Mot. 1971: 1192 9 Nr 1192 av herr Romanus m. fl. angående sexualundervisningen för vuxna. sexuallive t är för de flesta människor ett mycket väsentligt inslag i tillvaron. Det rymmer många positiva möjligheter men också stora problem. I synnerhet är detta fallet för människor med otillräckliga kunskaper om sexuallivet. Vi vet att vanföreställningar och missuppfatt· ningar på detta område kan vara en viktig orsak till hämningar och samlevnadssvårigheter på det sex uella området. Det är därför angeläget att samhället tillhandahåller en saklig, lättillgänglig och pedagogiskt upplagd sexualundervisning. sexualundervisningen i skoloma har länge varit otillfredsställande, trots att Sverige säkerligen hör till föregångsländerna på området. Där bör nu finnas goda förutsättningar för en successiv förbättring på grundval av det arbete som utfö rts av ut red ninge n rörande sexual· och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). Denna utrednings uppdrag är emellertid inskränkt till sexualundervisning och -upplysning inom skolväsendet och motsvarande åldersstadier. Emellertid behövs också under överskådlig tid sexualund ervisning för vuxna. Det stora flertalet vuxna har varken i skolan eller i hemmet fått en tillfredsställande sexualundervisning. Behovet av bättre sexualkunskap är väl dokumenterat , t. ex. i ut redningen o m sexuallivet i Sverige (SOU 1969 :2). Bristen på kunskaper o m såväl sex uallivets anatomi och fysiologi som de psykologiska sid orna av samlivet är påtaglig liksom beträffande preventivtekniken och könssjukdomarna. Vanfö reställningar är ofta fö reko mmande. En undersökning av ett urval av besökarna vid RFSU :s ( Riksförbundet för sexuell upplysning) rådgivningsklinik i Göteborg under tiden januari 1964 - april 1965 visar klart att behovet av sexuell rådgivning är stort. Omkring två tredjedelar av besökarna uppger att de haft besvär under mer än ett år före den aktuella konsultationen. Mer än en tredjedel har haft sina besvär under mer än tre års tid. De t påpekas i undersökningen att besvärstiden ofta sammanfaller med den hjälpsökandes hela sexuellt aktiva period. 70 procent uppgav att uppvä xtmiljö n varit sexualfientlig och endast l 5 procent att de hade växt upp i en miljö med en öppen och naturlig inställning till sexualiteten. Bristen på grundläggande sexuell info rmation i fråga o m det egna och det motsatta könets anatomiska och fysiologiska förhållanden är påtaglig hos alla grupper i undersökningen, oberoende av utbildningsnivå. Den starka tittströmningen och väntetidern a vid dc rådgivningsklin iker Mot. 1971 : 1192 lO som finns i dag (RFSU:s i Stockholm och Göteborg och Malmöhus läns landstings i Lund) är också tecken på att behovet av upplysning och rådgivning är stort. Förfrågningarna hos RFSU t. ex. rör ofta rent elementära fakta. Totalt har man på stockholmskliniken under 1969 haft ca 8 500 besök och på Göteborgskliniken ca 5 700. Den starka ökningen av könssjukdomar är ett annat tecken på bristande sexualk unskap. Trots de ansträngningar som görs för att förhindra kö nssj ukdomarnas spridning är ökningen kraftig. På tio år har antalet fall av gonorrt! mer än fördubblats (från ca l S 000 år 1959 till 34 600 å r 1969). Det finns givetvis flera skä l till detta, varav brist på kunskap om hur man sky ddar sig mo t smitta är ett. Även det stora antalet oplanerade graviditeter tyder på att det behövs mer upplysning om sexuaJlivet. Vidgad samhällsinforma tion Samhällets sexualupplysning måste vidgas till att omfat ta också vuxna. s ex ualundervisningen bör därfö r beredas utrymm e som ett särskil t ämne i den kom munala vuxenutbildningen. Sådana moment bör också finnas med i en kommande utbyggd föräldrautbildning. skolöverstyrelsen bör utfärda anvisningar för denna sexualundervisning för vuxna. Radio och TV är sjä lvfallet viktiga instrument för spridning av information i sex uella frågor och andra samlevnadsfrågor, vilket till en del redan påbörjats. Utvidgad råd givning Erfarenheterna från befintliga sexualrådgivningskliniker visar att dessa fylle r ett angeläget behov. sexualrådgivningskliniker bör därför finnas inom varje landstingsområde. Man bör emellertid överväga att samordna dessa med familjerådgivningsbyråe rna och med mödravårdscentralerna. sexuella problem är ofta en del av ett större komplex av samlevnadsproblem . l anslutning till besök vid mödravårdscentraler finns en naturlig anledning att meddela rådgivning i sexuella frågor, framför allt preventivrådgivning. Landstingen bör stimuleras att i den pågåe nd e försöksverksamheten med familjerådgiv ningen ta med sexualrådgivning, och anvisningar härför bör utarbetas. Utbildning av sexualrådgivare, vårdpersonal, lärare m. fl . Bristen på sexualkunskap är stor även hos vårdpersonal, ungdomsledare , lärare och andra kategorier som i vid mening har människovårdand e arbete. sexualkunskap bör därför bli ett väsentligt inslag såväl i samhällets grundutbildning för dessa kategorier som i fortbildningsverksamheten. Mot. 1971: 1192 11 Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) Den enda mer o mfattande utbildningsverksamheten i sexologi för vuxna och för ova nnämnda människovårdande kategorier har hittills meddelats av RFSU . På sikt är det givetvis inte tillfredsställande att ansvaret för detta skallligga på en enskild organisation. s exualkunskapen måste få sin välmo tiverade plats inom olika grenar av samhällets utbildningsverksamhet. Men under lång tid framåt kommer RFSU att inta en nyckelställning, både på grund av sin erfarenhet och på grund av sin möjlighet att vara föregångare . Samhället bör därför ge förbundets upplysningsverksamhet ökat stöd. Att ge bidrag till klinikverksamheten är närmast en uppgift för landsting och andra sjukvårdshuvudmän. Så sker också redan. Fö r upplysningsve rksamheten utgår sedan ett par år statsbidrag med 3 5 000 kronor under anslage t fö r Bidrag till sä rskilda kulturella ändamål. Det synes motiverat att RFSU ges en egen anslagspost under rubriken Ungdoms- och folkbildningsverksamheL För innevarande budge tår hade RFSU ansökt o m ett bidrag för upplysningsverksamhe ten på 160 000 kro nor. En höjning från nuvarande anslaget på 35 000 kronor är, som framgår av det föregåe nde, starkt mo tiverad. Med hänsyn härtill fö reslår vi att RFSU för budgetåret 197 1/ 72 ges ett sä rskilt anslag med l 00 000 kronor under rubriken Ungd oms- och folkbildni ngsve rksamheL Motsvarande besparing bö r därvid kunna göras under punk ten B 13 , Bidrag till särskilda kulturella ändamål, som föreslås höj t med to talt nära 3 miljoner kronor. Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag angående formerna för samhällets sexualunde rvisning för vuxna, och att därvid sä rskilt uppmärksammas behovet av utbildning i sexologi för olika katego rie r vårdpersonal , lärare, ungd o msledare m. n. liknande yrkeskategorier. Stockho lm den 27 januari 197 1 GABRIEL ROMANUS (fp) BRITT A BERGSTRöM (fp) INGEGERD FRiENKEL (fp)