Augusti 2015
Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Vision - Birgittaskolan ska vara en plats där barn, ungdomar och vuxna kan känna sig
trygga. Trygghet ger god studiemiljö och skapar förutsättningar för ett aktivt lärande.
Inom Birgittaskolans verksamhet ska nolltolerans gälla för alla former av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Detta gäller mellan elev och elev, elev och
vuxen samt vuxen och vuxen.
Organisation-
Planen gäller för Birgittaskolan år F -10, fritidshem och elevboende
under perioden 2015-08-17 – 2016-06-10.
På skolan finns ett Trygghetsteam bestående av representanter från skolledning, elevhälsa
och de olika arbetsenheterna. Vid behov kan ytterligare personer ingå i teamet.
Trygghetsteamet ansvarar för utformning, implementering och utvärdering av planen.
Arbetet sker i samverkan med arbetslagen, föräldraråd, elevråd och kamratstödjarna.
Kamratstödjarna består av elevrepresentanter från år 7 – 10. Inför varje läsår ges eleverna
möjlighet att ansöka om att bli årets kamratstödjare. Trygghetsteamet utser vilka som får
uppdraget i samråd med arbetslagen. Elevernas uppdrag är att på olika sätt verka för en
god stämning på skolan.
Vilka som ingår Trygghetsteam och Kamratstödjare finns presenterat på Skolnet.
Återkommande inslag och aktiviteter finns presenterade i Trygghetshjulet, se bilaga 1.
Definitioner
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av
dennes kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering är tillämpande av en bestämmelse som verkar neutral, men som
får en diskriminerande effekt i praktiken.
Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet på grund av dennes kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker
en persons värdighet.
Kränkningarna kan vara:
. Fysiska såsom exempelvis slag och knuffar.
. Verbala såsom exempelvis hot och förolämpningar.
. Psykosociala såsom exempelvis utfrysning, ryktesspridning etcetera.
. Text- och bildburna såsom exempelvis klotter, e-post och sms.
Främjande arbete
På Birgittaskolan går elever som utifrån sin funktionsnedsättning löper extra stor risk att
hamna i situationer där de diskrimineras eller kränks. Därför måste all personal ta ett stort
ansvar för det praktiska värdegrundsarbetet.
I trygghetsarbetet är de vuxnas engagemang under icke lektionstid en viktig del.
Arbetslagen har huvudansvaret för eleverna i sina respektive enheter och ska utifrån
elevgrupperingen skapa ett klimat som bidrar till en trygg skola.
På Birgittaskolan ska vi ha en levande teckenspråksmiljö och en god balans mellan
teckenspråk och talad svenska. Båda språken ska respekteras och vilket språk som
används ska väljas efter syfte och behov. Vi ska därför hela tiden ha tvåspråkigheten i
fokus och arbeta enligt myndighetens plan för tvåspråkighet. I årshjulet ger vi utrymme
för diskussioner kring tvåspråkighet när vi pratar om språkbruk och kommunikation.
Elevmedverkan i olika former är viktigt för att skapa god trivsel. På vår skola är elever
med i planering och utformning av:
Elevcafeterian ” Glädjekällan”.
Friluftsdagar för hela skolan
Den årliga vänskapsdagen för hela skolan
Gemensamma samlingar en gång i månaden.
Olika råd såsom elevråd, matråd, biblioteksråd och boenderåd.
Lägerskola och klassdagar.
Förebyggande arbete
Värdegrundsfrågor ska ges stort utrymme inom skolan och genomsyra skolans arbete.
Medarbetare ska regelbundet ges möjlighet att diskutera dessa frågor såväl på studiedagar
som i det vardagliga arbetet. I årshjulet finns tre avstämningar i arbetslagen inlagda för
att ge utrymme för dessa diskussioner. Vid varje terminsstart ska varje klass på skolan
tillsammans med sina lärare gå igenom vad som gäller på skolan, elevers rättigheter,
skyldigheter, hur vuxna kan underlätta och vad som händer då det inte fungerar.
Föräldrarna ska få motsvarande information. Dessa ordningsregler utarbetas i samråd
med elevråd – föräldraråd – personal.
Kartläggning av elevernas trivsel och trygghet görs årligen genom en elevenkät i skolans
kvalitetssäkringsprogram Qualis. För att inte riskera att händelser förblir oupptäckta ska
dessutom vid varje utvecklingssamtal och medarbetarsamtal frågan om förekomst av
diskriminering och annan kränkande behandling diskuteras. Representanterna i
trygghetsteamet ansvarar för att avstämning från respektive arbetslag kring vad som
framkommit görs tre gånger per läsår. Teamet sammanställer sedan vad som framkommit
vid avstämningarna och åtgärder beslutas vid behov.
2 (7)
Åtgärdande arbete
Då något inträffar som är olämpligt eller regelbrott måste vuxna som ser reagera.
Det gör man bäst genom att markera att man sett och meddela att ni behöver prata
om det som hänt. Stöd för hur man bör agera finns i Lathunden. Se bilaga 2.
Kommer det signaler på att någon elev känner sig kränkt ska åtgärder omedelbart sättas
in. Ärendegången finns beskriven i Vägledning för utredning, handläggning och
dokumentation av ärenden avseende kränkande behandling, trakasserier och sexuella
trakasserier i skolan, https://intranet.spsm.se/var-organisation/vara-verksamheter/hur-viarbetar/
Här följer en kort beskrivning av dessa olika steg:
Händelsen anmäls till personal på skolan. Den som tar emot informationen
ansvarar för att anmälan dokumenteras. Blanketten ”Anmälan om kränkande
behandling, trakasserier och sexuella trakasserier” finns att hämta på
Skolnet/Dokument/Personal. Anmälningsblanketten lämnas till elevhälsans
representant i Trygghetsteamet som informerar rektor.
Händelsen utreds, det vill säga, information samlas in. I de flesta fall förs samtal
med berörda elever och deras föräldrar. Arbetet dokumenteras i blanketten
”Utredning och åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier och sexuella
trakasserier”. Blanketten finns på Skolnet/ Dokument/ Personal.
Bedömning görs hur man går vidare. Samråd sker med skolans trygghetsteam.
Vid särskilt allvarliga händelser är skolledning och elevhälsa med i samtal med
både elever och föräldrar.
Diskriminering och kränkningar mellan vuxen och elev samt vuxen och vuxen ska
rapporteras till rektor alternativt biträdande enhetschef som inleder utredning och vidtar
lämpliga åtgärder.
Då kränkningen består av hot och våld följs skolans särskilda checklista. Se bilaga 3.
Anmälan till socialtjänsten kan göras efter bedömning i samråd med kurator och rektor.
3 (7)
Utvärdering av arbetet 2014- 2015
1. Vi har under året använt SPSM:s rutiner kring kränkande behandling. Vid
utvärdering visar det sig att många i personalen fortfarande känner sig
osäkra hur de ska använda blanketterna för anmälan och utredning.
2. Utredare Marina Gunnmo Grönros pekar i sin rapport ”Elevernas
perspektiv - en studie mot bakgrund av anmälda kränkningar vid
specialskolorna”, på flera viktiga aspekter:
Elevernas bristande kunskap om sina rättigheter.
Bristande rutiner kring kränkande behandling.
Vuxnas bemötande av elever.
Undanröja kommunikationshinder som uppstår.
3. Praktisk erfarenhet från det gångna året visar att vi behöver arbeta mer
aktivt kring tvåspråkigheten på skolan. Temat togs upp på årets
vänskapsdag men skulle behöva vara ett återkommande inslag.
4. Vi har fortfarande inte en fullt fungerande rastverksamhet för de yngsta
eleverna.
5. Både elever och vuxna uttrycker att alla blivit bättre på att passa tider men
att det finns mer att göra.
6. Utvärdering har genomförts med kamratstödjarna 2015-05-29 samt med
Trygghetsteamet 2015-06-15.
Mål för 2015- 2016
Utifrån det som framkommit vid utvärderingen för vi in kontinuerliga
diskussioner om tvåspråkighet i årshjulet. Att utveckla rastverksamheten finns
som ett angivet mål i Mellersta regionens verksamhetsplan och lyfts därför ur
Trygghetsplanen.
1. Alla i personalen ska veta hur man gör en anmälan av kränkande
behandling och rutinerna kring detta.
2. Alla elever ska känna till Trygghetsplanen och var man vänder sig om man
blir kränkt. Plan för hur detta ska göras finns i Mellersta regionens
verksamhetsplan.
4 (7)
Lathund
Börja med att prata med eleven i enrum. Tänk på att:
Möt eleven där han/hon befinner sig. Om eleven är mitt uppe i sina
känslor når du troligen inte fram med tillrättavisningar. Starta med
att visa empati: ”Jag ser att du är upprörd just nu, det kan jag
verkligen förstå, eftersom….”
Bemöt eleven utan att visa ilska, den hjälper dig inte att lyckas med
samtalet. Är du arg är det bättre att tala om det för eleven på ett
lugnt sätt.
Hjälp eleven att förklara varför han/hon blivit upprörd. Är det svårt
just då så bestämmer ni att fortsätta prata vid ett senare tillfälle. Du
ansvarar för att samtalet blir av.
Försök komma fram till en lösning/ överenskommelse tillsammans.
Kan du ändra på något, kan eleven ändra på något? Skriv ner er
överenskommelse.
Berätta för eleven att du kommer att meddela föräldrarna.
Meddela föräldrarna via mail eller telefon. Var tydlig med om du
vill att de ska prata om det som hänt hemma eller problemet anses
vara löst.
Dokumentera samtalet med eleven och kommunikationen med
föräldrarna.
Informera elevens mentor/boende om vad som hänt och hur ni löst
det.
Om det inte hjälper är det dags för samtal med föräldrar och mentor. Vid behov
deltar någon från skolledning, elevhälsa, boende.
Du kommer överens med mentor vilka som ska kallas till möte.
Mentor kallar till mötet.
Skolledningen informeras om att möte ska hållas även om de inte ska
delta.
Förklara på mötet vad som gjorts hittills, visa de överenskommelser
som gjorts. Be elev och föräldrar att berätta sin syn på saken.
Gör en ny överenskommelse som känns godtagbar för alla parter.
Bestäm hur och när mötet ska följas upp.
Dokumentera med minnesanteckningar.
Vid ytterligare behov…
Rektor informeras och beslutar om fortsatt arbetsgång. Rektor informerar
huvudmannen.
5 (7)
Årshjul
6 (7)
Handlingsplan vid hot och våld
1. Ingrip och lugna ner, om bedömning görs att det är möjligt.
2. Vid akut fara, ring polisen.
3. Då läget lugnat sig görs bedömning av eventuella skador och vårdbehov
tillgodoses.
4. Aktuell händelse rapporteras till skolledningen.
5. Vårdnadshavare eller anhörig underrättas snarast möjligt.
6. Då personal är drabbad ges i första hand stöd från skolledningen. I andra hand
kontaktas elevhälsan av den hjälpsökande. För fortsatt stöd kontaktas Previa.
7. Informera övrig personal och elever på lämpligt sätt om vad som inträffat.
8. Vid händelser som är lagbrott ska polisanmälan göras. Anmälan görs av
skolledning, efter samråd med utsatt person. Den berörde enskilde personen står
sedan som målsägare vid en eventuell rättslig process.
9. Skolledningen ansvarar för utredning, dokumentation och åtgärder inom skolan.
Inom en vecka ska bedömning om polisanmälan och övriga åtgärder vara gjord.
Skyddsombud och Arbetsmiljöverket (i enlighet med 2§ arbetsmiljöförordningen)
ska underrättas. Skade- eller tillbudsanmälan ska göras.
7 (7)
