1(4)
Stimulansprojekt – främja psykisk hälsa hos barn och
ungdom i Dalsland
Bakgrund
Barns hälsa är ett angeläget och prioriterat område inom folkhälsoarbetet.
Det finns många olika aktörer som på olika sätt påverkar barns möjlighet till
en god utveckling och en god psykisk hälsa. Föräldraskapet är givetvis en
stark bestämningsfaktor, övriga aktörer som i sin verksamhet arbetar med
föräldrar, barn och ungdomar och därmed påverkar möjligheter för
målgruppen är bland annat mödrahälsovården, barnhälsovården,
förskolan/barnomsorgen, skolan, socialtjänsten och ungdomsmottagningen.
I och med den extra satsning på att främja psykisk hälsa hos barn och
ungdom som Dalslandsnämnden beslutade om den 24 juni 2009 möjliggörs
ett samlat utvecklingsarbete med start under 2009 i Dalsland.
Begreppet Psykisk ohälsa
I föreliggande projektbeskrivning används begreppet psykisk ohälsa på
samma sätt som i Socialstyrelsens rapport Metoder som används för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och
landsting Psykisk ohälsa beskriv här som psykiska symtom som är vanliga
men oönskade, upplevs som negativa och ökar risken för psykisk sjukdom.
Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i symtom som nedstämdhet, oro och
sömnsvårigheter men också i form av psykosomatiska symtom som
huvudvärk och magont. Symtomen påverkar barnets eller den unges
känslomässiga välbefinnande och/eller hindrar optimal utveckling och
delaktighet i vardagsaktiviteter. Psykisk ohälsa kan också visa sig i
utagerande beteende med påtaglig inverkan på barnet eller den unges
uppväxtsituation men utan att individen själv upplever ohälsa. Sammantaget
är det symtom som är plågsamma men inte så uttalade att de kan
klassificeras som psykisk sjukdom. (1)
Mål
Målet med projektet är att stärka den röda tråd som främjar barns utveckling
och psykiska hälsa genom att skapa förutsättningar för långsiktigt
utvecklingsarbete inom primärvård och kommun.
Genom satsning på kompetensutveckling och verksamhetsutveckling skall
kommun och primärvård erbjudas möjligheten att:
1. Utveckla och förstärka den föräldraförberedande, föräldrastödjande
och relationsstärkande verksamheten inom primärvård och kommun.
2. Stödja införandet av strukturerade metoder för att stödja och stärka
ungdomars utveckling av en god psykisk hälsa.
2(4)
Vidare är utgångspunkten att metoder och insatser i projektet skall vara av
universell karaktär. Med universell menas en intervention som inte tar
hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ
eller grupp väljs ut av något skäl utan interventionen är tänkt att främja alla
oavsett grad av risk. (2)
1. Utveckla och förstärka den föräldraförberedande,
föräldrastödjande och relationsstärkande verksamheten inom
primärvård och kommun
Grundperspektivet i allt utvecklingsarbete som syftar till att stärka barns och
ungdomars psykiska hälsa eller förutsättningar att utveckla en god psykisk
hälsa är att barnets behov och barnets bästa skall vara i centrum, i enlighet
med Barnkonventionen.
Tre dimensioner i föräldraskapet lyfts i litteraturen som extra viktiga: att
föräldrarna visar värme, att de har kontroll och kan säga ifrån samt att de är
konsekventa i sitt bemötande av barnet. Om föräldern kan visa värme, utöva
en viss kontroll och är konsekvent då minskar risken för psykiska problem
för barnet under uppväxten och sannolikheten för en god livskvalitet senare
i livet ökar.
Att stärka föräldrarnas parrelation innebär också en indirekt förstärkning av
föräldraskapet och en positiv förstärkning av barnets uppväxtmiljö. Även
relationen mellan de blivande föräldrarna under graviditeten är en
bestämningsfaktor för det kommande barnets förutsättningar att utveckla en
god psykisk hälsa. (3,4) Den blivande pappans involverande i graviditeten
är därmed viktig och genusperspektivet är ett av flera viktiga områden i
mödrahälsovårdens arbete som mer och mer uppmärksammas.
Aktörer
Centrala aktörer inom det föräldrastödjande området är Mödrahälsovården,
Barnhälsovården, Mödra- och Barnhälsovårdspsykologerna, Centrala
Barnhälsovårdsteamet, Centrala Mödrahälsovårdsteamet, Barn- och
utbildningsförvaltning (bl.a. barnomsorgen), Socialförvaltning (bl.a.
förebyggande verksamhet/öppenvård), Folkhälsoråden, mfl. I de kommuner
som Familjecentral finns bör det vara en arena.
Utvecklingsområden och metoder
Utvecklingsområden som är prioriterade i enlighet med projektet är:
- Att med stöd av forskningen revidera och utveckla den
föräldrastödjande verksamheten.
- Att utveckla ledarskapet i arbete med föräldrastödjande verksamhet.
Prioritering av metoder och arbetssätt inom projektets ramar skall göras av
projektgruppen i dialog med verksamheterna. Metoder och arbetssätt skall
vara strukturerade i betydelsen att arbetssättet skall vara så väl beskrivet att
andra kan upprepa det. Vidare ska det finnas stöd i forskningen för de
metoder som används. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har publicerat
både nationella inventeringar av arbete inom området samt
sammanställningar av kunskapsbaserade metoder.
Kommuner och även primärvården har idag pågående arbete inom området.
Hälsokälllan har under flera år varit en aktör när det gäller utbildning och
3(4)
kompetensutveckling och har således god kunskap om vilka metoder som
idag används i bla Dalsland. Kunskap som är viktig i den fördjupade
satsning som projektet innebär.
Utvecklingsarbetet för den föräldrastödjande verksamheten skall
genomsyras av såväl jämställdhetsperspektiv som föräldraperspektiv.
2. Implementering av primärpreventiva metoder inom skola och
ungdomsmottagning för målgruppen unga
Psykisk ohälsa anses vara ett av de största hälsoproblemen under
uppväxtåren. Förekomsten av depressiva symtom hos ungdomar i åldrarna
13-18 år varierar mellan sju och elva procent i olika svenska studier.
Förekomsten av psykisk ohälsa är dubbelt så vanlig hos flickor jämfört med
pojkar vid 16 års ålder. Drygt 30 % av eleverna på högstadiet och gymnasiet
uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan, dubbelt så
många flickor som pojkar uppger att de är stressade. Stress är en riskfaktor
för att utveckla depressiva symtom. Depressiva symtom i tonåren är en
riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa vid vuxen ålder men kan också
negativt påverka tonåringens livsstilsval och därmed den egna utvecklingen.
Skyddande faktorer är exempelvis hög självkänsla och upplevelse av att ha
en förmåga att påverka sin situation och bemästra svårigheter (5).
Metod
DISA (Depression In Swedish Adolescents) är en evidensbaserad metod för
att förebygga psykisk ohälsa hos flickor. Programmet består av
strukturerade gruppövningar inom skolans ram, med träning i kognitiva
beteendetekniker för att identifiera samt hantera stress och förändra negativa
tankemönster, kommunikationsträning och olika problemlösningsstrategier
samt övningar för att stärka det sociala nätverket (5).
Projektet skall stimulera införandet av DISA på alla högstadieskolor i
Dalsland. Vidare är målsättningen att ungdomsmottagningarna utbildas i
metoden och genom egen verksamhet samt i samverkan med skolan arbetar
med metoden.
Inom ramen för projektet skall projektgruppen undersöka om det finns
motsvarande program för att förebygga psykisk ohälsa hos pojkar, om det
finns evidensbaserad metod skall denna inkluderas i delmålsbeskrivningen
nedan.
Aktörer
Elevhälsopersonal, pedagogisk personal, ungdomsmottagningarnas
personal, öppenvården/socialtjänsten, m.fl.
Delmål
1. Stimulera införandet av DISA-metoden på alla (6)7-9 skolor i
Dalsland, samt booster-insatser för de som redan har utbildningen.
2. Stimulera ungdomsmottagningarna att utbilda sin personal i DISAmetoden och därigenom möjliggöra ökad samverkan i
genomförandet med skolan.
Projektorganisation
4(4)
Uppdraget att genomföra projektet utformas i en beställning från Hälso- och
sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla till Hälsokällan. Den faktiska
organisationen för projektet är främst en utförarfråga men vikten av
delaktighet och representation för centrala yrkesgrupper och
verksamhetsrepresentanter understryks. Projektgruppen ska spegla
verksamhetsområdet väl och ha mandat att fatta för projektet nödvändiga
beslut, referensgruppen skall säkerställa kontinuerlig dialog och delaktighet.
Tidsplan
Projektet skall påbörjas under hösten 2009. En inbjudan till uppstartsmöte
kommer inom kort. Detaljerad tidsplan för projektet skall redovisas vid
projektstart.
Uppföljning
Uppföljningen av projektet skall tydligt beskrivas i samband med
projektstart.
Budget
Projektbudgeten är 1500 tkr. Detta motsvarar 300 tkr per kommun och
innebär att varje kommuns folkhälsoråd för möjlighet till ytterligare
förstärkning om 200 tkr inom ramen för de 500 tkr per kommun som
Dalslandsnämnden valt att fördela till insatser för att främja psykisk hälsa
för barn och unga i Dalsland. De 200 tkr föreslås utgöra en förstärkning av
de 300 tkr som hanteras centralt. Förslagsvis bör således de 200 tkr täcka
kostnader inom kommun och lansting som genereras av projektet, tex
vikariekostnader, resekostnader, andra omkostnader som är en direkt
konsekvens av projektet. Ambitionen är att eliminera de kostnader som
projektet skulle kunna innebära för kommunens och primärvårdens
organisation under projekttiden.
Kontakt
Kontaktperson för projektet på Hälso-och sjukvårdnämndernas kansli i
Uddevalla är Mathias Lind, Planeringsledare, tfn 0522-67 08 66, 076-100 74
13, [email protected]
Referenser
1. Uppslagsverk barn och unga, Statens Folkhälsoinstitut
http://www.fhi.se/uppslagsverkbarn
2. Socialstyrelsen artikelnr 2008-126-50 Metoder som används för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i
kommuner och landsting
3. Sarkadi Anna m.fl. Mödrahälsovårdens dilemma: Medicinsk
övervakning eller stöd under graviditeten på föräldrarnas villkor?
Föräldrastödsprojektet
4. Socialstyrelsen Mödrahälsovårdens metoder för att förebygga
psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009126-196
5. Treutiger Britt-Marie Utvärdering av effekten av DISA (Depression
in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom
hos tonårsflickor Karolinska Institutet, 2006
