Språkutveckling i förskoleklass
Förskoleklassen ska enligt skollagen stimulera elevers utveckling och lärande och
förbereda dem för fortsatt utbildning
9 kap. 2 § skollagen (2010:800).
Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat
talspråk, ordförråd och begrepp, sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar,
ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra samt utvecklar intresse för
skriftspråk och förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Enligt de
övergripande kunskapsmålen i läroplanens andra del (2.2) som även gäller för
förskoleklassen ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan
använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt och kan
använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade
på kunskaper och etiska överväganden. Enligt syftesbeskrivningen i kursplanen för
ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att
de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda
syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla
språket för att tänka, kommunicera och lära. Vidare ska undervisningen stimulera
elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges
möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika
slags texter och genom skilda medier.
Högläsning i hemmen minskar
•
1984 läste 80 % av föräldrarna för sina barn ca 30 minuter/dag
•
2003 läste 74 % av föräldrarna för sina barn. Lästiden hade
dock halverats till ca 15 minuter/dag.
•
2012 är siffran nere ca 35 % föräldrar som läser dagligen för
sina barn
Undersökning på uppdrag av läsrörelsen
• En sjuåring har i genomsnitt ett ordförråd på 7 000 ord.
• En 17-åring som läser och/eller lyssnar till texter och som
har blivit läst för som liten har ett ordförråd på 50 000-70
000 ord, men en 17-åring som inte läser har ett ordförråd på
15 000-17 000 ord.
• För att klara av ett vanligt vuxenliv, att hänga med i
nyhetssändningar, förstå en tidningsartikel och att kunna
följa instruktioner och anvisningar, krävs cirka 50 000 ord.
Boksamtal
”Att enbart läsa högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet,
ger emellertid inte några större effekter, varken för barnens
ordförråd, tidiga litteracitetsutveckling, medvetenhet om narrativa
strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa
grammatiska strukturer.”
Damber, 2014
”Bokläsning är överlägset för att föra in nya sammanhang och
begrepp.”
Caroline Liberg
Boksamtalets grunder
•
•
•
•
•
•
•
Öka textförståelsen
Utmana tankar och fantasi
Utvecklas som samtalare
Skapa relationer till boken
Skapa gruppkänsla
Skapa inre bilder av det lästa/ upplevda.
Reflektera, knyta an det lästa/ upplevda till
egna erfarenheter.
• Förståelse för textens ord och begrepp.
• Förståelse för det utvecklade språket.
• Förståelse för en berättelses struktur.
Goda läsare
använder smarta
lässtrategier
Sia Spåkvinnan
förutspår och gissar
vad
som ska hända
sen.
Klara Klargörare
reder ut oklarheter,
nya ord & uttryck.
Sammy
Sammanfattare
fångar in &
sammanfattar
med sitt lasso.
Frasse Frågvis
ställer frågor eller
svarar
på frågor om
texten.
Konstnären
Skapar inre bilder
av det
lästa. Aktiverar dina
sinnen.
Textkopplingar
”Jag undrar…”
• …vad tror du kommer hända?
• …vem tror du X är? Hur tror du X ser ut?
• …om det var något speciellt i boken som
du tyckte om?
• …om det var något som du inte tyckte
om?
• …var det något som var konstigt?
• …kommer du ihåg när du...?
Inre bilder
”Vår förmåga att skapa inre bilder använder vi då vi går in i
bokens föreställningsvärld. Vi kan tolka vår upplevelse med
hjälp av mentala bilder istället för med ord och tankar.”
Britta Stensson, 2009
För att lyckas som läsare behöver jag ha kunskap om böcker.
Vid skolstart behöver jag ha utvecklat relationer till böcker – positiva
upplevelser.
Jag behöver ha förstått VAD jag kan använda läsning och skrivning till.
Jag behöver också ha sett människor jag tycker om umgås med och ha
glädje av böcker.
Gemensam syn på läs- och skriv
inlärning i arbetslaget F-3
Helena Ackesjö, forskare och lärare vid
Linnéuniversitetet,
I studien ser Helena också att elever i
årskurs 1 ger uttryck för att de får göra om
vissa undervisningsmoment som de redan
gjort både i förskolan och i förskoleklassen.
Lärare i alla skolformer har en utmaning i att
befästa och vidareutveckla alla elevers
kompetenser och förmågor.
Vad ska man lägga fokus på i
förskoleklassen?
FONEM = SPRÅKLJUD
• Ca 30 st i svenskan
• Inte samma som bokstaven
• Medvetengör barnen om skillnaden
• Hur? T ex genom ” Bornholmsmodellen”.
Nuläge
•
Språkets betydelse i samhället kan
inte nog betonas!
•
Ca 20 % av alla elever i åk 9 riskerar
att hamna utför det demokratiska
samhället till följd av en bristande
språk-, läs- och skrivförmåga.
•
En god fungerande språk-, läs- och
skrivförmåga ger bättre
anställningsmöjligheter, ett friskare liv
och bidrar till ett mer demokratiskt
samhälle.
Hämtat från ”lärörelsen”
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i
slutet av årskurs 1
Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära
texter genom att använda ljudningsstrategi och
helordsläsning på ett delvis fungerade sätt. Genom att
kommentera och återge någon för eleven viktig del av
innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande
läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven
också uppmärksamma när det uppstår problem med
läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och
prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om
texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla
resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och
jämföra detta med egna erfarenheter.
Bedömningsstöd obligatoriskt att använda
Begrepp
I bedömningsstödet refereras till fyra olika typer av läsning.
Logografisk läsning: Eleven känner igen hela ord, till exempel sitt namn eller några
vanliga ordbilder som och, hej, jag, men har inte ”knäckt läskoden”.
Enkel ljudning: Eleven har ”knäckt läskoden” och ljudar ihop enskilda ljud till en
helhet.
Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar till en helhet.
Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter.
I kunskapskrav i årskurs 1 används begreppen ljudningsstrategi och helordsläsning och
i kunskapskrav i årskurs 3 används begreppen läsa med flyt, lässtrategier och
läsförståelse för att beskriva elevens läsförmåga.
Ljudningsstrategi i årskurs 1 avser framförallt enkel ljudning men kan även innefatta
avancerad ljudning, och lässtrategier är ett begrepp som både omfattar strategier för
avkodning och för förståelse. Även i begreppet läsförståelse ingår både
avkodning och förståelse. När det gäller helordsläsning som nämns i kunskapskrav i
årskurs 1 kan det vara både logografisk och ortografisk läsning. Med läsa med flyt
som finns med i kunskapskrav i årskurs 3 avses att eleven använder ortografisk
helordsläsning som avkodningsstrategi
Om läshunger
O mäktiga féer ge mitt barn i faddergåva
Inte bara skönhet, hälsa och rikedom
Och allt det där ni brukar komma stickande med.
Ge mitt barn läshunger
Det ber jag med brinnande hjärta.
Jag vill så gärna att mitt barn
Skall få i sin hand
Nyckeln till det förtrollade landet
Där man hämtar
Den sällsammaste av all glädje.
Astrid Lindgren
Bildpromenad
Bildpromenadenatt medvetandegöra bilden
1.
2.
3.
Vi pratar om det vi faktiskt ser i bilden. Vi tittar objektivt.
Vi tänker, funderar, gissar och samtalar om våra
föreställningar. Vi tittar subjektivt.
Vad kan vi dra för slutsats? Vad kan vi förvänta oss att
det handlar om? Vad kan hända på nästa sida?
Metod bildpromenad
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Föder boken med ord
Aktiverar barnens förförståelse
Utvecklar ordförråd
Skapar flera ord än de som står i texten
Skapar gemenskap med boken
Skapar nyfikenhet
Utvecklar kritiskt tänkande
Synliggör bilden och bildens betydelse
Medvetandegör bildens eget språk
Utvecklar strategin att ta stöd av bilden för att förstå texten
Är rolig
Kan användas oavsett vilket språk undervisningen bedrivs på
Är en tolkning- det finns inga rätt eller fel
Utvecklar förmågan att iaktta
Utvecklar det egna bildskapandet och bildberättandet hos eleverna
Utvecklar fantasi
Utvecklar förmågan att uttrycka sig
Läslyktan syfte:
• LYSSNA
• SAMTALA OM TANKAR FRÅN TEXTEN
• LUST
Postitlappar
1. ”svåra” ord, nyckelord för att göra texten elevnära
2. Tre samtalsteman
3. Workshopsidéer som knyter an till boken
Struktur
• Bjuda in barnen
• Högläsning
• Modellering
• Workshop
• Återkoppling
Bjuda in till lyssnade
• Samla barnen
• Skapa stämning
• Lästron, lässjal
• Tända läslyktan
Modellering
• ”Läsa” boken igen
• Pedagogen modellerar
”Text – till - självkoppling”
• Barnen lyssnar
• Samtal
• Strategier
• Minilektion
Workshop
• Läshörna
• Aktivitetshörna
• Dramahörna
• Läs- och samtalshörna
• Rit- och skrivhörna, dator
Återkoppling
• Spela teater
• Visa
• Läsa
• Dela med sig av boksamtalet
Hur gör vi?
•
•
•
•
•
•
•
Vilka?
När ?
Hur många böcker?
Vilka böcker?
Vilka gör vad?
Information till föräldrar?
Dokumentation?
