PR_INI

EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
A7-0043/2011
18.2.2011
BETÄNKANDE
om EU-strategin för integrering av romer
(2010/2276(INI))
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Lívia Járóka
Rådgivande utskotts föredragande (*): Kinga Göncz, utskottet för
sysselsättning och sociala frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen
RR\858198SV.doc
SV
PE454.401v02-00
Förenade i mångfalden
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 3
MOTIVERING......................................................................................................................... 27
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 32
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING................................ 38
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING ........................... 43
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET ................................................. 49
PE454.401v02-00
SV
2/49
RR\858198SV.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om EU-strategin för integrering av romer
(2010/2276(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 8,
19, 20, 21, 24, 25, 35 och 45,
–
med beaktande av den internationella rätten på området för mänskliga rättigheter,
särskilt den internationella konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering, 1992 års FN-förklaring om rättigheterna för personer som tillhör
nationella eller etniska religiösa eller språkliga minoriteter, konventionen om
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s konvention om barnets
rättigheter,
–
med beaktande av de europeiska konventioner som syftar till att skydda de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt den europeiska konventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed
sammanhängande rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,
den europeiska sociala stadgan och de därmed sammanhängande rekommendationerna
från Europeiska kommittén för sociala rättigheter samt Europarådets ramkonvention om
skydd för nationella minoriteter,
–
med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen, vilka fastställer
de grundläggande rättigheter och principer som Europeiska unionen bygger på, bland
annat principen om icke-diskriminering och fri rörlighet,
–
med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen, som erbjuder en
rättslig grund för EU-åtgärder om målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på EU-nivå,
–
med beaktande av artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen, som handlar om de
grundläggande rättigheterna i unionen,
–
med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, som möjliggör påföljder
och tillfälligt upphävande av rättigheter i fall av allvarligt åsidosättande av
unionslagstiftningen,
–
med beaktande av artiklarna 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
som ålägger unionen att som ett genomgående krav beakta främjande av hög
sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, bekämpande av social
utestängning, säkerställande av en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för
människor samt bekämpande av all diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung,
RR\858198SV.doc
3/49
PE454.401v02-00
SV
–
med beaktande av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt
vilken rådet kan vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av ras
eller etniskt ursprung,
–
med beaktande av artikel 151 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där
främjande av sysselsättningen, förbättring av levnads- och arbetsvillkor och
säkerställande av ett fullgott socialt skydd definieras som mål för unionen och
medlemsstaterna,
–
med beaktande av artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som
anger de områden där unionen ska understödja och komplettera medlemsstaternas
verksamhet, särskilt artikel 153.1 h om integrering av personer som står utanför
arbetsmarknaden och artikel 153.1 j om kampen mot social utslagning,
–
med beaktande av avdelning XVIII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
som behandlar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,
–
med beaktande av artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(”flexibilitetsklausulen”), som möjliggör lämpliga åtgärder för att nå något av de mål
som avses i fördragen,
–
med beaktande av artiklarna 3, 8, 16, 18,20, 21 och 157 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt,
–
med beaktande av Europarådets rekommendation 1355 (1998) om bekämpning av social
utestängning och förstärkning av den sociala sammanhållningen i Europa,
–
med beaktande av Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk,
vilken erkänner regionala språk och minoritetsspråk som en del av det europeiska
kulturarvet, samt ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter,
–
med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om romernas situation i
Europeiska unionen1,
–
med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om situationen för de
romska kvinnorna i Europeiska unionen2,
–
med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om tillämpningen av
direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt
röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier3,
–
med beaktande av sin resolution av den 31 januari 2008 om en europeisk strategi för
romer4,
1
Antagna texter, P6_TA(2005)0151.
Antagna texter, P6_TA(2006)0244.
3
Antagna texter, P6_TA(2007)0534.
4
Antagna texter, P6_TA(2008)0035.
2
PE454.401v02-00
SV
4/49
RR\858198SV.doc
–
med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2008 om folkräkningen av romerna i
Italien på grundval av etniskt ursprung1,
–
med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om romernas sociala situation och
om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU2,
–
med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2010 om det andra europeiska
toppmötet om romer3,
–
med beaktande av sin resolution av den 9 september 2010 om romernas situation och
fri rörlighet i Europeiska unionen4,
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den
24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter5,
–
med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet
av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung6,
–
med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet7,
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den
29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig
och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier8,
–
med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om
bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt
strafflagstiftningen9,
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 437/2010 av den
19 maj 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala
utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för
marginaliserade befolkningsgrupper10,
–
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i december 2007 och
juni 2008 och från rådets (allmänna frågor) möte i december 2008,
–
med beaktande av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt
konsumentfrågor) slutsatser om integrering av romer, antagna i Luxemburg den
1
EUT C 294 E, 3.12.2009, s. 54.
Antagna texter, P6_TA(2009)0117.
3
Antagna texter, P7_TA(2010)0085.
4
Antagna texter, P7_TA(2010)0312.
5
EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
6
EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
7
EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
8
EUT L 158, 30.4.2004, s.77.
9
EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
10
EUT L 132, 29.5.2010, s. 1.
2
RR\858198SV.doc
5/49
PE454.401v02-00
SV
8 juni 2009, med särskild hänsyn till de tio gemensamma grundläggande principerna för
romers integrering, som ingår i bilagan till slutsatserna,
–
med beaktande av kommissionens meddelande om integreringen av romerna i samhället
och i näringslivet (KOM(2010)0133), inrättandet av en arbetsgrupp1 (den
7 september 2010), arbetsgruppens inledande resultat2 och rapporterna från Europeiska
unionens byrå för grundläggande rättigheter,
–
med beaktande av kommissionens arbetsdokument om romerna i Europa och
genomförandet av Europeiska unionens instrument och politik för integrering av romer
(framstegsrapport för 2008–2010)3,
–
med beaktande av det första respektive andra europeiska toppmötet om romer, som
hölls i Bryssel den 16 september 2008 och i Córdoba den 8 april 2010,
–
med beaktande av rapporterna om romer, rasism och främlingsfientlighet i EU:s
medlemsstater 2009, som offentliggjorts av byrån för grundläggande rättigheter4, och
rapporterna från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas
Hammarberg,
–
med beaktande av tillhörande rekommendationer, yttranden och förklaringar från
Europarådet, bland annat slutsatserna från Europarådets högnivåmöte om romer
(Strasbourg den 20 oktober 2010)5,
–
med beaktande av att ett antal EU-medlemsstater, kandidatländer och andra länder där
unionens institutioner har en omfattande närvaro 2005 utropade årtiondet för integrering
av romer och inrättade en utbildningsfond för romer,
–
med beaktande av de rekommendationer som FN:s kommitté för avskaffande av
rasdiskriminering antog vid sitt 77:e sammanträde (den 2–27 augusti 2010),
–
med beaktande av Europarådets rapport av den 15 juni 2010 om den fjärde rapporten
om Frankrike från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans,
–
med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt
rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala
frågor, utskottet för regional utveckling samt utskottet för kultur och utbildning
(A7-0043/2011), och av följande skäl:
1
IP/10/1097.
MEMO/10/701, 21.12.2010.
3
SEK(2010)0400.
4
”Report on Racism and Xenophobia in the Member States of the EU in 2009”; ”European Union Minorities
and Discrimination Survey, Data in Focus Report: The Roma in 2009”; ”The Situation of Roma EU Citizens
Moving to and Settling in Other EU Member States”; ”Housing Conditions of Roma and Travellers in the
European Union: Comparative Report”.
5
CM(2010) 133.
2
PE454.401v02-00
SV
6/49
RR\858198SV.doc
A.
En stor del av Europas 10–12 miljoner romer – varav de flesta är unionsmedborgare –
har systematiskt diskriminerats och brottas därför med oacceptabel social, kulturell och
ekonomisk utestängning och kränkningar av mänskliga rättigheter samt upplever en
allvarlig stigmatisering och diskriminering i det offentliga livet och i sina privatliv.
B.
Det finns fortfarande ekonomiska och sociala skillnader mellan EU:s olika regioner, och
en väsentlig andel av den romska befolkningen lever i de regioner som tillhör de
ekonomiskt och socialt minst utvecklade i EU.
C.
Europeiska unionen grundas på de principer som anges i Europeiska unionens stadga
om de grundläggande rättigheterna och i EU:s fördrag, bland annat principen om ickediskriminering, de särskilda rättigheter som unionsmedborgarskapet ger, fri rörlighet
och jämlikhet.
D.
EU:s ordförandeskapstrio gjorde i sin gemensamma förklaring om det andra toppmötet
om romer i Córdoba den 8–9 april 2010 följande åtaganden: att påskynda integreringen
av de romska frågorna i den europeiska och nationella politiken för grundläggande
rättigheter och skydd mot rasism, fattigdom och social utestängning, att utforma
färdplanen för den integrerade EU-plattformen för romers integrering på ett bättre sätt,
och därvidlag prioritera de centrala målen och resultaten, samt att se till att Europeiska
unionens befintliga finansiella instrument, särskilt strukturfonderna, görs tillgängliga för
romerna.
E.
Genom att romska barn utestängs från utbildning försämras villkoren för romernas
övriga rättigheter, särskilt rätten till arbete, vilket i sin tur förvärrar deras
marginalisering.
F.
De befolkningar som vill fortsätta med sitt traditionella kringresande i Europa är de som
är mest drabbade av analfabetism, vilket innebär kulturella hinder i fråga om barnens
skolgång.
G.
De romska barnen måste ges de konkreta förutsättningar som krävs för att de ska kunna
gå i skolan, bland annat genom införande av skolmedlare.
H.
För att gynna integreringen av romer har EU utvecklat en rad användbara verktyg,
mekanismer och fonder. Dessa är emellertid spridda över olika politikområden och har
inte kontrollerats ordentligt, och deras effekter och nytta är därför begränsade och svåra
att mäta. Trots att det finns ett antal samarbetsmekanismer och institutioner har
problemen och utmaningarna i samband med integreringen av romer hittills inte bemötts
effektivt, och därför är det inte hållbart att avstå från förändringar.
I.
Årtiondet för integrering av romer lanserades 2005 som ett sätt att bekämpa
diskriminering och förbättra romernas ekonomiska och sociala situation. De
undertecknande länderna – Bulgarien, Kroatien, Ungern, Montenegro, Tjeckien,
Rumänien, Serbien, Slovakien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – åtog sig
att arbeta för att utrota all diskriminering och överbrygga den oacceptabla klyftan
mellan romer och resten av samhället.
RR\858198SV.doc
7/49
PE454.401v02-00
SV
J.
En verklig integrering av romer kan endast ske på grundval av ett ömsesidigt
erkännande av de berörda samhällsgruppernas rättigheter och skyldigheter.
K.
I flera medlemsstater har det förekommit repatriering och återsändande av romer, och
detta har ofta åtföljts av en stigmatisering av romer och allmän antiziganism i den
politiska diskursen.
L.
Icke-diskriminering är visserligen ofrånkomligt nödvändig, men fortfarande ett
otillräckligt svar på en historisk och strukturell diskriminering mot romerna. Man måste
därför komplettera och skärpa jämlikhetslagstiftningen och jämlikhetspolitiken med
hjälp av en strategi på EU-nivå för att ta itu med romernas särskilda behov när det gäller
full respekt och skydd för samt främjande av grundläggande rättigheter, jämlikhet och
icke-diskriminering, fullständig och icke-diskriminerande tillämpning av lagstiftning,
politik och mekanismer för att övervaka och bestraffa kränkningar av romernas
rättigheter, samt fullgörande av och lika tillgång till romernas specifika mänskliga
rättigheter i fråga om anställning, boende, kultur, hälso- och sjukvård, delaktighet i
samhällslivet, utbildning och fri rörlighet.
M.
Den öppna samordningsmetodens icke-bindande politiska upplägg, som bygger på
medlemsstaternas frivilliga deltagande och saknar starka incitament som ger effektiva
resultat, har visat sig otillräckligt när det gäller att främja romernas integrering. Denna
begränsning kan delvis undvikas genom att EU:s finansieringmekanismer knyts närmare
sakkunnigbedömningar.
N.
Kvinnor som tillhör etniska minoriteter, särskilt romska kvinnor, möter en mycket
allvarligare diskriminering än män som tillhör samma etniska grupp eller kvinnor som
tillhör majoriteten. Sysselsättningsgraden bland romska kvinnor är ännu lägre än bland
romska män. Å andra sidan kan kvinnorna genom sin roll i familjen vara stöttepelare i
integreringen av marginaliserade befolkningsgrupper.
O.
I utarbetandet av en EU-strategi för integrering av romer måste särskild uppmärksamhet
ägnas barn och minderåriga.
P.
EU:s strategi för integrering av romer måste ta tag i alla former av kränkningar av
romernas grundläggande rättigheter – såsom diskriminering, segregering,
hatpropaganda, etnisk kartläggning, olaglig insamling av fingeravtryck samt olagliga
avhysningar och avvisningar – genom att bidra till att alla direktiv och all EUlagstiftning som hör till dessa frågor införlivas i sin helhet och tillämpas striktare.
Q.
Den ökande stigmatiseringen av romerna och antiziganismen i den politiska diskursen
och bland allmänheten ger anledning till oro. De diskutabla repatrieringar och
återsändanden av romer som förekommit i flera medlemsstater har skapat rädsla och oro
bland romerna, liksom en oroväckande omfattning av rasism och diskriminering.
R.
Romernas utsikter att få tillgång till samma rättigheter och skyldigheter som
medborgarna i en medlemsstat är i stor utsträckning beroende av att de får sitt
medborgarskap rättsligt dokumenterat.
PE454.401v02-00
SV
8/49
RR\858198SV.doc
S.
Romernas tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet, allmänhetens
delaktighet i och förståelse för romernas kultur, värderingar och kulturarv samt
romernas delaktighet i föreningslivet och ökade representation är ytterst betydelsefulla
delar i en helhetssyn på genomförandet av såväl nationella som europeiska strategier för
romernas integrering och deltagande i samhällslivet.
T.
Allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet påverkar framtiden för varje
enskild individ, såväl personligt som yrkesmässigt, samt hans eller hennes deltagande i
samhällslivet, och det är därför angeläget att se till att villkoren för tillgång till
utbildning är desamma för alla, utan någon form av åtskillnad. Att införa kulturell
mångfald och bekämpande av fördomar redan från tidig ålder i läroplanerna är ett
viktigt sätt att integrera romerna och främja ömsesidig förståelse.
U.
Den 19 oktober 2010 tillkännagav kommissionen att den i april 2011 skulle lägga fram
ett EU-ramverk för de nationella strategierna för romer1.
1.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå, och rådet att anta, en
EU-strategi för integrering av romer (nedan kallad strategin) som en vägledande och
heltäckande handlingsplan på flera nivåer och för hela EU, som förbereds och
genomförs på alla politiska och administrativa nivåer och kan utvecklas efter behov,
som bygger på de grundläggande värdena jämlikhet, tillgång till rättigheter,
icke-diskriminering och jämställdhet mellan könen, som grundas på de uppgifter, mål,
principer och instrument som anges i fördragen och stadgan om de grundläggande
rättigheterna (i enlighet med hänvisningarna ovan) och i relevant EU-lagstiftning, och
som utgår från delade befogenheter och från unionens stödjande, samordnande och
kompletterande åtgärder.
2.
Europaparlamentet konstaterar att romer ofta utsätts för diskriminering och fördomar i
många medlemsstater och att denna situation förvärras av den nuvarande ekonomiska
och finansiella krisen, som leder till att arbetstillfällen försvinner. Parlamentet betonar
att samtliga medlemsstater och EU-institutioner har ansvar för integreringen av
romerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut samarbeta med EU och
med företrädare för romerna för att ta fram integrerade politiska åtgärder som syftar till
att främja integreringen av romerna på nationell, regional och lokal nivå, varvid man till
fullo bör utnyttja tillgängliga EU-medel i strukturfonderna, i synnerhet Europeiska
regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Parlamentet uppmanar
kommissionen att särskilt uppmärksamma förfrågningar om tekniskt stöd i en satsning
på att effektivisera alla tillgängliga instrument för integrering av romer.
3.
Europaparlamentet påpekar att det finns EU-program och EU-bidrag som är avsedda för
den sociala och ekonomiska integreringen av romer, men att kommunikationen behöver
förbättras på alla nivåer inom såväl de lokala myndigheterna och det civila samhället
som de potentiella målgrupperna, så att romerna får information om detta. Parlamentet
rekommenderar dessutom att befintliga EU-medel används för att bland annat bygga
nya eller renovera befintliga bostäder och förbättra anläggningsinfrastrukturer,
allmännyttiga företag, kommunikationssystem, utbildning och åtgärder för tillgång till
1
MEMO/10/502.
RR\858198SV.doc
9/49
PE454.401v02-00
SV
arbetsmarknaden.
4.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att
a) fastställa prioriterade områden för strategin, framför allt
– grundläggande rättigheter, särskilt icke-diskriminering, jämlikhet och fri rörlighet,
– allmän och yrkesinriktad utbildning samt livslångt lärande,
– kultur,
– sysselsättning,
– boende, inklusive en sund miljö och lämplig infrastruktur,
– hälso- och sjukvård samt ett förbättrat hälsoläge för romerna, och
– det romska civilsamhällets och de romska ungdomarnas deltagande i politik och
samhälle,
b) i strategin lägga fram en färdplan för att införa bindande miniminormer på EU-nivå
för de prioriterade områdena utbildning, sysselsättning, boende och hälso- och
sjukvård,
c) definiera strategins mål inom de prioriterade områdena, framför allt
– införande och skärpning av effektiv antidiskrimineringslagstiftning och åtgärder för
att skydda mot diskriminering, även flerfaldig sådan, på livets alla områden, och för
att garantera, skydda och främja grundläggande rättigheter, jämlikhet, ickediskriminering och rätten till fri rörlighet, bland annat genom medvetandehöjande
åtgärder riktade mot romer och icke-romer, så att diskriminerande hinder undanröjs,
– bekämpande av antiziganism, fördomar, stereotyper, rasism, främlingsfientlighet,
stigmatisering och hatpropaganda mot romer, bland annat genom att se till att
tillämplig lagstiftning tillämpas fullt ut och införa lämpliga påföljder för brott som
begås på grundval av rastillhörighet,
– åtgärder för att se till att medierna inte sprider fördomar mot romer, att de främjar en
positiv bild av mångfald och att de innehåller en större andel romer,
– förebyggande åtgärder mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och skydd för
dem som utsätts, samt garantier för att offren får rättshjälp och effektiva rättsmedel,
med särskild hänsyn till situationen för romska barn och kvinnor, som ofta utsätts för
dubbel diskriminering,
– förebyggande åtgärder mot människohandel, där romer är överrepresenterade bland
offren,
PE454.401v02-00
SV
10/49
RR\858198SV.doc
– utbildning i icke-diskriminering för berörda personer på alla nivåer inom förvaltning,
rättsväsen och polis,
– dialog mellan lokala myndigheter, rättsliga organ, polis och romer i syfte att avskaffa
diskriminering på det rättsliga området, förbättra förtroendet och bekämpa etnisk
kartläggning,
– lika tillgång till god utbildning för alla,
– lika tillgång till yrkesutbildning för vuxna och tillgång till livslångt lärande,
– lika tillgång till sociala tjänster och grundläggande omsorgsmöjligheter, såsom barnoch äldreomsorg,
– upphävande av segregeringen i skolor och klassrum, bland annat genom att skapa en
inkluderande skolmiljö och anställa romska skolmedlare,
– lika tillgång till lämpliga förberedelser för att göra eleverna konkurrenskraftiga på
arbetsmarknaden,
– lika tillgång till förskoleverksamhet,
– utbildning för flickor,
– interkulturell utbildning,
– underlättande av dialogen mellan familjer och skola, framför allt genom medlare,
– ökning av antalet romska lärare och skydd för de romska barnens språk och identitet
genom utbildning på deras eget språk,
– åtgärder för att förhindra avhopp från skola och högre utbildning,
– åtgärder för att barn som hoppat av skolan ska återvända till denna, exempelvis
genom program som ger dem en andra chans,
– lika tillgång till gymnasie- och högskoleutbildning av god kvalitet och till
stipendieprogram,
– bekämpande av romernas överrepresentation i särskolor,
– åtgärder för att bekämpa barnfattigdom, minska antalet barn som skiljs från sina
familjer och förhindra att de placeras i fosterhem och blir föremål för särskild
omsorg till följd av fattigdom,
– reellt tillträde till arbetsmarknaden samt utveckling och tillhandahållande av
mikrokrediter för företagande och egenföretagande,
– lika tillgång till sunt boende till överkomligt pris, samt upphävande av territoriell
segregering,
RR\858198SV.doc
11/49
PE454.401v02-00
SV
– garanterad tillgång till en registrerad adress, med möjlighet till registrering via en
organisation inom det civila samhället, garantier om kompletta och uppdaterade
födelseregister, register över giftermål och register över avlidna för alla romska
medborgare, samt bekämpande av diskriminering vid utfärdande av administrativa
handlingar,
– bekämpande av hälsoskillnader genom lika tillgång till hälso- och sjukvård av god
kvalitet och hälsofrämjande åtgärder, med särskilt fokus på skyddet av sårbara
grupper som kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade,
– egeninflytande för det romska civila samhället, bland annat genom
kapacitetsuppbyggnad och förstärkt administrativ kapacitet på nationell, regional och
lokal nivå, samt genom att uppmuntra romernas deltagande i politik och samhälle,
– åtgärder för att främja aktivt medborgarskap genom att involvera romer i alla delar
av det offentliga och politiska livet och stärka deras representation i institutioner och
valda organ på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå,
– införande av en utvidgnings- och grannskapsdimension i strategin, med krav på
förbättrad situation för romerna i anslutande länder och kandidatländer, liksom i
möjliga kandidatländer och i de länder som omfattas av den europeiska
grannskapspolitiken; utvärdering av framstegen på detta område i de årliga
framstegsrapporterna och i översynerna av EU:s grannländer,
– respekt för kultur och bevarande av kulturarv,
– integrering av ett jämställdhetsperspektiv genom att uppmärksamma de särskilda
behoven hos romska kvinnor och involvera dem i utvecklingen av strategier; stopp
för barnäktenskap,
– åtgärder för att förhindra att romer återsänds till länder där de kan utsättas för tortyr
eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
5.
Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att skapa komplexa program och
projekt som är anpassade till de specifika behov som finns i de olika romska
samhällena, och att man i detta sammanhang behöver ge romerna tillgång till
individanpassade tjänster på plats.
6.
Europaparlamentet påminner om att tillräckligt inkomststöd, inkluderande
arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet är grundläggande principer i
strategin för aktiv inkludering, som lades fram i rekommendation 2008/867/EG.
7.
Europaparlamentet betonar att socialt stöd, anständiga bostäder och kläder, tillgängliga
och högkvalitativa program för tidig utveckling och icke-segregerad, högkvalitativ
utbildning i en inkluderande miljö där även föräldrar är välkomna att engagera sig är
förutsättningar för att kunna skapa lika möjligheter, chans till full delaktighet i
samhället och förhindrande av diskriminering i framtiden. Parlamentet betonar behovet
av att bekämpa skolk och avhopp och att ge stipendier och ekonomiskt stöd.
Parlamentet vidhåller att det är mycket viktigt med utbildningsmöjligheter och jobbstöd
PE454.401v02-00
SV
12/49
RR\858198SV.doc
för vuxna för att underlätta för romer att få och behålla jobb, och därmed undvika att
den sociala utestängningen fortplantar sig.
8.
Europaparlamentet framhåller att diskriminering måste förebyggas redan från och med
den tidiga barndomen, genom att man ser till att ett barn folkbokförs direkt efter födseln
så att dess nationalitet erkänns och det omfattas av alla sociala tjänster. Parlamentet
anser särskilt att romska barn bör tillförsäkras förskoletjänster av hög kvalitet och att
deras skolgång bör stödjas genom särskilda åtgärder.
9.
Europaparlamentet påminner om de problem som romer, särskilt kvinnor och flickor,
brottas med när det gäller extrem fattigdom, diskriminering och utestängning, vilket
begränsar deras tillgång till högskoleutbildning, sysselsättning och sociala tjänster.
Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de särskilda
behoven hos romska kvinnor och flickor genom att tillämpa ett genusperspektiv i alla
strategier för integrering av romer samt att ge skydd åt särskilt sårbara undergrupper.
10.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att
informera sina medborgare om romernas historiska och aktuella situation, med bland
annat rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter som
referensmaterial.
11.
Europaparlamentet understryker att EU:s strategi för integrering av romer även bör
omfatta åtgärder för att bevaka romernas situation när det gäller respekt för och
främjande av grundläggande sociala rättigheter, jämlikhet, icke-diskriminering och fri
rörlighet i EU.
12.
Europaparlamentet framhåller att romernas tillträde till allmän och yrkesinriktad
utbildning av god kvalitet, allmänhetens delaktighet i och förståelse för romernas kultur,
värderingar och kulturarv samt romernas delaktighet i föreningsliv och ökade
representation är ytterst betydelsefulla delar i en helhetssyn på genomförandet av såväl
nationella som europeiska strategier för romernas integrering och deltagande i
samhällslivet.
13.
Europaparlamentet betonar att allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet
påverkar framtiden för varje enskild individ, såväl personligt som yrkesmässigt, och det
är därför angeläget att se till att villkoren för tillgång till ordentlig utbildning är lika för
alla, utan någon form av åtskillnad.
14.
Europaparlamentet framhåller vikten av att strategin stöds och att dess genomförande
kontrolleras på ett öppet sätt. Det främsta ansvaret bör ligga på de demokratiskt
ansvariga ministrarna i rådet. Strategin bör på intet sätt söndra EU eller skapa splittring
bland medlemsstaterna, utan tvärtom bidra till förstärkt integrering i gemenskapen.
15.
Europaparlamentet framhåller vikten av att de medel som tilldelas enskilda
medlemsstater för användning inom strategins prioriterade områden utnyttjas korrekt.
16.
Europaparlamentet poängterar att det är nödvändigt att kontrollera och mäta i vad mån
strategins mål har uppnåtts, så att man kan införa kriterier för att belöna alternativt
straffa de medlemsstater som uppfyller respektive inte uppfyller målen.
RR\858198SV.doc
13/49
PE454.401v02-00
SV
17.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att
– leda den strategiska samordningen av arbetet med att nå framsteg på de prioriterade
områdena och uppfylla målen i strategin, i partnerskap med medlemsstaterna och i
överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen,
– inrätta arbetsgruppen som ett permanent organ som ska svara för översyn,
samordning, övervakning, rapportering, utvärdering, underlättande av genomförande,
integrering och uppföljning och på så sätt tillgodose behovet av ett oberoende,
sektorsövergripande organ som fungerar som en ”extern medlare” som kan bedöma
och balansera de olika nationella och sektorsspecifika intressena på ett sätt som alla
kan acceptera,
– regelbundet se över och uppdatera strategin efter behov och inhämta
Europaparlamentets och rådets godkännande av ändringarna,
– ta hänsyn till strategins prioriterade områden och mål i alla relaterade politiska
initiativ och all relaterad programplanering på EU-nivå,
– rapportera om hur genomförandet av strategin och de nationella handlingsplanerna
fortskrider, med hjälp av en resultatbedömning med riktmärken och indikatorer, och
hålla rådet och Europaparlamentet underrättade på årlig basis, samt beakta att
politisk effektivitet och efterhandsutvärdering bör bli ett kriterium för förlängt stöd,
– samla in och sprida nödvändig statistik och se till att god praxis på lokal nivå befästs
och utvidgas,
– bekräfta att nationella planer överensstämmer med EU-strategin,
– ändra regelverket för korsfinansiering, minska byråkratin, förenkla och påskynda
förfarandena för att få EU-medel samt kräva att medlemsstaterna inför enkla och
normativa finansieringsförfaranden och använder sig av globalt stöd,
– gradvis införa obligatoriska institutionella garantier för integrering av åtgärder mot
diskriminering och segregering, med beaktande av direktiv 2000/43/EG och
2004/113/EG, samt övervaka dessa åtgärder och bekämpa stigmatisering.
– se till att berörda parter på alla plan och nivåer och romska grupper från alla nivåer
involveras genom den europeiska plattformen för romer, och samarbeta med övriga
institutioner, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, internationella
finansinstitutioner, organ för länderövergripande programplanering, mellanstatliga
organisationer, icke-statliga organisationer och mellanstatliga initiativ, samt beakta
att det är nödvändigt att förbättra samordningen och samarbetet mellan berörda
politiska aktörer och politiska nätverk för att undvika dubbelarbete och öka de
ömsesidiga förstärkningseffekterna av politiska åtgärder på fältet och undanröja
risken för politisk överlappning och politiska konflikter som kan uppstå på grund av
spridningen av de olika intressenternas nätverk.
PE454.401v02-00
SV
14/49
RR\858198SV.doc
18.
Europaparlamentet påminner om att kommissionen har ett särskilt ansvar för att främja
en EU-strategi för integrering av romer, men att denna strategi måste genomföras på
lokal nivå.
19.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja
EU:s befintliga strategier och instrument för att säkra romernas socioekonomiska
integrering, och att utforma och genomföra alla tillhörande strategier genom att i
lämpliga fall beakta de gemensamma grundläggande principerna för integrering av
romer.
20.
Europaparlamentet anser att ökat samarbete mellan romska ledare, lokala myndigheter
och EU-organ är avgörande för att man ska kunna fastställa både EU:s och
medlemsstaternas främsta utmaningar och lösningar när det gäller romernas
socioekonomiska integrering.
21.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge beslutsfattande organ de
befogenheter som behövs för att trygga komplexa och utvecklingsinriktade EU-medel
till stöd för goda lokala initiativ som uppfyller de olika lokala behov som den romska
befolkningen har. Parlamentet betonar vikten av att fastställa och utbyta bästa praxis i
fråga om integrering av romer och att synliggöra framgångsrika exempel. Vidare är det
viktigt att utveckla institutionell kapacitet som kan ge det administrativa stöd och
projektledningsstöd som behövs på lokal nivå.
22.
Europaparlamentet bedömer att det krävs gemensamma åtgärder och gemensamt
ansvarstagande under hela processen av romska och icke-romska organisationer, av
lokala, regionala och nationella myndigheter samt av EU-organ, och att detta bör
baseras på bästa praxis, på de enorma kunskapsbaser som medlemsstaterna
sammanställer och på erfarenheterna från den första perioden under årtiondet för
integrering av romer. Parlamentet betonar betydelsen av att organisera
informationskampanjer i synnerhet i de regioner som har stora romska befolkningar.
23.
Europaparlamentet anser att social integrering av romerna inte är möjlig utan att man
utvecklar och stärker deras möjligheter till intressebevakning, bland annat i det politiska
beslutsfattandet, och samhällsengagemang genom icke-statliga organisationer på
nationell och europeisk nivå.
24.
Europaparlamentet råder starkt EU-organen att i högre grad involvera den nationella
nivån i olika samråd och i beslutsfattandet för att uppnå en framtida strategi som kan
vara till gagn för alla berörda parter. Parlamentet påminner också kommissionen och
medlemsstaterna om att det är nödvändigt att utforma, utveckla, genomföra och
utvärdera politiken för integrering av romer i samarbete med regionala och lokala
myndigheter, romska och icke-romska befolkningsgrupper, representanter och
samhällsorganisationer samt Regionkommittén och internationella organisationer, för att
politiken ska kunna få ökad acceptans och effektiviseras.
25.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och sprida information om de
erfarenheter som gjorts och åtgärder som vidtagits i de olika medlemsstaterna, särskilt
inom utbildning och kultur.
RR\858198SV.doc
15/49
PE454.401v02-00
SV
26.
Europaparlamentet efterlyser bättre stöd för projektägare som är berättigade till EUmedel för integrering av romer. Detta kan ske genom informationsplattformar, analyser
och utbyte av bästa praxis.
27.
Europaparlamentet menar att en del av lösningen ligger i ett helhjärtat engagemang från
medlemsstaternas sida för att se till att projektägarna stöds på ett effektivt sätt, och att
medlemsstaterna tillsammans med kommissionen har en roll att spela för att stimulera
lokala myndigheter att satsa på projekt för integrering av romer.
28.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sektorsövergripande
strategier för fattigdomsminskning som beaktar den ofta känsliga frågan om
samlevnaden mellan romer och majoritetsgruppen, som båda drabbas av brist på arbete,
fattigdom och marginalisering. Parlamentet lyfter fram betydelsen av stimulansåtgärder
som ger synliga fördelar och uppmuntrar fattiga människor att försöka ta sig in på
arbetsmarknaden i stället för att leva på socialhjälp och eventuellt svartarbete.
Parlamentet betonar dessutom att program som främjar ömsesidig förståelse och
tolerans är ytterst viktiga.
29.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med en utvidgningsdimension i
strategin genom att utveckla pilotprojekt i kandidatländer och möjliga kandidatländer
som garanterar att nationella handlingsplaner utvecklas i linje med EU-strategin.
30.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse en regeringstjänsteman eller ett
administrativt organ, som ska fungera som nationell kontaktpunkt för ett insynsvänligt
och effektivt genomförande av strategin, ha verkställande befogenheter och ansvara för
genomförande, samordning, övervakning, integrering och efterlevnad av strategin på
nationell, regional och lokal nivå genom att se till att byråkratin blir så liten som
möjligt, att förvaltningen och kontrollen av medlen är effektiv och att det råder
öppenhet i rapporteringen.
31.
Europaparlamentet uppmanar de nationella utbildningsministerierna och kommissionen
att inrätta innovativa och flexibla bidrag för att främja talanger, och att höja anslagen för
de nuvarande bidragen och programmen.
32.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att anta de utökade och
detaljerade beståndsdelarna i Laekenindikatorerna för mätning av social och territoriell
utestängning och utvärdering av framsteg. Den horisontella uppdelningen av
Laekenindikatorerna måste utvidgas till att omfatta även de minsta statistiska och
administrativa enheterna (LAU 1 och LAU 2). Laekenindikatorerna skulle dessutom
kunna ingå bland framtida indikatorer i mätningar gjorda inom ramen för
sammanhållningspolitiken, särskilt beträffande den sociala dimensionen.
33.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera indikatorerna genom ett
system med mål och riktmärken för att skapa en verklig politisk vilja till framsteg.
Parlamentet betonar även hur brådskande det är med framsteg i insamlingen av
uppdelade uppgifter för att kunna mäta vilka framsteg som görs i riktning mot målen,
riktmärkena eller indikatorerna, och att utveckla evidensbaserad politik samt öka
effektiviteten och förbättra utvärderingarna.
PE454.401v02-00
SV
16/49
RR\858198SV.doc
34.
Europaparlamentet efterlyser användning av bästa praxis för att snarast ta fram
riktmärken, indikatorer samt oberoende mekanismer för övervakning och
konsekvensanalys för att främja och bedöma programmens effektivitet och konkreta
resultat snarare än att endast kontrollera att projekt som blivit tilldelade medel har
uppfyllt de formella kraven. Parlamentet vill också se en effektiv övervakning av hur
medlen används, så att de ekonomiska resurserna faktiskt går till att förbättra romernas
boendeförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning.
35.
Europaparlamentet anser att det strukturerade samarbetet mellan medlemsstaterna när
det gäller de befintliga öppna samordningsmetoderna inom sysselsättning och social
integrering är av avgörande betydelse för att den fullständiga integreringen av romer ska
framskrida. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna utbyten av god praxis och
erfarenhet mellan medlemsstater och alla som berörs av romska frågor.
36.
Europaparlamentet anser det nödvändigt att se till att medel med exakt angivna och
specifika mål når de romer som är i behov av hjälp och skapar långvariga förbättringar i
deras liv, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att göra ett åtagande
för att sätta igång mer mål- och utvecklingsorienterade, komplexa, anpassningsbara och
hållbara program med längre tidsperspektiv och större territoriell relevans. Programmen
bör fokusera på de mest missgynnade mikroregionerna och deras geografiska,
socioekonomiska och kulturella sammanhang och samtidigt bemöta
fattigdomsproblematiken i förorter och på landsbygden samt problemen med
segregerade romska bostadsområden. Särskild vikt bör läggas på att förbättra
undermåliga bostäder (som saknar till exempel dricksvatten, värme, el och
avloppssystem) samt ge fortsatt hjälp till familjer för att de ska kunna upprätthålla sin
förbättrade bostadssituation. Parlamentet uppmanar även kommissionen att kontrollera
resultaten av projekten efter att finansieringen har löpt ut.
37.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra romernas ekonomiska
möjligheter, bland annat genom att främja mikrokreditmekanismen bland entreprenörer.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda erfarenheterna från framgångsrika
projekt, till exempel där odeklarerade företag har gjorts om till laglig ekonomisk
verksamhet med hjälp av experter.
38.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att driva en tydlig
politik för att integrera romerna på arbetsmarknaden samt att undersöka och vidta
åtgärder för att bekämpa de negativa effekterna av ett långvarigt beroende av
välfärdssystemet.
39
Europaparlamentet är medvetet om att de flesta romer arbetar inom den svarta sektorn,
och med tanke på behovet av att säkra socialförsäkringssystemens hållbarhet uppmanar
parlamentet medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter effektivt
bekämpa denna företeelse.
40.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på att involvera offentliga
aktörer såsom små och medelstora företag och mikroföretag i genomförandet av
integreringsåtgärder för romers anställbarhet.
RR\858198SV.doc
17/49
PE454.401v02-00
SV
41.
Europaparlamentet betonar den viktiga roll som små och medelstora företag och
mikroföretag kan spela för integrering av romer och förespråkar belönande åtgärder för
dem som bidrar till detta mål.
42.
Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan garantera bättre framtidsutsikter för
romerna, i synnerhet när det gäller deras tillträde till arbetsmarknaden, genom ökade
investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning, med särskilt fokus på ny teknik och
Internet, och genom införlivande av åtgärder som stöds av det internationella
vetenskapliga samfundet, stiftelser och icke-statliga organisationer som arbetar med
utbildning och social integrering på lokal och regional nivå.
43.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en europeisk kriskarta som
ringar in, mäter och granskar de mikroregioner i EU där invånarna är hårdast drabbade
av fattigdom, social utestängning och diskriminering på grundval av minst följande
kännetecken:
– Tillgång till arbetsplatser.
– Långa avstånd till stadscentrum eller alltför stor koncentration nära stadscentrum.
– Hög arbetslöshet.
– Otillräckliga offentliga tjänster.
– Olämpliga miljövillkor.
– Brist på företag i närheten.
– Brist på ordentlig infrastruktur.
– Låga inkomster.
– Låg utbildningsnivå.
– Lågkvalificerad arbetskraft.
– Dålig eller dyr transportinfrastruktur.
– Sociala spänningar.
– Den lokala förvaltningens kapacitet att hantera fattigdom.
– Situationer där lokala eller regionala myndigheter eller tredje part utsätter den
romska befolkningen för allvarliga människorättskränkningar, diskriminering,
avhysningar, utvisningar eller rasism,
44.
Europaparlamentet vill att medlemsstaterna involveras i insamlingen av uppgifter om
romernas socioekonomiska situation (framför allt beträffande utbildning, hälsa, bostäder
och sysselsättning), och uppmanar internationella organisationer (t.ex. ILO och OECD)
att vidareutveckla dessa frågor som ett led i sina allmänna undersökningar och bidra till
PE454.401v02-00
SV
18/49
RR\858198SV.doc
att sätta upp specifika mål gällande exempelvis andelen romer som slutför
gymnasieutbildningar och eftergymnasiala utbildningar, är anställda inom offentlig
förvaltning eller företräds i olika sektorer av samhällslivet och det politiska livet.
Parlamentet uppmanar också kommissionen att använda dessa uppgifter för att ta fram
en tydlig och realistisk EU-strategi för integrering av romer.
45.
Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att rikta särskilt stöd, inklusive
ekonomiskt, till dessa mikroregioner och att ta fram riktade pilotprojekt som inbegriper
medverkan av medlare i linje med Europarådets program samt en specifik uppföljning
av hur genomförandet av strategin fortlöper.
46.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för strategin uppmuntra
medlemsstaterna, relevanta internationella och europeiska institutioner, icke-statiga
organisationer, romska grupper, andra intressenter och allmänheten att alltid använda
benämningarna ”romer” respektive ”romer och sinter” då de hänvisar till denna
minoritet.
47.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att avsätta en öronmärkt andel av
medlen för sammanhållningspolitiken i nästa fleråriga budgetram som ett uttryckligt
stöd för strategin genom att skapa en resultatreserv för EU:s strategi för romerna.
48.
Europaparlamentet anser att EU-medlen utnyttjas för lite i dagsläget. Parlamentet
uppmanar därför kommissionen att analysera orsakerna till detta och att ta fram en
effektivare strategi för att kontrollera utnyttjandet av EU-medel, i synnerhet de fonder
som är särskilt avsedda för marginaliserade grupper. Parlamentet vill framför allt att
man snarast börjar samla in uppgifter – dock med beaktande av dataskyddsdirektiven –
om EU-medlens effektivitet, i syfte att utveckla en evidensbaserad politik.
49.
Europaparlamentet framhåller att romernas sociala utanförskap har en mycket stark
territoriell dimension av fattigdom och marginalisering, som koncentreras till
underutvecklade mikroregioner som lider allvarlig brist på de ekonomiska resurser som
krävs för att själva bidra till de EU-fonder som de har rätt att utnyttja och som i regel
saknar den administrativa kapacitet och de personalresurser som krävs för att utnyttja
medlen på lämpligt sätt. Parlamentet betonar att särskilda insatser måste riktas mot
dessa mikroregioner, som ofta är avlägset belägna intraregionala områden, och att
byråkratin måste förenklas avsevärt så att så stora resurser som möjligt kan anslås inom
ramen för sammanhållningspolitiken.
50.
Europaparlamentet bedömer att det även finns ett behov av nya bestämmelser om
fördelningen av strukturfondsmedel, så att rätten till medel villkoras av i vad mån man
arbetar för att avskaffa segregation och garantera romer lika tillgång till offentliga
tjänster. Parlamentet anser att planer för lika möjligheter och mot segregation bör
utarbetas även på lokal nivå, på grundval av mätbara indikatorer och konkreta åtgärder.
51.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram lämpliga instrument för att
vägleda medlemsstaterna i arbetet med att få ESF, Eruf och EJFLU att komplettera
varandra, samt uppmanar medlemsstaterna att använda andra program, såsom
Progressprogrammet, kulturprogrammet (2007–2013), hälsoprogrammet (2008–2013)
och programmet för livslångt lärande för att främja integreringen av romer.
RR\858198SV.doc
19/49
PE454.401v02-00
SV
52.
Europaparlamentet efterlyser en delegering av uppgifter till EU-organ som arbetar med
utvecklingsstöd och som under ledning och kontroll av arbetsgruppen för romer ska
– garantera utvecklingsinriktade EU-medel till stöd för goda lokala initiativ,
– spåra och rapportera missbruk av medel innan det är för sent,
– genomföra regelbundna kontroller av att medlen använts på ett konsekvent och
effektivt sätt i förhållande till förväntade resultat, även i fråga om de syften för vilka
medel anslås inom ramen för strategin,
– fungera som rådgivare genom att utnyttja den omfattande kunskapen i EU avseende
indikatorer, konsekvensanalyser etc.,
– ge riktat stöd till lokala initiativ, projekt och omfattande program som bäst uppfyller
strategins mål och genererar effektiva lösningar på de romska befolkningsgruppernas
konkreta problem.
53.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dels tillämpa
deltagande övervakning och utvärdering med medverkan av romska befolkningsgrupper
och hjälpa till att utveckla de berörda parternas kapacitet, dels använda extern
experthjälp för att få en realistisk och objektiv bild av om de olika åtgärderna och
instrumenten i stort varit framgångsrika eller misslyckats. Kommissionen uppmanas
dessutom att ge parlamentet en förteckning över projekt som finansierats av
kommissionen till förmån för romerna sedan 2000, med angivande av de resultat som
uppnåtts.
54.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra den övergripande
prioriteringen ”marginaliserade befolkningsgrupper” inom ramen för EU:s
strukturfonder och att delta i EU:s nätverk för romska frågor, som verkar för att
strukturfonderna för integrering av romer ska utnyttjas ändamålsenligt. Parlamentet
betonar att befintliga åtgärder och övervaknings- och utvärderingsmekanismer måste
förbättras ordentligt. Dessutom betonar parlamentet att organ och organisationer som
genomför projekt som samfinansierats genom strukturfonderna och är direkt inriktade
på romer eller till indirekt nytta för romer måste vara ansvarsskyldiga och genomföra
verksamheten på ett öppet sätt. Parlamentet önskar dessutom en fortgående
kostnadsnyttoanalys av hur stor andel av medlen som avsatts för och använts till de
aktuella programmen och löpande utgifterna.
55.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utvidga räckvidden för EU:s
finansiering, så att inte endast utveckling utan även tillhandahållande av offentliga
tjänster av god kvalitet kan komma ifråga. Parlamentet betonar dessutom att
samfinansieringen bör ses över och eventuellt differentieras så att mångfalden när det
gäller åtgärder och stödmottagare återspeglas bättre. Projekt som riktas till romer skulle
kunna medfinansieras i mindre utsträckning av det berörda landet och få en större del
från EU.
56.
Europaparlamentet understryker att samordningen av EU:s politik inom relaterade
områden måste förbättras avsevärt om de ska kunna komplettera varandra och skapa
PE454.401v02-00
SV
20/49
RR\858198SV.doc
synergier. Byråkratiska bestämmelser och genomförandebestämmelser måste förenklas
avsevärt och alla hinder mellan olika fonder måste undanröjas så att bästa möjliga
resurstilldelning kan uppnås för samtliga instrument, bl.a. sammanhållningsfonden,
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska integrationsfonden,
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och programmet för
gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet.
57.
Europaparlamentet understryker att strukturfonderna måste utnyttjas på ett sätt som
flätar samman nationella och lokalt förankrade målsättningar genom program som i
samma stund som de främjar en nationell strategi erbjuder lokala lösningar på specifika
behov. Vidare understryker parlamentet behovet av att skapa synergier mellan
genomförandet av strukturfonderna och tillämpningen av myndighetsstrategier för
romer, liksom mellan förvaltningsmyndigheterna för Europeiska socialfonden och de
specialiserade enheterna för romer eller de samordningsorgan som inrättats för att
hantera frågor som rör romer.
58.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbättra tillgången till EUmedel, för såväl lokala myndigheter som icke-statliga organisationer som arbetar för
romers integrering, genom att förenkla förfarandens och reglerna för ansökningar.
59.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en mekanism i strategin för att
främja anställningen av romsk personal inom den offentliga förvaltningen på såväl EUnivå som nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anställa romsk
personal inom den offentliga förvaltningen, särskilt i institutioner som deltar i
programplanering och genomförande av EU-finansierade och nationellt finansierade
program för integrering av romer.
60.
Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna undertecknar och
ratificerar Europeiska konventionen om nationalitet, vari det tydligt anges att ingen
diskriminering får förekomma i en stats interna nationalitetslagstiftning på grund av
kön, religion och nationellt eller etniskt ursprung.
61.
Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att EU-program som Progress (för
att bekämpa diskriminering) och Jasmine (för att investera i kapacitetsuppbyggande)
måste fortsätta, och kräver att programmen vidareutvecklas efter 2013.
62.
Europaparlamentet ser positivt på att det enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 är möjligt att avsätta upp till 3 procent
av Eruf-anslagen till specifika program eller 2 procent av den totala tilldelade budgeten
till restaurering av bostäder till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper.
Parlamentet beklagar att inga operativa planer hittills har ändrats för att prioritera
tilldelning av bostäder till romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt
och fullt ut utnyttja detta nya tillfälle inom ramen för strukturfonderna för att öka
möjligheterna till en effektiv social integrering. Parlamentet uppmanar kommissionen
att lägga fram en särskild plan för tillämpningen av denna förordning, i syfte att
påskynda användningen av medlen, och rekommenderar kommissionen att utarbeta en
rapport om användningen av medlen. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att
effektivt utnyttja möjligheten till samverkan mellan Eruf, ESF och EJFLU i
utformningen av utvecklingsprogram för integreringen av romer.
RR\858198SV.doc
21/49
PE454.401v02-00
SV
63.
Europaparlamentet inser att romerna utgörs av ytterst heterogena grupper, vilket innebär
att det inte är möjligt att tillämpa en gemensam strategi. Parlamentet rekommenderar
därför de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna att föreslå en effektiv
integrationspolitik som bör se olika ut beroende på gruppernas specifika bakgrund
(geografisk, ekonomisk, social och kulturell). Parlamentet rekommenderar även att
kommissionen drar nytta av erfarenheterna hos de myndigheter som aktivt har bidragit
till integreringen av romer, och att den främjar användning av bästa praxis och
framgångsrecept för romernas sociala integrering.
64.
Europaparlamentet påminner om att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik
integrering är gemensamma insatser från både samhället i stort och romerna.
Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att hjälpa till att förbättra romernas
bostads- och arbetssituation och rekommenderar medlemsstaterna och lokala och
regionala myndigheter att i enlighet med Erufs bestämmelser sätta in tilldelningen av
nya bostäder till marginaliserade befolkningsgrupper i en bredare och mer komplex
politisk ram för ömsesidigt och socialt engagemang från båda hållen, såsom
gemenskapsbyggande, vilket inbegriper deltagande från romernas sida i byggandet av
de nya bostäderna och gemensamma ansträngningar för att främja barnens skolgång och
avsevärt minska arbetslösheten. På detta sätt kan medlemsstaterna väsentligt bidra till en
konkret lösning på bostadsbehoven för marginaliserade befolkningsgrupper som bor i
undermåliga bostäder. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utnyttja EU:s
nätverk för romska frågor för att främja utbyte av bästa praxis.
65.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att maximalt utnyttja
programmen inom målet för europeiskt territoriellt samarbete, till exempel program för
gränsöverskridande samarbete samt länderövergripande och regionövergripande
samarbetsprogram, och att utnyttja de möjligheter som den europeiska grupperingen för
territoriellt samarbete erbjuder.
66.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera och
undanröja hindren för romska kvinnors (åter)inträde på arbetsmarknaden och
egenföretagande, och att i tillräckligt hög grad uppmärksamma kvinnornas roll för att ge
marginaliserade romer ekonomisk egenmakt och starta affärsverksamhet. Parlamentet
uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att se till att romska kvinnor
medverkar i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU:s
strategi för integrering av romer.
67.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med
kapacitetsuppbyggnad och egenmakt för romska kvinnor som ett övergripande mål i
samtliga prioriterade områden inom EU:s strategi för integrering av romer.
68.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att låta främjandet av
jämställdhet liksom bekämpandet av flerfaldig och intersektionell diskriminering ingå
bland strategins målsättningar.
69.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in,
analysera och offentliggöra tillförlitliga, könsuppdelade statistiska uppgifter för att med
utgångspunkt i dessa kunna utvärdera och uppdatera strategin på ett lämpligt sätt samt ta
mått på hur de projekt och insatser som ingår i strategin inverkar på romska kvinnor.
PE454.401v02-00
SV
22/49
RR\858198SV.doc
70.
Europaparlamentet anser att strategin bör omfatta en mekanism för samarbete,
informationsutbyte och övervakning – inte bara på EU-nivå utan även på nationell nivå
– med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådet, andra
relevanta internationella och europeiska institutioner, icke-statliga organisationer,
romska grupper och andra intressenter, i syfte att uppmärksamma problem och finna
lösningar och se till att de som ansvarar för strategin genomför den i sin helhet och på
ett korrekt sätt, på såväl EU-nivå som nationell nivå, och därmed ser till att den är
framgångsrik.
71.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda det tekniska stöd som behövs
för att förbättra den administrativa kapaciteten i organ som är delaktiga i förvaltningen
av strukturfonderna. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att erbjuda det
administrativa stöd – genom till exempel utbildningar eller information och hjälp med
bidragsansökningar – som behövs för att förenkla romers tillgång till information om
europeiska och nationella finansieringsprogram som ska stärka företagsamheten och
sysselsättningen, och för att de ska kunna lämna in de relevanta
ansökningshandlingarna.
72.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa upp konkreta, specifika,
detaljerade och mätbara mål för social integrering av romerna i samband med att man
överför Europa 2020-målen om fattigdom och social integration till nationella program.
Parlamentet efterlyser också snarast åtgärder för att se till att målen uppnås.
73.
Europaparlamentet anser att en bättre framtid för romerna kan garanteras genom
utbildning och att det därför är synnerligen viktigt att investera i romska barns och
ungdomars utbildning. Dessutom framhåller parlamentet att skolgången är både en
rättighet och en skyldighet, och uttrycker sitt stöd för åtgärder som ska öka de romska
elevernas närvaro i skolorna, bland annat genom att göra deras familjer aktivt delaktiga.
74.
Europaparlamentet anser att man genom att främja kunskaper om romsk kultur i Europa
underlättar den ömsesidiga förståelsen mellan romer och icke-romer i Europa, samtidigt
som den europeiska interkulturella dialogen främjas.
75.
Europaparlamentet anser att den framtida strategin för den romska minoriteten bör
fokusera på utbildning, det viktigaste instrumentet för social integrering.
76.
Europaparlamentet anser att stödmekanismer, såsom stipendier och handledning, bör
inrättas för romska ungdomar för att uppmuntra dem att inte bara erhålla
utbildningsbevis utan även delta i högre utbildning och förbättra sina kvalifikationer.
77.
Europaparlamentet anser att en ny typ av stipendieprogram bör tas fram för att garantera
romska studenter högsta utbildningskvalitet och utbilda en ny generation romska ledare.
78.
Europaparlamentet anser att läroanstalter vars underprivilegierade elever kommer in på
institut på högre nivåer eller som har ett högre genomsnitt av elever som tar slutexamen
bör belönas, och uppmanar kommissionen att utveckla projekt i detta syfte.
79.
Europaparlamentet framhåller att det är synnerligen viktigt att medlemsstaterna främjar
integreringen av romer i samhället och kulturlivet på de orter och i de länder där de bor
RR\858198SV.doc
23/49
PE454.401v02-00
SV
och garanterar deras långsiktiga deltagande och representation där, bl.a. genom åtgärder
som syftar till att främja yrkesutbildning och program för livslångt lärande till förmån
för den romska befolkningen, samtidigt som man beaktar de olika romska
folkgruppernas kulturarv och livsstil i Europa. Parlamentet påpekar att man exempelvis
bör sträva efter att erbjuda särskild utbildning för skolpersonal, främja anställning av
romska lärare, främja ett nära samarbete med romska familjer och sammanslutningar,
erbjuda stöd efter skoldagens slut samt tillhandahålla stipendier. Parlamentet konstaterar
att medlemsstaternas lokala myndigheter aktivt bör delta i denna process och ge den
ideella sektorn en signal om att dess verksamhet bör omfatta program för romernas
integrering i samhället.
80.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla
former av social och utbildningsmässig utestängning av romer, och att uppmuntra all
verksamhet som bidrar till romernas utbildning.
81.
Europaparlamentet anser att de lokala myndigheterna måste ta på sig ansvaret att
återintegrera de elever som hoppar av skolan innan de uppnått den ålder vid vilken
skolgången inte längre är obligatorisk. Parlamentet konstaterar att läroanstalterna därför
måste informera de lokala myndigheterna om elever som lämnar skolan.
82.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare initiativ som syftar till
att ge romska barn och ungdomar möjlighet till förskoleundervisning och omsorg redan
från en tidig ålder.
83.
Europaparlamentet anser att förskolor och/eller alternativa former av
förskoleverksamhet bör inrättas i samhällen där detta inte redan finns, och byggas ut där
det saknas platser.
84.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de initiativ som har visat sig vara
verkningsfulla för förebyggandet av alla typer av segregering och att prioritera
integrerande projekt inriktade på utbildningsresultat samt involvera de romska
familjerna.
85.
Europaparlamentet uttrycker sin oro över den utbredda analfabetismen bland romerna,
och anser det vara synnerligen viktigt att man utformar och utvecklar program vars mål
är att garantera romska flickor och kvinnor en utbildning av god kvalitet på grundskole-,
gymnasie- och högskolenivå, inbegripet strategier för att underlätta deras övergång från
grundskola till gymnasieskola, och samtidigt under hela processen främja en större
förståelse för romskt kulturarv, romsk historia och romska värderingar både bland romer
och icke-romer.
86.
Europaparlamentet betonar att lågt skoldeltagande, hög skolfrånvaro och dåliga
skolresultat kan vara tecken på att elever och föräldrar inte är medvetna om betydelsen
av utbildning. Andra faktorer som påverkar skolgången negativt är bristfälliga resurser,
hälsoproblem, avsaknad av utbildning av god kvalitet på platsen, avsaknad av
tillgängliga transporter till skolan, dåliga bostäder och kläder som omöjliggör skolgång,
en stämning som inte främjar integrering i skolan samt segregerade skolor som inte
förbereder eleverna tillräckligt för att de ska vara konkurrenskraftiga på
arbetsmarknaden. Parlamentet betonar därför vikten av dels åtgärder som syftar till att
PE454.401v02-00
SV
24/49
RR\858198SV.doc
främja romska elevers skolgång, dels en pågående och regelbunden dialog om
utbildning med elevernas familjer, den romska folkgruppen och alla berörda aktörer.
87.
Europaparlamentet framhåller den mycket viktiga funktion som idrott på såväl gräsrotssom elitnivå kan ha när det gäller att garantera den romska befolkningens integrering.
88.
Europaparlamentet stöder fortbildningsprogram för lärare som syftar till att förbättra
lärarnas förmåga att samarbeta med barn och ungdomar med romsk bakgrund liksom
med deras föräldrar och med romska medlare, särskilt i grundskolor, som ett sätt att
främja de romska barnens regelbundna närvaro i skolan.
89.
Europaparlamentet föreslår att olika metoder för integrering i utbildningen ska anpassas
både till barn från romska familjer som vill bli bofasta på en plats – exempelvis genom
att övervaka barnens regelbundna närvaro i skolan – och till barn från familjer som vill
fortsätta sitt nomadliv – exempelvis genom åtgärder som underlättar skolgång i romska
läger.
90.
Europaparlamentet framhåller att program för rörlighet, livslångt lärande,
yrkesutbildning och fortbildning har stor betydelse för att garantera integreringen av
romska ungdomar och vuxna och öka deras möjligheter att komma ut på
arbetsmarknaden.
91.
Europaparlamentet anser att arbetspraktiksystemet måste byggas ut för att i stor skala
möjliggöra tillägnande av nödvändiga färdigheter och kunskaper.
92.
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att harmonisera utbudet av utbildning
med efterfrågan på arbetsmarknaden, och vill därför att det utarbetas medelfristiga
nationella och regionala prognoser för den förväntade efterfrågan på arbetskraft.
93.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för de program och projekt som
genomförs i medlemsstaterna utveckla och tillämpa gemensamma övervakningssystem
som involverar EU-institutionerna, medlemsstaterna och de romska folkgruppernas
ledare.
94.
Europaparlamentet anser att den romska kulturen är en integrerad del av Europas
kulturella mosaik och betonar att det är synnerligen viktigt att öka européernas
medvetenhet om romernas ursprung, traditioner och språk samt om modern romsk
kultur för att bättre förstå romerna och deras sätt att leva. Parlamentet stöder fullt ut
främjandet och bevarandet av romernas kreativa verksamheter som en nödvändig del av
den interkulturella dialogen.
95.
Europaparlamentet anser att romerna bör försöka lära känna människornas sedvänjor
och kultur där de bor, i syfte att underlätta den egna integreringen i samhället.
96.
Europaparlamentet anser att frivilligverksamhet och idrott där både romer och ickeromer deltar är betydelsefullt för att åstadkomma en bättre samhällsintegrering.
97.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida bästa praxis, positiva modeller
och erfarenheter från genomförda program och från romers egna initiativ för att
RR\858198SV.doc
25/49
PE454.401v02-00
SV
förbättra uppfattningen om och bilden av romer i icke-romska folkgrupper samt för att
främja ett aktivt deltagande och kreativt samarbete mellan de romska folkgrupperna och
program på EU-nivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå.
98.
Europaparlamentet vill att man på samtliga förvaltningsnivåer på ett bättre sätt
identifierar och använder de EU-medel som redan avsatts för sysselsättning och
utbildning för romer och för främjande av deras kultur.
99.
Europaparlamentet rekommenderar att framtida EU-politik för den romska minoriteten
grundas på ett differentierat tillvägagångssätt, utifrån de olika medlemsstaternas och
folkgruppernas särskilda egenskaper.
100. Europaparlamentet framhåller vikten av striktare kontroller av hur EU-stödet för
romernas integrering används.
101. Europaparlamentet anser att det vore värdefullt med ett utbyte av erfarenheter och bästa
praxis mellan de medlemsstater som har uppnått goda resultat i fråga om romernas
integrering och de medlemsstater som fortfarande har problem på detta område.
102. Europaparlamentet konstaterar att omfattande pappersarbete kan utgöra ett hinder för
projektägarna, och anser att arbetet med att förenkla ansökningsförfarandena för bidrag
måste intensifieras. Parlamentet påpekar att EU-finansieringen är underutnyttjad på
detta område.
103. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.
PE454.401v02-00
SV
26/49
RR\858198SV.doc
MOTIVERING
1. Nedärvd utsatthet och fattigdomens gettoisering
Fattigdomens art har under de två senaste årtiondena förändrats dramatiskt i Central- och
Sydosteuropa, där majoriteten av de europeiska romerna bor. På grund av planekonomiernas
karaktär av återvändsgränd, de grundläggande ekonomiska omvälvningarna efter
kommunismens sammanbrott och de nationella ekonomiernas omstrukturering hamnade de
flesta romerna – tillsammans med andra personer med ursprung i majoriteterna – plötsligt
utanför arbetsmarknaden och började gradvis fjärma sig från samhället. Romernas
traditionella samfund upplöstes och de var samtidigt utestängda från social rörlighet, och
därmed blev de den mest uteslutna undergruppen i samhället. Därför kopplades de nästan
fullständigt bort från de nationella ekonomierna1.
2. Dynamik i befolkningsutvecklingen
I jämförelse med på liknande sätt utestängda majoritetsbefolkningsgrupper finns det hos den
romska befolkningen ett särskiljande kännetecken som får tydliga ekonomiska konsekvenser:
dynamiken i befolkningsutvecklingen. De romska och icke-romska befolkningsgrupperna
följer omvända tendenser i befolkningsutvecklingen: Medan majoriteten av samhället hastigt
åldras, ökar romernas andel snabbt. I exempelvis Ungern utgör romerna för närvarande
uppskattningsvis 6–8 procent av den sammanlagda befolkningen, men enligt vissa
uppskattningar är vart femte till sjätte nyfött barn romskt, och andelen romer inom den
ekonomiskt aktiva befolkningen kommer att uppgå till mer än 50 procent 20502. Det är därför
av vital betydelse att beakta att det å ena sidan sker en stadig ökning av andelen romer inom
den aktiva befolkning som bär upp socialförsäkringssystemen, och att det å andra sidan ligger
en enorm potential i att återintegrera den stora arbetslösa befolkningsgruppen på
arbetsmarknaden.
3. Integreringens fördelar
Att integrera romerna är en nödvändig investering som ger ekonomiska vinster på lång sikt:
Sett över en period på 20 till 30 år är det billigare att integrera romerna än att upprätthålla
deras undermåliga socioekonomiska villkor. Om sysselsättningsgraden bland romerna kunde
höjas till den som råder bland majoriteten skulle den totala sysselsättningsgraden öka med 5–
10 procent, beroende på andelen romer. Med beaktande av följderna för tillväxten av BNP
skulle detta medföra en avsevärd förbättring för alla indikatorer som grundas på andelen av
BNP per capita.
Enligt ekonomiska standardmodeller – till exempel Världsbankens3 – är en ökande delaktighet
på arbetsmarknaden oumbärlig för att underlätta ekonomisk tillväxt, och särskilt krävs
delaktighet för dem som befinner sig i ekonomiskt aktiv ålder men är arbetslösa. Andelen
romer som är över 50 år är allmänt lägre än genomsnittet i Europa, medan andelen romer
1
UNDP 2002, The Roma in Central and Eastern Europe, Avoiding the Dependency Trap, A Regional Human
Development Report, Bratislava, Slovakien.
2
CEMI 2006 Macro Balance and Growth. Central European Management Intelligence, Budapest.
3
DE LAAT, Joost (utg.) 2010 Economic costs of Roma exclusion. Världsbanken.
RR\858198SV.doc
27/49
PE454.401v02-00
SV
under 30 år är mycket högre. Romerna utgör därför en avsevärd och ständigt ökande
procentandel av de resurser som behövs för ökat deltagande på arbetsmarknaden och skulle
kunna ge upphov till en ökning av nationell BNP med 4–6 procent.
4. Utestängningens kostnader
Genom att inte prioritera romernas integrering slösar medlemsstaterna bort avsevärda
summor, för att inte tala om samhällets bidrag. Förlusterna omfattar följande:
o De indirekta kostnaderna för förluster inom BNP – till följd av sin sociala utestängning
kan romerna inte bidra till nationalprodukten.
o Socialt bistånd och socialbidrag samt den socialförsäkring och hälso- och
sjukvårdsförsäkring som staten erbjuder de fattiga.
o Högre hälso- och sjukvårdskostnader till följd av undermåliga levnadsvillkor.
o Bortkastade utgifter för utbildning – kostnaderna för segregerade skolor eller skolor med
låg standard som inte kan erbjuda kvalitetsutbildning är bortkastade pengar.
o Extra säkerhetskostnader till följd av den ökade brottslighet som förorsakas av
socioekonomisk utsatthet.
o Administrativa kostnader för att övervaka flödet av sociala utgifter1.
Kort sagt är det viktigt att bli medveten om att romernas integrering inte bara är en skyldighet
med tanke på de mänskliga rättigheterna utan också en ekonomisk nödvändighet; den är inte
bara ett moraliskt imperativ utan ligger också i alla medlemsstaters strikt ekonomiska intresse.
5. Att komplettera lagstiftning och politik för icke-diskriminering
Det återstår fortfarande mycket att göra för att bekämpa diskriminering, vilket framgår av den
utbredda antiziganismen och av bristerna i genomförandet av de gällande bestämmelserna,
som antingen inte täcker vissa områden – som exempelvis flerfaldig diskriminering – eller
också visar sig vara otillräckliga när de genomförs.
Även om man avskaffade den etniskt grundade diskriminering som definieras i
EU-direktiven 2000/43 och 2000/78, anser föredraganden att den socioekonomiska
utestängningen för de flesta romerna fortfarande skulle bestå, eftersom det finns en rad olika
inbördes förbundna faktorer som orsakar denna diskriminering (t.ex. geografiska nackdelar,
låg utbildningsnivå eller sammanbrottet för de centralt planerade ekonomierna som lockar till
sig många lågkvalificerade arbetstagare) samt ofta fysiska hinder (t.ex. långa avstånd till
tillgängliga arbetsplatser samt brister i transporter och infrastruktur). Åtgärderna för att
bekämpa diskriminering och rasism är alltså visserligen nödvändiga men i sig själva inte
tillräckliga för att romerna ska kunna ta sig ur sin historiska eftersläpning2.
1
MARCINČIN A. och MARCINČINOVÁ Ľ. The Cost of Non-Inclusion – The key to integration is respect for
diversity. Open Society Foundation, Bratislava.
2
DE SCHUTTER, O. och VERSTICHEL, A. 2005 The Role of the Union in Integrating the Roma: Present and
PE454.401v02-00
SV
28/49
RR\858198SV.doc
6. Socioekonomisk integration – en fråga om mänskliga rättigheter
Föredraganden anser att strategin för socioekonomisk integrering av romer inte kommer att
äventyra utan snarare komplettera lagstiftning och politik mot diskriminering. Med tanke på
utestängningens omfattning är den allmänna integrationen av romer dessutom i mångt och
mycket en fråga om mänskliga rättigheter. En stor andel av de europeiska romerna lever under
så undermåliga förhållanden – de deltar nästan inte alls i det ekonomiska livet, vilket leder till
att de berövas grundläggande mänskliga rättigheter – att insatserna för att främja deras
delaktighet i samhället inte kan betraktas som allmänna justeringar av politiken, utan måste
ses som ett sätt att avhjälpa en av de största bristerna i arbetet med att förverkliga de
grundlagsstadgade och mänskliga rättigheterna i Europa.
Insatserna på EU-nivå för att minska fattigdomen och den sociala utestängningen bland de
europeiska romerna måste därför framför allt vara inriktade på att uppnå och främja
mänskliga rättigheter av andra och tredje graden, så att man kompletterar de rättsligt bindande
mänskliga rättigheterna av första graden, t.ex. rättigheter i samband med människans
värdighet, politiska rättigheter och andra individuella rättigheter.
7. Att gå utöver icke-bindande lagstiftning
De flesta EU-åtgärderna till förmån för romer – resolutioner, betänkanden, förklaringar,
slutsatser och meddelanden – hör till området för icke-bindande lagstiftning och befinner sig
därför i en rättslig ”gråzon” mellan icke-lagstiftning och positiv rätt1. Flera internationella
initiativ har utvecklats under senare år, bland annat bra förslag och progressiva idéer, men
resultatet är något tvivelaktigt och pekar i riktning mot att enbart icke-bindande lagstiftning
inte är tillräcklig för att främja romernas sociala integrering.
Föredraganden anser att den viktigaste slutsats som kan dras av dessa initiativ är att svulstiga
politiska paroller aldrig leder till något utan en ordentlig rättslig grund, ekonomiskt stöd och
ekonomiska incitament samt en EU-mekanism för samordning av åtgärderna från
intressenterna, som omfattar allt från lokala myndigheter till rådet, och utnyttjar fördelarna
med styre på olika nivåer.
På grundval av de uppgifter, mål, principer och instrument som anges i fördraget om
Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (se skälen) samt på grundval av den
delade behörigheten och unionens stödjande, samordnade och kompletterande åtgärder kan en
EU-strategi för integrering av romer bli verklighet.
8. Tydlig men inte exkluderande målinriktning
Eftersom etniskt grundad diskriminering bara är en – om än en huvudsaklig – faktor som
avgör de europeiska romernas socioekonomiska utsatthet (andra faktorer kan t.ex. vara låg
utbildningsnivå och territoriell utestängning) följer att utestängningen bäst kan förstås om
man inte betraktar romerna som etnisk grupp utan som ekonomisk målgrupp. I linje med
Possible Future, i European Diversity and Autonomy Papers EDAP 2/2005.
1
BOYLE, A. E. 1999 Some Reflections on the Relationship of Treaties and Soft Law, i: International &
Comparative Law Quarterly 48, s. 901–913. Cambridge.
RR\858198SV.doc
29/49
PE454.401v02-00
SV
principerna nr 2 och 4 i de gemensamma grundläggande principerna för romers integrering,
som föreskriver en ”tydlig men inte exkluderande målinriktning” och fastställer ”målet om
integrering”, måste strategin fokusera på dessa gemensamma ekonomiska aspekter av socialt
utestängda romer i stället för att försöka ta itu med alla sociala problem för varje enskild
grupp inom den oerhört heterogena europeiska romska befolkningen. Trots att det finns landoch regionspecifika frågor som exempelvis tillgången till lägerplatser för resandefolk och
bristen på personlig dokumentation i några länder, finns det extremt stora likheter mellan det
romska folkets sociala och ekonomiska förhållanden och behov i alla länder.
9. Att möta utestängningens territoriella dimension
Ett slående karaktärsdrag i romernas utestängning är deras marginalisering i samband med
den territoriella dimensionen. Den geografiska fördelningen av de sociala nackdelarna ser
inte likadan ut i alla medlemsstater, men fattigdom och social utestängning finns framför allt i
underutvecklade mikroregioner som i många av de nya medlemsstaterna huvudsakligen bebos
av romer. Denna aspekt på utestängningen är för närvarande ”osynlig i statistiken” eftersom
räckvidden för analys, beslutsfattande och planering är för stor för att man ska kunna
lokalisera dessa krispunkter som håller på att uppstå i avlägsna regionövergripande områden
eller i mikroregioner som släpar efter. I de flesta fall kan man inte ta itu med dem inom den
gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts), men man skulle kunna
inrikta sig på dem på nivåerna LAU 1 och LAU 2. Det är värt att överväga om man ska
öronmärka resurser på EU-nivå som särskilt ska användas för att höja de planeringsstatistiska
regionerna LAU 1 till en högre nivå.
Föredraganden anser att det inom ramarna för strategin behövs en kriskarta över hela Europa
för att man ska kunna mäta och inrikta sig på dessa mikroregioner med komplexa
utvecklingsprogram som grundas på ett integrerat sektorsövergripande angreppssätt som
möjliggör direkta ingripanden. Dessa områden bör ringas in med hjälp av särskiljande
kännetecken, exempelvis följande: tillgång till arbete, avstånd till stadscentrum, hög
arbetslöshet, otillräckliga offentliga tjänster, brist på ordentlig infrastruktur, låga inkomster,
låg utbildningsnivå, lågt kvalificerade personalresurser, dålig transportinfrastruktur, sociala
spänningar med mera.
10. Institutionella ramar och finansiering
Att inrätta ett nytt organ för samordning av och tillsyn över strategin vore onödigt och skulle
skapa oekonomiska allmänna omkostnader. Tillsyns-, samordnings- och
övervakningsuppgifterna måste fullgöras av kommissionen. För detta ändamål vore det värt
att överväga om man ska bibehålla arbetsgruppen om romer som ett permanent organ.
Föredraganden anser att det är ofrånkomligt att strategin framför allt ska vara en EU-intern
strategi och att den allmänna tillsynen över prioriterade områden och mål ska ligga inom
gemenskapens struktur, tillsammans med årsrapporter om hur strategin fortskrider,
utvärdering av dess resultat och förslag till rådet. I detta avseende skulle man kunna ta fram
en resultattavla för EU-strategin för romer, en mekanism som liknar resultattavlan för den inre
marknaden.
Gemensamma, jämförbara och tillförlitliga indikatorer är av central betydelse för att man ska
kunna lägga fram en realistisk analys av framstegen och uppfylla kravet på effektiv
PE454.401v02-00
SV
30/49
RR\858198SV.doc
övervakning. Föredraganden rekommenderar därför att man antar ”Laekenindikatorerna”1 och
deras kompletterande beståndsdelar för mätning av social och territoriell utestängning och
utvärdering av framsteg.
Vidare menar föredraganden att det skulle medföra avsevärda praktiska fördelar att utse ett
administrativt organ eller en regeringstjänsteman med uppgift att fungera som ”nationell
kontaktpunkt” för genomförandet av målen i strategin och som källa till rådgivning och
reflektion åt kommissionen, som ska utöva tillsyn över strategin.
I likhet med kommissionens rekommendationer2 i fråga om initiativet EU 2020 bör en del av
sammanhållningsbudgeten avsättas i form av en resultatreserv för strategin, som skulle kunna
tillhandahålla vitala resurser och avgörande incitament för genomförandet av strategin – å ena
sidan genom att man frångår generell praxis med stora bidragsgivare som maximerar
återbetalningen från de outnyttjade medlen, å andra sidan genom att man tilldelar medel på
grundval av konkurrens som definieras med hjälp av det kriterium som anger på vilket sätt det
föreslagna projektet eller den föreslagna åtgärden stöder och genomför målen för strategin.
1
Se exempelvis rapporten från kommittén för socialt skydd om indikatorer på områdena fattigdom och social
utestängning, som lades fram för Europeiska rådet i Laeken den 14–15 december 2001.
2
Kommissionens meddelande KOM(2010)0642 av den 9 november 2010, Slutsatserna i den femte rapporten om
ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid.
RR\858198SV.doc
31/49
PE454.401v02-00
SV
25.1.2011
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA
FRÅGOR
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över en EU-strategi för integrering av romer
(2010/2276(INI))
Föredragande (*): Kinga Göncz
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen
FÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och
rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt
resolutionsförslag:
A. ”Årtiondet för integrering av romer” lanserades 2005 för att bekämpa diskriminering och
förbättra romernas ekonomiska och sociala situation, och de undertecknande länderna –
Bulgarien, Kroatien, Ungern, Montenegro, Tjeckien, Rumänien, Serbien, Slovakien och
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – åtog sig att arbeta för att utrota all
diskriminering och överbrygga den oacceptabla klyftan mellan romer och resten av
samhället.
B. Det finns fortfarande ekonomiska och sociala skillnader mellan EU:s olika regioner, och
en väsentlig andel av den romska befolkningen lever i de regioner som tillhör de
ekonomiskt och socialt minst utvecklade i EU.
1. Europaparlamentet påminner om att kommissionen har ett särskilt ansvar för att främja en
EU-strategi för integrering av romer, men att denna strategi måste genomföras på lokal
nivå.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppbåda
EU:s befintliga strategier och instrument för att säkra romernas socioekonomiska
integrering samt utforma och genomföra alla relevanta strategier genom att i lämpliga fall
beakta de gemensamma grundläggande principerna för integrering av romer.
PE454.401v02-00
SV
32/49
RR\858198SV.doc
3. Europaparlamentet anser att ökat samarbete mellan romska ledare, lokala myndigheter och
EU-organ är avgörande om man ska kunna fastställa både EU:s och medlemsstaternas
främsta utmaningar och lösningar när det gäller romernas socioekonomiska integrering.
4. I syfte att försäkra att medel med exakta angivna och specifika mål når de romer som är i
behov av hjälp och skapa långvariga förbättringar i deras liv uppmanar Europaparlamentet
kommissionen och medlemsstaterna att ingå ett åtagande för att sätta igång mer mål- och
utvecklingsorienterade, komplexa, anpassningsbara och hållbara program med längre
tidsperspektiv och större territoriell relevans. Programmen bör enligt parlamentet fokusera
på de mest missgynnade mikroregionerna och deras geografiska, socioekonomiska och
kulturella sammanhang och samtidigt bemöta fattigdomsproblematiken i förorter och på
landsbygden samt problemen med segregerade romska bostadsområden. Särskild vikt bör
läggas på att förbättra undermåliga bostäder (som saknar till exempel dricksvatten, värme,
el och avloppssystem) samt ge fortsatt hjälp till familjer för att de ska kunna upprätthålla
sin förbättrade bostadssituation. Parlamentet uppmanar även kommissionen att kontrollera
resultaten av projekten efter att finansieringen har löpt ut.
5. Europaparlamentet vill se att medlemsstaterna engageras för att samla in data om
romernas socioekonomiska situation (framför allt beträffande utbildning, hälsa, bostäder
och sysselsättning) och uppmanar internationella organisationer (t.ex. ILO och OECD) att
vidareutveckla dessa frågor som en del av deras allmänna undersökningar och göra det
lättare att sätta upp specifika mål gällande exempelvis andelen romer som slutför
gymnasieutbildningar och eftergymnasiala utbildningar, är anställda inom offentlig
förvaltning eller företräds i olika sektorer av samhällslivet och det politiska livet.
Parlamentet uppmanar också kommissionen att använda dessa data för att ta fram en
tydlig och realistisk EU-strategi för integrering av romer.
6. Europaparlamentet anser att EU-medlen utnyttjas för lite i dagsläget. Parlamentet
uppmanar därför kommissionen att analysera orsakerna till detta och att ta fram en
effektivare strategi för att kontrollera utnyttjandet av EU-medel, i synnerhet de fonder som
är särskilt avsedda för marginaliserade grupper. Parlamentet vill framför allt att man
snarast börjar samla in data – dock med beaktande av dataskyddsdirektiven – om
EU-medlens effektivitet, i syfte att utveckla en evidensbaserad politik.
7. Europaparlamentet bedömer att det även finns ett behov av nya förordningar om
fördelningen av strukturfondsmedel för att ställa upp villkor för hur segregationen ska
avskaffas och romerna tillförsäkras jämlika möjligheter till offentliga tjänster. Parlamentet
anser att planer för lika möjligheter och mot segregation bör utarbetas även på lokal nivå,
på grundval av mätbara indikatorer och konkreta åtgärder.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram lämpliga instrument för att
vägleda medlemsstaterna i arbetet med att se till att ESF, ERUF och
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) kompletterar varandra
samt uppmanar medlemsstaterna att använda andra program, såsom Progressprogrammet,
kulturprogrammet (2007–2013), hälsoprogrammet (2008–2013) och programmet för
livslångt lärande för att främja integreringen av romer.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra regelverket för korsfinansiering,
minska byråkratiska bördor, förenkla och påskynda förfarandena för att få EU-medel och
RR\858198SV.doc
33/49
PE454.401v02-00
SV
även kräva att medlemsstaterna inför enkla och normativa finansieringsförfaranden och
använder sig av globalt stöd.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge beslutsfattande organ de
befogenheter som behövs för att trygga komplexa och utvecklingsinriktade EU-medel till
stöd för goda lokala initiativ som uppfyller de olika lokala behov som den romska
befolkningen har. Parlamentet betonar vikten av att fastställa och utbyta bästa praxis i
fråga om integrering av romer och att synliggöra framgångsrika exempel. Parlamentet vill
även att den institutionella kapaciteten utvecklas för att kunna ge det administrativa stöd
och projektledningsstöd som behövs på lokal nivå.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda det tekniska stöd som behövs för
att förbättra den administrativa kapaciteten i organ som är delaktiga i förvaltningen av
strukturfonderna. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att erbjuda det
administrativa stöd – genom till exempel utbildningar eller information och hjälp med
bidragsansökningar – som behövs för att förenkla romers tillgång till information om
europeiska och nationella finansieringsprogram som ska stärka företagsamheten och
sysselsättningen, samt för att lämna in de relevanta ansökningshandlingarna.
12. Europaparlamentet efterlyser användning av bästa praxis för att snarast ta fram
referensvärden, indikatorer, oberoende övervakning och mekanismer för
konsekvensanalys för att främja och bedöma programmens effektivitet och konkreta
resultat snarare än att endast kontrollera att projekt som blivit tilldelade medel har uppfyllt
de formella kraven. Parlamentet vill också se en effektiv övervakning av hur medlen
används, så att de ekonomiska resurserna faktiskt går till att förbättra romernas
boendeförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning.
13. Europaparlamentet anser att det strukturerade samarbetet mellan medlemsstaterna när det
gäller de befintliga öppna samordningsmetoderna inom sysselsättning och social
delaktighet är av avgörande betydelse för att den fullständiga integreringen av romer ska
framskrida. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna utbyten av god praxis och
erfarenhet mellan medlemsstater och alla som berörs av romska frågor.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra romernas ekonomiska
möjligheter, bland annat genom att främja mikrokreditmekanismen bland entreprenörer.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda erfarenheterna från framgångsrika
projekt, till exempel där odeklarerade företag har gjorts om till laglig ekonomisk
verksamhet med hjälp av experter.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att driva en tydlig
politik för att integrera romerna på arbetsmarknaden samt att undersöka och vidta åtgärder
för att bekämpa de negativa effekterna av ett långvarigt beroende av välfärdssystemet.
16. Europaparlamentet är medvetet om att de flesta romer arbetar inom den svarta sektorn,
och med tanke på behovet av att säkra socialförsäkringssystemens hållbarhet uppmanar
parlamentet medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter effektivt
bekämpa denna företeelse.
17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på att involvera offentliga aktörer
PE454.401v02-00
SV
34/49
RR\858198SV.doc
såsom små och medelstora företag och mikroföretag i genomförandet av
integreringsåtgärderna för romernas anställbarhet.
18. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som små och medelstora företag och
mikroföretag kan spela för integrering av romer och förespråkar belönande åtgärder för
dem som bidrar till detta mål.
19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa upp konkreta och specifika mål
som är detaljerade och mätbara för att socialt integrera romerna medan man överför
Europa 2020-målen om fattigdom och social integration till nationella program.
Parlamentet efterlyser också snarast åtgärder för att förstärka insatserna för att uppnå
målen.
20. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att skapa komplexa program och
projekt som är anpassade till de specifika behov som finns i de olika romska samhällena,
och att man i detta sammanhang behöver ge romerna tillgång till individanpassade tjänster
på plats.
21. Europaparlamentet påminner om att tillräckligt inkomststöd, inkluderande
arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet är grundläggande principer i
strategin för aktiv inkludering, som lades fram i rekommendation 2008/867/EG.
22. Europaparlamentet bedömer att det krävs gemensamma åtgärder och ansvarstagande
under hela processen, både av romska och icke-romska organisationer och av lokala,
regionala och nationella myndigheter samt av EU-organ på grundval av bästa praxis, av de
befintliga enorma kunskapsbaser som medlemsstaterna sammanställer och av
erfarenheterna från den första perioden under årtiondet för integrering av romer.
Parlamentet betonar betydelsen av att organisera informationskampanjer inom i synnerhet
de regioner som har stora romska befolkningar.
23. Europaparlamentet anser att social integrering av romerna inte är möjlig utan att man
skapar och stärker deras intressebevakning, bland annat i det politiska beslutsfattandet,
och deras samhällsengagemang genom icke-statliga organisationer på nationell och
europeisk nivå.
24. Europaparlamentet råder starkt EU-organen att öka deltagandet på nationell nivå i olika
samråd och i beslutsfattandet för att uppnå en framtida strategi som kan vara till fördel för
alla berörda parter. Parlamentet påminner också kommissionen och medlemsstaterna om
att det är nödvändigt att utforma, utveckla, genomföra och bedöma politiken för
integrering av romer i samarbete med regionala och lokala myndigheter, romska och
icke-romska befolkningsgrupper, representanter och samhällsorganisationer samt
Regionkommittén och internationella organisationer, för att öka acceptansen för och
effektiviteten i politiken.
25. Europaparlamentet betonar att socialt stöd, anständiga bostäder och kläder, tillgängliga
och högkvalitativa program för tidig utveckling och osegregerad, högkvalitativ utbildning
i en integrerande miljö där även föräldrar är välkomna att engagera sig, är förutsättningar
för att kunna skapa lika möjligheter, chans till full delaktighet i samhället och
förhindrande av diskriminering i framtiden. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa
RR\858198SV.doc
35/49
PE454.401v02-00
SV
skolk och avhopp och att ge stipendier och ekonomiskt stöd. Parlamentet vidhåller att det
är mycket viktigt med utbildningsmöjligheter och jobbstöd för vuxna för att underlätta för
romer att få och behålla jobb, och därmed undvika att den sociala utestängningen
fortplantar sig.
26. Europaparlamentet framhåller att diskriminering måste förebyggas redan från och med
den tidiga barndomen, genom att man ser till att ett barn folkbokförs direkt efter födseln
så att dess nationalitet erkänns och det omfattas av alla samhällstjänster. Parlamentet anser
särskilt att romska barn bör tillförsäkras tjänster av hög kvalitet inom småbarnsfostran och
att deras skolgång bör stödjas genom särskilda åtgärder.
27. Europaparlamentet påminner om de utmaningar som romer, särskilt romska kvinnor och
flickor, står inför i fråga om extrem fattigdom, diskriminering och utestängning, vilka
leder till bristande tillgång till högskoleutbildning, sysselsättning och sociala tjänster.
Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de särskilda
behoven hos romska kvinnor och flickor genom att tillämpa ett genusperspektiv i alla
strategier för integrering av romer och att ge skydd åt särskilt sårbara undergrupper.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att
informera sina medborgare om romernas historiska och aktuella situation med bland annat
rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter som
referensmaterial.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gradvis införa obligatoriska institutionella
garantier för integrering av åtgärder mot diskriminering och segregering i enlighet med
direktiv 2000/43/EG och 2004/113/EG, och även för att övervaka denna integrering samt
bekämpa stigmatiseringen.
30. Europaparlamentet understryker att EU:s strategi för integrering av romer även bör
omfatta åtgärder för att säkra övervakning av romernas situation när det gäller respekt för
och främjande av deras grundläggande sociala rättigheter, jämställdhet,
icke-diskriminering och fria rörlighet i EU.
PE454.401v02-00
SV
36/49
RR\858198SV.doc
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
25.1.2011
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Pervenche Berès,
Philippe Boulland, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Marije
Cornelissen, Tadeusz Cymański, Frédéric Daerden, Karima Delli,
Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda
Figueiredo, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka,
Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Veronica Lope Fontagné,
Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth MorinChartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Konstantinos
Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna
Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande
suppleanter
Raffaele Baldassarre, Kinga Göncz, Richard Howitt, Jan Kozłowski,
Gesine Meissner, Cecilia Wikström
Slutomröstning: närvarande
suppleanter (art. 187.2)
Claudio Morganti
RR\858198SV.doc
43
1
0
37/49
PE454.401v02-00
SV
31.1.2011
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över EU-strategin för integrering av romer
(2010/2276(INI))
Föredragande: Andrey Kovatchev
FÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter
samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt
resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet erkänner att romer ofta utsätts för diskriminering och fördomar i
många medlemsstater och att denna situation förvärras av den nuvarande ekonomiska och
finansiella krisen, som leder till att arbetstillfällen försvinner. Parlamentet betonar att
samtliga medlemsstater och EU-institutioner har ansvar för integreringen av romerna.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut samarbeta med EU och företrädare för
romerna för att ta fram integrerade politiska åtgärder och att fullt ut utnyttja de tillgängliga
EU-medlen i strukturfonderna och i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden
(Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU) för att främja integreringen av romerna på nationell,
regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma
förfrågningar om tekniskt stöd i en satsning för att göra alla tillgängliga instrument för
integreringen av romerna mer effektiva.
2. Europaparlamentet påpekar att det finns EU-program och EU-bidrag som är avsedda för
den sociala och ekonomiska integreringen av romer, men att kommunikationen behöver
förbättras på alla nivåer inom såväl de lokala myndigheterna och det civila samhället som
de potentiella målgrupperna så att romerna får information om detta. Parlamentet
rekommenderar dessutom att befintliga EU-medel används för att bygga nya eller
renovera befintliga bostäder, förbättra anläggningsinfrastrukturer, lokala
allmännyttigheter, kommunikationssystem, utbildning och åtgärder för tillgång till
arbetsmarknaden.
PE454.401v02-00
SV
38/49
RR\858198SV.doc
3. Europaparlamentet vill se ett bättre stöd till projektägare som är berättigade till EU-medel
för att integrera romer. Detta kan ske genom informationsplattformar, analys och utbyte
av bästa praxis.
4. I en tid då demografiska förändringar och andra processer påverkar hela EU bör romerna,
som har varit en del av vårt gemensamma arv i århundraden och är den största etniska
minoriteten i EU, genom utbildning av god kvalitet, anständiga bostäder och
sysselsättning ges en drivkraft att fullt ut integreras på arbetsmarknaden och bidra till den
smarta, hållbara ekonomiska utvecklingen för alla som fastställts i EU 2020-strategin,
framför allt initiativet ”europeiska plattformen mot fattigdom”. Europaparlamentet anser
vidare att social integrering är en nödvändig förutsättning för att uppnå målen i
EU 2020-strategin. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och de lokala och
regionala myndigheterna att nu öka sina insatser genom att ytterligare effektivisera sina
strategier för att komma till rätta med marginaliserade befolkningsgruppers specifika
omständigheter (djup fattigdom, brist på utbildning och begränsad tillgång till
samhällstjänster, dålig hälsa, avsaknad av civila registreringsdokument, segregerade och
undermåliga bostäder, hög arbetslöshet) ännu effektivare, vilket är absolut nödvändigt för
att bekämpa romernas sociala utanförskap och bidra till en ytterligare integrering av
romerna i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det för att lyckas krävs en bred politik
på detta område som beaktar sociala, ekonomiska och kulturella faktorer.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala
myndigheterna att främja informations- och upplysningskampanjer för en fullständig
förståelse för problemet och för att underlätta och förbättra tillgången till utbildning och
övriga tjänster samt att främja integreringen på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar
dock behovet av att systematiskt och på ett mer strukturerat sätt integrera frågor om romer
i all relevant EU-politik och nationell politik för att garantera effektivitet, verklig
integrering och hållbarhet. Parlamentet uppmanar de ansvariga politikerna på samtliga
nivåer att rådgöra med romerna, deras organisationer och de icke-statliga organisationer
som kämpar för romernas rättigheter och deras integrering i samhället och i arbetslivet,
med särskild betoning på kvinnor.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sektorsöverskridande strategier
för fattigdomsminskning som beaktar den ofta känsliga frågan om samlevnaden mellan
romer och majoritetsgruppen, som båda drabbas av brist på arbete, fattigdom och
marginalisering. Parlamentet lyfter fram betydelsen av stimulansåtgärder som ger synliga
fördelar och uppmuntrar fattiga människor att försöka ta sig in på arbetsmarknaden i
stället för att leva på socialhjälp och eventuellt svartarbete. Parlamentet betonar dessutom
att program som främjar ömsesidig förståelse och tolerans är ytterst viktiga.
7. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att EU-program såsom Progress för
att bekämpa diskrimineringen och Jasmine för att investera i kapacitetsuppbyggande
måste fortsätta, och kräver att programmen vidareutvecklas efter 2013.
8. Europaparlamentet framhåller att romernas sociala utanförskap har en mycket stark
territoriell dimension av fattigdom och marginalisering, viket koncentreras till
underutvecklade mikroregioner som lider allvarlig brist på de ekonomiska resurser som
krävs för att själva bidra till de EU-fonder som de har rätt att utnyttja och som i regel
RR\858198SV.doc
39/49
PE454.401v02-00
SV
saknar den administrativa kapacitet och de personalresurser som krävs för att utnyttja
medlen på lämpligt sätt. Parlamentet betonar att särskilda insatser måste riktas mot dessa
mikroregioner, som ofta är avlägset belägna intraregionala områden, och att byråkratin
måste förenklas avsevärt så att så stora resurser som möjligt kan anslås inom ramen för
sammanhållningspolitiken.
9. Europaparlamentet ser positivt på att det enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 är möjligt att avsätta upp till 3 procent av
Eruf-anslagen till specifika program eller 2 procent av den totala tilldelade budgeten till
restaurering av bostäder till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet
beklagar att inga operativa planer hittills har ändrats för att prioritera tilldelning av
bostäder till romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt och fullt ut
utnyttja detta nya tillfälle inom ramen för strukturfonderna för att öka möjligheterna till en
effektiv social integrering. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en särskild
plan för tillämpningen av denna förordning, i syfte att påskynda användningen av medlen,
och rekommenderar kommissionen att utarbeta en rapport om användningen av medlen.
Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att effektivt utnyttja möjligheten till
samverkan mellan Eruf, ESF och EJFLU i utformningen av utvecklingsprogram för
integreringen av romer.
10. Europaparlamentet inser att romerna utgörs av ytterst heterogena grupper, vilket innebär
att det inte är möjligt att tillämpa en gemensam strategi. Parlamentet rekommenderar
därför de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna att föreslå en effektiv
integrationspolitik som bör se olika ut beroende på gruppernas specifika bakgrund
(geografisk, ekonomisk, social och kulturell bakgrund). Parlamentet rekommenderar även
att kommissionen drar nytta av erfarenheterna hos de myndigheter som aktivt har bidragit
till integreringen av romer, och att den främjar användning av bästa praxis och
framgångsrecept för romernas sociala integrering.
11. Europaparlamentet påminner om att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik
integrering är gemensamma insatser från både samhället i stort och romerna. Parlamentet
uppmanar därför medlemsstaterna att hjälpa till att förbättra romernas bostads- och
arbetssituation och rekommenderar medlemsstaterna och lokala och regionala
myndigheter att i enlighet med Erufs bestämmelser sätta in tilldelningen av nya bostäder
till marginaliserade befolkningsgrupper i en bredare och mer komplex politisk ram för
ömsesidigt och socialt engagemang från båda hållen, såsom gemenskapsbyggande, vilket
inbegriper deltagande från romernas sida i byggandet av de nya bostäderna och
gemensamma ansträngningar för att främja barnens skolgång och avsevärt minska
arbetslösheten. På detta sätt kan medlemsstaterna väsentligt bidra till en konkret lösning
för bostadsbehoven för marginaliserade befolkningsgrupper som bor i undermåliga
bostäder. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utnyttja EU:s nätverk för
romska frågor för att främja utbyte av bästa praxis.
12. Europaparlamentet inser att denna frågas komplexitet kan utgöra ett hinder för
projektägarna. Arbetet för att förenkla bidragsansökningsförfarandet måste intensifieras.
Parlamentet påpekar att EU-finansieringen är underutnyttjad på detta område.
13. Europaparlamentet menar att en del av lösningen ligger i ett helhjärtat engagemang från
PE454.401v02-00
SV
40/49
RR\858198SV.doc
medlemsstaternas sida för att se till att projektägarna stöds på ett effektivt sätt och att
medlemsstaterna tillsammans med kommissionen har en roll att spela för att stimulera
lokala myndigheter att satsa på projekt för integrering av romer.
RR\858198SV.doc
41/49
PE454.401v02-00
SV
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
27.1.2011
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Sophie
Auconie, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá,
Alain Cadec, Salvatore Caronna, Francesco De Angelis, Tamás
Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Ian Hudghton,
María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela
Krehl, Petru Constantin Luhan, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia
Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jan Olbrycht, Wojciech Michał
Olejniczak, Markus Pieper, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi,
Nuno Teixeira, Michael Theurer, Lambert van Nistelrooij, Kerstin
Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande
suppleanter
Vasilica Viorica Dăncilă, Karima Delli, Andrey Kovatchev, James
Nicholson, Elisabeth Schroedter
Slutomröstning: närvarande
suppleanter (art. 187.2)
Edvard Kožušník, Norica Nicolai, Jan Zahradil
PE454.401v02-00
SV
37
1
4
42/49
RR\858198SV.doc
26.1.2011
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
EU:s strategi för integrering av romer
(2010/2276(INI))
Föredragande: Hannu Takkula
FÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter
samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt
resolutionsförslag:
A. Genom att romska barn utestängs från utbildning försämras villkoren för romernas övriga
rättigheter, särskilt rätten till arbete, vilket i sin tur förvärrar deras marginalisering.
B. De befolkningar som vill fortsätta med sitt traditionella kringresande i Europa är de som
är mest drabbade av analfabetism, vilket innebär kulturella hinder i fråga om barnens
skolgång.
C. De romska barnen måste garanteras de konkreta förutsättningar som krävs för att de ska
kunna gå i skolan, bland annat inrättande av skolombudsmän.
1. Europaparlamentet framhåller att romernas tillträde till utbildning och yrkesutbildning av
god kvalitet, allmänhetens delaktighet i och förståelse för romernas kultur, värderingar
och kulturarv samt romernas delaktighet i föreningsliv och ökade representation är ytterst
betydelsefulla delar i en helhetssyn vad gäller genomförandet av såväl nationella som
europeiska strategier för deras integrering i samhället.
2. Europaparlamentet betonar att en utbildning och yrkesutbildning av god kvalitet påverkar
varje persons framtid, både på det personliga och professionella planet, och att det därför
är synnerligen viktigt att försäkra sig om att villkoren för tillträde till effektiv utbildning
och yrkesutbildning är desamma för alla och att ingen utsätts för någon som helst form av
diskriminering.
RR\858198SV.doc
43/49
PE454.401v02-00
SV
3. Europaparlamentet uppmanar de nationella utbildningsministerierna och kommissionen att
inrätta innovativa och flexibla bidrag för att främja talanger och höja anslagen för de
nuvarande bidragen och programmen.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och sprida information om de
erfarenheter som gjorts och åtgärder som vidtagits i de olika medlemsstaterna, särskilt
avseende utbildning och kultur.
5. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan garantera bättre framtidsutsikter för
romerna, i synnerhet när det gäller deras tillträde till arbetsmarknaden, genom ökade
investeringar i utbildning och yrkesutbildning, med särskild fokus på ny teknik och
Internet, och genom införlivandet av åtgärder som stöds av det internationella
vetenskapliga samfundet, stiftelser och icke-statliga organisationer som är verksamma
inom området för utbildning och social integrering på lokal och regional nivå.
6. Europaparlamentet anser att en bättre framtid för romerna kan garanteras genom
utbildning och att det därför är synnerligen viktigt att investera i romska barns och
ungdomars utbildning. Dessutom framhåller parlamentet att skolgången är både en
rättighet och en skyldighet, och uttrycker sitt stöd för åtgärder som ska öka de romska
elevernas närvaro i skolorna, bland annat genom att göra deras familjer aktivt delaktiga.
7. Europaparlamentet anser att man genom att främja kunskaper om romsk kultur i Europa
underlättar den ömsesidiga förståelsen mellan romer och icke-romer i Europa, samtidigt
som den europeiska interkulturella dialogen främjas.
8. Europaparlamentet anser att den framtida strategin för den romska minoriteten bör
fokusera på utbildning, som ska vara huvudinstrumentet för att främja social integrering.
9. Europaparlamentet anser att stödmekanismer, såsom stipendier och handledning, bör
inrättas för romska ungdomar för att uppmuntra dem att inte bara erhålla utbildningsbevis
utan också delta i högre utbildning och förbättra sina kvalifikationer.
10. Europaparlamentet anser att en ny typ av stipendieprogram bör tas fram för att garantera
romska studenter högsta utbildningskvalitet i syfte att utbilda en ny generation romska
ledare.
11. Europaparlamentet anser att läroanstalter vars underprivilegierade elever kommer in på
institut på högre nivåer eller som har ett högre genomsnitt av elever som tar slutexamen
bör belönas, och uppmanar kommissionen att utveckla projekt i detta syfte.
12. Europaparlamentet framhåller att det är synnerligen viktigt att medlemsstaterna främjar
integreringen av romer i samhället och kulturlivet på de orter och i de länder där de bor
och garanterar deras långsiktiga deltagande och representation där, bl.a. genom åtgärder
som syftar till att främja yrkesutbildning och program för livslångt lärande till förmån för
den romska befolkningen, samtidigt som man beaktar de olika romska folkgruppernas
kulturarv och livsstil i Europa. Parlamentet påpekar att man exempelvis bör sträva efter att
erbjuda särskild utbildning för skolpersonal, främja anställning av romska lärare, främja
ett nära samarbete med romska familjer och sammanslutningar, erbjuda stöd efter
skoldagens slut samt tillhandahålla stipendier. Parlamentet konstaterar att
PE454.401v02-00
SV
44/49
RR\858198SV.doc
medlemsstaternas lokala myndigheter aktivt bör delta i denna process och ge den ideella
sektorn en signal om att dess verksamhet bör omfatta program för romernas integrering i
samhället.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla
former av social utestängning av romer och deras utestängning från utbildning, och att
uppmuntra all verksamhet som bidrar till romernas skolgång.
14. Europaparlamentet anser att de lokala myndigheterna måste ta på sig ansvaret att
återintegrera de elever som hoppar av skolan innan de uppnått den ålder vid vilken
skolgången inte längre är obligatorisk. Parlamentet konstaterar att läroanstalterna därför
måste informera de lokala myndigheterna om elever som lämnar skolan.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare initiativ som syftar till
att ge romska barn och ungdomar möjlighet till omvårdnad och utbildning redan från en
tidig ålder.
16. Europaparlamentet anser att förskolor och/eller alternativa former av förskoleverksamhet
och utbildning bör inrättas i samhällen där detta inte redan finns, och utökas där det
saknas platser.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de initiativ som har visat sig vara
verkningsfulla för förebyggandet av alla typer av segregering och att prioritera
integrerande projekt inriktade på utbildningsresultat samt att involvera de romska
familjerna.
18. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den utbredda analfabetismen bland romerna, och
anser det vara synnerligen viktigt att man utformar och utvecklar program vars mål är att
garantera romska flickor och kvinnor en utbildning av god kvalitet på grundskole-,
gymnasie- och högskolenivå, inbegripet strategier för att underlätta deras övergång från
grundskola till gymnasieskola, och samtidigt under hela processen främja en större
förståelse för romskt kulturarv, romsk historia och romska värderingar både bland romer
och icke-romer.
19. Europaparlamentet betonar att ett lågt deltagande i och en hög frånvaro från undervisning,
dåliga skolresultat kan vara tecken på att elever och föräldrar inte är medvetna om
betydelsen av utbildning. Andra faktorer som påverkar skolgången negativt är bristfälliga
resurser, hälsoproblem, avsaknad av utbildning av god kvalitet på platsen, avsaknad av
tillgängliga transporter till skolan, undermåliga bostäder och kläder som gör skolgången
omöjlig, en stämning som inte främjar integrering i skolan samt segregerade skolor som
inte förbereder eleverna tillräckligt för att de ska vara konkurrenskraftiga på
arbetsmarknaden. Parlamentet betonar därför vikten av dels åtgärder som syftar till att
främja romska elevers skolgång, dels en pågående och regelbunden dialog om utbildning
med elevernas familjer, den romska folkgruppen och alla berörda aktörer.
20. Europaparlamentet framhåller den mycket viktiga funktion som idrott på såväl gräsrotssom elitnivå kan ha när det gäller att garantera den romska befolkningens integrering.
RR\858198SV.doc
45/49
PE454.401v02-00
SV
21. Europaparlamentet stöder främjandet av program för fortbildning av lärare, vilka stärker
lärarnas förmåga att samarbeta med barn och ungdomar med romsk bakgrund, och med
deras föräldrar och romska ombudsmän, särskilt i grundskolor, som ett sätt att främja de
romska barnens regelbundna närvaro i skolan.
22. Europaparlamentet föreslår att olika metoder för integrering i utbildningen ska anpassas
både till barn från romska familjer som vill bli bofasta på en plats – exempelvis genom att
övervaka barnens regelbundna närvaro i skolan – och till barn från familjer som vill
fortsätta sitt nomadliv – exempelvis genom åtgärder som underlättar skolgång i romska
läger.
23. Europaparlamentet framhåller att program för rörlighet, livslångt lärande, yrkesutbildning
och fortbildning har stor betydelse för att garantera integreringen av romska ungdomar
och vuxna och öka deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.
24. Europaparlamentet anser att arbetspraktiksystemet måste utökas för att möjliggöra
förvärvandet av de övergripande färdigheter och kunskaper som behövs.
25. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att harmonisera utbudet av utbildning med
efterfrågan på arbetsmarknaden, och begär därför att det ska utarbetas medelfristiga
nationella och regionala prognoser för den förväntade efterfrågan på arbetskraft.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för de program och projekt som
genomförs i medlemsstaterna utveckla och tillämpa gemensamma övervakningssystem för
EU-institutionerna, medlemsstaterna och de romska folkgruppernas ledare.
27. Europaparlamentet anser att den romska kulturen är en integrerad del av Europas
kulturella mosaik och betonar att det, för att bättre förstå romerna och deras sätt att leva,
är synnerligen viktigt att öka européernas medvetenhet om romernas ursprung, traditioner
och språk samt om modern romsk kultur. Parlamentet stöder fullt ut främjandet och
bevarandet av romernas kreativa verksamheter som en nödvändig del av den
interkulturella dialogen.
28. Europaparlamentet anser att romerna bör försöka lära känna människornas sedvänjor och
kultur där de bor, i syfte att underlätta den egna integreringen i samhället.
29. Europaparlamentet anser att frivilligverksamhet och idrott där både romer och icke-romer
deltar är betydelsefullt för att åstadkomma en bättre samhällsintegrering.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida bästa metoder, positiva modeller
och erfarenheter från genomförda program, och romers egna initiativ, för att förbättra
uppfattningen om och bilden av romer i icke-romska folkgrupper samt för att främja ett
aktivt deltagande och kreativt samarbete mellan de romska folkgrupperna och program på
EU-nivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå.
31. Europaparlamentet begär att man på samtliga förvaltningsnivåer på ett bättre sätt
identifierar och använder de EU-medel som redan avsatts för sysselsättning och utbildning
för romer och för främjande av deras kultur.
PE454.401v02-00
SV
46/49
RR\858198SV.doc
32. Europaparlamentet rekommenderar att framtida EU-politik för den romska minoriteten
grundas på ett differentierat tillvägagångssätt, utifrån de olika medlemsstaternas och
folkgruppernas särskilda egenskaper.
33. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av striktare kontroller av hur EU-stödet för
romernas integrering används.
34. Europaparlamentet anser att det vore värdefullt med ett utbyte av erfarenheter och bästa
praxis mellan de medlemsstater som har uppnått goda resultat i fråga om romernas
integrering och de medlemsstater som fortfarande har problem på detta område.
RR\858198SV.doc
47/49
PE454.401v02-00
SV
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
25.1.2011
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
Maria Badia i Cutchet, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar
Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Santiago Fisas Ayxela, Mary
Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten
Løkkegaard, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Doris Pack,
Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje
Schaake, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Timo Soini, Emil Stoyanov,
Hannu Takkula, László Tőkés, Corneliu Vadim Tudor, Gianni Vattimo,
Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande
suppleanter
Ivo Belet, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula, Georgios
Papanikolaou, Hella Ranner, Mitro Repo, Olga Sehnalová, Rui Tavares
PE454.401v02-00
SV
30
0
2
48/49
RR\858198SV.doc
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
14.2.2011
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
Jan Philipp Albrecht, Sonia Alfano, Alexander Alvaro, Roberta
Angelilli, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos
Coelho, Rosario Crocetta, Agustín Díaz de Mera García Consuegra,
Cornelia Ernst, Hélène Flautre, Kinga Gál, Nathalie Griesbeck, Sylvie
Guillaume, Ágnes Hankiss, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Sophia in
‘t Veld, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy
Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Baroness Sarah Ludford,
Monica Luisa Macovei, Clemente Mastella, Véronique Mathieu,
Claude Moraes, Jan Mulder, Antigoni Papadopoulou, Georgios
Papanikolaou, Carmen Romero López, Birgit Sippel, Renate Sommer,
Rui Tavares, Wim van de Camp, Axel Voss, Manfred Weber, Renate
Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande
suppleanter
Anna Maria Corazza Bildt, Ioan Enciu, Ana Gomes, Petru Constantin
Luhan, Marian-Jean Marinescu, Katarína Neveďalová, Raül Romeva i
Rueda, Kyriacos Triantaphyllides, Cecilia Wikström
Slutomröstning: närvarande
suppleanter (art. 187.2)
Lorenzo Fontana, Marina Yannakoudakis
RR\858198SV.doc
50
1
0
49/49
PE454.401v02-00
SV