Innovation, kunskap och
kommunikation –
Hur kan vi öka förtroendet för maten?
Seminarium 11 april 2012, Findus Sverige AB
Agneta Dreber, Vd Livsmedelsföretagen
Förtroendet för mat och dryck i Sverige 2012
Andelen med högt förtroende ligger fortsatt signifikant högre än 2010.
Övergripande förtroendetal – Mat och dryck i Sverige
Medelvärde
Bas: Samtliga
Förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att …
Konsumenterna känner sig rekordtrygga
Medelvärde
Bas: Samtliga
Förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att …
Signifikant förstärkning av förtroende vad gäller ”informera om sina produkter...”
jämfört med 2011 och signifikant skillnad jämfört med 2010 för ”hjälper oss må
bra”
Medelvärde
Bas: Samtliga
Framgångsfaktorer
för ökat förtroende?
Tre områden som kan förbättra förtroendet för livsmedelsföretagen i Sverige:
information kring innehåll, ursprung och mindre tillsatser
= feb 2012
= feb 2011
Fråga: För din del, vad skulle
livsmedelsföretagen i
Sverige kunna göra för att
öka ditt förtroende för
maten?
Bas: Samtliga
A3. För din del, Vad skulle livsmedelsföretagen i Sverige kunna göra för att öka ditt förtroende för maten? Berätta.
Något mer? Ytterligare något?
Anledningar till förändrad konsumtion
Bas: Har förändrat sin konsumtion av
mat och dryck
Mer medvetenhet/ uppmärksamhet/
information /innehållsförteckning
Kravodlat/ekologiskt/rättvisemärkt
Äta mindre socker/dra ner på socker
Äter mindre/ej kött/har blivit vegetarian
Mer närproducerat/lokalt producerat
Kolhydrater/snabba kolhydrater
Av hälsoskäl – allmänt
Vill äta mindre fett
Äter mer frukt och grönsaker
Alla larmrapporter/rön om olika livsmedel
Sjukdom/allergi/diabetes
Köper inga utländska produkter
Undviker tillsatser
Köper inte färdigmat
Äter/köper mindre fisk/skaldjur
Miljöskäl
Äter/köper mer fisk
Handlar endast svenska produkter/råvaror
Vill gå ner i vikt/banta/GI-kost/Atkins
Gifter i maten/kemikalier
2012 2011 2010 2009 2008 2006 2005
T otalt T otalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt
277 st 238 st 281st 340 st 287 st 261 st 268 st
%
%
%
%
%
%
%
16
10
9
9
6
6
14
16
12
8
8
7
5
5
5
4
4
4
4
4
4
3
3
3
2
2
3
4
5
5
-
-
4
6
5
3
22
34
4
4
4
6
1
1
3
1
2
5
-
-
2
3
2
8
8
8
8
16
18
1
3
2
6
14
8
6
2
2
5
7
2
3
5
2
4
-
8
6
7
12
-
-
-
3
2
3
3
-
-
3
1
2
8
4
7
2
7
2
3
3
6
0
8
3
3
2
Bland dem som har
förändrat sin konsumtion av
mat och dryck ur någon
aspekt är de vanligaste
orsakerna till att man gjort
detta:
Ökad medvetenhet om
innehåll
Mer
kravodlat/ekologiskt/rättvisemärkt
Äter mindre socker
Äter mindre kött
Äter mer närproducerat
Tänker på
kolhydrater/snabba
kolhydrater
3
Man nämner även
ovanståene som skäl till
förändring i större
utsträckning än 2011.
Nyckelfaktorer
för ökat förtroende
1. Tydlighet, ärlighet, transparens, ”storytelling”
2. Innovationsförmåga/produktutveckling
3. Ansvarstagande från jord till bord.
Tydlighet, ärlighet, transparens, ”storytelling”
Märkning, marknadsföring, media, konsumentkontakter
Innovationsförmåga/produktutveckling
Ta fram hälsosammare alternativ
Nya/förändrade recept/produkter/produktkategorier
Man upplever att det finns ett utbud som gör det lätt att välja hälsosamt
– årets resultat är nu totalt sett i nivå med 2010. Andelen som instämmer
helt är dock på samma höga nivå som förra året
“Jag tycker att det finns ett utbud av mat och dryck i butikerna som gör det enkelt att välja hälsosamt“
Medelvärde
Bas: Samtliga
Hälsosammare livsmedel transfett
• Livsmedelsindustrin i Sverige fasat ut industriellt
framställt transfett
• Intaget lika lågt som i Danmark som har ett förbud
Hur står det till med
innovationsförmågan?
Framgångsfaktorer för svenska livsmedel
Projektets övergripande syfte
Med utgångspunkt från svenska plattformen Food for Life
identifiera 10-20 viktiga områden som kan bidra till en
positiv värdetillväxt för svenska livsmedel, stärker
konkurrenskraften och skapar ökad sysselsättning i
branschen.
Att lyfta fram goda exempel som kan inspirera och öka
innovationsförmågan i de enskilda företagen.
Finansiärer:
Livsmedelsföretagen (Li)
Svensk Dagligvaruhandel
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)
Jordbruksverket
Måltidslösning,
Food Service
Felix färdiga pajer,
färdigskurna sallader,
Middagsklart, Kelda
Soup in a Cup
Matkassar
ESCS (Laxomat),
Matkassen, Nespresso,
Gooh!, EMV
Självscanning
Handel
Gooh!
Logistik,
distribution,
spårbarhet
Polfärskt/Polarbröd
Bondens skafferi
Bondens
marknad/Bondens butik
Bioett, Tempix,
TracTechnology,
Coolguard/Altero,
Klimatcertifiering
Förpackning
EcoLean, Life Top Straw,
Paperlite, Xylophane,
Plånboksförpackning,
Laxdragspel
MicVac, AromPac, Tetra
Recart
Shake n´ Bake, squeeze
bottles,
Förädling
Fazer Frökusar, Proviva,
Babymorötter, tempe,
morotskorv, Almondy,
Kelda, Kalles kaviar,
Magiform
MicVac, Oatly, Pastair,
Fabriksstyckad färsk
kyckling, Hydrotermisk
säd, ViscoSens,
Färdigskivat bröd, InFat,
enzym som
bakhjälpmedel,
Mackmyra, Innocent
Egenåtgärdsprogram,
Nyckelhål, Fullkorn,
BakeOff
Råvara,
ingrediens
L plantarum V299, Vit
fiber, Babyleaf, Simris
Alg, Grekisk Yoghurt,
Stinas Kyckling,
Betaglucare,
Babymorötter, Culinax,
Havregurt,
CropTailor, TermoSeed,
SOF, MixQ, Magic
Chocolate, Alfagel,
Santa Maria, GoGreen
FF, Fullkorn, Nordiska
kosten, Portföljkost, Axa
Sports Club, Almondy
med Kraft-ingredienser,
Krav
Produkt
Process
Marknad
System
Exempel på innovation
– Ny produktkategori
En annan god innovation
Vikten av att kommunicera
innovationerna/förändringarna
Förändring av produktkategori
Exempel: Djupfrysta färdigrätter
Mediebilden
”GI-viktkolls Ewa Söderström Skiöldebrand poängterar
vikten av att ducka för de allra mest hårdprocessade
maträtterna - som Findus och Dafgårds frysta
färdigrätter.
- De innehåller massor av tillsatser och E-nummer.
Försök att välja så ren och oraffinerad mat som möjligt.”
Expressen 27 april 2009
Ansvarstagande från jord till bord
Till sist…
Ökad kunskap är också viktigt
