Ljungskile-Lund 2014-03-23
Ljungskile SK:s samhällsnyttovärden.
Värderingen i ekonomiska och andra
avseenden i relation till Uddevalla kommun
och regionen
Innehåll
1.
Bakgrund, syfte och metoder
2.
Fakta om Uddevalla kommun och kommundelen Ljungskile
3.
Sportsektorn inom kommunen
4.
Skiss till sporttillväxt för all sport i Uddevalla och i Ljungskile
5.
De olika formerna av värden som socialt kapital m.m. i en
kommun
6.
Ljungskile SK värden - dess olika delar
7.
Icke-monetära värden i alla relationer
8. Diskussion om hur olika ekonomiska och andra värdeskapande
flöden kan beräknas för både Ljungskile SK och dess effekter på
kommunen Uddevalla
9. Totala kalkyler för klubben 2013 jämfört med 2018
Bilagor
IdrottsEkonomiskt Centrum
Ordförande Björn Anders Larsson 0762-483056
www.idrottsekonomisktcentrum.se
Sammanfattning
Sportsektorn i Uddevalla kommun skapar enligt
riksnittberäkning 390 mkr i sportekonomi ( BNP) år 2013
Fotbollsekonomin i hela Uddevalla kommun med bredd,
elit och publikintäkter, massmedia, konsumtion vid event
etc. är ca 40 mkr per år som ger c:a 8 mkr i kommunala
skatteinkomster
Kommunala skatteinkomster från all sport i Uddevalla är
ca 80 mkr per år
Samhällsnyttovärdena är summan av de vanliga monetära
värdena och informella, sociala, kulturella och
profilvärden och andra positiva effekter som idrotten i
Ljungskile SK skapar varje år.
LSK har 2013 c:a 570 medlemmar och en bred
fotbollsverksamhet (elit o bredd, herr o dam ) och en lång
fotbollstradition, vilket även gäller Uddevalla som helhet.
Ljungskile SK har intäkter på 15 mkr (2013) och skapar
därmed ca 3 mkr per år i skatteintäkter till Uddevalla
kommun
Ljungskile SK skapade 2013 monetära värden 15 mkr plus
sociala värden i omvärlden 40-60 mkr d.v.s. totalt 55-75
mkr
Ljungskile SK kan beräknas vid fortsatt spel i Superettan
2018 skapa 25-30 mkr i monetära värden och 130-150 mkr
i sociala värden per år d.v.s. totalt 155-180 mkr
1. Bakgrund, syfte och metoder
IdrottsEkonomiskt Centrum IEC har ombetts att analysera idrottens nyttovärden i den
verksamhet som utförs av Ljungskile SK. Denna analys rapporteras här efter en kort period av
insamling och rapportering. Arbetet har skett med ett mindre ekonomiskt stöd från LSK men
bygger också på den samlade erfarenhet och de allmängiltiga nyckeltal som IEC har utvecklat
under tjugo års verksamhet. Rapportbanken består av ett hundratal analyser, föredrag och
artiklar mm. Metoderna har utvecklats under de senaste åren som en stegvis förbättring från
att några samband belystes till att den presenterade bredden uppnåtts. Följande kommuner har
på detta sätt analyserats i tidsföljd: Lund, Båstad, Jokkmokk, Lycksele, Överkalix,
Katrineholm, Tingsryd , Landskrona och Oskarshamn.
Förenklade analyser av kommuners sportsektorer har därutöver genomförts i flera
distriktsförbund (DF) samtidigt de senaste åren nämligen Skåne, Norrbotten, Västerbotten,
Gästrikland, Uppland, Södermanland och Halland.
IEC är en ekonomisk förening med ett nätverk av forskare, idrottsledare mm som utför
analyser, föreslår strategier för utveckling och förbättring och deltar som experter och stöd vid
genomförandet av idrotts- och annan sportrelaterad utveckling.
Metoder
Metoderna här definierar sportsektorn som en global bransch inom idrott, övrig sport och med
näraliggande branscher med nära anknytning till sport (flera av dess branscher är miljardstora
branscher bara inom sport). Här beskrivs den samlade sportsektorn med exemplifierande data
internationellt och om Sveriges sportsektor. Detta sker för att läsaren skall se sportsystemets
bredd i samhället. Därav följer också att sportens värden d.v.s. dess effekter uppstår i nätverk
runt det vi betraktar som en viss sport t.ex. fotbollen (och dess fysiska och mänskliga
organisering). Effekterna av sport kan enkelt beskrivas som bl.a. följande:
- Alla åldrars fysiska deltagande och de effekter som uppstår hos individerna
- De samlade folkhälsoekonomiska effekterna
- Platsens, ortens, stadens, regionens livsmiljö och attraktivitet (upplevd sportstad - region etc)
- Produktion och konsumtion stimuleras, Bruttokommunprodukt (BKP) skattekraft och
skatter
- Besöksnäringen stimuleras
- Betalda jobb uppstår med ca 1,6 jobb av varje miljon kr i BKP i regionen
Sammantaget tecknar vi nu en bild av the sport-industry som en dynamisk tillväxtbransch
såväl i Sverige som globalt och som består av olika samhälleliga fenomen men med en allt
mer tydlig samhällsekonomisk tyngd som ett framträdande drag. Dess BNP-storlek är om vi
beräknar den enligt de metoder som Europarådet använder 70 mdr kr. i Sverige (2 % av BNP)
och för den globala BNP inom sport-industry enligt IEC`s beräkningar 5-6000 mdr kr. varav
1700 mdr i USA, 600 mdr i Japan, 450 mdr i Tyskland och totalt i dagens EU ca 1900 mdr.
I Sverige arbetar definierat på detta sätt drygt 100 000 årsarbetare i sportbranschen.
Det breda perspektivet på idrott och sport i Sverige är således att den inte bara är en frivillig
folkrörelse med 20 000 föreningar och stödjande förbund eller en offentlig uppgift med
statsbidrag via RF och med 290 kommuner som driver en mängd fritids- och
idrottsanläggningar. Den är också en sektor med privat konsumtion, investeringar från andra
aktörer än kommunerna, med export och import (även export av tjänster i form av
internationella idrottsstjärnor där Sverige är mycket aktivt) och med flera tusen privata företag
som helt eller till stor del säljer tjänster, anläggningar och produkter till idrott och övrig sport.
Tillväxten varje år är enligt IEC`s bedömning större än BNP-tillväxten. Vid dagens BNPtillväxt på i genomsnitt 2-3 % per år tolkar vi tillväxten i sportsektorn till 4-5 % d.v.s. den
ökar sin andel av BNP år för år. Antalet företag, firmor, enskilda näringsidkare (med Fskattesedel) i Sverige som arbetar i sportbranschen kan bedömas till mer än sin andel 2 % av
BNP. Vi anger här antalet till ca 18 000 eller fler med dominans av
småföretag/försörjningsföretag som drivs av elitidrottare, tränare, funktionärer etc. Här finns
också en del av sportbranschens problematik med ojämna, osäkra inkomster och oklara
skatteregler- ett problem som inte diskuteras i denna PM men som kräver bättre lösningar än
de vi ser idag.
Produktionen av fysiska sportprodukter i Sverige var fram till 1970-talet bred i flera branscher
(metall, plast, trä), riktades mot de flesta sporter och var regionalt utspridd.
Konsumentvaruindustrin kom emellertid att till stor del slås ut i Sverige under industrins
omvandling och koncentration till bl.a. producentvaruindustrin och personbilar. Det berodde
ofta på att sportföretagen var små med internationella mått (det fanns t ex flera svenska
tillverkare av skridskor, skidor, bollar etc) och dålig svensk kompetens i
konsumentvarumarknadsföring, särskilt internationell sådan. I andra avancerade
industriländer skedde inte en lika stark utslagning utan vi kan fortfarande se ett stort antal
innovativa sportproduktföretag i USA, England, Tyskland och Japan. Produkternas fysiska
produktion sker oftast i Kina, Indien etc men ägande av varumärken, utveckling, design,
marknadsföring mm finns i de ledande industriländerna och särskilt USA. Tjänsteföretag som
arbetar som agenter, jurister, affärskonsulter, med sponsring, reklam och framför allt
mediaföretag med många anställda i sportbevakning etc har vuxit fram men även här
domineras världsmarknaden av stora internationella företag. Denna obalans d.v.s. att Sverige
ännu inte har utvecklat särskilt många företag med globala varumärken, byggföretag som
internationellt bygger arenor, utför internationella konsulttjänster, utövar sjukvård och rehab
inom sport, sänder sport i TV internationellt etc bedömer vi kommer att förändras i takt med
ökat nyföretagande och genom att denna attraktiva bransch förhoppningsvis drar till sig
innovatörer, entreprenörer och riskkapital. Vi tror också att en sådan kommande utveckling
kan stimuleras och därmed påskyndas.
Sportsektorn är sammansatt av flera olika delsektorer vilket illustrerar hur vi definierar
sektorn:
Idrottsföreningarna
Metoder för ledning, management mm,
Utrustningar, redskap (hästsport, båtsport, motorsport etc).
Anläggningar, inredning, teknik i anläggningar ägda av kommuner eller andra aktörer
Media, IKT-system, TV-teknik, Marknadsföring.
Kläder, skor, andra sportartiklar.
Mat och drycker för träning, vila och tävlingstillfällen.
Fysiologi, medicin, rehab etc. med inriktning på olika sporter. Oklara gränser till hälsosektorn.
Sportturism, natursporter, boende, träningscamps .
Transporter, fordon, släp etc. för olika sporter
Spel på arenor, i butiker, via Internet etc.
Försäkringar, säkerhets- och trygghetsteknik mm i sporter
Energiförsörjning, speciell produktion och distribution inom olika sporter (förnyelsebar energi
mm).
Finansiering, bankservice, betalsystem mm inom olika sportbranscher (golf, alpint, segling
etc).
Grossister, detaljister, e-handel inom sporter.
Tränare, coacher, ledare i alla sporter, deras utbildning, fortbildning, tjänster. Agenter,
rådgivare, finansiell - och karriärplanering för unga tävlande och elit.
Vi beräknar i denna rapport inledningsvis de ekonomiska effekterna och därmed också jobboch skatteeffekterna av sportsektorn. Under senare år har det i allt fler länder etablerats
metoder för en hyggligt säker analys av sportsektorns ekonomi i nationalekonomiska termer
(makroekonomiska). Redan på 90-talet arbetade Europarådet dock med fråga under Sports
Council i Strasbourg. Där bildades en kommitté ”The Committee on the Economic
Significance of Sports” redan 1990. Björn Anders Larsson var Sveriges representant i denna
grupp och under tre år arbetades där med definitioner och slutsatser om sportens ekonomi.
Man kunde på ett hyggligt sätt fastställa gränssnitten mellan sport och kringliggande näringar
(via bl.a. grovt bedömda satellitkonton i nationalräkenskaperna) och vad som skulle
inkluderas i sportsektorn (sportnäringen, sportbranschen). Vi tydliggjorde också
motionssektorn och friluftslivets olika delar. Vi kunde konstatera att sportredskap, skor,
anläggningar med service och deras specifika och allt större resurser (alpinsport, båtsporter,
hästsport, motorsport t ex), resor, boende, massmedia inom sport etc skapar många produkter
och tjänster vilket ger kostnader för sport men också många jobb inom denna samhällssektor.
Senaste åren har Westerbeek (NL/AUS) framträtt som internationellt ledande ekonom i detta
arbete. IEC har haft kontakt med den kontinuerliga metodutvecklingen under två årtionden
och kan numera jämföra med och lära av motsvarande ekonomiska beräkningar för den
näraliggande branschen besöksnäringen. Där finns nu rutiner inom nationalräkenskaperna
med s.k. satellitkonton (näraliggande olika delbranscher som restaurang, olika transportslag,
hotell etc). Senare års litteratur i marknadsföring har nu vidgat analyserna av sport till att
omfatta ett femtontal delsektorer och i USA beräknas då sportsektorns Gross Domestic Sports
Product (GDSP) till 3000 mdr kr (enligt David K.Stotlar i Developing Successful Sport
Marketing Plans, 2009 som refererar till en mätning av Plunkert Research, 2007). Detta
motsvarar exakt Sveriges BNP och 3 % av USAs BNP. I en annan beräkning inom EU anges
sporten med olika delbranscher omfatta 4 % av EUs ekonomi (www.eu.com). I analyserna
nedan arbetar vi med 2 % -definitionen av vad som ingår i sportsektorns ekonomi och därmed
dess lönebetalda verksamhet.
Det är intressant med sportsystemets gränser. Hur skall vi räkna?
Se här ett utdrag ur min recension av sportlitteratur från USA och där världens sportsektor
synliggörs. Matthew T. Brown, Daniel A. Rascher, Mark S. Nagel, Chad D. McEvoy ,
Financial Management in the Sport Industry (2010):
In Chapter 1 the authors discuss the overall economics of the sport industry and different definitions of where
the boundaries should be drawn to other industries. This discussion ends up to a calculation of the size of the
industry. Direct activity in sports entertainment and recreation, sport products and sport support organizations
counts to 150 billion dollar by 1997 (Meek) and with secondary activity included 260 billion. These values
correspond today 14 years later to the volume 280 respective 450 billion if we calculate with a growth of 4 %
per year in the sport industry. Other estimates give us lower values. My organization IEC calculates the US
sport industry 2010 to 2-3 % (depending on definitions) of the US GNP which means 300 or 450 billion.
Compare this with the calculations in David K. Stotlar , Sport Marketing Plans , 2009,where the first chapter
describes the sport industry and confirm several other measurements the last three years on the size and
structure of the sport industry in USA. The sport industry produces and consumes according to Stotlar a partial
GNP (Gross National Product) of $410 billion ( 2007) This compared to Sweden which is roughly 1/33 of the US
economy and population gives us the estimate we already have on 60-65 billion SwCrs GNP in Swedens sport
industry and the same proportional size in other Nordic countries. Stotlar concludes that “ sport .. ranking it
among America`s largest industries”. Sport industry calculated in this way creates 2 % of the US and the Nordic
economies measured by GNP.
De olika näringar som ingår i sportsektorn kan beskrivas på följande sätt:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sportturism
Sportutrustningar
Sportbeklädnad
Amatörsportandets alla föreningar och resurser
Professionell sport alla föreningar, företag och resurser
Rekreation, friluftsliv
Sport i skolor
Sportadministration i kommuner
Sporters marknadsföring & media
Sporttjänster för sponsorer, agenter etc
Sporternas förbund och institutioner i övrigt
Från Fundamentals of Sport Marketing, ( Pitts, Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson
Ett sätt att definiera näringslivet i sport är att lista svenska exempel på sådana sportrelaterade
företag. Denna branschförening ,Sportforum, visar exempel på intressanta företag:
adidas Sverige AB
Amer Sports Sverige AB
Asics Sverige AB
BA Sportprodukter AB
Backcountry Equipment AB
Bagheera AB
Bios AB
Champion Northern Europe AB
CombiSport AB
Competition, AB
Cross Sportswear International AB
Didriksons AB
Ejendals AB
Five Seasons Försäljnings AB
Gerisale AB
Granqvists Sportartiklar AB
Haglöfs Scandinavia AB
Halti Sverige AB
Hefa AB
Helly Hansen AB
Intersport AB
Interski AB
JO Sport AB
L-Fashion Group
LL Agenturer AB
Lundhags Skomakarna AB
Martin Magnusson & Co AB
Merrell Sverige
Nike Sweden AB
Nike Bauer Hockey AB
Nordic Trade DG AB
Normark Scandinavia AB
Outside Scandinavia AB
Puma Nordic AB
Reebok Jofa AB
Renew Sports Sweden AB
Röhnisch Sportswear AB
Scott Svenska AB
Seger United AB
Silva Sweden AB
Sporthaus Moxter AB
Sportmarket AB
Stadium
Svenska Select Sport AB
Szamer Sport AB
Team Sportia
Tennis Fashion AB
Viking Footwear AB
Åre Agentur AB
I en växande sportregion och i stora sportkommuner kan vi vänta oss att listans typ av företag
finns eller kommer att etableras i takt med fortsatt snabb tillväxt i sportsektorn.
En invändning mot beräkningar av effekter på skatteinkomsterna i en kommun, landsting,
nation finns i användningen av BKP/BRP/BNP för skatteberäkningen. På nationell nivå
känner vi igen att f.n. ca 48 % BNP går till offentlig sektor i skatter och avgifter. BNP mäts i
nationalräkenskaperna (hos SCB) dels som totalt förädlingsvärde i all (bokförd och formell)
verksamhet dels som alla inkomster till alla individer och organisationer. På regional
landstings- och kommunal nivå är mätningen mer komplicerad. Produktion sker t ex i en filial
i en kommun men bokförs i företagets redovisning på annan ort, löntagare på en arbetsplats i
en kommun men bor i en annan kommun. Konsumenten bor i en kommun men konsumerar
varor och t.ex. sportupplevelser i en annan kommun. Detta gör att variationen t ex olika
kommuners BKP och deras lokala skatteinkomster ( t.ex. kommunalskatt på inkomst). SCB
försöker korrigera de beräkningar som görs av BKP för dessa mätfel men siffrorna är
fortfarande osäkra. Ett exempel på mer korrigerad mätning till ”verklig” produktion i
kommunen utgör vattenkraftstationer där nu Jokkmokk kommun tillgodoräknas de stora
värdena (teoretiskt tillförda men inte skattemässigt) som skapas i dess älvar och därmed
uppnår mycket hög BKP per capita. Den produktion som sker i en kommuns sportevent leder
till komplicerade kedjor av köp från underleverantörer som har löneutbetalningar och som
köper från andra leverantörer etc. Ölkonsumtionen i sportevent leder till serveringsarbete,
transporter mm lokalt men ofta till produktion på annan ort. Mediabevakningen sker ofta av
teknik och personal som bokförs på andra orter (t ex i Sth vid stora event lokalt som
Vasaloppet) etc.
Vår ståndpunkt i denna problematik är att vi visar de genomsnittliga skattekvoterna för stat
(20% totalt för moms, soc.avg. mm), landsting (ca 10%) och kommuner (20%) på
idrottsevenemangens i en föreningsarena eller event som kommunen får (skulle kunna få) om
alla sysselsatta och betalda i evenemangen i kommunen betalade sin inkomstskatt i den
kommunen. Ett skäl till att vi använder detta genomsnittsantagande är att vi inte heller kan
veta vilka inkomster kommunens invånare har av sportrelaterat arbete i andra kommuner. Vi
visar helt enkelt den potentiella skatteinkomst av alla sportrelaterade betalningar, inkomster
etc i en kommun.
2. Fakta om Uddevalla och kommundelen Ljungskile
Uddevalla har 52 800 (ca) invånare vilket utgör 0,55 % av landets befolkning.
Bruttonationalprodukten BNP i Uddevalla kommun som vi försöker beräkna för kommunen
(som BruttoKommunProdukten BKP) är ca 20 mdr kr (16-24 mdr). Intervallet används för att
visa att BKP- beräkningen varierar i landet. Antalet företag (inkl F-skattesedlar) är räknat
enligt riksgenomsnitt ca 5000 st. varav ca 100 (enligt riksgenomsnitt) är sportföretag i någon
mening ( inkl. F-skattesedlar).
Ungefär 26 000 invånare är sysselsatta inräknat också deltidsarbetande. Kommunen har ca x
föreningar av olika slag (genomsnittligt skall det vara ca 1500 st. varav ca 110- 120
idrottsföreningar).
Uddevalla näringsliv.
Stark entreprenörsanda och ett nära samarbete mellan kommun och näringsliv eftersträvas i
Uddevalla. Detta yttrar sig i projektet Entreprenörsarenan, Högskolecentrum Bohuslän, och
Företagarföreningen. Det är några av de verksamheter som erbjuder stora möjligheter att
nätverka, men också att få inspiration och kunskap till ett fortsatt företagande. Uddevalla är
ett regionalt centrum för handel och utbildning. Här finns Sveriges största gymnasieskola.
Torp köpcentrum är ett av Sveriges största köpcentra. Antalet företag ökar varje år med ca 100
- 150 och idag finns ca 5000 företag i Uddevalla kommun.
Ett maritimt centrum avses attrahera besökare och företag från omvärlden. Målet är att
etablera Uddevalla som modell för det goda livet vid havet. Den maritima strategin
kännetecknar Uddevalla vision 2040. Inom strategin finns sju nyckelområden; stadsförnyelse
och boende, infrastruktur och transport, hamn och sjöfart, maritimt
näringsliv, kompetensförsörjning och FoU, besöksnäring och handel, miljö.
Kommundelen Ljungskile enl. Wikipedia:
Ljungskile är en tätort i Uddevalla kommun. Ljungskile genomkorsas av Bohusbanan, samt
motorvägen E6 och har från- och tillfartsvägen länsväg 167 mot Lilla Edet.
Den bildades vid kommunreformen 1952 och bestod av de tidigare kommunerna Ljung,
Grinneröd och Resteröd och uppkallades efter centralorten Ljungskile.
1971 blev den en del av Uddevalla kommun.
I Ljungskile tätort bor ca 3 900 invånare och inkl två omgivande församlingar finns 6000
invånare (motsvarar Ljungskile kommun före kommunreformen).
Orten är bland annat känd för fotbollslaget Ljungskile SK som sedan 2009 spelar i Superettan
och som under två säsonger spelat i Allsvenskan: 1997 och 2008.
I Ljungskile finns också Ljungskile folkhögskola, en av Sveriges största folkhögskolor, grundad
1923.
3. Sportsektorn inom kommunen
Sportsektorn i Uddevalla med hushållens konsumtion, föreningar, förvaltningar, arenor,
lärare och ledare, sportrelaterade företag är ca 390 mkr och sysselsätter ca 500 årsarbeten och
eftersom jobb i denna sektor består av deltids- och säsongjobb är antalet som har större delen
av sin inkomst från sektorn kanske 700 personer ( enl. nyckeltal för riksgenomsnitt enl.
IdrottsEkonomiskt Centrum och BA Larsson). De vi kan beräkna som ”sportföretag” utgör
enligt riksgenomsnittkalkyl 100 sportföretag (butiker, serviceföretag med F-skattesedlar och
inkomster från sportrelaterad verksamhet etc).
Skattekvoten på denna sport- BKP är i analysen avrundad till 20 % till kommunen d.v.s. 80
mkr, 10 % till regionen d.v.s. 40 mkr och 40 mkr d.v.s. 20 % till staten (främst soc.avg. och
moms). Den totala skatteinkomsten från all sport är således ca 50 % av sport-BKP 390 mkr
d.v.s. 195 mkr .
Några av de största idrottsföreningarna i Uddevalla
LSK har 2013 c:a 570 medlemmar och en bred fotbollsverksamhet (elit o bredd, herr o dam )
och en lång fotbollstradition, vilket även gäller Uddevalla som helhet. Omsättning 15 mkr per
år.
Målet är att uppfattas som ”Bohusläns elitlag i fotboll”. LSK rangordnas f.n. som landets
24:e bästa i fotboll.
Hemmaarena är den egna Skarsjövallen med publikkapacitet för 4500 åskådare samt
träningsplaner, inkl. konstgräsplan, och klubbhus.
Publiksnitt senaste året är 1200 personer. 280 ungdomar deltar i träning.
Elitgruppen är 40 personer.
Medarbetare med lön uppgår till 3-4 årsarbeten på arenan , 2-3 årsarbeten som sportchef,
tränare mm och 21 spelare med olika andelar lön etc.
IK Oddevold , 845 medlemmar , omsättning 9 miljoner 2012 ( 2013 ung. samma men
bokslutet för 2013 var inte klart ). Bildad 3 juli 1932.
Hemmamatcherna spelas på Rimnersvallen, men man har utöver denna den egna nybyggda
anläggningen Thordéngården. Där finns det klubbhus, träningsanläggning, matchplaner m.m.
Oddevold har en utbredd ungdomsverksamhet med ungdomar som håller sig väl framme i
Sverige.
Bra ungdomsverksamhet verkar viktigt i klubben som kanske hjälps av Elitidrottsgymnasiet
(Fotboll, Handboll, Friidrott och Simning) i Uddevalla.
Gymnastikföreningen Kroppskultur – förkortat GFK och Kropps i dagligt tal –
bildades 1920. 14 år senare kom handbollen på allvar in i bilden GFK har ungefär 620 aktiva
handbollsungdomar
IFK Uddevalla, 600 medlemmar, omsättning 1.9 miljoner
Bohusläns Motorklubb är en landets ledande inom sina motorsporter med betydande volym
av medlemmar och publik.
I Uddevalla finns en mer än 150-årig tradition av organiserat idrottsliv. Sveriges näst äldsta
idrottsförening, Bohuslänska Curlingklubben, startades här redan 1852.
Idag finns här ett 80-tal föreningar som driver en aktiv verksamhet inom både bredd-,
motions- och elitidrott. För detta finns flera kommunala och föreningsägda anläggningar samt
fjäll och fjord att röra sig i.
En utveckling av idrottslivet sker enligt det
Idrottspolitiska handlingsprogrammet som fastställdes 2003.
Några idrottsanläggningar i Uddevalla
G:a Idrottshallen är en av Uddevallas äldsta inomhusarenor.
Här finns en stor hall (19x38 meter), en mindre hall (9x22 meter), omklädningsrum, sitt- och
ståplatsläktare. Brottning, tennis, badminton, volleyboll och innebandy är exempel på några
idrotter som bedrivs i hallen.
Rimnershallen med en yta på 8.500 m² och plats för 1.400 personer, invigdes i februari 2011
friidrott, gymnastik och styrketräning
två bollhallar
en elva meter hög klättervägg samt bouldervägg
café
Rimnersvallen utomhusarena för friidrott och fotboll.
6 rubtan löparbanor
stor gräsplan 105x65 m
3 längdhoppsgropar, stav/höjdhopp
3.000 sittplatser och 500 ståplatser under tak
Walkesborgsbadet
Motions-, tränings-, tävlings- och handikappsimning i 25 m bassäng
Simskoleverksamhet
Familjebad
Babysim, Wet Vest och Vattengympa
Bastu och solarium.
I Träningshallen finns utrustning för styrketräning, motion, friskvård och rehabilitering.
De olika näringar som ingår i sportsektorn kan generellt belysas på följande sätt vilket belyser
alla de olika verksamheter som stöder idrott och övriga sporter i samhället:
* Sportturism
* Sportutrustningar
* Sportbeklädnad
* Amatörsportandets alla föreningar och resurser
* Professionell sport alla föreningar, företag och resurser
* Rekreation, friluftsliv
* Sport i skolor
* Sportadministration i kommuner
* Sporters marknadsföring & media
* Sporttjänster för sponsorer, agenter etc
* Sporternas förbund och institutioner i övrigt
(Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA
Larsson)
Utveckling
Kommuner kan öka sin idrotts- och sportsektor genom en profilering på någon eller några
sporter med elitnivå, tävlingar med elit från landet och internationellt, därmed ökad bredd i
dessa sporter etc. Antalet årsarbeten i sektorn kan öka från ca 650 årsarbeten även med ökad
bredd i form av fler sporter och fler föreningar. De årliga idrottsinvesteringarna för att
vidmakthålla och även i fortsättningen öka aktivitet i sport bör i genomsnitt uppgå till ca 40
mkr per år.
4. Skiss till sporttillväxt för all sport i Uddevalla och Ljungskile
Sportsektorn (all konsumtion, investeringar per år) i Uddevalla uppgår f.n. till ca 390 mkr.
Detta uppstår genom alla invånares konsumtion av sport d.v.s. utrustning, medlemskap,
sportrelaterade resor, avgifter, biljetter, sportmtr. etc (genomsnitt för landet enl. IEC).
De nuvarande ca 650 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca
300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget
samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir just nu med nuvarande
sportstrategi per år totalt 40 mkr till kommunen i skatteintäkter. Genom en samverkan mellan
många aktörer i kommunen kan denna sektor växa till mer än 1000 årsarbeten om 5-6 år.
En ökning med 350 jobb ger 350 x 120 000 kr i ytterligare kommunalskatteinkomster d.v.s.
= 42 mkr mer per år än 2013. Detta kan skapas genom att individer, föreningar, företag och
offentliga aktörer riktar sina nuvarande resurser till ett antal nya projekt men också till
nuvarande sportverksamheter.
Strategi för utveckling av idrott, sport och friluftsliv i Uddevalla
Se det nu gällande idrottspolitiska programmet och analysen av kommunens idrott,
friluftsliv etc.
1.Vidareutveckling av idrottskommunen Uddevalla med några starka elitsporter
mycket stark fotboll ,handboll, simning, båtsporter, bordtennis, innebandy, golf mm
och de arenor som dessa behöver och som samtidigt skall skapa mer sportintäkter
såsom biljetter, mat, dryck, försäljning av varor och tjänster.
2. Arenor som innehåller många funktioner och där fotboll är den profilskapande
sporten och strategin för fortsatt utveckling och attraktivitet.
3.Tillväxt i idrottsorterna med elit- och breddsport, motion i alla former för alla åldrar,
skolidrott mm
4.Natur - och friluftskommunen med företag och infrastruktur för bad- och båtliv,
fiske, bad, bär- och svampplockning skidåkning, vandring, övernattning i tält,
vindskydd etc
Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn och alla dessa insatser skapar sektorns utbud
av verksamheter:
Anställda yrkeskunniga i föreningar, kommun och företag
Frivilliga funktionärer etc i föreningar och event
Ledare och styrelseledamöter i föreningar
Idrottande aktiva som har mindre eller större inkomster
Olika anställningsformer, praktik mm, lönebidrag etc från Af, kommunen etc
Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra
idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av
sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess
jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd.
5. De olika formerna av värden som socialt kapital mm i en kommun
Diskussionen här är ett försök till pedagogisk förklaring av hur relationer är mellan en
idrottsförening och det omgivande samhället. Vi bör också inse att föreningen kontinuerligt
befinner sig i samhällets alla verksamheter. Det går inte att förstå en kommun utan
idrottsföreningens och alla andra föreningars nätverk. På samma sätt som att vi inte kan förstå
kommunen utan dess familjer och hushåll som utgör samhället.
Här är texter från kommunens egen presentation:
LIV i Uddevalla präglas av det goda livet, mångfald, samt mänsklig tillväxt.
DET GODA LIVET
Miljön är och har sedan länge varit vårt gemensamma ansvar och en förutsättning för liv. I
Uddevalla produceras varor och tjänster med miljön i förgrunden och med en överlägsen
kvalitet som resultat. Utveckling och bebyggelse av stad och land görs utifrån ett hållbart
samhälle där det offentliga och privata tillsammans värnar miljön och det goda livet.
MÅNGFALD
Mångfald och mångkultur präglar Uddevalla. Demokrati och social rättvisa är basen, där alla
ska ha möjlighet att delta i det sociala livet. Mångkulturella yttringar leder till en härlig och
frisk egenkultur skapad av idérika människor. Den biologiska mångfalden i luft, mark och
vatten värnas och är en förutsättning för allt liv och hållbar utveckling.
I OCH VID VATTNET
Bäveån är nu integrerad med stadskärnan. Uddevallas flera mil långa kust gör att havet är
tillgängligt som offentlig miljö samtidigt som boende nära havet har möjliggjorts i allt högre
grad.
MÄNSKLIG TILLVÄXT
Genom att ta tillvara alla medborgarnas kunskap och kompetens har vi skapat en större
upplevd trivsel och en känsla av meningsfull påverkan. Det mänskliga mötet och tron på
människans förmåga är en viktig förutsättning för att främja utvecklingen av god livskvalitet.
Vi skapar arbete och tillväxt - tillsammans!
Kulturellt (eller kultur-) kapital kan ses som en struktur som individen ser och använder i
utvecklingen av sitt dagliga liv och i samspel med egen kulturell omgivning även uppfattade
kulturella relationer. Därmed skapar individen en insikt och en förståelse om större och
detaljerade sammanhang bortom sitt begränsade tid- o rums- beroende. Perspektiv, förståelse,
vidsynthet, kunskaper och kompetens ökar individens förmåga att leva ett rikare och mer
skapande liv. Dessa förmågor vävs samman med de sociala relationerna som individen skapar
och utvecklar. En ort eller kommun har medborgare med dessa egenskaper mer eller mindre.
De olika kulturkapitalformerna har olika effekter som företagsamhet, intresse för lärande,
aktivt konst/kulturskapande, förtroende mellan medborgare etc,
Uddevalla har en kulturell identitet som består av flera element där sport är en del.
Ljungskile samhälle och LSK är en del av detta värde utöver att LSK bidrar till de lokala
värdena i denna del av kommunen.
Kunskapskapital anses vara mycket viktigt. Allt från individens innehav av detta till regioner
eller nationer. Sverige har högt sådant enligt även internationella bedömare ( FoU-insatser per
år genom BNP, antalet innovationer, patent, forskare, akademiker, citerade
forskningsartiklar).De framgångsrika kommunerna i landet med hög ekonomisk aktivitet har
sådana kapitalformer.
Uddevallas industritradition och moderna industri har genomgående hög teknisk kunskap och
kompetens som en nödvändig tillgång för en tillväxtkommun.
Ljungskile är en viktig del med sina 6000 invånare.
Nätverks-, region- eller t ex bygdekapital är en tanke om en särskild kapitalform. Gruppen,
staden eller regionen kan anses ha mycket socialt kapital som då kan ses som ett lokalt socialt
klimat av mer konkret samarbete, nätverk mm. Brukar pekas ut som en kraft i Norra Italien
(se Robert Putnam) och i Gnosjöregionen (GGVV- kommunerna).
Nätverken i Uddevallas stora arbetsplatser och i kommunens alla övriga företag och andra
organisationer är förutsättningen för fortsatt ekonomisk utveckling. Detta gäller även
samhället Ljungskile och dess arbetsplatser.
Förtroendekapital diskuterades särskilt intensivt under 1990-talet. Utgångspunkter här är att
de samhälleliga institutionerna (lagar, regler, normer, moral) bildar grunden för allt samarbete
i samhället. Den västerländska kapitalismen anses bygga på mycket goda förtroenden i
affärer, andra avtal, offentliga löften (pensioner etc). Högt förtroende har t ex uppmätts i norra
Europas ekonomi vilket motverkar korruption mm.
Uddevallas sociala nätverk och idéburna föreningar mm ger grunden för all samverkan. Den
särskilda sammanhållningen i Ljungskile är viktig för hela kommunen.
Rättssamhälle, demokratiskt och förtroende- kapital är grunden för ett välfungerande
samhälle och utgör förutsättningar för de andra informella (och även den formella effektiva
ekonomin) kapitaltyperna. Här finns rättssäkerhet, jämlikhet, allmän rösträtt, frihet till liv och
egendom, mötes-, förenings-, yttrandefrihet mm. Detta är god kommunmiljö med
överblickbara nätverk och beslutsformer.
Miljökapital och naturkapital innehåller många olika tillgångs- och skuldbegrepp och dessa
olika poster kan ha olika sammansättning i olika geografiska territorier. Bra fysisk miljö i
städer, regioner och i en nation är en nödvändig förutsättning för höga värden i de andra
kapitaltyperna. Om inte ekologisk balans och uthållighet råder uppstår brister i flera av de
andra strukturerna och kapitaltyperna. Orter och regioner med stora miljöproblem hindras i
sin utveckling genom t ex lägre attraktivitet relativt företag och individer.
Ekonomi, BKP, investeringar d.v.s. monetärt kapital i Uddevalla och i Ljungskile
Med en BKP som är högre än kommuner i genomsnitt finns förutsättningar för investeringar
och ekonomisk tillväxt. De jobb som då uppstår kommer att främja jobb i andra
samhällssektorer. Tjänstesektorn där idrott och kultur är en viktig delbransch för att skapa en
attraktiv kommun. Sportsektorn har flera betydelser här. Den ger tillväxt i BKP eftersom den
växer snabbare än många andra branscher. Den ger attraktion hos medborgare i alla åldrar
men särskilt hos unga som då stannar eller flyttar in i större utsträckning än om sporter inte
var lika betydande etc.
Vi kan summera bilden av Uddevalla med att dess värden är goda ( dessa mjuka kapitalformer
går ej att mäta eller jämföra med landets övriga 290 kommuner). Attraktiviteten med
jobbmöjligheter är beroende av konjunkturer i industri och energiteknik, en god natur och
kust finns. Attraktiviteten behöver dock öka som i alla kommuner inom vardagsmiljön och
fritiden. Sportsektorn är där mycket viktig och utgör (enl. IdrottsEkCentrum m fl) den bärande
delen i svenska kommuners kultur- och fritidsupplevelser och deltagande i dessa. Därmed är
ledande sport viktig, framgångar för lag och individer ger innehåll åt identitet och ortens
varumärke och attraktivitet. Ljungskile SK utgör en sådan stark och ledande klubb i en
attraktiv och ständigt växande sport fotboll med stort genomslag publikt, ekonomiskt, socialt
etc.
6.Ljungskile SK värden - dess olika delar
6.1.Inledning
LSK har 2013 ca 570 medlemmar och en bred fotbollsverksamhet ( elit och bredd ,herr o dam ) och en
lång fotbollstradition, vilket även gäller Uddevalla som helhet.
Målet är att uppfattas som ”Bohusläns elitlag i fotboll”. LSK rangordnas f.n. som ett av landets 24
bästa fotbollslag.
Intäkterna 2013 var ca 15 kr. Däri ingick 128 tkr i kommunal ersättning till anläggningen
Skarsjövallen samt 70 tkr i aktivitetsbidrag för ungdomsverksanmhet. (Klubben betalade 15 000 kr. i
tomträttsavgäld till kommunen.)
Klubben eftersträvar framgång i många avseenden och då även egna ökade intäkter och
minskade kostnader d.v.s. maximalt överskott d.v.s. effektiv ekonomi ( monetärt). Dessa
resurser möjliggör skapande av strukturkapital i verksamheten som är en drivkraft i
utveckling av verksamheten i olika riktningar.
Till klubbens kapital i olika former kan genom avtal och informella kopplingar skapas
resurser som kan koordineras med klubbens verksamhet. Det gäller både det monetära
kapitalet och det informella sociala eller övriga kapitalet. Det finns flera samband mellan
dessa två dimensioner. Båda kapitalbegreppen innehåller följande delar som både kan ses som
fasta strukturer (som kan existera över lång tid, byggas på eller misskötas så att det minskar
eller försvinner).
Klubben har under sin historiska utveckling skapat tillgångar och värden i olika avseenden.
Vi ser detta som klubbens kapital i vid mening. LSK skapar sin andel och roll i regionen och
gör större räckvidd för klubben, dess varumärke, dess medlemmar och andra nätverk skapas
en LSK-andel av allt socialt och ekonomiskt liv i regionen som då blir basen för framgång
både för LSK och därmed för Uddevallas alla delar.
Kulturellt (eller kultur-) kapital
Kunskapskapital
Nätverks-, region eller t ex bygdekapital
Förtroendekapital
Rättssamhälle, demokratiskt och förtroende- kapital
Miljökapital och naturkapital
Dessa olika värden finns inom och runt LSK och ur dessa värden kan då även en kommersiell
framgång skapas. Genom stark social och kulturell förankring i regionen kan de monetära
intäkterna öka. Det sker genom ökad publik, biljettförsäljning, konsumtion vid arenan,
sponsor- och reklamsatsning etc. Alla parter förstärker varandra i en successiv process.
lag, IK Uddevalla som tillhörde allsvenskan. Fotboll
6.2 Positiva monetära och sociala värden till LSK året runt för utveckling av klubben
d.v.s. i många dimensioner i samhället Ljungskile och Uddevalla
Nyckeltal på sikt för arenan. Vid matcher och event på arenan är intäktsmålet 200 kr utöver
biljetten i snitt d.v.s. vid 1000 i publik x 200 kr = 0, 2mkr och stigande, vid 300 kr x 2 000 i
publik = 0,6 mkr per hemmamatch
Biljetter till matcher, d.v.s. pris för olika tjänstekombinationer i olika relationer
Försäljning av mat och dryck i olika kombinationer, och prisklasser
Försäljning av merchandise som kläder, program, böcker, bilder i butik/avdelning
Interaktiva mobiltjänster, dataskärmar som levererar fotbollsbilder, lokal TV intervjuer etc
Reklamplatser på plats, riktad
TV-avtal för säsongen genom förbund etc
Reklamintäkter i media som ger klubben hela eller del av detta.
Intäkter från olika tjänster och produkter, på andra tider och andra geografiska platser inkl
digitala och pappers- media.
På sikt kan denna väv av tjänster från klubben året runt riktas mot biljetter, förköp, serier,
paket, årskort samt medlemsrätter som inkluderar olika tjänster.
Standardiserade sponsorpaket till olika priser med klubbvärd-, socialmentor-,
ungdomsmentor-, - miljömentor, -fotbollsutvecklingsmentor utanför EU. Ett exempel: en
privatperson betalar 5 tkr per år för att i tröja/jacka på ledig tid arbeta med ett certifierat och
riktat program. Kanske på sikt 500 personer ( säg 100 större roller ”master”, 400 personer
assistenter) som ger 2-3 mkr plus tjänste- och värdeskapande som är mycket större.
Försäljning av merchandise och tjänster i särskilda butiker och (med ett mindre museum och
Hall of Fame) som är lätttillgängligt i kommunen/på arenan.
Aktivitetscentra som drivs av klubben med info, idrott, mat, dryck, kändisar etc varje vecka
året runt för respektive relationsgrupper
Fysisk träning i alla åldrar på eget centrum samt 3-4 franchisefilialer samt utomhus nature
sportcamps där elitspelare visar upp sig etc. Nettointäkt till klubben.
Klubben har kostnader för att driva verksamheter enligt ovan och i fall av samverkan med
entreprenörer/partners får klubben ofta enbart nettot/överskottet eller del av detta. Antag att
omsättningen om några år i ovanstående verksamheter är c:a 25 mkr. Det ger med en
bruttomarginal före löner kanske 30- 40 % = 10 mkr som ger 4-6 årsarbeten (många deltid)
plus spelare och därefter 3-4 mkr netto. I framtiden är denna ”sociala utvidgning”( value
stretching/enlargement) kanske 40-50 mkr i omsättning med professionell management en
verksamhet med 10 årsarbetare plus spelare som skapar stora sociala effekter i kommunen).
6.3 Monetära värden i relation till Uddevalla kommun
Superettan med en total partiell BKP på ca 250-350 mkr skapar 50-70 mkr intäkter i
kommunskatter till 14 kommuner med lag i Superettan.
Klubbens erhållna bidrag för ungdomsaktivitet är 2013 70 tkr och ersättning för arenan mm är
128 tkr. Klubbens verksamheter skapar kommunal skatteinkomst som är ca 20 % av genom
klubben skapat BKP-värde på 15 mkr i alla kringliggande led vilket ger 3 mkr i
kommunskatteinkomst.
6.4 Monetära värden i relation regionen
Klubbens erhållna bidrag och subventioner 0-15 tkr
Klubbens erhållna subventionerade sjukvård
Skador hos klubbens medlemmar, kanske 0-0,1 mkr per år
Klubben betalar sjukvård till regionen 0 tkr
Klubben verksamhet ger ca 10 % i landstingskatt av skapad BKP i led efter led
Vid 15 mkr intäkter ( motsvarar i princip skapad BKP) = 1,5 mkr i landstingskatt.
6.5 Monetära värden i relation till staten
Klubben verksamhet ger ca 20 % i olika statlig skatter inkl.moms och soc. avgifter av skapad
BKP i led efter led
Vid 15 mkr intäkter ( motsvarar i princip skapat BKP-tillskott) = ca 3 mkr till staten.
6.6 Monetära värden i relation till företag i marknader
Möjligheterna för ett varumärke fyllt av passion, glädje och andra starka värden är stora.
Andra företag och varumärken kan nå långt ut i relationer och kundkretsar genom klubben.
Transaktionskostnaderna är mycket låga för sponsorer som får effektiv marknadstäckning och
avkastning genom sponsorrelationer på många olika och nya sätt.
Den direkta inverkan som LSK har på marknadernas ekonomi lokalt är att det leder f.n. till
konsumtion och investeringar på nära 50 % av 15 mkr d.v.s.7 mkr.
6.7 Monetära värden i relation till andra organisationer, tredje sektorn
Genom en stark social profil hos och utbyggda nätverk i kommunen och omgivande region
mot olika målgrupper kan symmetrier skapas med andra starka socialt inriktade
frivilligorganisationer som har samma eller liknade strategier. Detta ger ännu starkare socialt
kapital och social ekonomi.
6.8 Monetära värden i relationer till anställda, frivilliga och civila samhället
Nya relationer med supportrar, publik, mediatittare och andra grupper kan användas för
resursskapande. Mål som att t ex 3000-4000 personer i olika åldrar varje år skall samverka
med klubben i olika roller. Ansvariga och deltagande i olika projekt och i olika betydelse kan
utvecklas ur dessa lojala nätverk.
7. Icke-monetära värden i alla relationer
7 .1 Till och från klubben
Den stora resursen i en stor klubb är den sociala kraften (och ännu tydligare exempel finns
internationellt) som är ”större” än den ekonomiska kraften och som därför kan utvecklas för
att skapa mer monetära resurser. Det kan förklaras med att relationer finns mellan olika
upplevelser av vad klubben står av (värden, ideologi, historiska symboler,
identitetsskapanden) och de intressenter som har positiva attityder till och starka intressen och
känslor för klubben. Attitydundersökningar ( marknads - och relationsstudier) kan visa var
dessa goda relationer finns och ge underlag för utveckling av samarbete, samverkan och
sponsrings-kedjor i nya kombinationer.
Klubbens strategi kan med denna strategi inom social och kulturell ekonomi med det därtill
kopplade sociala och kulturella kapitalet skapa helt nya allianser och utvecklingsmöjligheter.
Detta ger i sig ny utväxling även inom monetär ekonomi och detta på ett uthålligt sätt.
Dessa sociala strategier hjälper föreningen att nå lokal förankring och en bas för
verksamheten. För att skapa elitverksamhet på nationell nivå och utveckling av spelare som
når Europanivå som proffs krävs dock större monetära resurser med stödjande resurser i
klubben och högre spelarlöner och spel mot starka lag. Här erbjuder marknadsekonomin
möjligheter med sponsorer och annan marknadskommunikation samt bättre publikattraktion i
arenan och olika media och därmed också bättre TV-ersättningar etc-- allt i en möjlig
uppåtgående spiral. SEF (Föreningen Svensk Elitfotboll) lyfter nu 2014 denna strategi ännu
starkare än förut och därmed de strategier som LSK bör följa.
7.2 Till och från kommunen Uddevalla
En grundläggande och speciellt stark relation i den svenska idrottsmodellen är sambandet med
kommunens fritidsförvaltningar och i princip alla andra förvaltningar ( barn och skola,
fastigheter/bygg och nu allt mer turism och näringsverksamhet men också folkhälsa och
socialförvaltning). Det finns ett antal mycket framgångsrika sådana OPS –modeller ( även
IOP-modeller numera) i olika sporter och särskilt med de ledande klubbarna i dessa orter och
nya anläggningar och event. Den växande sportsektorn i samhället påverkar kommunerna.
Särskilt i skapande av kommunal attraktion, massmedial uppmärksamhet med upplevelser
nästan varje dag och i konkurrens med andra städer. Sedan några år rangordnas svenska
kommuner i grader av sportkommun ( ett 20-tal kriterier förekommer). Detta motiverar ännu
mer samverkan mellan den stora elitklubben och den egna kommunen.
Från kommunens hemsida:
Kultur- och fritidsförvaltningen ska bidra till livsglädje och en utvecklad demokrati genom att
stimulera till ett aktivt medborgarskap, skapa positiva mötesplatser, främja en god folkhälsa
och bidra till det livslånga lärandet.
Alla ska ges möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att
delta i och ta del av olika former av kultur- och fritidsverksamhet.
LSK skapar varje år socialisation mm för idrottsaktiva och för äldre som ledare och
funktionärer i alla åldrar. Med alla deltagande personer totalt c:a 100 personer kan vi antaga
att några får ett socialt bra liv. Med ett antagande om att säg 100 personer får 10 % bättre
hälsa och därmed 10 % mindre vård, omsorg och sjukskrivning skapas förbättringar i
samhällsekonomin med 5 tkr ggr 100 pers= 500 mkr per år.
7.3 Till och från regionen runt Uddevalla och övriga Bohuslän och Västra Götaland
Stimulerad fysisk och psykisk aktivitet varje år minskar behovet av vård och omsorg med att
små eller stora åtgärder inte behövs. Den minskade vården och ohälsan kan beräknas.
Vid 100 personer i första cirkeln x i snitt 5 tkr = 500 tkr etc.
För landet som helhet med 21 landsting skapar Superettan ca 25-35 mkr i intäkter i
landstingsskatt.
7.4 Till och från staten
Minskar utanförskap och kriminalitet etc fär några % av barn,ungdom och vuxna med
kostnadsminskningar för dessa med säg 10 000 kr per år för antar vi här 5-10 personer.
Däribland för 2-3 av dessa som inte blir livslångt kriminella, arbetslösa, missbrukare etc d.v.s.
varje år kan 1 mkr per person sparas.
7.5 Till och från företag i marknader
Kontakter, nätverk och alla andra möten över tiden bidrar i varje ort till företagande och kan
ses som grunden till den företagskultur som orten har. Sådan riklig förekomst av nätverk kan
iakttas i starka företagarregionen/orter som GGVV-kommunerna (Gnosjö mfl) och runt Siljan
med Leksand och Mora etc.
Med framgångsrika kombinationer kan ett företag tillsammans med klubben nå betydande
ökning av kunskap, intressen, attityd och köpbeteenden på en lokal, regional eller nationell
kommersiell marknad.
7.6 Till och från andra organisationer, tredje sektorn
Kontakter och nätverk beräknas. En stark elitklubb med stort stöd i samhället kan liera sig
med andra organisationer som har symmetriska/kompletterande värderingar. T.ex. om klubben
är ” idrottspartner” till barn och ungdom och deras familjer kan den liera sig med andra
sportklubbar, mulleverksamhet, scouter i samma kommun eller region etc. Om klubben har en
aktiv grön/miljöstrategi kan klubben liera sig med SNF, Fältbiologer etc.
7.7 Till och från anställda, frivilliga och civila samhället
Numerären av personal och deras nätverk ger klubben en primär resurs varje år. Till detta
kommer klubbmedlemmar och privata sponsorer, sedan olika kategorier av publik i kategorier
från olika grader av supportrar, massmedia-supportrar över landet och internationellt etc.
Här kan således skapas stora nätverk och relationsstrukturer som diskuterats ovan. I en stor
stad har den stora klubben ett större sådant än i en mindre klubb. Det går dock att bli ändå
större än vad kommunens storlek ger utrymme för (exempel är Leksands hockey eller globalt.
Manchester United eller Green Bay Packers). Denna ”stretching ” sker just genom de sociala
nätverken etc långt bortom kommunens begränsningar men också socialt och demografiskt
djupare inom kommunen (alla åldrar etc).
8. Diskussion om hur olika ekonomiska och andra värdeskapande flöden
kan beräknas för både Ljungskile SK och dess effekter på kommunen
Uddevalla
8.1 Det monetära kapitalet och intäkterna
Monetärt eller finansiellt kapital kan utvecklas betydligt. LSK har ca 15 mkr i intäkter och
kanske något 10-tal mkr i nettokapital. Med stora grupper av intressenter, organisationer i
tredje sektorn och företag kopplade i partnerskap kan vid behov detta omvandlas till direkta
investeringar, aktiekapital, obligationer mm samt därmed intäkter. Ju större socialt kapital
kopplat till omgivande samhälle desto större möjlighet till omvandling till monetärt kapital
och intäkter.
8 .2 Det sociala kapitalets struktur, det informella tidskapitalet
Genom fler klubbmedlemmar, från nuvarande 600 till 1000, knyts dessas engagemang och
tidsinsatser därtill i allt vidare och mer öppna cirklar till olika grader av deltagande, biljettköp,
intresse, kunskaper och andra beteenden hos olika målgrupper som ger klubben allt mer
resurser.
Motsvarande processer ger social koppling hos dessa grupper som leder till andra effekter
som socialisation, meningsskapande, folkhälsa, minskat utanförskap etc. I svaga sociala
grupper med utanförskap, arbetslöshet etc kan denna volym av klubbskapade nätverk ge
mindre samhällsproblem d.v.s. kostnader som hade varit större minskar istället med x kr per
individ i gruppen och under året.
En stark klubb i denna dimension kan ha mycket stora värden här och tvärtom. Med större
socialt kapital d.v.s. större volym av relationer män, kvinnor i alla åldrar ökar läktarpubliken
också från nivåer i snitt och därmed alla andra värden och monetärt.
En viktig avvägning av socialt kapital är balansen mellan negativt kapital (riktat mot skapade
motståndare i omvärlden) och positivt kapital (som från egna nätverk omfattar kommunen,
samhället omkring och samverkar med dessa utifrån egen självtillit och stolthet)
8.3 Det kulturella, historiska och varumärkes – kapitalet
Tillhörigheten med mening, symboler, identitet sträcks ut i stora cirklar, större ju starkare
klubbens profil, attraktions och värde - transferering den förmår. Klubben blir en attraktor
( Varela m fl) i det sociala och kommunikativa fältet. Kommunen identifieras inom sport med
klubben på ett särskilt sätt (se Degerfors, Åtvidaberg, Leksand men även de stora klubbarna
Barca, Man C, Milan etc). En stark klubb kan skapa mycket stora värden i kommunen. Det är
ett socialt ansvar att bära.
8.4 Invånarnas benägenhet att stanna i Ljungskile och Uddevalla ökar.
Vi antar här (ett rimligt antagande) att det stärkta namnet och de positiva laddningarna i vilka
värden som finns i kommunen har den effekten att varje år 2 vuxna personer väljer att inte
flytta från kommunen varje år vilket ger ökad BKP med (minst) 2 x 600 tkr per år 1 = 1,2 mkr
vilket ger ökad kommunskatteintäkt på 2 x 120 tkr per år 1 = 240 tkr. Under fem år blir det
1,2 mkr mer till kommunen som effekt av detta plus 4 år med ytterligare 2 personer, under 3
år med ytterligare 2 personer etc. Det blir fram till 2018 sammanlagt nära 4 mkr i samlade
kommunala skatteintäkter. Andra värden uppstår därtill i andra sektorer.
8.5 Människors benägenhet att flytta in.
För enkelhetens skull gör vi här en kalkyl där vi antar att 1 vuxen varje år flyttar in som en
följd av ökat varumärke, sport etc. Det samlade värdet för kommunskatteintäkten under 5 år
med 1 inflyttning per år blir 2 mkr. Därtill de andra värdena som dessa 1 nyinflyttad varje år,
d.v.s. 5 personer tillförs kommunen. Detta som lågt beräknade effekter på bättre flyttningstal.
9.6 Företags benägenhet att stanna i kommunen
Detta värde är mycket svårt att bedöma. Vi vet från regionalekonomisk forskning att enstaka
företag kan välja att lokalisera sig i en ort eller flytta därifrån av ett stort antal anledningar. Vi
kan varje år se sådana händelser i landets kommuner. Några av dessa flyttningar kan ha sitt
ursprung i att ägarna och deras familjer påverkats av orters allmänna attraktivitet med sport
och andra fritidsaktiviteter (vi bortser från alla andra faktorer här). Antag t ex att ett av de ca
5 000 företagen med 1- några hundra anställda flyttar av en sådan anledning och att det har 10
anställda under en period på fem år. Det blir ett bortfall på 1,2 mkr i kommunalskatt per år
samt alla andra negativa effekter.
8.7 Företags benägenhet att flytta till kommunen
Vi gör här ett motsvarande antagande som i 9.6. Med ett inflyttat företag som effekt av sportattraktionseffekten blir det ytterligare 1,2 mkr per år i kommunskatteintäkt.
8.8 Kommunens ökade varumärkes –värde som effekt av LSK - varumärket
Omvärldens uppmärksamhet/varseblivning, intresse för mer information, attraktion till och
relationsskapande handlingar ( AIDA-stegen i kommunikation) vad gäller Uddevalla har ett
partiellt värde skapat av LSK- kommunikation. Värdet på denna partiella kommunikation
bestäms av hur mycket den skapar i faktorerna 9.1- 9.9 i detta kapitel.
8.9 Alla företagens ökade varumärke/avsändareffekt med kommunens namn bakom
Uddevallas näringsliv behöver alla attraktionsvärden, social kapital etc i Ljungskile och i
Uddevalla för att erhålla bra arbetskraft, bra samhällsklimat och bra affärsutveckling i sina
inbördes relationer. Hur mycket positiva värden som finns f.n. och hur lite av dessa värden
som skulle finnas utan en stark sporteffekt på samhället avstår vi från att bedöma. I andra små
sportorter med en dominerande sportaktör anses dessa effekter kunna vara flera % av BKP
( Åre, Mora, Leksand, Båstad etc). 0,1 % av BKP i extra sporttillväxt i Uddevalla är 0,001 ggr
ca 20 mdr kr = 2 mkr som vi skulle kunna se som ökad sport- BKP. Det skulle i sin tur betyda
att sportsektorn som är ca 390 mkr i Uddevalla kan på sikt få en större andel av all ekonomi
om Uddevalla utvecklas till en typisk sportkommun.
9.Totala kalkyler per år för klubben 2013 jämfört med 2018
Vi erhåller följande kalkyluppställning för Ljungskile SK:
Nuvarande monetärt inflöde per år
Potentiellt monetärt inflöde
ca 15 mkr
(finns i storleksordningen 50mkr )
15
mkr
mål
30
mkr
40-60
mkr
Monetära intäkter 2018 d.v.s. om fem år
Icke monetära skapade värden som används f.n.
Potentiella icke monetära värden (finns i storleksordningen 150mkr)
100
mkr
Icke monetära värden 2018
150
mkr
(Detta värde 150 mkr motsvarar t ex en årlig frivilliginsats vid 200 kr per timme 750 000 tim
d.v.s. vad 2 000 personer ägnar 375 tim per år (7-8 tim per vecka) i relation till allt som görs
i och runt föreningen.)
Nuvarande skatteintäkt till kommunen 20% av 15 mkr
ca 3 mkr
Kommunal skatteintäkt 2018 20 % av 30 mkr
ca 6 mkr
Klubbens mål bör vara att utveckla dessa relationer, nätverk, flöden och strukturer för
maximering av monetära, sociala, kulturella etc värden. Det bör ske uthålligt under
kommande årtionden. Grunden för allt är en attraktiv d.v.s. värdepositiv fotboll på hög nivå
d.v.s. Superettan eller Allsvenskan och ibland Europa som ger attraktion också i många andra
relationer i samhället på ett sätt som lokal stolthet och en stark variant av ”folkrörelse” (
gemenskap, tillhörighet) alltid gör. Därtill krävs en stark marknadsekonomisk satsning som
skapar betydligt mer finansiella resurser.
Ref: Normann, Varela, Putnam, Florida, Coleman, Asplund, Tönnies, Amnå, Trädgårdh,
Westerbeek,Andersson samt BA Larsson och IEC
BILAGOR
IDROTTSPOLITISKT
HANDLINGSPROGRAM
2003-11-27
Idrotten och kommunen
Idrottsföreningarna och dess verksamhet har stor betydelse för Uddevalla kommun och därför
är det viktigt med god samverkan mellan dessa. Även samverkan mellan föreningarna är
något som framledes bör uppmuntras och stödjas. Detta har visat sig inte minst i arbetet med
det idrottspolitiska handlingsprogrammet.
Den ständiga förändringen som samhället genomgår är ytterligare en faktor för samarbete och
samverkan. Nya och förändrade förutsättningar kräver ibland nya tankesätt och lösningar i
stället för gamla beprövade. Givetvis ska erfarenheter tillvaratas och användas på ett
konstruktivt sätt. Genom att idrotten kraftsamlar gemensamma resurser och arbetar
gränsöverskridande mellan klubbar och olika idrotter skapas tydlighet mellan de olika rollerna
som idrotten har respektive vad kommunens ansvar är.
Mål: Kommunen skall utveckla samarbetet med idrottsföreningarna och
idrottsföreningarna bör utveckla samarbetet mellan varandra, vilket ger:
- Ökad förståelse och kunskap om respektive verksamheter och ansvarsområden samt
rollfördelning.
- En större tydlighet i frågor som berör bidragsfördelning till föreningslivet.
Detta uppnås bland annat genom att:
- Idrotten bildar en Idrottsallians (IA) som blir föreningarnas samarbetsorgan mellan varandra
och till kommunen. Se också avsnittet om föreningsutveckling.
- Det skapas en kommunal funktion, ”Idrottsutvecklare” vars uppgift bl.a. blir att förverkliga
det idrottspolitiska handlingsprogrammet och arbeta med utveckling av viktiga
idrottspolitiska frågor.
- Kommunen och alliansen ska fortlöpande utvärdera det Idrottspolitiska
handlingsprogrammet och årligen arrangera träffar med idrottens föreningsliv för att
utveckla och vid behov revidera detta.
- Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska handlingsprogrammet bland
berörda förvaltningar och nämnder inom kommunen.
- Kommunen samordnar bidragsutbetalningar till föreningslivet på en förvaltning och inte
som i dag på fyra olika ställen med olika regelverk (Fritid, Kultur, Social och KS).
-Centralt som Riverside, I 17 eller liknande, erbjuda ett ”Föreningarnas hus” där
kanslifunktioner finns på ett och samma ställe. Tillsammans med för Västsverige regionala
samarbetsorgan skulle ett sådant centra fylla en viktig roll. Fortsätter man denna tanke skulle
ett samarbete kunna inledas med högskolan och/eller studieförbund för att därigenom
upprätthålla en bra nivå och standard på utbildning för föreningsaktiva.
Idrotten och anläggningar
Uddevalla kommun äger ett flertal stora anläggningar som hyrs ut till föreningslivet. Ett
flertal föreningar har också egna anläggningar där det bedrivs, dels egen verksamhet, dels
verksamhet där allmänheten ges möjlighet att nyttja dessa. Tillgång och närhet samt
tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och
motionsidrott är av avgörande betydelse för nyttjandenivån. Därför är det viktigt att det finns
ett brett utbud och olika typer av anläggningar som även är spridda geografiskt inom
kommunen. Häri bör särskilt beaktas möjligheten att på sikt uppföra en s.k. ”näridrottsplats”,
företrädesvis i norra delen av Uddevalla.
En hel del anläggningar används under dagtid av skolor medan föreningslivet och
allmänheten till största del nyttjar anläggningarna under kvällar och helger. Detta innebär
också att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna
möjlighet. De föreningar som äger sin egen anläggning tillför kommunens invånare en
möjlighet och bör kompenseras för detta. För närvarande sker detta med hjälp av
anläggningsbidrag.
Mål: Kommunen erbjuder föreningslivet och invånarna möjligheter att nyttja och
bruka de anläggningar och lokaler som finns inom kommunen vilket ger:
- Föreningarna möjligheter att bedriva sin egen verksamhet utifrån sina egna förutsättningar.
- Möjligheter att bedriva motion och idrott och därigenom stärka sin hälsa.
Detta uppnås bland annat genom att:
- Fördelning av tider för träning och match ska göras på ett sådant sätt att så långt det är
möjligt eftersträva rättvisa mellan pojkar och flickor, inomhus- och utomhusidrotter,
gruppstorlek, barn-respektive vuxenidrott.
- De funktionshindrades behov för att kunna nyttja anläggningarna tillgodoses.
- Erbjuda säkra och funktionsdugliga miljöer som stimulerar till ett högt nyttjande.
- Föreningen och kommunen tecknar avtal som reglerar ansvarsfördelning för anläggningen
vilket även inkluderar en underhållsplan. Här tas bl. a. hänsyn till föreningarnas grad av
aktiviteter.
- Föreningarna genomför en årlig säkerhetsbesiktning av sina egna idrottsanläggningar.
- Kommunen prioriterar i planering av gångvägar, tennisbanor, grön-, grus-, asfaltytor, och
löpslingor.
- Kommunen och företrädare för bostadsbolag tillsammans med föreningslivet tar initiativ till
uppförande av en ”näridrottsplats” i norra delarna av Uddevalla.
- Kommunen ger ekonomiska förutsättningar för nybyggnation av ridstall i Ljungskile.
- Kommunen tillsammans med idrottens föreningsliv och näringsliv samt andra intressenter,
tar initiativ till att undersöka möjligheterna att tillskapa och finansiera en byggnation av
ytterliggare en idrottshall med alternativa möjligheter.
-Kommunen ser över arenaförsäljningen och avtalen som reglerar detta. Utgångspunkten
skall vara att bereda alla föreningar lika möjligheter.
- Kommunen ser över de ekonomiska förutsättningar för taxeregleringar.
Idrotten och skolan
För invånarna i Uddevalla kommun är boendemiljö och möjligheter för barn och ungdomar att
utvecklas viktiga frågor. En integrerad samverkan mellan idrotten och skolan skapar en del av
förutsättningarna för detta.
I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Genom idrottsämnet läggs
grunden för det intresse hos barn och ungdomar som i många fall vidareutvecklas av
föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt då detta
intresse kan stärkas ytterligare. Det är dock viktigt att betona ansvarsfördelningen mellan den
obligatoriska skolan och den frivilliga idrottsrörelsen. Idrottsföreningarna kan vara en viktig
stödresurs i skolans verksamhet men aldrig ta på sig huvudansvaret för undervisningen.
Skolan har också en viktig uppgift att ge kunskap om kostens betydelse och sambandet mellan
fysik aktivitet, rörelse och välbefinnande. Den fysiska skolmiljön är viktig och framför allt
utformningen av skolgårdarna. Under lågstadiet har ett barn 1 500 timmar rast – mer än något
skolämne. En skolgård som inte stimulerar till fysisk aktivitet är en förspilld möjlighet.
Genom att erbjuda en miljö som uppmuntrar till rörelse och aktiviteter under säkra
förhållanden uppnås detta.
Mål: Ökad samverkan mellan skolan och idrotten, vilket ger:
- Möjlighet för elever att prova många olika idrotter, idrottsskola (sportis, jmf med itis).
- Ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdom
-Möjlighet för unga ledare att få praktisera ledarskap.
- Simkunnighet hos alla barn.
- Former för att talanger ska få utvecklas inom sin idrott och samtidigt klara skolan på ett bra
sätt. Det föreslagna Idrottsgymnasiet är en del i detta.
-En större kunskap om vikten av fysisk aktivitet och den betydelse detta har för barns fysiska,
psykiska och sociala utveckling.
Detta uppnås bland annat genom att:
- Representanter för idrottsföreningarna och skolan träffas för att diskutera hur samverkan kan
uppnås.
- Varje skolenhet ska skapa möjlighet för varje elev att ha minst 30 minuters organiserad
fysisk aktivitet varje dag med början läsåret 2004/2005. Här kan idrottsföreningar i ökad
utsträckning engageras, både tränare/ledare och aktiva idrottskvinnor/män.
- Alla grundskoleelever skall i årskurs 5 vara simkunniga. (def. se läroplan)
- Utifrån befintliga resurser samt tillsammans med simföreningarna erbjuda simundervisning
under skoltid, på ett mer organiserat sätt. I första hand för elever i lågstadiet, men vid behov
även övriga stadier.
- Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar, idrottsanläggningar m.m. kan erbjuda och
stimulera spontanidrott och aktiviteter.
- BUN och tekniska förvaltningen tar initiativ tillsammans med föreningsliv, föräldraråd etc.
till en inventering och gör åtgärdsplaner för skolgårdar så att dessa stimulerar till ökad fysisk
aktivitet.
Den särskilda investeringspotten som BUN förfogar över bör användas till detta.
Idrotten och näringslivet
För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom
anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Detta
kan också vara faktorer som påverkar både individer och företag vid inflyttning och
etablering.
Publika idrottsevenemang skapar god PR för kommunen och ger invånarna positiva
upplevelser som också genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Det
behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna
utvecklas. O-ringen är ett bra exempel på detta. Mer återkommande är Junicupen,
Oddebollen, VM i motorcross etc.
Mål: Uddevalla kommun ska vara attraktivt för sina invånare, dels för dem som vill
flytta hit, och för de företag som vill etablera sig i kommunen. Idrotten spelar här en
avgörande roll.
- Tillsammans med Näringslivets Intressegrupp (NI), övriga företagsorganisationer och
enskilda företag utvecklar kommunen och idrottsföreningarna ett större samarbete för att
uppnå målet.
Detta uppnås bland annat genom att:
- Idrottsföreningarna deltar på ett mer aktivt sätt i frågor som berör kommunens utveckling
och tillväxt.
- Kommunen stödjer och medverkar aktivt i föreningarnas strävanden att få arrangera stora
tävlingar och andra arrangemang i kommunen.
- En mer samordnad marknadsföring mellan kommun, näringsliv och idrotten bör eftersträvas.
- Kommunen skall i samverkan med näringsliv, idrotten och andra intressenter arrangera en
”idrottsgala” årligen, där idrotten i Uddevalla, som god samhällsbyggare, står i rampljuset.
- Varje år utse ”Årets Idrottsförening”. Kriterierna kan exempelvis vara den förening som
gjort mycket för att sätta Uddevalla på kartan eller har en verksamhet som genererat mervärde
för kommunen. Delas förslagsvis ut vid ovanstående gala.
-Idrottens föreningsliv och näringslivet i samverkan med kommunen skall sträva efter att
kunna erbjuda invånarna i Uddevalla kommun elitidrott som underhållning.
-Via Idrottsgymnasiet skapa förutsättningar för att elitidrottande ungdomar ska kunna studera
i Uddevalla.
Idrotten och föreningsutveckling
Den lokala föreningen är det viktigaste ledet inom idrottens organisation. Det är där
verksamheten bedrivs, där hjärtat finns och också där förnyelse och utveckling måste ske. Det
som genererar bra verksamhet är kompetenta och engagerade ledare, och en tydlig struktur
inom föreningen. Basen är laget eller träningsgruppen och målet är en optimal prestation i
matchen/tävlingen. Detta lockar många genom sina starka och sociala band och uttalade och
tydliga mål. Samtidigt kan det stöta bort andra, som inte har samma ambitioner eller
möjligheter. Det finns här en stor utmaning i att utveckla kompletterande former och
strukturer som kan locka även de grupper som inte naturligt finner sig tillrätta i dagens idrott.
Så långt det är möjligt skall idrotten vara jämställd och arbeta med frågor som behandlar
demokrati och integration på olika nivåer.
När det gäller idrott för barn och ungdomar är det viktigt att denna förs på en nivå där glädje
och lek är dominerande inslag. Detta innebär också att ungdomars behov, synpunkter och
önskemål är viktiga att tillvarata utifrån de aktiviteter föreningen erbjuder sina medlemmar.
För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare.
Mål: Föreningarna skall regelbundet genomföra någon form av utvecklingsarbete vilket
ger:
- Föreningsledare möjlighet att erhålla utbildning, på certifieringsnivå
- Föräldrar möjligheter till utbildning och medverkan i verksamheten.
- Större förutsättningar för ungdomar att påverka och vara delaktiga och engagerade i
verksamheten.
- Individer och grupper som står utanför föreningens verksamhet såsom invandrare,
arbetslösa, funktionshindrade bättre förutsättningar att delta.
- Kvalitetstänkande i verksamheterna med utgångspunkt i ”Idrotten vill”.
Detta uppnås bland annat genom att:
- Kommunen tillsammans med Idrottsalliansen (IA), samt övriga intressenter som exempelvis
Västsvenska Idrottsförbundet och SISU, utformar en certifieringsmodell för
föreningsutveckling.
- Idrottsföreningarna och IA samordnar insatser för att ansöka om medel från RF för att
genomföra ”Lokala handslag” och därigenom utveckla samarbetet ytterligare.
- Det i denna modell läggs planer för hur föreningen kan arbeta med egen intern utbildning
samt utbildning som kan samordnas av externa utbildningsintressenter och av föreningar
tillsammans.
Via RF kan ekonomiskt stöd erhållas för Projekt Lokal Idrottsutveckling (PLI).
-Stimulera föreningarna att mer aktivt arbeta för att invandrare, arbetslösa och
funktionshindrade ska kunna delta i föreningslivet.
- Föreningarna skapar verksamhetsplaner med kvalitetstänkande.
- Befintliga informationsverktyg utnyttjas fullt ut för internt och externt bruk, såsom
datakommunikation mm.
Idrotten och framtiden
Vad vet vi, vad tror vi, vad kan vi påverka?
Vi vet att fram till 2007 är ökningen i åldersgruppen 14-19 år 745 000 mot 610 000 år 1999,
sett ur ett Sverige perspektiv. Antalet barn och ungdomar i åldern 7-18 år ökar även i
Uddevalla kommun under 2004-2005 för att sedan minska något under 2006.
Vi tror att detta kan vara en möjlighet för föreningslivet att öka sitt medlemstal och också på
sikt få fler ledare till verksamheten.
Vi kan påverka att det i ett avtal mellan föreningen och kommunen går att reglera inte bara
strikt hyresförehållande utan även ett verksamhetsförhållande.
Vi vet att medlemsantalet den senaste tioårsperioden har minskat en aning. Denna minskning
gäller de aktiva medlemmarna, medan andelen passiva medlemmar är oförändrad. (Detta är
samma tendens som för de politiska partiernas medlemskår där en tredjedel av medlemmarna
försvunnit under 90- talet.)
Vi tror att fler människor än idag kommer att motionera och att andelen föreningsaktiva
kommer att vara fortsatt hög, men med ett förändrat beteende där trohet till föreningen inte är
lika betydelsefull som tidigare. Aktiviteten i sig prioriteras högre och man är bara med i
föreningen så länge man anser det ger en själv något.
Vi kan påverka med bidrag som stimulerar till utbildning då den aktiva ”karriären” går in i
en annan fas. Detta kan vara den stimulans som behövs för att senare inte bara ta ett
ledaruppdrag, utan göra det på ett ännu bättre sätt, än utan utbildning.
Vi vet att integration är ett nyckelord för att få de grupper som står utanför föreningslivet
aktiva och delaktiga.
Vi tror att via särskilda bidrag går det att uppmuntra föreningslivet till att våga pröva nya
vägar och sätt för att åstadkomma detta.
Vi kan påverka med speciella projekt där föreningarna ges möjlighet att söka bidrag för
särskilda insatser.
30 punkter att genomföra
Någon har sagt att språnget är stort mellan sagt och gjort! För att omvandla bra tankar till
konkret verklighet krävs ett antal saker. Vissa av uppgifterna i det idrottspolitiska
handlingsprogrammet ska genomföras av föreningarna själva, ansvarsmässigt ligger en hel del
på kommunen, och för vissa finns det ett gemensamt och delat ansvar. Nedanstående är tänkt
som ett hjälpmedel för att klargöra ansvarsfördelning, och vem-gör-vad. Detta är också tänkt
som en checklista som kan bockas av då uppgifterna är genomförda.
I samråd med föreningslivet görs en prioritering där varje punkt realistiskt bedöms och
tidsbestäms när den ska vara klar/åtgärdad.
Det här ska vi i kommunen göra:
- Vi ska skapa en kommunal funktion i form av en ”idrottsutvecklare” vars uppgift bl.a. blir
att förverkliga det idrottspolitiska handlingsprogrammet och arbeta med utveckling kring
idrottspolitiska frågor.
- Informera och förankra det Idrottspolitiska handlingsprogrammet bland berörda
förvaltningar och nämnder inom kommunen.
- Fördela tider för träning och match på ett sådant sätt, att så långt det är möjligt eftersträva
rättvisa mellan pojkar och flickor, inomhus- och utomhusidrotter, gruppstorlek, barnrespektive vuxenidrott.
- Erbjuda säkra och funktionsdugliga miljöer som stimulerar till ett högt nyttjande.
- Tillgodose de funktionshindrades behov för att kunna nyttja idrottsanläggningarna.
- Ge ekonomiska förutsättningar för nybyggnation av ridstall i Ljungskile.
- Prioritera i planeringen av gångvägar, tennisbanor, grön-, grus-, andra ytor avsedda för lek
och rekreation.
- Samordna bidragsutbetalningar till föreningslivet på en förvaltning och inte som tidigare på
fyra olika ställen med olika regelverk (Fritid, Kultur, Social och KS). I samband med att
Kultur och Fritid bildar en ny gemensam nämnd blir detta ett naturligt sätt att hantera frågorna
om bidragsfördelning.
- Tillsammans med förenings- och näringsliv samt andra intressenter, ta initiativ till att
undersöka möjligheterna att tillskapa och finansiera en byggnation av ytterliggare en
idrottshall med alternativa möjligheter.
- Samordna marknadsföring mellan kommun, näringsliv och idrottens föreningsliv.
- Tillsammans med NI varje år utse ”Årets Idrottsförening”. Kriterierna kan exempelvis vara
den förening som gjort mycket för att sätta Uddevalla på kartan eller har en verksamhet som
genererat mervärde för kommunen.
-Varje skolenhet ska skapa möjlighet för varje elev att ha minst 30 minuters organiserad fysisk
aktivitet varje dag med början läsåret 2004/2005. Här kan idrottsföreningar engageras, både
tränare/ledare och aktiva idrottskvinnor/män.
- Se över avtalen som reglerar arenaförsäljningen. Utgångspunkten skall vara att bereda alla
föreningar lika möjligheter
- Se över de ekonomiska möjligheterna för taxereglering.
Det här ska vi i föreningen göra:
_ Bilda Idrottsalliansen (IA) som blir vårt eget samarbetsorgan till kommunen.
_ Tillsammans med IA samordna insatser för att ansöka om medel från RF för att genomföra
”Lokala handslag” och därigenom utveckla samarbetet ytterligare.
_ Föreningarna genomför en årlig säkerhetsbesiktning av sina egna idrottsanläggningar.
_ Planera för hur föreningen kan arbeta med egen intern utbildning samt utbildning som kan
samordnas av externa utbildningsintressenter och av föreningar tillsammans. Via RF kan
ekonomiskt stöd erhållas för Projekt Lokal Idrottsutveckling (PLI).
_ Delta på ett mer aktivt sätt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt.
_ Föreningarna skapar verksamhetsplaner med kvalitetstänkande utifrån ”Idrotten vill”.
_ Befintliga informationsverktyg utnyttjas fullt ut för internt och externt bruk.
Det här ska vi göra gemensamt:
_ Kommunen och IA skall fortlöpande utvärdera det Idrottspolitiska handlingsprogrammet
och
årligen arrangera träffar med föreningslivet för att utveckla och vid behov revidera det.
_ Föreningen och kommunen tecknar avtal som reglerar ansvarsfördelning för anläggningen
vilket även inkluderar en underhållsplan. Här tas bl. a. hänsyn till föreningarnas grad av
aktiviteter.
_ Skall i samverkan med näringsliv, idrotten och andra intressenter arrangera en
”idrottsgala” årligen, där idrotten i Uddevalla, som god samhällsbyggare, står i rampljuset.
_ Tillsammans med företrädare för bostadsbolag och föreningslivet ta initiativ till uppförande
av en näridrottsplats i norra delarna av Uddevalla.
_ Tillsammans med Idrottsalliansen (IA), samt övriga intressenter som exempelvis SISU och
Västsvenska Idrottsförbundet, utforma en certifieringsmodell för föreningsutveckling.
_ Stimulera föreningarna att mer aktivt arbeta för att invandrare, arbetslösa och
funktionshindrade ska kunna delta i föreningslivet
_ Stödja och medverka aktivt i föreningarnas strävanden att få arrangera stora tävlingar och
andra arrangemang i kommunen.
_ Tillsammans med representanter för skolan, träffas för att diskutera hur samverkan kan
uppnås.
- BUN och tekniska förvaltningen tar initiativ tillsammans med föreningsliv, föräldraråd etc.
till en inventering, och göra åtgärdsplaner för skolgårdar, grönytor och andra ytor så att dessa
stimulerar till ökad fysisk aktivitet. Den särskilda investeringspotten bör användas till detta.
_ Utifrån befintliga resurser, simföreningarna tillsammans med skolan erbjuder på ett mer
organiserat sätt, elever i lågstadiet, men vid behov även övriga stadier möjlighet under skoltid
till simundervisning.
_ Idrottens föreningsliv och näringslivet i samverkan med kommunen skall sträva efter att
kunna erbjuda invånarna i Uddevalla kommun elitidrott som underhållning.
_ Centralt, som Riverside, I 17 eller liknande erbjuda ett ”Föreningarnas hus” där
kanslifunktioner finns på ett och samma ställe. Tillsammans med för Västsverige regionala
samarbetsorgan, skulle ett sådant centra fylla en viktig roll. Fortsätter man denna tanke skulle
ett samarbete inledas med högskolan och eller studieförbund för att därigenom upprätthålla en
bra nivå och standard på utbildning för föreningsaktiva
Vision Uddevalla 2040
Liv, lust och läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän.
Liv
Det goda livet. Liv i Uddevalla präglas av det goda livet, mångfald samt mänsklig tillväxt.
Miljön är och har sedan länge varit vårt gemensamma ansvar och en förutsättning för liv.
I Uddevalla produceras varor och tjänster med miljön i förgrunden och med en överlägsen
kvalitet som resultat. Utveckling och bebyggelse av stad och land görs utifrån ett hållbart
samhälle där det offentliga och privata tillsammans värnar miljön och det goda livet.
Mångfald
Mångfald och mångkultur präglar Uddevalla. Demokrati och social rättvisa är basen,
där alla ska ha möjlighet att delta i det sociala livet.
Mångkulturella yttringar leder till en härlig och frisk egenkultur skapad av idérika
människor. Den biologiska mångfalden i luft, mark och vatten värnas och är en
förutsättning för allt liv och hållbar utveckling.
I och vid vattnet.
Bäveån är nu integrerad med stadskärnan. Uddevallas flera mil långa kust gör att havet är
tillgängligt som offentlig miljö samtidigt som boende nära havet har möjliggjorts i
allt högre grad.
Mänsklig tillväxt.
Genom att ta tillvara alla medborgares kunskap och kompetens har vi skapat en större
upplevd trivsel och en känsla av meningsfull påverkan.
Det mänskliga mötet och tron på människans förmåga är en viktig förutsättning för att
främja utvecklingen av god livskvalitet. Vi skapar arbete och tillväxt tillsammans.
Lust.
Medborgarna är välmående, kreativa, engagerade och har stark framtidstro.
Kreativitet.
Här finns kreativa möjligheter som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan.
Förskoleverksamheten och skolan är en miljö för växtkraft och glädje. Småföretagande
finns inom allt från kultur till traditionellt näringsliv.
Engagemang.
I Uddevalla finns ett stort samhällsengagemang. Utvecklingen i Uddevalla är i mångt och
mycket ett resultat av samverkan mellan kommun och olika aktörer från alla delar av
samhället.
Framtidstro.
Det finns en stolthet i att vara Uddevallabo och företagare i Uddevalla. Vi har på så sätt
många ambassadörer från Uddevalla. Varumärket är väl inarbetat. Utbudet för ungdomar
är stort och här finns en ungdomlig iver och entusiasm.
Välmående
Den långsiktiga satsningen på folkhälsa har gett bra resultat. Arbetet genomsyrar de
kommunala verksamheterna och effekten är fler friskfaktorer och en säker och trygg
kommun.
Läge
Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och
den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.
Maritimt centrum
I Uddevalla finns ett maritimt kompetenscentrum som med nära koppling till näringslivet
bedriver forskning och utbildning. Det maritima temat genomsyrar staden med det
kustnära boendet, gästhamnar, besöksnäring och kultur. Bäveån är nu en naturlig del i
stadens centrum.
Fjord och fjäll
Uddevallas unika natur och miljö har skapat förutsättningar för utveckling. Här finns, i
tätort och landsbygd, attraktiva boenden, rekreation och naturupplevelser samt ett större
antal turist- och besöksmål.
Växtkraft.
Uddevalla växer. Vi växer både befolkningsmässigt och som handelsregion.
Entreprenörsandan utvecklas och antalet entreprenörer ökar.
Kultur- och föreningslivet är mer omfattande än någonsin. Vi fortsätter att utveckla
regionens största gymnasieverksamhet och här trivs och utmanas ungdomar. Vuxna kan
komplettera sina tidigare studier och bredda sin kompetens.
Närhet.
I Uddevalla är det nära. Nära till utbyggda kommunikationer och nära till storstäder som
Oslo och Göteborg och det kustnära livet i Bohuslän. Nära till hela världen genom den
digitala motorvägen.
