KRISPLAN
Bergakottens förskola
1
Innehåll
Inledning.................................................................................................................................................. 3
Aktuella telefonnummer .......................................................................................................................... 4
Krisgruppen ......................................................................................................................................... 4
Allvarlig olycka/händelse på förskolan ................................................................................................... 5
Allvarlig olycka händelse utanför förskolan ........................................................................................... 6
Dödsfall barn ........................................................................................................................................... 7
Dödsfall personal..................................................................................................................................... 9
Självmord- personal .............................................................................................................................. 10
............................................................................................................................................................... 10
Barn som mist nära anhörig................................................................................................................... 11
När ett barn blir allvarligt sjuk .............................................................................................................. 12
............................................................................................................................................................... 12
Handlingsplan – Hot och Våld .............................................................................................................. 13
När personal blir allvarligt sjuk ............................................................................................................. 14
Barns försvinnande ................................................................................................................................ 15
Dokumentation När ett barn försvinner ................................................................................................. 16
Krislåda ................................................................................................................................................. 17
Handlingsplan – om barn försvinner ..................................................................................................... 18
Emotionell och praktisk första hjälp...................................................................................................... 19
Barnets olika sorgreaktioner .................................................................................................................. 20
Beskrivning av kriser............................................................................................................................. 21
Utvecklingskriser ............................................................................................................................... 21
Traumatiska kriser ............................................................................................................................. 21
Vanliga krisreaktioner ........................................................................................................................... 22
PTSD ............................................................................................................................................. 22
Krisens faser .......................................................................................................................................... 23
Dokumentation av händelse .................................................................................................................. 24
Utvärdering av det inträffade ................................................................................................................ 25
Förskolechef ansvarar för kontakt med massmedia .............................................................................. 26
2
Inledning
Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta
rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen och att vara ett
stöd i händelse av kris, olycka eller dödsfall.
Krisplanen ska träda i kraft vid t ex:
Olyckor med svåra personskador där barn eller personal är inblandade.
När barn eller personal avlider efter olyckshändelse, sjukdom, självmord, mord
Allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt eller dyl
Krisarbetet utgår från krisledningsgruppen som leder och fördelar arbetet.
Krisledningsgruppen kan i sin tur engagera andra beroende på krisarbetets omfattning och
inriktning.
Krisledningsgruppen samlas vid en krissituation för att analysera händelsen och vidta
lämpliga åtgärder. Gruppen beslutar om vilken information som ska lämnas vid den akuta
situationen och vid krisarbetets olika faser. Krisgruppen tar beslut om eventuell stängning av
förskolan. Förskolechef samt styrelse ansvarar för all eventuell mediekontakt.
Ledord att agera efter vid en kris:
Ledarskap - visa handlingskraft och beslutsamhet.
Kommunikation - förhindra ryktesspridning och spekulation.
Ödmjukhet - visa empati för människor som drabbats.
Öppenhet - var alltid ärlig och tydlig, dölj inte sanningen.
Hjälpsamhet - bistå med råd och dåd för att underlätta arbetet.
Ansvarstagande - ta ansvar och skyll inte på andra.
3
Aktuella telefonnummer
AMBULANS
112
RÄDDNINGSTJÄNST
112
SJUKHUS
021-17 30 00
SJUKVÅRDSUPPLYSNINGEN 1177
POLIS
021-114 14
GIFTINFORMATION
08-33 12 31
ORDFÖRANDE
Therese Rosén 072-9889851
Krisgruppen
Befattning
Namn
Ordförande
Therese Rosén
072-9889851
Vice ordförande
Linda Wiklund
070-6613663
Förskolechef
Carina
Andersson
Mia Olsson
Förskolechef
Tel arbete
Tel bostad
021-290 20
021-290 20
Mobilnummer
070-6400145
021-608 80
073-6260880
Sammankallande i krisgruppen:
1. Carina Andersson
2. Maria Olsson
4
Allvarlig olycka/händelse på förskolan
Den vuxne som är först på plats stannar hos barnet.
Tillkalla ambulans/polis/brandkår
Någon vuxen som barnet känner följer med till sjukhuset.
Information till förskolechef
Ansvarig förskolechef meddelas omedelbart som därefter ansvarar för att sammankalla
krisgruppen.
Information till anhöriga
Förskolechefen informerar föräldrar/vårdnadshavare om vad som hänt samt var barnet
befinner sig och hur de kan få kontakt med varandra. Kom överens med
föräldrar/vårdnadshavare om information till eventuella syskon.
Information till barngrupperna
Ansvariga pedagoger samlar barnen och informerar om vad som har hänt. Informationen ska
vara saklig och var noga med att inte lämna ut uppgifter som man inte är säker på.
Information till barngruppens föräldrar
Förskolechefen ansvarar för att övriga föräldrar får den information de behöver. Det kan vara
bra med ett föräldramöte någon av de närmaste dagarna.
Övrigt
Förskolechefen ansvarar för att samla personalgruppen för information och diskussion om
ytterligare åtgärder.
Förskolechefen ansvarar för ev. mediekontakt samt att anmälan görs till arbetsmiljöverket.
Krisgruppen samlas vid dagens slut.
Förskolan hölls vid behov öppen för de föräldrar och barn som behöver träffas.
Uppföljning
Morgonen efter samlas personalgruppen för uppföljning och information. Pedagogerna
samtalar åter igenom olyckan/händelsen med barnen i de olika barngrupperna. Barnen bör få
tydlig information om vad som har hänt. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller
längre frånvaro ansvarar förskolechefen för kontakten med hemmet och sjukhuset.
5
Allvarlig olycka händelse utanför förskolan
Om du får reda på en allvarlig olycka utanför förskolan: meddela ansvarig förskolechef som
leder och fördelar arbetet.
Ansvarig förskolechef ansvara för att:
Sammankalla krisgruppen samt informerar övrig personal. Förskolan hölls vid behov öppen
på kvällen för de barn och föräldrar som behöver träffas.
Information till barngruppen samt övriga föräldrar
Se avsnitt allvarlig olycka i förskolan.
Uppföljning
Se avsnitt allvarlig olycka i förskolan.
6
Dödsfall barn
Vid kännedom om dödsfall kontaktas ansvarig förskolechef.
Krisledningsgruppen
Förskolechefen sammankallar förskolans krisgrupp.
Kontakt med anhörig
Utse en person som har kontakt med den drabbade familjen.
Inhämta korrekt information och kontrollera med vårdnadshavarna hur mycket man har
tillåtelse att meddela övrig personal och barn om det inträffade. Gärna ett personligt besök
med blommor från förskolan.
Information till förskolans personal
Förskolechefen ansvarar för att övrig personal får information om det inträffade.
Information till barngrupperna
Efter överenskommelse med familjen om hur meddelandet om dödsfallet ska framföras
berättar respektive pedagog om det inträffade. Tala öppet om vad som har hänt och ge barnen
utrymme att uttrycka sig kring det som har hänt och vad de känner.
Information till föräldrar
Förskolechefen ansvarar för att samtliga föräldrar/vårdnadshavare underrättas. Det kan vara
bra med ett föräldramöte de närmaste dagarna.
Flaggning
När samtliga har underrättas halas flaggan på halvstång.
Övrigt
Förskolan hålls vid behov öppen på kvällen för de barn och föräldrar som behöver träffas.
Samråd sker med familjen om vidare agerande. Förskolechefen ansvarar för att ordna en
minnesstund.
Sorgbord (material finns i krislådan)
Iordningställ ett bord med vit duk, levande ljus, foto, penna, loggbok och musik.
Förskolechefen skriver första meningen i loggboken t.ex vi på Bergakotten tänker på dig/er i
den stora sorg som drabbat dig/er. Barngrupperna ritar teckningar som därefter klistras in i
loggboken.
7
Minnesstund
Minnesstund bör äga rum dagen efter meddelandet om dödsfallet. OBS! tala med de anhöriga
om hur minnesstunden ska utformas.
Minnesstunden kan t.ex. innehålla:
Minnesord från förskolechef
Minnesord från präst
Någon läser en dikt
Sång/musik
Tända ljus
Sorgbord
Inför begravningen
Anhöriga tillfrågas om de önskar låta barn och vårdnadshavare delta under begravningen.
Förskolechefen ansvarar då för att en skriftlig inbjudan formuleras och går ut till
barngruppens vårdnadshavare. Pedagogerna ansvarar för att svara på de frågor barnen ställer
kring hur en begravning går till.
Massmedia
Förskolechefen ansvarar för kontakten med massmedia.
Efterarbete
Krisgruppen ansvarar för att det vid behov finns möjlighet att bearbeta frågor hos både barn
och personal. Vid behov tillkallas hjälp utifrån t.ex. psykolog.
Förskolechefen utser en person som ansvarar för att den avlidnes tillhörigheter samlas ihop
och överlämnas till de anhöriga.
8
Dödsfall personal
Krisgruppen
Direkt efter att förskolan har fått kännedom om dödsfallet sammankallar förskolechefen
krisgruppen.
Krisgruppen beslutar vem som ska ta kontakt med de anhöriga och ta reda på vilken
information de vill lämna ut.
Information till personal
Förskolechefen ansvarar för att övrig personal på förskolan får kännedom om vad som har
hänt och flaggan halas på halvstång.
Förskolechefen ansvarar för att personal som inte finns på förskolan meddelas.
Information till barngrupperna
Ansvariga pedagoger informerar barnen om varför flaggan halas på halvstång. Tid avsätts för
att tala med barnen om dödsfallet. Barnen ges möjlighet att samtala öppet och konkret om det
som hänt. Pedagogerna ansvarar för att svara på eventuella uppkomna frågor från barnen.
Flaggning
När samtliga är informerade halas flaggan på halvstång.
Information till föräldrar
Förskolechefen ansvarar för informationen till föräldrar.
Minnesstund
Minnesstund bör äga rum dagen efter dödsfallet.
Inför begravningen
Förskolechefen tillfrågar anhöriga om de önskar att arbetskamrater och andra berörda ska
delta i begravningen. Pedagogerna ansvarar för att informera barnen om vad som kommer att
ske under begravningen. Detta kan vara viktigt även om barnen inte ska delta. Det är viktigt
att pedagogerna svara på barnens frågor och undringar kring begravningen.
Uppföljning
Viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Förskolans krisgrupp är viktiga personer i
uppföljningsarbetet. Vid behov tillkallas en psykolog eller annan person utifrån.
9
Självmord- personal
Se dödsfall personal.
Självmord är oerhört ångestladdat och skuldtyngt varvid det måste ges möjlighet till samtal
för såväl personal som barn och föräldrar.
Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd till att meddela personal, barn och föräldrar om
orsaken till dödsfallet, ska man acceptera detta.
10
Barn som mist nära anhörig
Kontakt med familjen
I samband med att förskolan får kännedom om dödsfallet tillfrågar förskolechefen familjen
om barngrupperna kan underrättas. Familjen avgör vem som ska informera och hur det ska gå
till.
Information till övrig personal
Förskolechefen informerar övrig personal.
Krisgruppen
Sammankallas vid behov.
Information till barngrupperna
Det kan finnas barn som föredrar att man inte nämner något om dödsfallet, vilket man måste
respektera.
När information får lämnas:
Pedagogerna berättar för barnen om dödsfallet. Talar öppet om det som hänt och låter barnen
berätta om sina tankar och funderingar. Förbered barnen på att det drabbade barnen kan vara
känsligare än vanligt och att de därför bör visa extra omtanke.
Information till övriga föräldrar
Sker efter samråd med den berörda familjen samt innan övriga barn på förskolan informeras.
Uppföljning
Ansvarig pedagog följer upp barnet genom iakttagelser och genom samtal med övriga
pedagoger. Var observant på barnets sorgereaktion och bearbetning. Barn som mist nära
anhörig mår oftast bäst av att komma tillbaka till förskolan så snart som möjligt.
11
När ett barn blir allvarligt sjuk
Kontakt med familjen
Förskolechefen eller annan ansvarig pedagog rådgör med familjen om vilken information som
ska ges på förskolan och vem som bäst ger den samt hur eventuella besök och kontakter från
barn och personal ska ske.
Information till barngrupperna
Om familjen så önskar, informeras barngrupperna om barnets sjukdom. Informationen lämnas
av den som familjen önskar och i samarbete med pedagogerna. Barnen bör därefter
regelbundet informeras om barnets hälsoläge. Barnen ges möjlighet att rita teckningar till det
drabbade barnet
Information till föräldrar
Förskolechefen eller ansvarig pedagog rådgör med familjen om vilken information som ska
ges till föräldrar.
12
Handlingsplan – Hot och Våld
Vad är hot och våld?
Situationer som upplevs som hotfulla eller våldsamma som:
Ofredande – kan bestå av knuffar, fasthållande, kastande av föremål mot någon eller
något, kränkning i form av skrik eller gester.
Olaga hot – om någon uppsåtligen med ett tillhygge eller ord framkallar allvarligt
fruktan för personlig säkerhet eller egendom.
Misshandel – om någon uppsåtligen tillfogar en annan person skada eller smärta.
Riskfyllda situationer
Konflikter mellan vuxna
Konflikter mellan personal och förälder
Besökare utifrån – personer som kommer in på förskolan eller in på gården som
upplevs vara hotfulla.
Ensamarbete vid öppning och stängning.
Förebyggande arbete
Vid ensamarbete finns telefon alltid nära tillhands. När en personal är ensam ute på gården tas
en bärbar telefon med ut. När vi hör att någon kommer in på förskolan går arbetande
pedagoger alltid ut i hallen för att se vem det är som kommer.
Säkerhetsrutiner vid hot och våld situation – handlingsplan
Den som utsätts för hot eller våld ska omedelbart påkalla uppmärksamhet från
närmaste kollega.
Behåll lugnet undvik att provocera den som hotar.
Se till att inga barn finns i närheten.
Var uppmärksam på ovanliga ljud och höga röster, se efter vad som sker.
Be besökare utifrån att gå därifrån.
Om hotet kvarstår, ring 112
Vid vårdnadstvist är det viktigt med aktuella uppgifter på vårdnadshavares namn, tillgänglig
information ska vara känd av de som arbetar. Ansvarig att förmedla denna information till
pedagogerna är förskolechefen.
Hantering av situationen
Hotet polisanmäls(den utsatta, förskolechef, ordförande)
Dokumentera händelsen(den utsatta, förskolechef)
Den utsatta får samtalsstöd och återkoppling(förskolechef)
Vid kontakt från pressen uttalas sig endast förskolechefen eller ordförande)
Hela personalen får samtalsstöd (förskolechefen och personalansvarig)
Löpande kontakter med polisen under utredningstiden sker av den utsatta tillsammans
med förskolechefen och ordförande.
Anmälan görs till arbetsmiljöverket vid personskada(förskolechef)
13
När personal blir allvarligt sjuk
Kontakt med den sjuke
Förskolechefen eller annan kontaktperson rådgör med den sjuke och dennes familj vilken
information som ska ges på arbetsplatsen och vem som bäst ger den. Förskolechefen eller
annan kontaktperson ansvarar för hur kontakt och besök av den sjuke ska läggas upp.
14
Barns försvinnande
Om ett barn försvinner under sin vistelse på förskolan tar personalen skyndsamt kontakt med
polis samt vårdnadshavare.
Krisgruppen
Förskolechefen tillkallar förskolans krisgrupp snarast efter beskedet om försvinnandet. En
kontaktperson utses som har kontakt med anhöriga, polis samt ev. sociala myndigheter.
Information till barngrupperna
Ta reda på vilken information som enligt polisen/socialtjänsten får lämnas ut. Diskutera med
anhöriga vilken information de lämnar medgivande till. Ge så konkret information som
möjligt och berätta för barnen utifrån ålder samt med hänsyn till att ej såra eller utelämna
personer. Ge tid för tankar samt reaktioner.
Massmedia
Hänvisa pressen till ansvarig förskolechef som ansvarar för mediekontakten. Skydda barnen
under vistelsen på förskolan från massmedia.
Handlingsplan
Som stöd för pedagogerna finns handlingsplan – om barnförsvinner. Denna finns som
bilaga. Handlingsplanen ska alltid följa med när barngrupper lämnar Bergakotten för tex
utflykter.
15
Bilaga 2
Dokumentation När ett barn försvinner
När upptäcktes försvinnandet?
Var sågs barnet senast?
Vem/vilka såg barnet senast?
Var har vi sökt?
Om barnet
Namn:
Ålder:
Kläder:
Viktigt om barnet:
Sinnesstämning:
Erfarenheter och kunskaper om omgivningen:
Eventuella tips från föräldrar:
Utseende:
Plats för foto
16
Bilaga 3
Krislåda
När det inträffar en kris av något slag, tex. att någon avlider eller en stor olycka händer i
Sverige eller i världen har man väldigt lite tid på sig att ordna allt praktiskt. Ett led i
förberedelserna är att ha en krislåda. Där ska alltid följande saker finnas till hands:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
En fin duk.
En ljusstake/lykta
Ljus
En blomvas
En fotoram
En tändsticksask
En anteckningsbok
En penna
En bok med lämpliga dikter
Alla som är med i krisgruppen ska känna till KRISLÅDAN och var den finns så att de snabbt
kan få fram den vid behov.
17
Bilaga 1
Handlingsplan – om barn försvinner
När barn lämnar gården med barngruppen ska vi alltid
Sätta på västar märkta med förskolans namn och telefonnummer
ta med telefon, gärna flera
ta med aktuella telefonnummer till barnens föräldrar
närvarolista med namn och foto på barnen
alla chefers telefonnummer
ta med handlingsplan
När barn försvinner:
Om möjligt stannar en person kvar på platsen där barnet försvunnit ifall barnet återvänder och för att
kunna visa polisen platsen för försvinnandet. Den personen blir även samordnare som håller kontakten
med övrig personal och polis.
Uppträd lugnt! Ropa, lyssna efter svar och ljud.
Polis larmas efter 5-10 minuter. 112
Polis behöver veta:
När upptäcktes försvinnandet
Var såg man barnet senast
Vem/vilka såg barnet senast?
Ålder på barnet
Mognadsnivå
Kläder
Utseende (foto)
Hälsotillstånd
Sinnesstämning
Erfarenhet av och kunskap om omgivningarna
Barnets hemadress
Meddela föräldrar och förskolechef omgående
Förskolechef Carina Andersson 070-6400145
Förskolechef Mia Olsson 073-626 08 80
Bergakottens förskola 021-290 20
När barnet kommer tillrätta:
Den som hittar barnet kontaktar samordnare som i sin tur tar kontakt med föräldrar, polis och
förskolechef. Stanna på platsen där barnet hittats tills polis kommit om inte sjukvård måste uppsökas.
Bearbetning av händelsen:
Gå igenom händelsen i arbetslaget tillsammans med förskolechefen
Personal och drabbade vårdnadshavare ges tillfälle att samtala om händelsen
Informera barngruppen om händelsen
Informera övriga föräldrar på Bergakotten snarast innan det blir ryktesspridning
Om massmedia visar intresse, hänvisa till förskolechefen
Kom ihåg: Ett barn som försvunnit måste vid återfinnandet alltid mötas med glädje och
ömhet.
18
Bilaga 4
Emotionell och praktisk första hjälp
1. Skapa ett gynnsamt klimat. Omsorg = Vila, värme, vänlighet, varsamhet, vätska,
förståelse och acceptans.
2. Håll ihop gruppen.
3. Låt drabbade tala ut om det som hänt. Undvik tomma ord. Lova inte för mycket.
Varsam beröring lugnar ner, LYSSNA!
4. Skydda mot ytterligare stress, starka intryck, journalister och publik.
5. Låt de drabbade få kontakt med familjemedlemmar eller andra närstående personer.
6. Ge hjälp med praktiska frågor men ta inte över.
7. Situationen hemma – att det finns vuxenkontakt. Ingen ska behöva gå till ett tomt hem.
8. Finns särskilda behov av stöd.
9. Informera om vad som kan komma att hända i form av fysiska eller psykiska
reaktioner och att det är normalt.
10. Sörj för att drabbade har möjlighet att ringa någon ur krisgruppen.
11. Bestäm tid för återsamling dagen efter för uppföljning.
19
Bilaga 5
Barnets olika sorgreaktioner
En del barn kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder
inga märkbara reaktioner förrän längre fram.
Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Hos barn är
skuldkänslorna ofta knutna till att de kan fortsätta att leka och ha roligt.
Hos barn och tonåringar kan skuldkänslorna hänga samman med ”magitänkande”:
-
Dog han för att jag sa att han var dum?
Dog han för att jag sparkade honom en gång?
I detta sammanhang är rådgivning och tillrättalägganden av stor betydelse.
Sorgens fyra stadier
Chockfasen
Varar från ett ögonblick till ett dygn.
Reaktionsfasen
Kan vara i flera veckor.
Bearbetning
Kan vara i över ett år.
Nyorienteringsfasen Kommer att vara bestående. Individen lever med ett ärr i själen som inte
kommer att försvinna.
Omedelbara reaktioner
Barn reagerar olika på kriser och dödsfall.
De vanligaste reaktionerna består i:
Chock och misstro
Rädsla och protester
Apati och förlamning
Fortsättning av normala aktiviteter
Efterreaktioner
Reaktioner förstärks när det inte längre går att hålla det inträffade på avstånd. När betydelsen av det
som hänt börjar sjunka in,
Några av de vanligaste förekommande sorg- och krisreaktionerna som uppträder är:
Ångest och sårbarhet
Levande minnesbilder
Sömnstörningar
Sorg och saknad
Irritabilitet och vrede
Skuldkänslor, självförebråelse och skam
Problem i förskolan/skolan
Kroppsliga symtom och problem i relation till kamrater
20
Bilaga 6
Beskrivning av kriser
Vid olika omvälvande händelser kan vi ibland uppleva starka ångestkänslor, uppleva att vår
självbild är hotad eller att behov som är viktiga för oss är hotade. Detta är kännetecken på att
vi upplever en kris. En psykisk kris är ett mentalt tillstånd som utlöses av en yttre
omständighet och som sätter kroppen i stressläge.
Vanligt är att vi skiljer mellan två olika typer av kriser: utvecklingskriser och traumatiska
kriser.
Utvecklingskriser
Det är naturligt att förändringar sker i våra liv och som en följd av det utvecklas vi som
människor men ibland händer det att man då en förändring sker inte längre känner att man har
grepp om tillvaron. Man är ute på okänd mark och känner varken igen sig själv eller
människorna runt omkring en. Man pratar då om en utvecklingskris. Omständigheter som kan
utlösa den här typen av kris är exempelvis puberteten, pensionen, att barnen flyttar hemifrån
eller att man själv för första gången ska flytta hemifrån. Det som kännetecknar en
utvecklingskris är alltså att det sker väntade livsförändringar som innebär nya krav på
individen som inte alltid vet hur denne ska hantera detta.
Traumatiska kriser
Traumatiska kriser är till skillnad från utvecklingskriser inte väntande utan oväntade och de
uppstår på grund av psykiska trauman. Individens hela tillvaro upplevs som hotad och
tryggheten försvinner. Olika faktorer som kan utlösa en traumatisk kris är:
1. Hot. Verkliga eller symboliska hot utlöser stressreaktioner i kroppen och kan försätta
oss i kris.
2. Förluster. Det kan handla om dödsfall där man förlorar verkliga människor men
också om skilsmässor som leder till förlust av självkänsla eller sjukdom som leder till
att man förlorar en mänsklig förmåga.
3. Ansvar. Då vi känner oss ansvariga för något dåligt exempelvis menar att vi orsakat
en trafikolycka eller lett ett företag i konkurs så känner vi ofta skuld. Den skulden kan
utlösa en krisreaktion.
4. Kränkningar. Den som blir utsatt för övergrepp eller upplever sig själv som
offentligt förödmjukad känner lätt skam och vanmakt. Detta är känslor som kan utlösa
krisen
21
Bilaga 7
Vanliga krisreaktioner
Alla reagerar olika då de hanterar och försöker bearbeta en kris men det finns vissa
kännetecken. Oro, koncentrationssvårigheter, ilska, apati, värk, sömnsvårigheter och
inlärningsproblem är bara några exempel. En fortsatt rädsla där man oroar sig för att
ytterligare hemskheter ska inträffa är vanligt. Fobier för situationer, platser och saker man
kopplar samman med traumat kan därför utvecklas. Vanligt är också att överlevaren av ett
trauma börjar grubbla över det som hänt. Kunde jag ha förhindrat att detta hände? Varför
överlevde jag och inte de andra? Att inte bearbeta sitt trauma kan i längden leda till sjukdomar
som depression.
PTSD
Vid ett trauma får vi en överdos av känslosamma intryck vilka vår kropp inte kan hantera
samtidigt utan måste dela upp i mindre portioner som vi klarar av. Personer som upplevt
mycket svåra händelser som rån, krig eller våldtäkt kan därför drabbas av en sjukdom kallad
posttraumatiskt stressyndrom. Sjukdomen gör att den drabbade om och om igen påminns om
händelsen genom exempelvis flashbacks eller mardrömmar. Ofta är det något i miljön som
påminner om traumat som också utlöser flashbacks vilket gör att personen ifråga ofta
undviker dessa situationer.
22
Bilaga 8
Krisens faser
Alla reagerar olika i en kris men man kan ändå finna olika gemensamma steg som alla verkar
genomgå. Man brukar säga att krisbearbetningen sker i fyra faser.
Chockfas
När en mycket oväntad händelse inträffar kan man lätt uppleva en känsla av overklighet man
tar inte riktigt in det som inträffat. Man blir förvirrad och kan utåt sätt verka helt oberörd men
i det inre råder kaos.
Reaktionsfas
Till slut kommer personen dock att reagera på det inträffade. Ibland sker det efter bara någon
timme och ibland kan det ta ett par dagar. Personen börjar inse vad som hänt bit för bit och
reagerar med starka känslor som förtvivlan och ilska. Här drabbas man också lätt av
sömnstörningar, utmattning och depression.
Bearbetningsfas
Till slut börjar man återfå kontrollen över sina känslor och kan på ett mer medvetet sätt börja
hantera och bearbeta händelsen. All tid går inte längre åt till att tänka på händelsen utan man
kan släppa det under perioder, perioder som blir längre och längre.
Nyorienteringsfas
Ett trauma glöms sällan bort men de kan läka så till den grad att individen återigen kan
fokusera på framtiden. Händelsen blir en del av ens liv, livet blir inte desamma som tidigare
men det kan ändå kännas meningsfullt och glädjerikt.
23
Bilaga 9
Dokumentation av händelse
Datum
Vad har hänt?
Vem/vilka är drabbade?
Hur skedde det?
Var skedde det? När skedde det?
Vem mer var där?
Vad gjorde den vuxne/de vuxna som var där?
Vilka barn såg händelsen?
Vilken information har förmedlas och till vem?
Hur ser situationen ut just nu?
24
Bilaga 10
Utvärdering av det inträffade
Datum
Händelse
Tillbakablick – hur gick vi tillväga?
Vad blev bra?
Vad måste vi förbättra?
Vad händer den närmaste tiden? Något ytterligare som måste göras?
25
Bilaga 11
Förskolechef ansvarar för kontakt med massmedia
När du blir intervjuad
Begär betänketid
Blir du uppringd av en journalist som vill ha svar på sina frågor direkt, säg att du vill
återkomma om några minuter. Under denna korta tid hinner du förbereda vad du ska svara.
Medverka eller avböj
Det går inte att först gå med på intervju och sedan vägra att svara. Begär alltid att få ta del av
den utskrivna intervjun innan den publiceras. Du har då möjlighet att rätta rena sakfel. Du har
däremot inte rätt att ha synpunkter på journalistens synpunkter.
Att förbereda sig för intervjun
Innan du ringer upp journalisten igen skriv för dig själv följande:
Omfattas någon av de inblandade av sekretess?
Vad har hänt?
Gör en beskrivning i tidsföljd av vad som hänt
Skador på personer och material
Namnge aldrig skadade eller omkomna förrän det är säkert att föräldrar och kamrater är
underrättade.
Orsak till det inträffade
Ange orsak till det inträffade, om du är fullständigt klar över den. Om du inte känner till
orsaken, säg det och be att få återkomma när du har annat besked.
Fråga aldrig någonsin efter journalistens källa!
Du får aldrig fråga en journalist varifrån eller från vem hen har sina uppgifter. Gör du det och
frågar efter journalistens källa bryter du mot Sveriges grundlag om yttrandefriheten. DU begår
ett brott och kan bli åtalad för detta.
26
Vid barns försvinnande
27
