Förslag om verksamhetsstöd för år 2009 till

KULTURFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 1 (11)
2008-11-05
AVDELNINGEN FÖR KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD
KuN 2008-12-10
Nr 11
Till
Kulturnämnden
Nr:
Förslag om verksamhetsstöd för år 2009 till
kulturverksamheter, integrationsfrämjande
verksamheter och nationella minoriteter
Förvaltningens förslag till beslut
Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden
att
besluta i enlighet med förvaltningens bilagda förslag i tabell om
verksamhetsstöd för år 2009
Berit Svedberg
Bo Andér
Kulturdirektör
Avdelningschef
Sammanfattning
I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar förvaltningen underlag för beslut om
verksamhetsstöd för 2009. Under ansökningsperioden fram till den 1 september 2008 har
det inkommit 163 ansökningar. Föreliggande förslag till beslut omfattar enbart de
verksamheter som föreslås en stödnivå som överstiger 350 tkr. I enlighet med gällande
delegationsordning fattas övriga beslut av kulturdirektören eller avdelningschefen.
Förvaltningen föreslår nämnden att fatta beslut om att fördela 64 876 tkr i
verksamhetsstöd till 45 verksamheter för 2009.
Box 161 13, 103 22 Stockholm. Beridarbansgatan 5
Telefon 08-508 31 900. Fax 08-508 31 979
[email protected]
www.kultur.stockholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 2 (11)
Tabell: Inkomna ansökningar om verksamhetsstöd för år 2009 samt förslag till stöd
Inkomna
Bifall
Avslag
ansökningar
Omställnings-
Omvandlat till
Senarelagt
Summa
stöd
projektstöd
berednings-
VS tkr
tillfälle
163 (116)
108 (63)
46(46)
1(1)
5(5)
3(1)
72 740 (7 864)
Inom parentes anges det antal ansökningar och den summa stöd som beslutas i enlighet med delegationsordningen.
Ärendets beredning
Ärendet har handlagts inom avdelningen för kultur- och integrationsstöd.
Utblick
Möjligheter och utmaningar i en brytningstid
Det är alldeles uppenbart att kulturlivet och kulturpolitiken befinner sig i en brytningstid.
Samtidigt som stadens egen framtidsvision för kulturen är under utarbetande närmar sig
slutdatumet för då den statliga kulturutredningen ska presenteras. När kulturförvaltningen
under våren 2008 inledde arbetet med Kulturvision 2030 tillsattes en referensgrupp med
en rad representanter från stadens kulturliv. Tanken var att i denna grupp kunna testa
uppslag men också få idéer som kunde ge nya perspektiv till visionen. En uppgift som
tidigt sysselsatte gruppen var att identifiera vad som är utmärkande för Stockholm. Många
av de adjektiv som nämndes känns igen: vacker, välbevarat kulturarv, tillåtande,
internationell, ung och framtidsinriktad, rikt och kvalitativt kulturliv, bra ungdomsstad,
många och kvalificerade konstnärliga högskolor. Men det framkom också mindre
smickrande omdömen; Stockholm präglas av en traditionell stadsbyggnad, ett dåligt
internationellt utbud, en brist på interkulturella mötesplatser, hindrande regler för
producenter och arrangörer, halvhjärtade satsningar i det offentliga rummet och en stark
koncentration till innerstaden av kulturens olika arenor.
Ovanstående beskrivning ger en god inblick i den vardag som avdelningen för kultur- och
integrationsstöd möter och tecknar samtidigt en bild kring de möjligheter och utmaningar
Stockholm står inför. Det samlade kultur- och föreningslivet i Stockholm utgör en viktig
resurs i arbetet med att göra Stockholm till en än mer attraktiv stad för sina medborgare
och besökare, något som även understryks i budgettexten för 2009:
”Ett levande, fritt och självständigt kulturliv är en förutsättning för att Stockholm ska
utvecklas från huvudstad till världsstad. Kulturlivet är också en av de viktigaste
faktorerna för stadens attraktivitet och ett av de tre benen bakom varumärket Stockholm –
The Capital of Scandinavia. Stockholms museer, teatrar, musikliv, nattliv och vackert
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 3 (11)
utsmyckade och levande stadsmiljö är viktiga förutsättningar för turismen såväl som för
investeringarna i staden.”
Kultur- och integrationsstödet har således en viktig uppgift i att stödja det kultur- och
föreningsliv som utgör en fundamental del i stadens strävan att uppfattas som ”mångsidig
och upplevelserik”, ”innovativ och växande” och ett ”medborgarnas Stockholm”. Denna
strävan återspeglas även inom förvaltningens pågående arbete med att etablera
incitamentsstrukturen inom kultur- och integrationsstödet, där förvaltningen prövar olika
samarbeten mellan näringslivet och kulturlivet i staden. I budgettexten betonas att:
”tillväxten inom kultursektorn måste ökas” genom att ”stärka samarbetsformerna mellan
kulturlivet, näringslivet och andra aktörer”, att ”förutsättningarna för egna intäkter
stärks”, att ”möjligheten för kulturskapare att leva på sina yrken förbättras”, att
”underlätta för småföretagande”, att ”skapa bättre förutsättningar för nyskapande
kulturella uttryck” samt att ”förutsättningarna för kulturexport förbättras”.
Budgettexten understryker även att ”kultur- och integrationsstödet ska främja större
förståelse mellan alla som lever i Stockholm.” Denna strävan är också något som
kännetecknar kultur- och integrationsstödets riktlinjer och villkor. Inom ramen för
riktlinjerna har kulturförvaltningen även ett särskilt uppdrag att stödja de nationella
minoriteternas kulturyttringar. När det gäller föreningslivet anges i riktlinjerna att ”stöd
ges till ideella verksamheter som i integrationssyfte främjar demokrati, jämställdhet och
mänskliga rättigheter och motverkar diskriminering, rasism och utanförskap.”
Budgettexten understryker att inom stödet till det fria kulturlivet ska barn och unga vara
en prioriterad inriktning. Att det fria kulturlivet ska vara tillgängligt för alla är ett viktigt
mål som förvaltningen arbetar för att uppnå. Under 2008 fördelades totalt 1 000 tkr till
verksamheter som anmält intresse av att tillgänglighetsanpassa sina lokaler. Förvaltningen
har ambitionen att under nästa år fortsätta detta arbete.
Ekonomiska förutsättningar
Stadens budgetprocess innebär att kulturnämndens verksamhetsplan antas vid samma
beslutstillfälle som verksamhetsstöden till kultur- och föreningslivet. Verksamhetsstödet
till kultur- och föreningslivet (vilket inkluderar de nationella minoriteterna och specifika
kulturarvsmedel om 500 tkr) som presenteras i föreliggande tjänsteutlåtande uppgår till
72 740 tkr. Dessutom föreslås att medel reserveras för tre verksamheter, som tidigare haft
stöd, där det fattas viktiga uppgifter i ansökningarna vilket omöjliggör beredning vid detta
tillfälle. Förvaltningen föreslår därför att dessa ansökningar bereds vid ett senare tillfälle
samt att medel reserveras motsvarande innevarande års verksamhetsstöd om totalt 1 235
tkr. 10 mnkr är avsatta i budgeten för att skapa en ny incitamentsstruktur för det fria
kulturlivet med bl.a. ett bonussystem, ett resurscentrum, samordning av marknadsföring
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 4 (11)
och biljettförsäljning, hjälp att finansiera EU-projekt, åtgärder för att öka kulturexporten
och en fond för nyskapande kultur. För 2009 föreslås att drygt hälften av de 10 mnkr som
satsas på incitamentsstrukturen ska gå till ett bonussystem som kommer att tillfalla de
verksamheter som är bra på egenfinansiering samt till dem som har en stor andel barn och
unga i publiken. Incitamentsstrukturen syftar till att stimulera till samarbeten med
näringslivet och att skapa mötesplatser för kultur och näringsliv.
Teatern är det område som får det största stödet – 28 procent av den totala potten för
verksamhetsstödet. Därefter kommer museiområdet med 19 procent, dansen med 14
procent och musiken med 7 procent av det totala verksamhetsstödet.
Utgångspunkter för förslaget
Till grund för de förslag till beslut som förvaltningen här lägger fram ligger
kulturnämndens mål, kultur- och integrationsstödets riktlinjer och villkor, analyser av
uppnådda konstnärliga, integrationsfrämjande, publika och kulturpolitiska resultat under
det senaste verksamhetsåret, samt redovisade planer för 2009. Bortsett från museiområdet
där beredningen skett i samråd med tjänstemän från Stadsmuseet, har förslagen inom
samtliga områden beretts i samråd med externa referensgrupper. Förvaltningen har i
beredningen av verksamhetsstöden tillämpat utvärderingsverktyget Önskekvisten.
Föreliggande förslag bygger på bedömningar av det samlade kultur- och föreningslivets
olika områdens generella behov och förutsättningar. Från förvaltningens sida har
ambitionen varit att på ett tydligare sätt än tidigare koppla förslagen till kulturnämndens
mål och riktlinjerna för kultur- och integrationsstödet. Utförligare kommentarer om
enskilda aktörer har reserverats för dem som föreslås få förändrat stöd. Detaljinformation
om de sökande lämnas i tabellbilagor.
För ett mer dynamiskt kultur- och integrationsstöd
En genomgående linje under beredningsarbetets gång har varit att försöka renodla
stödformerna och samtidigt finna konstruktiva stödnivåer. Syftet med detta har varit att
skapa en större dynamik och samtidigt motverka inlåsningseffekten inom kultur- och
integrationsstödet. Förvaltningen har i möjligaste mån försökt att tydliggöra vilken roll
olika verksamheter fyller inom kultur- och integrationsstödet, hur pass väl deras
verksamhet uppfyller riktlinjerna och hur nivån på stödet avspeglar verksamhetens
innehållsmässiga kvalitet och omfattning. Sammantaget har detta inneburit att
förvaltningen ställer sig frågande till om vissa verksamheter verkligen bör ha
verksamhetsstöd eller stöd överhuvudtaget och om det eventuellt finns andra tänkbara
alternativ till finansiering för dessa verksamheter.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 5 (11)
Att renodla stödformerna innebär att en rad verksamheter som under en längre period har
erhållit projektstöd för sin regelbundna verksamhet, nu föreslås få verksamhetsstöd för
första gången, likväl som flera tidigare verksamhetsstödsmottagare nu föreslås projektstöd
eller avslag med rekommendation att söka projektstöd.
Av de verksamheter som föreslås verksamhetsstöd för första gången fattas samtliga beslut
av kulturdirektören eller avdelningschefen i enlighet med gällande delegationsordning.
Detsamma gäller för de sökanden som tidigare uppburit verksamhetsstöd och vars
ansökningar föreslås omvandlas till projektstöd eller avslag med rekommendation att söka
projektstöd.
Konstruktiva stödnivåer
Att finna konstruktiva stödnivåer innebär i första hand att justera nivån på stödet så att det
bättre avspeglar verksamhetens innehållsmässiga kvalitet och omfattning. Teater Giljotin
arbetar mycket med internationella samarbeten och nyskapande performance. De arbetar
över de konstnärliga gränserna och skapar på så sätt nya vägar att ge sin publik något nytt
och utmanande. Teater Giljotin har byggt om sin lilla scen till Grey Room – ett
konstgalleri med många möjligheter. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen en
höjning av verksamhetsstödet till Teater Giljotin för 2009 om 100 tkr till 1 500 tkr.
Teater Scenario bidrar med en scen för tvärkonstnärliga möten. Deras arbete är starkt
mångfaldsinriktat och nyskapande. Genom deras normbrytande verksamhetsprofil når de
ut till en ny ung publik. Teater Scenario ligger idag på en låg stödnivå i förhållande till
andra fria teatergrupper och är i behov av stärkta förutsättningar för att fortsätta utveckla
sitt forum för utmanande scenkonst som banar väg för nya konstnärliga möten och ny
publik. Förvaltningen föreslår därför en höjning av verksamhetsstödet för 2009 till Teater
Scenario om 100 tkr till 750 tkr.
Under den tid då lokalerna på Skeppsholmen renoveras står Teater Galeasen utan fast
scen. Fram till år 2010 bedriver Teater Galeasen c/o-verksamhet där man samarbetar med
andra fria teatergrupper och institutionsteatrar i Stockolm. Eftersom kostnaderna under
dessa omständigheter är lägre, förordar förvaltningen en tillfällig sänkning av Teater
Galeasens verksamhetsstöd för 2009 med 200 tkr till 1 100 tkr.
Dansen i Stockholm har en svag struktur (repstudios, producenter, spelplatser) i
jämförelse med teatern. Ett konstnärligt område som detta har svårt att växa och öka sin
publik om inte dessa förutsättningar stärks. En sådan insats har gjorts genom att hösten
2008 stödja SITE, en produktionslokal (och även möjlig som scen) på Telefonplan. Här
kan man producera både dans-, performance- och teaterföreställningar med både ljud och
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 6 (11)
ljus. En viktig plats också för att repetera föreställningar som ska på gästspel utanför
Sveriges gränser.
Weld, med egen lokal med studio/scen är en viktig plats för flertalet koreografer för att
repetera, skapa verk och framträda. Weld spelar också en viktig roll som mötesplats för
båda dansare och konstnärer inom andra områden, både genom programlagda
samtal/workshops/seminarium och dels mer spontant uppkomna möten med tanke på den
stora genomströmningen av både nationella och internationella koreografer, dansare och
konstnärer inom andra discipliner. Förvaltningen föreslår därför en höjning av
verksamhetsstödet till Weld för 2009 om 25 tkr till 400 tkr.
Judiska församlingen får stöd för sin programverksamhet i Stockholm. Mot bakgrund av
den relativt goda ekonomi församlingen redovisar föreslår förvaltningen en marginell
sänkning av stödet med 50 tkr till 550 tkr. Förvaltningen avser att föra en dialog med
församlingen kring en fortsatt konstruktiv nivå av stödet.
Stärkt stöd till kulturverksamhet för barn och ungdomar
Sedan Zebradans etablerade sig på egen scen har de med stor publik framgång samarbetat
med flera koreografer som skapar verk för den yngre publiken. Zebradans är idag den
enda scenen inom dansen som bara spelar för barn och unga. Förvaltningen föreslår därför
en höjning av verksamhetsstödet till Zebradans för 2009 med 50 tkr till 800 tkr. Utöver
detta beslutar förvaltningen om, inom ramen för och i enlighet med gällande
delegationsordning, verksamhetsstöd för två koreografer (Minna Krook respektive
Gunilla Heilborn) i syfte att ytterligare stärka dansscenen för barn och ungdomar.
Teater Barbara är en relativt ny grupp inom barnteaterområdet som med klassisk teater,
mim och musik skapar föreställningar för framför allt barn och unga. Förvaltningen
föreslår en höjning av verksamhetsstödet till Teater Barbara för 2009 om 50 tkr till 500
tkr.
Folkets bio är ett viktigt komplement till de större aktörerna på marknaden. De står för
hög kvalitet och har ett utbud som riktar sig till alla åldrar. Även de minsta barnen kan se
film på Zita. De erbjuder också ett mediepedagogiskt program riktat till ungdomar.
Biografen är också av stor vikt för mindre arrangörer då de lämnar stor plats till festivaler
och andra filmvisningar. Biografen är också viktig ur ett mångfaldsperspektiv då
filmrepertoaren består av filmer från många olika länder. Förvaltningen föreslår ett ökat
verksamhetsstöd till Folkets bio för 2009 om 50 tkr till 650 tkr.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 7 (11)
Resurscentrum och interkulturella mötesplatser
Det samlade stödet till verksamheter med interkulturell eller mångkulturell inriktning har
under flera år varit eftersatt. Projektstödet Jalla har bidragit till att fler nya aktörer kommit
fram men det finns ännu mycket att göra, inte minst vad det gäller kvaliteten på
interkulturella arrangemang. Selam och Intercult utgör på olika sätt redan idag
resurscentrum och interkulturella mötesplatser för flera av dessa aktörer, men de är i
behov av ökat stöd för att under rimliga villkor kunna bedriva verksamhet som bidrar till
den interkulturella förståelsen. Förvaltningen föreslår därför en höjning av
verksamhetsstödet till Selam för 2009 med 130 tkr till 650 tkr och en höjning av
verksamhetsstödet till Intercult för 2009 med 100 tkr till 650 tkr.
Kulturarv med olika förutsättningar
Stiftelsen Almgrens sidenväveri bildades 2001 med medel från Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Sidenväveriet är ur industri-, kultur- och kvinnohistoriskt
perspektiv väldigt värdefullt. Det är idag det enda sidenväveriet som finns kvar i norra
Europa, med originalmaskiner som är 140 år gamla och fortfarande i bruk. Museet är
öppet sju dagar i veckan och erbjuder även guidade visningar. Stiftelsen befinner sig idag
i ett kritiskt ekonomiskt läge. Situationen är så pass allvarlig att museet hotas av
nedläggning om inte driftsanslaget höjs markant. Förvaltningen ser även att stiftelsen inte
heller är ekonomiskt bärkraftig på längre sikt, vilket ställer ökade krav på framtida
finansiering. Mot denna bakgrund föreslås verksamhetsstödet till Almgrens sidenväveri
för 2009 uppgå till 1 100 tkr, vilket är en höjning om 100 tkr.
Nobelmuseet bildades 2001 och har som uppdrag att långsiktigt värna Nobelprisets
ställning genom att bedriva musei-, informations-, forsknings- och därmed förenlig
verksamhet inom Nobelstiftelsens intressesfär. Dels visas utställningar i museets lokaler i
Börshuset, dels produceras vandringsutställningar. I förhållande till övriga museer ligger
stödet till Nobelmuseet på en väsentligt högre nivå, vilket kan motiveras med dess särart.
Förvaltningen föreslår att verksamhetsstödet till Nobelmuseet för 2009 sänks med 500 tkr
till 9 000 tkr.
Kultur- och integrationsstödets institutioner
Kultur- och integrationsstödet rymmer idag fem institutioner: Barnboksinstitutet, Carl
Eldhs Ateljé, Dansens Hus, Folkoperan och Strindbergsmuseet/Strindbergs Intima Teater.
Stödet till dessa verksamheter bygger på gemensamma åtaganden från staden och/eller
landstinget och staten, med undantag för Carl Eldhs Ateljé där staden är den enda
offentliga bidragsgivaren. Flera av dessa stöd är också reglerat i avtal mellan
institutionen, staden och annan offentlig bidragsgivare. Detta är fallet med Dansens Hus
där avtalet anger att stadens andel av stödet ska uppgå till 25 procent och där staten,
genom Kulturdepartementet, står för resterande andel. Stadens andel ligger idag under 25
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 8 (11)
procent och i den statliga budgetpropositionen för 2009 föreslås stödet till Dansens Hus
öka i enlighet med gällande hyres-, löne- och konsumentprisindex. Mot denna bakgrund
föreslår därför förvaltningen en höjning av verksamhetsstödet till Dansens Hus för 2009
med 194 460 kr till 6 676 460 kr vilket motsvarar sökandens äskande för nästa år.
Strindbergsmuseet bildades som en stiftelse i början av 1970-talet i vilken Strindbergs
Intima Teater sedermera blev en del utav. Strindbergsmuseet är i behov av ett ökat
verksamhetsstöd då det visat sig att teatern under en tid har bidragit till att bekosta
museets verksamhet. Strindbergsmuseet behöver även ett ökat stöd för att kunna utveckla
en ny basutställning under nästa år. Förvaltningen föreslår därför en höjning av
verksamhetsstödet till Strindbergsmuseet för 2009 med 400 tkr till 2 500 tkr.
Framåtblick
Udda fåglar inom kultur- och integrationsstödet
Under beredningsarbetets gång har det från förvaltningens sida varit en ambition att
försöka renodla stödformerna i syfte att tydliggöra vilken roll olika verksamheter spelar
inom kultur- och integrationsstödet. Denna genomgång har visat att flera verksamheter
som idag uppbär verksamhetsstöd är svårbedömda utifrån kultur- och integrationsstödets
riktlinjer och villkor. Förvaltningen ställer sig dels frågande till om stödet till vissa
verksamheter verkligen bör kanaliseras genom verksamhetsstödet eller om det möjligen
kan finnas lämpligare sätt att stödja dessa verksamheter på, dels kring huruvida vissa
verksamheter bör omfattas av ett verksamhetsstöd överhuvudtaget.
Barnboksinstitutet och Kurdiska biblioteket bedriver i första hand biblioteksliknande
verksamhet där endast en marginell del utgörs av utåtriktad programverksamhet.
Förvaltningen avser att undersöka möjligheterna att pröva ett närmare samarbete mellan
dessa aktörer och Stockholms stadsbibliotek.
Nobelmuseet utgör en svårbedömd verksamhet inom kultur- och integrationsstödet
såtillvida att deras verksamhet bedrivs med ekonomiska förutsättningar som inga andra
aktörer är i närheten av. Dock finner förvaltningen att stödet om 9 000 tkr är en rimlig
permanent nivå.
Konstnärernas Kollektivverkstad (KKV) och CRAC sysslar med infrastrukturell
verksamhet till stöd för konstnärer, vilka båda uppbär verksamhetsstöd inom ramen för
kultur- och integrationsstödet, men där förvaltningen anser att verksamheterna är
svårbedömda eftersom de inte har någon publik verksamhet. Förvaltningen är av åsikten
att stödet till KKV och CRAC är bättre lämpat att fördelas inom ateljéstödet.
Folkkulturcentrum bedriver i första hand en amatörkulturell verksamhet med rötterna i en
folkbildningstradition. Förvaltningen kan inte se att de, till skillnad från studieförbunden,
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 9 (11)
bedriver integrationsfrämjande verksamhet i någon nämnvärd omfattning. Det närmaste
Folkkulturcentrum kan liknas vid är en samlingslokal, inte minst eftersom deras största
inkomstkälla kommer från hyresintäkter. Förvaltningen vill därför i framtiden undersöka
möjligheten för Folkkulturcentrum att ingå i samlingslokalsstrukturen.
Tidskriftsverkstaden är liksom KKV och CRAC i första hand en infrastrukturell
verksamhet som ger understöd till tidskriftsmakare. Förvaltningen kommer att se över
bidragsgivningen till dessa verksamheter i dialog med såväl kulturrådet som med de
berörda verksamheterna.
Kreativa samarbeten och nya organisationsstrukturer
Fruktbara möten i form av samarbeten mellan olika aktörer är alltid ett välkommet inslag i
stadens kultur- och föreningsliv. Kreativa samarbeten inom kultur- och föreningslivet kan
också utgöra en grogrund för finansiella synergieffekter och ökar möjligheten för mindre
aktörer att öka de egna intäkterna för den verksamhet de bedriver. Detta gäller i synnerhet
för aktörer som rör sig i marginalen där det inte alltid är så lätt att locka en publik till sina
arrangemang. Arrangörer av experimentell/nutida konstmusik är ett talande exempel – här
anser förvaltningen att verksamheter med ett angränsande utbud borde kunna samarbeta
tätare för att nå en högre effekt, såväl konstnärligt som ekonomiskt. Fylkingen har sedan
länge utgjort ett nav för experimentell tvärkultur i Stockholm och Sverige. Dessvärre lider
Fylkingen av betungande lokalhyror och en svag organisationsstruktur vilket inverkar
menligt på verksamhetens produktion. Fylkingen liksom andra aktörer i liknande situation
behöver ställa sig frågan hur pass viktig lokalen är för dess verksamhet. Denna fråga är
också högst relevant för de verksamheter som, efter att ha varit ute på c/o-verksamhet, nu
ämnar flytta tillbaka till Skeppsholmen med högre hyror som en konsekvens. Som goda
exempel på hur man kan bedriva en ambulerande men samtidigt konstnärligt intressant
verksamhet kan nämnas MAP (Mobile Art Production) och SEKT (arrangör av
experimentell tvärkultur).
Samordning av stadens mindre museer
Förvaltningen är av åsikten att stadens mindre museer (i första hand gäller det Almgrens
sidenväveri, Strindbergsmuseet, Carl Eldhs Ateljé och Stigbergets Borgarrum) som
uppbär verksamhetsstöd inom ramen för kultur- och integrationsstödet, skulle gynnas av
ett närmare samarbete. Tillsammans med Stadsmuseet och de berörda museerna kommer
kultur- och integrationsavdelningen inleda en dialog kring att utveckla ett närmare
samarbete mellan dessa museer och Stadsmuseet. Detta samarbete skulle inledningsvis
gälla samordning av marknadsföring, bokning, magasinering och dylikt.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 10 (11)
Ett långsiktigt förändringsarbete
Övergången från ett föreningsstöd där stödnivån beräknats utifrån antal medlemmar och
med en övre gräns om 120 000 kr, till en stödform där innehållet och kvaliteten i
föreningarnas verksamhet står i centrum innebär ett långsiktigt förändringsarbete. Flera
omständigheter under beredningsarbetets gång bekräftade att de nya riktlinjerna ännu inte
riktigt fått fäste i föreningslivet och att det rör sig om en process som kommer kräva tid
för såväl de berörda föreningarna som förvaltningen att vänja sig vid. Framförallt rör detta
föreningarnas ovana vid att beskriva innehållet i sin verksamhet, vilket medfört att många
ansökningar krävt nära och täta kontakter med sökanden för att kunna få fram tillräcklig
information till grund för beslut. Förvaltningen har även under beredningsarbetets gång
ställt sig frågande till om verksamhetsstöd till föreningslivet är den bästa plattformen för
att bedriva integrationsfrämjande verksamhet. Överlag är projektstödansökningarna mer
konkreta än verksamhetsstödsansökningarna, inte minst när det gäller den publika
aspekten. Förvaltningen ämnar, inom ramen för det pågående förankringsarbetet, att
vidareutveckla de befintliga nätverksseminarierna med fler externa föreläsare i syfte att
öka kompetensen bland sökanden. Under 2008 har även närmare 1 000 tkr fördelats till
studieförbunden som ett särskilt projektstöd för deras samarbete med
integrationsfrämjande verksamheter och förvaltningen hyser förhoppningar om att under
2009 se positiva resultat av dessa samarbeten. Förvaltningen efterlyser även ett tätare
samarbete mellan olika etniska föreningar i förhoppningen om att detta ska gynna både
föreningslivet och dem de vänder sig till.
Förbättrade villkor för barn- och ungdomskulturen
För att stärka barnkulturen behöver villkoren förbättras för konstnärer som vill arbeta med
barn som målgrupp. Barnkulturen prioriteras i målen för den offentligt finansierade
kulturen men syns inte på samma sätt när man ser till hur de offentliga medlen fördelas
mellan barn/ungdomar och vuxna. Under 2007 fördelades 24 procent av kulturnämndens
avsatta medel för verksamhets- och projektstöd till barn- och ungdomskulturproduktion.
De fria kulturproducenterna som till stor del bär upp utbudet av kultur till barn och unga i
förskolan och skolan är beroende av ett långsiktigt offentligt stöd som grundfinansiering
och kvalitetssäkring av verksamheten. Stöd till aktivt publikarbete med kulturpedagogiska
inslag kan erbjuda en möjlighet till bredare förankring. För att utveckla det fria
kulturlivets utbud ur ett barn- och ungdomsperspektiv behövs offentligt stöd utifrån tre
aspekter:



långsiktigt produktionsstöd relaterat till barnkulturens särskilda villkor
arrangörsstöd för programverksamhet för barn och unga
stöd till pedagogiskt publikarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 133/4153/2008
SID 11 (11)
För att säkra ett kvalitativt utbud av kultur för barn och unga är prioriteringarna i stödet
till det fria kulturlivet avgörande, prioriteringar som måste ske på bekostnad av stödet till
vuxenkultur eftersom det bland kulturnämndens mål inte finns någon annan prioriterad
målgrupp.