2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Likabehandlingsplan för
Duvnäs skolenhet
Inledning: Vad säger lagen
Lagen ( 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever trädde i kraft 1 april 2006
Lagens ändamål och tillämpningsområde är:
Främja barns och elevers lika rättigheter
Motverka diskriminering
Motverka annan kränkande behandling.
Definitioner i lagen:
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet, och som har samband med
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
kön (trakasserier på grund av kön) eller
är av sexuell natur (sexuella trakasserier)
Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som annars
kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Förbudet gäller:
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Trakasserier
Instruktioner att diskriminera
Annan kränkande behandling
Repressalier
1. Mål:
Alla ska känna Trygghet, Trivsel och Tillit.
2. Delaktighet och inflytande
Eleverna på Duvnäs skola har följande forum där de är delaktiga och har
möjlighet att utöva inflytande: Klassråd, elevråd, kamratstödjarmöten och vid
utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen presenteras och tas upp till
diskussion på klassråd, elevråd och kamratstödjarmöten och synpunkter tas i
beaktande i samband med utvärderingen som sker när vi utvärderar
verksamheten och skriver Kvalitetsredovisningen.
Föräldrarna är delaktiga via daglig kontakt vid lämning och hämtning,
utvecklingssamtal, föräldramöten, via ett skolråd samt en föräldraförening för
Montessori. Likabehandlingsplanen skall presenteras för föräldrarna vid möte
den 30 oktober-07. De synpunkter som kommer från Skolrådet kommer att tas
1
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
i beaktande i samband med utvärderingen som sker i samband med att vi
skriver Kvalitetsredovisningen.
I fortsättningen skall synpunkter tas in från både elever och föräldrar i
samband med den årliga utvärderingen inför kvalitetsredovisningen och då
görs ev. revidering av Likabehandlingsplanen.
3. Nulägesanalys/Kartläggning
På Duvnäs skola genomför Trygghetsteamet en elevenkät en gång per termin.
Avstämning sker kontinuerligt med kamratstödjarna i Kamratstödjarrådet.
4. Tydliga mål och konkreta åtgärder
4.1 Trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling
Syfte och mål
I Duvnäs skola ska alla trivas och känna trygghet. Vi ska därför motarbeta alla
former av psykisk och fysisk kränkning. Skolans värdegrund förutsätter att vi alla
arbetar för att skapa en trygg och tillitsfull atmosfär där alla former av
trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling oberoende av kön,
ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
inte förekommer.
Trakasserier, kränkande behandling, särbehandling och mobbning
(Definition enligt lagen, se ovan)
En person är trakasserad eller kränkt när hon eller han blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer.
En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatt för
negativa handlingar från en eller flera personer.
Negativ handling: Beteende som har till syfte att tillfoga en annan person
psykisk eller fysisk skada
Kan utföras genom: Fysisk kontakt, eller på annat sätt exempelvis språk,
grimaser, gester eller utfrysning. Trakasserierna eller kränkningen kan vara
muntlig eller skriftlig.
Särbehandling: När någon särbehandlas av någon anledning och som av
personen upplevs som kränkande.
2
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Skolans insatser vid mobbning, trakasserier och annan kränkande
behandling. Hur vi arbetar vi för att förebygga kränkningar.
På skolnivå
På skolan finns ett Trygghetsteam som har både utbildning, rutin och
erfarenhet av att arbeta med kränkningar av olika slag. Teamet består av
rektor, bitr. rektor, skolpsykolog, skolsköterska, klasslärare,
fritidspersonal och idrottslärare. Det finns både kvinnliga och manliga
representanter.
Trygghetsteamet träffas regelbundet. Ansvarig:
Rektor, Sammankallande Bitr. rektor
Trygghetsteamet tar snabbt itu med varje tendens till kränkningar av olika
slag. Det informerar elever, ny personal och föräldrar om skolans
likabehandlingsplan. De genomför och följer upp handlingsprogrammet via
enkäter och samtal. Teamet har regelbundna kontakter med
kamratstödjarna. Ansvarig: Bitr. rektor
Det finns ett Kamratstödjarråd som består av Trygghetsteamet och
kamratstödjarna.
All personal på skolan, tillsammans med eleverna, arbetar för att stärka
tryggheten, respekten och gemenskapen för den enskilda eleven genom
samtal, diskussioner, läsning av litteratur m.m. Exempel på
arbetsuppgifter finns i pärmen ”etiska samtal”. Det finns också böcker och
annat relevant material. Ansvarig: All personal
All personal på skolan är väl förtrogen med skolans Likabehandlingsplan.
Ansvarig: Rektor
Skolans värdegrund aktualiseras ständigt i vardagsarbetet. Ansvarig:
Rektor
I arbetet mot mobbbning och kränkande behandling arbetar teamet utifrån
Duvnäsmodellen. Se s.6.
På Duvnäs skola finns alltid vuxna ute på rasterna. De bär gula jackor för
att synas bättre. Ansvarig: Rektor
Fadderverksamheten skall öka tryggheten för de små och träna de stora
i bl. a. respekt och ansvarstagande. Ansvarig: Klassläraren
Många vuxna äter med barnen i matsalen för att få en lugn och trygg
matsituation.
Vi vuxna skall vid behov, hjälpa till att lösa konflikter .
Skolpsykolog och skolsköterska kan arbeta med samtalsgrupper i klasser
där det finns behov av punktinsatser.
Trivselregler/ Ordningsregler skapas av personal och elever i
samverkan med föräldrar. Ansvarig: Rektor
Alla barn fyller i enkäter om hur de har det i skolan, om mobbning
förekommer m.m. Ansvarig: Trygghetsteamet
På Duvnäs skola finns ett strukturerat arbete med eleverna i alla åldrar för
att höja deras sociala och emotionella kunskap - Livskunskap. Alla elever
har minst en schemalagd lektion i Livskunskap per vecka. Ansvarig:
Rektor
All personal får utbildning om konfliktlösning och kränkande behandling.
Ansvarig: Rektor
Litteratur som handlar om kränkningar och etiska samtal köps in
regelbundet. Ansvarig: Trygghetsteamet, Bitr. rektor
3
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Kommentarer till insatser på skolnivå
Insatserna på skolnivå syftar främst att ge en struktur för det övergripande
likabehandlingsarbetet på skolan samt öka kunskaperna och medvetenhet om
trakasserier och mobbing. Insatserna syftar också till att barnen ska känna sig trygga i
vetskapen om att de vuxna på skolan kommer att se och utan tvekan agera mot
eventuella tendenser till mobbning, trakasserier och kränkningar. Det är mycket viktigt
att alla vuxna agerar som förebilder och att alla både barn och vuxna, vet att
Trygghetsteamet informeras när tendenser till mobbning upptäcks.
På klassnivå
I varje klass finns kamratstödjare som får utbildning av Friends och de
träffas regelbundet tillsammans med Trygghetsteamet. Ansvarig: Bitr.
rektor
Alla elever vet vilka som ingår i Trygghetsteamet och vilka som är
kamratstödjare. På en tavla utanför expeditionen finns bilder och namn på
kamratstödjare och Trygghetsteamet. Ansvarig: Annika Carlsson
Etik och moral lyfts fram i klassamtal. Ansvarig: Alla vuxna
Vi låter inte barnen välja grupper själva utan vi vuxna ansvarar för
gruppsammansättningen. Detta minskar risken för utstötning.
Ansvarig: Alla vuxna
För eleverna finns alltid någon form av ”ventil”, t.ex. en så kallad loggbok
i vilken de varje vecka skriver till läraren, en låst brevlåda att lägga
meddelanden till trygghetsteamet, samt speciella kontaktpersoner att
tala med. Ansvarig: Klasslärare och Tommy Jacobsson
Fasta kollektiva vardagsritualer skapar trygghet i klassen, exempelvis
hur man börjar lektionen, att man räcker upp handen om man vill tala,
hälsar genom att ta i hand och titta i ögonen osv. Ansvarig: Klassläraren
Stödkompisar sätts in för vissa elever. Trygghetsteamet träffar dessa
regelbundet. Ansvarig: Trygghetsteamet
Vid behov bildas nätverk som stöd för vissa elever som har svårt att
hantera sociala kontakter. Ansvarig: Trygghetsteamet
Kommentarer till insatser på klassnivå
Det är viktigt att vi på skolan signalerar att vi tycker att det är viktigt att alla har det
bra på skolan. Ett sätt att markera detta är att respektive klasslärare varje vecka ägnar
en stund åt att samtala om hur man har det i klassen och på skolan.
Det är viktigt att elevernas föräldrar vet hur skolan arbetar mot mobbning, trakasserier
och kränkningar och hur de själva kan bidra till att motverka detta (se bilaga 2 samt
informationsfolder om stödteamet). Det är därför viktigt att likabehandlingsfrågor
regelbundet diskuteras med föräldrarna.
Insatser på individnivå
Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att omedelbart ingripa om någon
elev blir trakasserad eller kränkt.
Ansvarig: All personal
Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt på något sätt skall detta
omedelbart anmälas till rektor som vidtar nödvändiga åtgärder.
Om en elev blir kränkt av en vuxen på skolan skall detta omedelbart
rapporteras till rektor som vidtar nödvändiga åtgärder.
Allvarliga samtal med den som trakasserar och den som blir trakasserad
ska genomföras då trakasserier upptäcks på skolan.
Ansvarig: Arbetslaget/ Trygghetsteamet
4
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Vid upprepade fall av trakasserier eller kränkningar, mobbning, genomför
Trygghetsteamet samtal med de inblandade.
Ansvarig: Trygghetsteamet
Samtal med föräldrarna till inblandade elever ska genomföras då
mobbning eller trakasserier upptäcks på skolan.
Ansvarig: Arbetslaget och Trygghetsteamet
Dokumentation:
Vid alla trygghetsrådets möten skrivs protokoll som samlas i en pärm
hos bitr. rektor.
Vid alla Friendsmöten skrivs ett protokoll som tas upp i klasserna.
Vid alla insatser och samtal som Trygghetsteamet gör skrivs
minnesanteckningar som finns i rektors arkiv. Där skall framgå vilka
som varit delaktiga i mötet, orsak till mötet, vilka åtgärder som man
kom fram till. Se separat blankett s.8.
4.2 Studieklimat, psykosocial- och fysisk studiemiljö:
Vilka specifika åtgärder behöver vidtas för att skapa en bra fysisk
studiemiljö?
Kunskapshöjande värderingsövningar eller utbildningar för personal,
ledning och elever
Värdegrund i läroplanen – vi behöver reflektera, diskutera, klargöra.
4.3
Rekrytering
Duvnäs skolenhet välkomnar alla sökande oavsett kön, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
4.4
Antagning
Duvnäs skolenhet tar emot alla elever (i mån av plats) och har som mål
att anpassa undervisningen så långt det möjligt utifrån elevens behov.
4.5
Introduktion
Nya elever (F-klass och nyinflyttade) får ett exemplar av vår
likabehandlingsplan där det framgår hur och till vem man gör en anmälan
om trakasserier och kränkande särbehandling förekommer. Denna
information finns också på vår hemsida.
4.6
Schemaläggning
Vid schemaläggning måste hänsyn tas till elever med funktionshinder av
olika slag. Det kan t.ex. vara att anpassa mattider och idrottstider för
klasser där det går elever som är diabetiker. Det skall finnas tid för
förflyttning mellan klassrummen om det finns elever med rörelsehinder.
I samband med vissa religiösa högtider gäller det att vara uppmärksam
vid schemaläggning så att det inte blir problem för elever att delta i
undervisningen.
5
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
4.7
Undervisning
En viktig del är att lära elever källkritik både av böcker och det som tas
från nätet. Det gäller att titta på vem som skrivit texten och i vilket syfte!
5. Utvärdering
Utvärdering av Likabehandlingsplanen sker varje år i samband med
arbetet med Kvalitetsredovisningen.
6. Kommunikation
Likabehandlingsplanen presenteras för all personal på en studiedag och
skall sedan läggas ut på vår hemsida. En folder som kort presenterar
Likabehandlingsplanen och arbetet mot mobbning och kränkande
behandling skall tas fram och delas ut till samtliga föräldrar och elever.
Se bilaga 1 o 2.
6
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Dessa ingår i Trygghetsteamet
Trygghetsteamet –
Telefon
Pia Karlsson, rektor
Ingegerd Salomonsson, bitr. rektor
Annika Carlsson, idrottslärare
Connie Dichy, psykolog
718 98 45; 070 431 98 45
718 98 52; 070 431 98 52
0709/521213
070-4318576
Helena Eliason, klasslärare
0708/357821
Gudrun Ek , skolsköterska
718 98 48
Siv Bergström, fritids, Lagårn
Tommy Jacobsson, klasslärare
Marie Ljungsjö, husmor
Jennie Öhman, pedagog
718 99 39
070/6670314
7189853
073/5903642
DUVNÄSMODELLEN (delar av Farstametoden)
Handlingsprogram vid mobbning och kränkande
behandling
I tidsföljd:
1. Skolan får besked om misstänkt mobbning/kränkning.
2. Någon från trygghetsteamet kontaktas.
3. Trygghetsteamet tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den
utsatta eleven för att kontrollerar om det är fråga om mobbning/
kränkning? Om vi kommer fram till att det är så går vi vidare.
4. Trygghetsteamet samlar försiktigt information och fakta om
mobbningen/kränkningen.
5. När kan samtalen ske? Under vilken lektion? Undervisade lärare
informeras i förväg (påminn om tystnadskravet) om att man kommer
och hämtar eleverna.
6. Samtal med de som mobbat/ kränkt, en och en utan att de får prata
med varandra under tiden.
7. Föräldrar till alla inblandade elever informeras om att samtal har skett
och hur man ska fortsätter arbetet.
8. Eventuellt sker ytterligare ett samtal. Tiden från första besked om
misstänkt mobbning/ kränkning till inledda samtal bör om möjligt vara
max 3 dagar.
9. ”Kontroll” av de som mobbat/ kränkt och klassen. Kontakt med den
utsatta eleven.
10.Uppföljningssamtal med de som mobbat/ kränkt efter 1-2 veckor.
7
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
SAMTAL
Datum:____________________________________________
Närvarande vuxna:___________________________________
__________________________________________________
Närvarande elev/elever:_______________________________
__________________________________________________
Händelse:______________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Uppföljning
Datum:____________________________________________
Närvarande vuxna:___________________________________
Närvarande elev/elever:_______________________________
Händelse:______________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
Åtgärd:_______________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
8
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Bilaga 1
Information till elever
Vad ska jag som elev göra om jag blir mobbad eller kränkt?
1. Berätta det för någon vuxen. Det blir svårt att få hjälp om ingen
vet.
2. Du ska aldrig ge upp! Om du märker att du inte blir trodd eller
förstådd ska du försöka berätta för någon annan vuxen. Det
känns tydligt när man blir tagen på allvar. Det finns många på
skolan som har till uppgift att hjälpa dig om du får det besvärligt.
3. Vem vänder jag mig till om jag blir mobbad i skolan?
Mamma eller pappa
Syskon eller släkt
Annan person som du litar på
Klasskamrater
Klasslärare, Fritidspersonal
Annan lärare
Bitr. Rektor Ingegerd Salomonsson tfn: 718 85 90
Skolsköterska Gudrun Ek tel:718 98 48
Trygghetsteamet, se anslag i skolans hallar.
BRIS, Barnens hjälptelefon, tel: 0200 - 230230
BO (Barnombudsmannen)
Vad ska jag som elev göra om någon blir mobbad eller kränkt
på skolan?
1. Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma.
2. Följa med den som är utsatt och stöd honom eller henne att själv
berätta för någon som han eller hon litar på.
3. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för.
4. Lämna ett brev i Trygghetsteamets brevlåda.
5. Vara en bra kamrat och exempelvis leka med den som är utsatt
på rasten.
9
2017-07-14
Duvnäs skolenhet
Bilaga 2.
Information till föräldrar
Vad ska jag göra om jag får veta eller misstänker att mitt barn eller
något annat barn är utsatt för mobbning eller kränkningar?
1. Skaffa dig en så tydlig bild som möjligt av det som har skett. Vem
är ledare? Vilka är påhejare? Vilka övriga är inblandade? Hur ofta,
var och hur länge har det pågått? Ju fler detaljer desto lättare blir
det att avbryta mobbningen/ kränkningen.
2. Undvik ordet mobbning. Ordet mobbning får många barn att känna
skuld och skam för att de är utsatta.
3. Lägg inte skulden på det utsatta barnet! Markera att ingen ska
behöva vara utsatt för mobbning eller kränkningar och att det är
vuxenvärldens ansvar att se till att mobbningen/ kränkningen
upphör.
4. Om det är möjligt gör en överenskommelse med det utsatta barnet
om hur du tänker gå vidare med det du fått veta. Många barn vill
inte att skolan ska få veta att de är mobbade/ kränkta. Tala om att
det är viktigt att skolan får veta och att du därför kommer att
kontakta skolan för annars går mobbningen/ kränkningen inte att
stoppa.
5. Kontakta barnets klasslärare eller någon i skolans Trygghetsteam.
6. Fortsätt att tala med barnet om det som hänt tills du är säker på
att mobbningen/ kränkningen upphört.
10
