Livsmedelsföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige. Vi verkar
för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras
av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt,
lönsamhet och konkurrensförmåga.
Över 800 företag är medlemmar.
Läs mer på www.li.se.
Redaktör: Sanna Moen [email protected]
FOTO: ALEXANDER C ARLSSON
Det icke perfekta
får inte plats
Nyligen pratade jag om svinn på ett seminarium. Att
bekämpa matsvinnet är prioriterat av EU och framlyft som ett enkelt sätt att arbeta med hållbarhet.
Det uppstår en miljon ton slängd mat per år, mellan
matföretagen och middagsborden. På seminariet
presenterades en rapport kring konsumenternas förhållande till datummärkningen. Som konsumenter
blev vi alla beskyllda för att
vara rätt hopplösa när det
gäller hanteringen av mat.
Vi förstår inte att "bäst föredatum" just bara betyder
"bäst före" inte "dåligt efter".
Det vill säga – vi slänger
en massa mat utan anledning. Men det går inte att
komma ifrån känslan att det finns önskemål om att
uppfostra konsumenten. Myndigheterna tycker att
det är enklare att pyssla med konsumenters dåliga
vanor än att förstå hur odling, transport, produktion och försäljning går till, och hamnar därför lätt i
devisen: "vi måste lära medborgarna mer om mat".
Kanske det, svinn uppstår för all del hemma. Men en
modern ny kyl i hemmet förlänger överlevnaden för
en rad produkter mer än aldrig så många välmenta
råd. Kallare kylar i affären förbättrar också hållbarheten med flera dagar.
En annan aspekt av svinnet är hur handeln väljer
att bjuda ut sina varor. Det icke perfekta får inte plats.
och då finns det ofta inte något alternativ. Allt som
blivit lite kantstött åker obönhörligen bort. Om vi
som konsumenter erbjöds andra och tredje sortering på mat, till ett billigare pris, skulle säkert fler av
oss nappa. Och då skulle man kanske slippa ha dåligt
samvete för att man slänger barnens mat som inte
ätits upp eller för de bortglömda yoghurtpaketen
som hamnat längst inne på någon hylla och blivit två
månader gamla och oätliga.
Strax är julen här, med dess enorma överdåd av
mat. Nu räcker det inte att brottas med problemet att
man äter för mycket. Man måste också lösa hemmasvinnet och inse att när man ståndaktigt tackat nej
till ännu en skinkbit, silltugga eller pralin då skapar
man ett annat bekymmer.
Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen
Livsmedel i Fokus 9 / 2014
Det viktigaste är att julmaten kommer från svenska råvaror, det visar Livs–
medelsföretagens senaste konsumentundersökning.
SVENSKA JULBORDET –
NU ÄNNU SVENSKARE!
En riktigt svensk jul blir det i år
– om konsumenterna får bestämma. I Livsmedelsföretagens
senaste undersökning säger 8 av
10 tillfrågade att det är viktigt att
julmaten kommer från svenska
råvaror.
Text: Sanna Moen
Knappast finns det något så traditionstyngt som julbordet, och i år
dominerar det svenska. Trenden med
närproducerat och genuint har satt
sitt avtryck även på julbordet. Viktigast är att kött- och charkprodukter så
som prinskorv, pastej och skinka innehåller svenskt kött. Och en tredjedel av
konsumenterna säger att de kommer
äta mer svenskt kött denna jul, jämfört med tidigare jular. För kvinnor är
det främsta skälet till att välja svenskt,
miljön. För män är det lika viktigt att
gynna svenska bönder. I storstad är
miljöskäl viktigast, på glesbygden bevarandet av öppna landskap. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att allt
fler anser att det är bättre kvalitet på
svenska råvaror än andra länders. En
uppfattning som styrktes inte minst
under Chark-SM som avgjordes i slutet av oktober, där samtliga vinnare
var gjorda på svenskt kött.
Efterfrågan på svenska produkter
har inte gått livsmedelsproducenterna förbi. I Livsmedelsföretagens
senaste konjunkturenkät säger två
tredjedelar av alla tillfrågade företag
att efterfrågan på kvalitetsprodukter
med svenska råvaror ökar alltmer.
Hela 90 procent av alla företag ansåg
det vara en konkurrensfördel att kunna erbjuda svenska råvaror.
.
29
DE MEST FÖRETAGSAMMA
MÄNNISKORNA I INDUSTRIN
Personer som skapar jobb, vågar och ser möjligheter som är avgörande för våra regioners fortsatta utveckling. Det är en del av
Svenskt Näringslivs motivering till hur de regionala finalisterna i ”Årets mest företagsamma människa” valts ut.
Allmänheten har skickat in nomineringar under hösten och därefter valdes finaslisterna ut av en jury.
För Livsmedelsföretagen är det extra glädjande att se så många livsmedelsföretagare bland de nominerade.
–Livsmedelsbranschen är en framtidsindustri och det är väldigt roligt att flera av våra medlemmar kommit till final,
säger Marie Söderqvist.
Livsmedelsprofilerna som gick till final
Josef Nygren, vd
Umlax AB
"Med regionen i fokus driver, utvecklar
och expanderar Josef med hållbarhet
som ledstjärna".
Bara företagsamma människor kan skapa jobb. Vad skulle
kunna få dig att anställa
fler?
- Visionen är att skapa
hållbara värden i svenska
Lappland och det är av
stor betydelse att vi kan ge
tillbaka till miljö, kunder och
samhälle. Jag är också mån om
att gynna verksamheten som
finns runt omkring och att det vi
kan göra lokalt också ska göras lokalt.
Heléne Stålbom
Falkenberg, delägare,
Stålboms Konditori AB
–"Brinner för att utveckla
såväl bagerinäringen som hela
ortens företagsamhe"t.
Vad av det du gjort som
företagare är du mest stolt
över?
– Mitt motto är ”Ingen spaning, ingen aning”.Vi har koll
på trender och breddar hela
tiden vårt sortiment – Just nu
efterfrågar folk nyttigare produkter. Till exempel är raw food
populärt och det har vi hakat på
genom att lägga till grönsakssmoothies i vårt sortiment.
Svante Renberg, Harads
Entreprenör, Svantes Vilt
& Bär AB
"Från medarbetare till företagsledare som ständigt satsar på
utveckling".
Bara företagsamma människor
kan skapa jobb. Vad skulle kunna
få dig att anställa fler?
- Vi återinvesterar hela tiden allt vi tjänar.
Det viktiga är inte nödvändigtvis att anställa
fler, även om vi också gör det regelbundet. Jag
strävar alltid efter att göra jobbet längre för de
som redan är anställda.
Ulrika Gervais, Malmö, vd Spoons
"Följer hälsotrenden och driver ett snabbt växande
livsmedelsföretag med fokus på nyttiga varor".
Vad av det du gjort som företagare är du mest
stolt över?
–Som nystartat bolag händer det mycket under ett år.
Men jag kan känna en stolthet över hur vi utvecklat
personal och våra interna processer.
Vi har lyckats bibehålla produktkvalitet trots kraftig
expansion.
30
Thomas Östlund,
Visby, vd Gotlands
Slagteri
"Har återupptagit styckningen
på slakteriet i Visby och skapat
många arbetstillfällen på en tuff
marknad".
Om du ser tillbaka på det senaste
året vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över?
- Vi har det egna, regionala varumärket
Smak av Gotland och också de stora
kedjornas egna varumärken. Vi är
stora på KRAV-kött och är störst på
ekologiskt kött i Sverige. Folk blir mer
och mer medvetna om vad de stoppar i
sig, då är det viktigt att det motsvarar
kvaliteten som förväntas.
Livsmedel i Fokus 9 / 2014
FOTO: ALEXANDER CARLSSON
”Det är
jättebra att
Livsmedelsveket varit
lyhörda i den
här frågan.”
Livsmedelsföretagen lyckades
förhindra en kris i
julhandeln.
Så räddades julhandeln
En stor mängd livsmedelsprodukter var på väg att stoppas precis
inför julhandeln. Men Livsmedelsföretagen lyckades förhindra
krisen.
Text: Sanna Moen
Förberedelserna för märkningsreformen på livsmedelsprodukter som
träder i kraft den 13 december, har varit tidsödande och krävt hårt arbete. I
närmare två år har tolkningar av regler och förberedelser gjorts. Därför
var det minst sagt en kalldusch, när
livsmedelsproducenter larmade om
att Livsmedelsverkets jurister tolkat
kravet på adressmärkning som att
samtliga etiketter måste ha en fysisk
postadress angiven – inte ett telefonnummer eller mejladress som varit
praxis. Varor utan postadress, riskerade att stoppas. Livsmedelsföretagens
vd Marie Söderqvist rasade i media:
–Det är helt orimligt att Livsmedelsverket skapar en ny tolkning av
reglerna med så här kort varsel. Det är
omöjligt för företagen att få fram nya
förpackningar redan till mitten av december. Tusentals livsmedel riskerar
att stoppas för försäljning lagom till
julhandeln och för månader framöver. Vi uppmanar Livsmedelsverket att
ta sitt förnuft till fånga och stå fast vid
sin tidigare hållning att telefonnummer som konsumentkontakt godtas,
sa hon till TT.
Livsmedel i Fokus 9 / 2014
Livsmedelsföretagen inledde nu
en tät dialog med Livsmedelsverket
och flera skrivelser skickades in. Om
målet är konsumentservice, borde ett
telefonnummer samt mejladress vara
bättre än att ange en postadress i Tyskland, var ett av argumenten. Att dessutom trycka upp nya etiketter så pass
sent skulle innebära miljonkostnader.
Insatserna bar frukt. Några dagar senare mottog Livsmedelsföretagen ett
brev från Livsmedelsverkets generaldirektör, Stig Orustfjord.
”Jag har i dag inhämtat ytterligare
information i ämnet, bestämt att
Livsmedelsverkets hållning i frågan
om hur kontaktinformationen till
företag ska anges på förpackningar
kan vara en webbadress eller telefonnummer (…) Med denna tolkning är
min bedömning att Livsmedelsverket
tar hänsyn till de åsikter i frågan som
både Livsmedelsbranschen som konsumentföreträdare har fört fram.”
Hotet om julhandeln var avvärjd.
–Det är jättebra att Livsmedelsverket
varit lyhörda i den här frågan. Nästan
alla konsumenter ringer, mailar eller
chattar när de vill ha kontakt med företagen i dag, så beslutet gagnar konsumentnyttan. Dessutom slipper företagen en massa onödiga kostnader för
att ta fram nya förpackningar, kommenterade Marie Söderqvist beslutet.
EMV VIKTIGASTE
UTMANINGEN FÖR
INDUSTRIN
Konkurrensen från handelns
egna varumärken, EMV, toppar
livsmedelsindustrins lista över de
största utmaningarna de kommande 3-4 åren, det visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbrev.
Var fjärde företag ser EMV som
den största utmaningen. Andra stora utmaningar är koncentrationen
inom dagligvaruhandeln, utvecklingen av arbetskraftskostnaderna
och osäkerheten över råvaruprisernas utveckling.
Andra faktorer, som exempelvis
kompetensförsörjning och värdeutvecklingen på den svenska kronan,
hamnar långt ned på listan över de
främsta utmaningarna. En fjärdedel
av företagen förhåller sig för övrigt
positiva till en svagare krona, en
tredjedel är neutrala, medan en
fjärdedel påverkas negativt.
LITET EKO AV
EKODEBATT
Den senaste tidens intensiva
debatt för och emot ekologisk produktion av mat har inte gett något
jätteeko i konsumentledet. Det visar
en Demoskopenkät på Livsmedelsföretagens uppdrag.
Av de konsumenter som känner
till ekodebatten säger närmare 2 av
3 att deras inställning till ekomat
inte har påverkats.
Drygt 20 procent har blivit mer
positivt inställda till ekomat, medan
15 procent har blivit mer negativa.
45 procent av konsumenterna
uppger att de så gott som alltid eller
ofta väljer ekologiska alternativ när
de handlar.
31
NY FORSKNING
MINSKAR MATSVINNET
Hallå där!
Karin Thapper!
Ansvarig för utbildning och
kompentensförsörjning
Ett forskningsprojekt som i framtiden kommer att kunna minska
matsvinnet med 10-20 procent
- eller översatt i pengar, en samhällsekonomisk vinst på 3,2-5,7
miljarder kronor årligen. Det var
vad doktoranden Malin Göransson
presenterade på Tvärlivsseminariet.
Text: Sanna Moen
Varje år kastar vi över 1,2 miljoner ton
mat, en tredjedel av all den mat vi tillverkar, mat som skulle ha kunnat ätas
eller förädlas. Två tredjedelar av mat–
svinnet sker i hushållen.
Hur kan vi minska svinnet, utan att
det blir för kostsamt för livsmedelsproducenterna?
Under Tvärlivsseminariet i Stock-
holm var Malin Göransson, doktorand
på Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola på plats för att presentera forskningsprojektet "Dynahmat
–Dynamiskt hållbarhetsdatum för
minimerat matsvinn". Idén är att ett
dynamiskt hållbarhetsdatum – som
mäts i realtid – kan minska matsvinnet med 10-20 procent. Enkelt förklarat mäts temperaturen på livsmedlet
från produktion till kylskåpet genom
en sensor som skickar informationen
till en databas där hållbarheten beräknas och uppdateras kontinuerligt.
-–Vi vill försöka sudda ut det här
med "bäst före"-datum och i stället
titta på den faktiska kvaliteten på livsmedlet. Beroende på hur vi behandlat maten i produktionsledet och i
resten av försäljningskedjan samt i
hushållen får vi bra eller mindre bra
hållbarhet. I början nu har vi enklare
sensorer som mäter temperaturen
i hela kedjan vilket ger oss ett bättre
förbrukningsdatum. Framöver hoppas vi på att även kunna använda mer
avancerade biosensorer så att vi kan
bli ännu mer specifika i hållbarheten,
säger Malin Göransson.
Hur långt har ni kommit idag?
-–Vi har bland annat upptäckt en hel
32
”Vi vill försöka sudda
ut det här
med "bäst
före"-datum
och i stället
titta på den
faktiska
kvaliteten.”
Malin Göransson
del dolda problem i försörjningskedjan som företagen direkt har börjat
hantera när de ser hur temperaturkurvorna varierat. Sedan har alla mätt
på sitt eget sätt. Genom att använda
samma metod är det lättare att jämföra resultat.
Det är två år kvar på projektet.
Vad hoppas ni att uppnå?
-–Vi hoppas att företagen ska vilja
använda det här systemet för att förbättra sina egna processer. Och framförallt att dela med sig mer av sin information. Ju mer de delar med sig av
sin information, desto bättre kommer
det här systemet att bli.
Vi hoppas även att konsumenten
inom två år kommer att gagnas genom en app, där vi redan tagit fram en
prototyp som talar om hur hållbarheten är på produkten.
Du är utbildningsansvarig och
har en stor nyhet, berätta!
– Ja, vi har nyligen slutit något
som kallas för yrkesintroduktionsavtalet tillsammans med
Livsmedelsarbetareförbundet.
Vad innebär det?
– Yrkesintroduktionen riktar sig
till ungdomar under 25 år och som
genomgått Teknikcollege eller annan industrianpassad utbildning.
Alternativt varit arbetslösa i 90 dagar. Ett så kallat YA-jobb innebär en
anställning om 75 procent som man
får lön för, samt att den anställde
får utbildning motsvarande 25
procent.
Vad vinner arbetsgivaren på
avtalet?
–Med yrkesintroduktionsavtalet
kan företagen få in fler ungdomar
med teknisk kompetens. Livsmedelsindustrins krav på tekniska
kunskaper har ökat samtidigt som
vi sett att allt färre unga söker sig
till våra företag. Företagen får stöd
genom att det inte är någon arbetsgivaravgift för YA-anställda och att
man får handledarstöd.
Hur länge har du arbetat med
det här?
–I nästan två år. Målet är att de
som anställs framöver ska ha ett
YA-jobb. Tillsammans med Livs tar vi
ett gemensamt ansvar för att säkra
livsmedelsindustrins långsiktiga
kompetensförsörjningsbehov och
stärka företagens konkurrenskraft.
Ungdomar får en ökad möjlighet att
komma in på arbetsmarknaden och
företagen får tillgång till medarbetare som kan utvecklas i företaget.
Livsmedel i Fokus 9 / 2014
