgift. Stressorerna kan vara av olika
art: fysiska, sociala och psykiska. Fysiska stressorer innefattar kyla, buller, virus och
smärta. Sociala stressorer är sådana som handlar om individen i dennes sociala
sammanhang, och kan bestå i arbetslöshet, giftermål, mobbning eller maktlöshet.
Psykiska stressorer är sådana som ställer empatiska krav, tankar på misslyckande, att
sakna kompetens, eller att med rädsla uppfatta något som ett hot.
FRÅGOR:
Känner du dig ofta stressad? Varför?
Kan stress vara positivt?
När är stress negativt?
Hur reagerar du på stress?
Hur hanterar du din stress?
Kan du göra något åt ditt liv eller dina tankemönster för att känna dig mindre
stressad?
Varför, tror du, är en del människor mindre stresståliga än andra?
Hur kan man få balans mellan stressande och lugnande moment i livet?
Eleverna läser igenom ”Stress” (elevblad 5), i skolan eller hemma.
Övning: Mental träning (under flik 4, t ex ”lugn”)
