Hinduism och Buddhism (från boken ”söka svar”)
Inledning
När en hindu stannar sin bil för att släppa en ko över vägen gör han eller hon det med
vetskapen om att denna handling inte bara är viktig här och nu. Den har också betydelse för
hur nästa liv kommer att te sig. Alla handlingar medför konsekvenser som påverkar så väl
livet här och nu som nästa existens. (Citat ur ”Söka svar” sid.143)
När en buddhistmunk under meditation söker nå samma insikt som Buddha gjorde under
bohditrädet eller när en kvinna välvilligt ger samme munk en skål med ris är det i
förhoppningen att slippa återfödas till nytt liv. Målet är att nå nirvana och slutet på
återfödelsens kretslopp. (Citat ur ”Söka svar” sid.143)
Indien är religionens moder
Både hinduismen och buddhismen har Indien som sitt ursprungsland. Kulturen som rådde
under hinduismens början kallades för Induskulturen. Det var också i de norra delarna av
landet som Buddha föddes och verkade. Båda religionerna har genom århundradena utövat
ömsesidig påverkan på varandra och detta har till största del skett helt fredligt. Idag är det
dock endast en liten del buddhister kvar i Indien, de flesta buddhister lever idag i Östasien.
Det eviga kretsloppet
Hinduismens och buddhismens världssyn och livssyn är så kallad cirkulär. Man tänker sig
tillvaron som en cirkel, ingen början och inget slut. Allt i världen är en del av det eviga
kretsloppet av liv, död och återfödelse. Detta kretslopp kallas samsara.
Det finns ingen skapare i dessa två religioner eftersom även världen vi lever i är en del av
samsara. När världens liv är slut skapas en ny värld. När en människas liv är slut sker en
återfödelse av något slag. Detta har pågått i en oändlighet och kommer fortsätta så i en
oändlighet.
För att förstå hinduismen och buddhismen måste man lämna den västerländska värds- och
livssynen, som en rät linje med en början och ett slut. Överallt i världen finns bevis för den
cirkulära uppfattningen, man ser det i naturens och människolivets växlingar. Denna tanke
om ett evigt kretslopp påverkar människors handlingar och tankar på ett mycket konkret
sätt.
Att tänka på:
Är människans och världens liv som en väg med en början och ett slut eller är det ett
kretslopp som pågår i det oändliga? Vilka konkreta bevis för en cirkulär syn på människans liv
och världen kan du komma på?
Hinduism
Hinduism är egentligen olika traditioner från Indien som bildar ett sammansatt mönster. Det
finns inte en slags hinduism. Hinduerna själva menar inte att de har funnit den enda
sanningen eller enda vägen till frälsning. Alla världens religioner är bara olika vägar till
samma mål. Därför är hinduernas inställning till andra religioner i allmänhet öppen och
tolerant.
Det finns ca en miljard hinduer i världen. De flesta bor i Indien men det finns många hinduer
även i Nepal, Bangladesh, Pakistan och Sri Lanka. Det är svårt att uppskatta hur många
hinduer som finns i Sverige men man tror att det rör sig om fler än 3000 och mindre än
10000.
Vad förenar hinduerna?
Historia
Vedalitteraturen
Brahminerna
Kastsystemet
Heligt djur
Kremering
Att tänka på:
Olika hinduiska livsmönster uppvisar många likheter. Finns det ett typiskt svenskt
livsmönster, anser du? Vad förenar i så fall oss som bor i Sverige?
Kulturkrocken som skapar ett livsmönster
Hinduism av olika slag är resultatet av en kulturkrock i det s.k. Femflodslandet ca 2000-1500
f.kr. Krocken ägde rum mellan de invandrade folkslaget arierna och det folk som levde i
dalgångarna längs floden Indus. Indusbefolkningens kultur bestod bland annat av något som
forskarna genom arkeologiska fynd tolkat som vatten- och reningsritualer. Man tror också
att Indusfolket dyrkade ett behornat handjur, troligen en tjur, och att detta är ett tecken på
en fruktbarhetskult. Arierna förde med sig skriftspråket sanskrit vilket skapade möjlighet för
Vedaskrifterna att nedtecknas. Dessutom innehöll deras kultur offerritualer till gudarna och
en strikt samhällsorganisation med tre stånd, där prästerna stod högst och den inhemska
befolkningen lägst, som tjänare. (Citat ur ”Söka svar” sid.150).
Varanasi – staden där alla hinduer vill sluta sina liv
Enligt många forskare är Varanasi den äldsta, fortfarande bebodda staden på jorden, kanske
så gammal som 4000 år. För hinduerna är staden den heligaste av alla städer och världens
medelpunkt, varför man från vår tideräknings början gjort pilgrimsfärder hit. Precis där
Varanasi ligger kröker sig floden Ganges tillbaka upp mot sin källa bland Himalayas berg, och
detta ser hinduerna som en symbol för slutet på återfödelsens eviga kretslopp. Att dö i
Varanasi, kremeras och får sin aska strödd i flodens heliga vatten blir som en garanti för
slutet på återfödelsen och föreningen med det gudomliga. Av denna anledning färdas många
gamla och sjuka hit för att dö. Det är inte ovanligt att i de indiska tidningarna se reklam som
uppmanar människor att åka till Varanasi för att just dö här. Ingen hindu höjer på
ögonbrynen över detta. (Citat ur ”Söka svar” sid.151).
Den eviga läran och grundtankarna
Namnet hinduism är inte hinduernas egna namn på sin religion, det är något som
engelsmännen kommit på. Hinduerna själva kallar sin religion för sanatana dharma (den
eviga läran). Det är religiösa traditioner utan början eller slut. Hinduismen har ingen
grundare utan religionens historia och utveckling präglas av rad olika gestalter och
händelser.
De första formerna av hinduism har genom historien utvecklats i samspel med andra tankar
och kulturer och tack vare sin öppenhet och tolerans har religionen anpassat sig och ändrats.
Det är därför som de hinduiska traditionerna kan se annorlunda ut.
Livet och världen ses som ett kretslopp, Samsara och består av födelse, liv och död.
Brahman, världssjälen, är det som motsvarar en gud. Brahman är alltings ursprung och finns
överallt. Den del av Brahman som finns i människan kallas Atman, vilket betyder själ eller
andedräkt. Det är atman som återföds när människor dör. Målet är att sluta återfödas så att
atman kan återförenas med Brahman. Denna frälsning kallas för Moksha. För att sluta
återfödas krävs kunskaper och insikt.
Hinduer vill alltså inte återfödas, man fruktar återfödelsen. Man ser det som att man är
ensam i samsaras eviga kretslopp. Trösten ligger i att man vet att det kan brytas. Människan
sitter också fast i en falsk syn på livet. Detta liv som vi lever som består av det konkreta och
materiella är bara en illusion (Maya). Maya gör att vi inte ser sanningen, det är en
hinna/slöja som hindrar människan från att se samhörighet med det gudomliga och att
atman är en del av Brahman.
Brahman kan tyckas avlägsen och svår att närma sig. Där kommer alla gudarna och
gudinnorna in. Det finns över 330 miljoner gudar och gudinnor i hinduismen och de
representerar alla de olika egenskaper som Brahman som helhet rymmer. De är olika sidor
av världssjälen. En hindu väljer en del av Brahman som passar bäst för just det tillfälle där
han eller hon befinner sig för tillfället. Det varierar under livets gång. Flera gudar är så
kallade bygudar, lokala gudar och några är sådana som alla känner till. Hinduerna tillber och
vördar gudarna flera gånger varje dag för utan gudarna skulle livet inte fungera.
Gudssyn och Världssyn
Världens och universums förlopp beror enligt hinduisk tro av tre stora gudar och deras
speciella egenskaper; skaparen, upprätthållaren och förstöraren.
Brahma – skapar världen. Tillsammans med sin fru Sarasvati (skapelsekraftens och
kunskapens gudinna) skapar han alla varelser. Få hinduer vänder sig till Brahma eftersom
hans uppgift är att skapa och sedan dra sig undan för att vänta på nästa skapelseprocess.
Vishnu – upprätthåller och försvarar skapelsen. Han dyrkas av många hinduer och är mycket
populär. Hustru Lakshmi är också populär, hon är framgångens och skönhetens gudinna.
Shiva – förstör världen för att en ny och ren värld ska skapas. Vid sidan om Vishnu är Shiva
den störste guden. Shivas hustru har många namn och flera motstridiga egenskaper; Parvati
(ljus och moderlig), Durka och Kali (mörka och kaosskapande).
Alla världar och allt liv går hela tiden från det bättre till det sämre och allt som är fött måste
dö och allt skapat måste förstöras. Så fortsätter detta kretslopp med Brahma som skapar,
Vishnu som upprätthåller och Shiva som förstör.
Tiden från skapelse till förstörelse kallas för Kalpa och tar 4 320 000 000 år. Detta kan vara
svårt att förstå och för att underlätta finns en berättelse. Berättelsen handlar om en kvinna
som var hundrade år går upp på Himalayas högsta topp och där drar hon med sin slöja över
bergstoppen. När berget har nötts ner av slöjans beröring, då har en kalpa gått.
Dyrkan av det gudomliga
Gudstjänsten, Puja, i den hinduiska tron sker individuellt, antingen hemma eller i templet.
Innan man ber renar man sig med vatten och tar av sig skorna. ”AUM. Låt oss meditera över
den strålande solens tillbedjansvärda ljus; må det uppliva vår ande.” Med dessa ord inleds
bönen och puja. AUM är ett heligt mantra som symboliserar Brahman.
Nästan varje hinduiskt hem har ett eget altare där man förvarar en bild eller en staty av
guden som man dyrkar. Man tar hand om detta föremål som att det vore en levande varelse.
Man smörjer med väldoftande oljor och läser ur någon av de heliga texterna. Man sitter
framför guden och tänder rökelser och ljus samt lägger blommor, frukt och sötsaker som
offergåvor till guden. Det är också vanligt att man mediterar en stund under pujan.
För brahminerna (prästerna) är denna ritual extra viktig. De måste följa strikta regler för att
behålla renheten. Kvinnor och människor från låga kast har inte samma regler utan kan be
mer fritt.
I templet är brahminerna som förrättar pujan. De blåser i lurar eller ringer i klockor för att
kalla till gudstjänst. I templet tänder man rökelser och ljus och precis som i hemmet smörjer
man gudabilder med olja. Det är endast prästerna som utför gudstjänsten och besökarna är
endast åskådare, inte deltagare i pujan.
Skrifterna
Hinduism är den religion som har flest skrifter av alla religioner i världen, samtliga är skrivna
på det heliga språket Sanskrit.
Vedaböckerna – fyra samlingar, Rigveda är den viktigaste och består av över 1000 hymner.
De äldsta skriftsamlingarna och började skrivas ca 1500 f.v.t. Detta var i samband med att
arierna kommit till Indien.
Upanishaderna – Dialoger mellan läraren (gurun) och hans elever. Tillkom mellan ca 800-200
f.v.t.
Eposen – Stora diktverk som är mer folkliga och mycket populära. De berättar om gudars och
hjältars bragder. Skrevs mellan 200 f.v.t. och 200 e.v.t.
Ramayana – Berättar om guden Ramas öden och hur han med hjälp av apguden Hanuman
räddar sin blivande fru Sita från en demon. Verket består av 24000 verser.
Mahabarata – Handlar om den stora Bharatastriden. Det är världens längsta diktverk och
innehåller 10000 verser. Det mest kända partiet i verket heter Bhagavadgita (den Höges
sång). Det handlar om hur guden Krishna hjälper hjälten Arjuna att förstå att det är hans
plikt att kriga, oavsett följderna.
Människosyn
Enligt hinduismen består människan av kropp och själ. Kroppen föds, lever och dör medan
själen, Atman, är odödlig och evig. Atman är en gnista Brahman och därför är även
människan helig eftersom hon består av en del av världssjälen. När människans kropp dör,
frigörs själen och hamnar hos en ny kropp och en ny existens är möjlig. Återfödelsen har
direkt samband med Karma. Karma är resultatet av en människas gärningar och avgör vilken
existens atman ska födas till i nästa liv.
Genom karmalagen förklarar man människors olika livsöden. Lever man i fattigdom eller
andra svårigheter eller i lycka och överflöd, beror det på karmalagen. Människans liv är alltså
en konsekvens av hennes egna handlingar och val.
Dharma/kastsystem
Alla människor har plikter. Det är viktigt att man följer sina plikter för att på så sätt skaffa sig
god karma. Dessa plikter kallas Dharma. Vilken din plikt är beror på din livssituation och på
vilken nivå av livsstegen som du är född.
En hindu vet att det inte är någon idé att låta bli sina plikter då detta kommer påverka nästa
liv. Det bästa man kan göra är att acceptera situationen för att i nästa liv klättra på
livsstegen.
Nivåerna på livsstegen är det samma som kastsystemet. Detta system rättfärdigas med
karmalagen. Högst upp finner man de renaste kasten, de som hade mycket god karma i förra
livet. Längst ner är de hinduer som ses som mindre rena och som måste följa sin dharma väl
för att återfödas till en bättre existens nästa liv.
Kastsystemet härstammar från den tid då arierna tog över samhället och överförde sina
tankar om ett gott samhälle. Strukturen ser ut som följande:
Brahminerna – Prästerna
Kshatriya – Krigare, ämbetsmän
Vaisyas – Handelsmän, hantverkare
Sudra – Bönder, tjänare
Daliter – de oberörbara
Kastsystemet idag
I Indien idag är det vad du föds till som avgör vilken kast du tillhör. Det liknar en slags
yrkesindelning. Det finns 3000-6000 jatis (vad man föds till) i Indien. Alla människor tillhör
någon jati, alla är födda till något.
Man kan inte byta kast under sin livstid. Det är också ovanligt att man umgås eller gifter sig
med någon utanför sin kasttillhörighet. Detta kan vara både bra och dåligt. Bra, för att det
ger en social trygghet och dåligt för att det kan leda till diskriminering.
I vardagslivet syns kastsystemet ganska tydligt, tex kan en person som ska äta på allmän
plats vända ryggen åt andra för att hans renhet inte ska förstöras av andras orenhet. I byar
hämtar inte alla vatten ur samma brunnar utan man har speciella brunnar för de mer orena
människorna.
Att tänka på:
Hur ser det svenska klassamhället ut? På vilka grunder sker vår klassindelning? Går det att
dra paralleller till det indiska kastsystemet?
Jämställdhet/moral
Karmalagen som innebär att en människa ska göra goda handlingar för att i nästa liv födas till
en bättre existens tolkar många som något positivt men det finns traditioner och synsätt
som kan få en person att tvivla på godheten även i den hinduiska tron.
Kvinnan inom hinduismen har inte samma rättigheter som en man. Det finns lagar som ger
kvinnor rätt att ärva och rätt till skilsmässa men det räcker inte.
När en kvinna ska gifta sig måste hennes familj betala en hemgift, har man inte råd
att göra det så händer det att man låter kvinnan ”försvinna” eller dö.
De flesta hinduiska bröllop är arrangerade vilket man tror är anledningen till
självmord bland kvinnor är så vanligt i Indien.
Byar styrs ofta av gamla traditioner som säger att kvinnan ska lyda sin man och se
honom som en gud.
Kvinnan beskrivs som mindre värd och i behov av att bli omhändertagen av först sin
far och senare av sin make och söner.
Kvinnan får sämre status om hon inte föder söner.
Detta synsätt lever tyvärr kvar på landsbygden i Indien men positivt är att fler och fler
kvinnor utbildas idag och att det i Indien finns många kvinnorättsorganisationer som kämpar
för kvinnors rätt.
Människosynen som kastsystemet speglar är en källa till funderingar kring hinduisk moral i
modern tid. Kasten är grunden för vilka förutsättningar man får i livet och leder till orättvisor
och kränkningar. Förbättringar har skett men trots att lagen förbjuder diskriminering baserat
på kasttillhörighet så finns det tex fortfarande tempel som inte släpper in lågkastiga,
fastighetsägare hyr inte ut till vem som helst och utbildningar stänger ute lågkastiga.
Detta kan man tycka säger emot ett annat hinduiskt ideal nämligen tanken om att allt är
heligt och att allt levande ska vördas. Denna tanke kallas Ahimsa, principen om icke-våld.
Man vet att dåliga handlingar ger dålig karma så genom att skada andra skadar du även dig
själv. Eftersom allt levande innehåller Brahman så skadar du även Brahman. Många hinduer
följer detta ideal och det är en stor anledning till att så många hinduer är strikta
vegetarianer.
Att tänka på:
Hur kan den hinduiska moralen se i teorin respektive praktiken se så annorlunda ut?
Frälsningsvägar
För att nå frälsning kan en hindu välja tre olika vägar:
Jnana yoga – kunskapens väg. Studier av de heliga skrifterna, meditation och ställa de stora
existentiella frågorna som ”vem är jag?”. Denna väg kräver mycket disciplin och mycket tid.
Vanligast bland präster.
Karma yoga – Gärningarnas. Handlar om pliktuppfyllelse, man försöker utföra sin dharma så
bra som möjligt. Vanligast bland affärsmän, militärer, läkare, vetenskapsmän, domare. DE
följer sin plikt genom att göra karriär.
Bhakti yoga – Gudskärlekens väg. Vanligaste av alla frälsningsvägar. Man visar fullständig
hängivenhet inför Gud, representerad av guden Krishna.
Hinduer i Sverige
I Sverige finns ett tiotal hinduiska organisationer och sju tempel. Dessa tempel kallas Mandir.
Templen är panhinduiska vilket innebär att alla hinduiska traditioner är välkomna, inte bara
en. Det är inte heller endast en plats för puja utan också en social mötesplats.
Det finns många traditioner och riter inom hinduismen, vissa följs även i Sverige, andra
anpassas eller väljs bort. Viktigast är dock pujan. Högtiderna är också svåra att följa om alla
ska firas, därför väljer man att fira de största högtiderna och firar dem i anslutning till helger.
Många hinduer i Sverige firar också jul, inte på samma sätt som svenskar men man ser det
som ett tillfälle att samla familjen.
Att tänka på:
Fundera utifrån vad du har lärt dig om de religiösa tankarna, det indiska samhället och dess
motsägelser kring vilka motsägelser du kan hitta inom din egen kultur och religion.
Buddhism – den gyllene medelvägens religion
Buddhismen har sitt ursprung i Indien och hinduismen. Buddha själv föddes som hindu.
Buddhismen har ca 400 miljoner anhängare och i stora delar av Asien följer människorna
Buddhas lära om den gyllene medelvägen. Den gyllene medelvägen innehåller
ytterligheterna överflöd och självförnekelse, kärlek till allt levande, medlidande för sina
medmänniskor, inre harmoni och strävan efter nirvana.
Precis som i hinduismen så finns inte en enda väg som är rätt, alla följer läran efter sin
förmåga och livssituation. Gemensamt för att buddhister är vördnaden för Buddha, för läran
och för munkarna.
Buddhas liv – buddhismens historia
På 500-talevet f.v.t. uppstod ur hinduismen en ny livsåskådning, buddhismen. Den man som
kallas för Buddha formulerade den buddhistiska läran efter flera års sökande efter
sanningen. När Buddha, som betyder den uppvaknade/upplyste, fann sanningen började han
att sprida sina insikter och genom hans undervisning spreds läran oh buddhismen föddes. De
män som följde Buddha bildade så småningom den första munkförsamlingen och
tillsammans med Buddha vandrade de i över 40 år i norra Indien och undervisande.
När Buddha var 84 år dog han och brändes på bål enligt traditionen. Kvarlevorna delades
upp och placerades i stupor (heliga relikgömmor).
Efter Buddhas död fortsatte lärjungarna att sprida buddhismen, de sammanställde även
skrifter med Buddhas predikningar och såg till att munkförsamlingar grundades på alla nya
platser där buddhismen fick nya anhängare.
Människa eller gud?
Buddha var ingen gud, han skapade inte världen och han hade inga gudomliga anspråk.
Buddha var en människa som genom sin ovanliga intellektuella och moraliska kapacitet
nådde stor insikt om livet och världen att han blev en buddha, en uppvaknad.
I sina predikningar menade Buddha att alla människor kunde bli en buddha. Enligt Buddha
fanns ingen högsta, styrande och evig Gud och därför är det meningslöst att vända sig till en
sådan med böner och offer. Endast människan själv kan skapa sitt liv och sin frälsning.
I de tidiga buddistiska texterna skrev man om Buddha som en vis människa som nådde
insikter. Under tidens gång har detta utvecklats och i dagens buddhism är det många som
tillber honom som om han vore en gud.
Legenden om Buddha
558 f.v.t. föds en pojke i ett furstedöme, han är sin till kung Suddhodana och hans fru Maya.
När pojken ska få sitt namn Siddharta Gautama inbjuds en vis man för att spå pojkens
framtid. Mannen säger att Siddharta kommer bli en stor man, antingen världslig eller andlig.
Kungen vill att sonen ska ta över tronen efter honom och gör allt i sin makt för att det ska bli
så. Resultatet blir att Siddharta hålls skild från omvärlden och spenderar all sin tid innan för
murarna i en trygg och lycklig uppväxt.
När Siddharta blir äldre växer också nyfikenheten för vad som finns utanför murarna. En dag
kommer han ut och får då se en gamling, en sjuk, en död och en munk. Detta får Siddharta
att inse att alla ska bli gamla och dö.
En natt lämnar Siddharta sin fru och sin nyfödde son. Nu börjar hans sökande efter
sanningen. Han slår följe med fem asketer och tillbringar sex år med dem. De tillbringar
dagarna med sträng självdisciplin och svåra yogaövningar. De äter inte mycket heller, till slut
lever Siddharta på endast ett sesamfrö om dagen innan han inser att detta inte kan vara den
rätta vägen att nå frälsning.
Siddharta fortsätter sin vandring och hamnar i byn Bodhgaya, där sätter han sig under ett
bodhiträd och bestämmer sig för att sitta där tills han når fullständig insikt. I två nätter ser
han sina egna tidigare liv och den tredje natten når han till slut den totala insikten. Siddharta
Gautama har blivit Buddha.
Nirvana
Frälsningen inom buddhismen heter nirvana och betyder ”icke negativa känslor” men
översätts ofta som ”utslocknande”. Nirvana innebär slutet på samsara och ingen återfödelse
sker. Det finns dock ingen exakt beskrivning av vad nirvana är, de olika riktningarna har
tolkat detta olika.
De fyra ädla sanningarna
Det som Buddha nådde insikt om rörde främst människans livssituation. Dessa insikter
kallade han för de fyra ädla sanningar och de utgör kärnan i tron och etiken.
De fyra ädla sanningarna är:
Sanningen om att alla liv är lidande
Sanningen om att lidandet beror på livstörsten
Sanningen om att lidandet upphör när livstörsten utplånas
Sanningen om att livstörsten upphör när man följer den åttafaldiga vägen
Buddhismens lära ses ibland som negativ men detta är en missvisande bild. Det handlar
istället om att hela tiden sträva efter så mycket lycka som möjlig för så många människor
som möjligt. Buddha konstaterade att mycket är lidande men det är genom att se livet som
det är som människan kan ta tillvara på det goda och glädjefyllda i livet.
Den åttafaldiga vägen kan sammanfattas som moral, mental disciplin och kunskap. Det är
den gyllene medelvägen. Läran symboliseras ofta av ett hjul med åtta ekrar som
representerar de åtta vägarna. I mitten sitter navet som symboliserar nirvana.
Den buddhistiska etiken har utvecklats utifrån fyra moraliska egenskaper: allkärlek,
medlidande, medglädje och jämnmod. Den har skapats för att förgöra onda egenskaper som
girighet, hat och okunskap. Buddhismens regler är inte utformade som ”Du skall…”. Istället
inleds de med orden ”Jag påtager mig att…”, detta ska visa varje människas egna ansvar för
sina handlingar och deras konsekvenser.
Lekmännens fem regler: inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte använda berusningsmedel, inte
leva sexuellt utsvävande.
Munkar och nunnors tilläggsregler: inte äta efter klockan 12 på dagen, inte ägna sig år nöjen
som dans och teater, inte använda lyxartiklar som smycken och parfym, inte sova i en hög
och bred säng, inte ta emot pengar.
Buddha predikade flera gånger om vikten av ett kärleksfullt sinne. Han förespråkade tex
hinduismens ahimsa.
Både Buddha och Dalai Lama (Tibets ledare) förespråkar kärleksbudskapet. Med det menas
att vi inte ska ägna tid åt de människor som redan lever kärleksfullt, istället ska kärlek och
medlidande riktas mot alla onda människor i världen. Det är deras negativa karma som gör
att ny negativ karma återföds. Kan vi få deras onda handlingar att upphöra så återföds till
slut endast positiv karma och världen blir en kärleksfull plats.
Dock ska man komma ihåg att först börja med sig själv och ställa krav på den egna moralen.
Sen kan man börja ställa krav på andras moral. Buddha och Dalai Lama menar att först när
du förstår dig själv kan du förstå andra.
Theravara och Mahayana
Eter buddhas död tolkades hans lära lite olika och två stora riktningar bildades. Deras största
skillnad är i synen på vilka som kan nå frälsning och hur man ska betrakta Buddha.
Theravada vill bevara Buddhas ursprungliga lära. Inom denna riktning menar man att endast
munkar kan nå frälsning eftersom det krävs så mycket disciplin för att komma dit. Nirvaran,
som är målet, ses som totalt utslocknande och Buddha ses endast som en förebild och inte
som gudomlig. Templet är en plats för meditation.
Mahayana är mer öppen och folklig, man menar att alla människor kan nå frälsning. Nirvana
betraktas som ett paradis och Buddha är den gudomliga frälsaren. Förutom Buddha så tillber
man även Bodhisattvas, människor som egentligen har nått frälsning men som av
medlidande väljer att inte inträda i nirvana utan stannar kvar tills alla har nått frälsning.
Templet är en plats för offer, bön och meditation. I de länder där mahayana är den lära som
man följer har buddhismen även blandats med de ursprungliga lärorna, därför har till
exempel tibetansk buddhism orakel som ser in i framtiden.
Heliga texter
Buddha skrev aldrig ner sin lära själv. Det dröjde till 100-talet f.v.t. innan de ntidigare
muntliga traditionen skrev ner i text. Texterna skrev på Pali, Buddhas eget språk. De äldsta
skriftsamlingarna kallas Tipitaka (de tre korgarna) och innehåller regler för
munkförsamlingen, Buddhas predikningar samt diskussioner.
Världssyn
Liksom hinduismen ser man tillvaron som cirkulär, även inom buddhismen talar man om
samsara. Buddha gav inga svar på hur världen skapades, däremot menade han att världen
existerar på grund av samspelet mellan en mängd beståndsdelar och processer. Dessa
beståndsdelar kallas dharmas och är i ständig rörelse och förvandling. Alla som finns består
av dessa dharmas. Eftersom dharmas är i ständig rörelse och förändring så är världen också
det, det syns ibland annat i de olika årstiderna. När dharmas till slut upphör så är även
världens liv slut. Därefter startar en ny process och nya dharmas sätts i rörelse och en ny
värld kan återuppstå. Som i hinduismen är även buddhismens tidsperioder omöjliga att fatta
för det mänskliga förnuftet.
Buddha menade att världens existens inte var beroende av gudar eller någon skapare som
ska styra och påverka. Världen styrs istället av en evig kosmisk ordning som kallas för
Dharma. Även Buddhas hela lära kallas för dharma.
Världen är dock inte helt utan gudar, den är bara uppdelad i olika sfärer som innehåller olika
varelser; gudar, människor, djur, demoner, andar och helvetesvarelser. Vi människor kan
bara uppleva vår egen och djurens sfär.
Människosyn
Människan har ingen evig själv som hinduismen menar. Människan består av dharmas som
ständigt ändrar form. Enligt Buddha är människan uppbyggd av fem olika dharmas:
1.
2.
3.
4.
5.
Kroppsliga
Känslor
Föreställningar som våra sinnesintryck skapar
Drivkrafter som utlöser våra handlingar, tex vilja
Medvetande
Dessa dharmas är i rörelse hela tiden vilket medför att vi aldrig är på ett och samma sätt. Vi
känner, mår, tycker, tänker och vill olika hela tiden. Kropparna ändrar form från år till år, vi
går från lycka till sorg och ändrar åsikter. Tanken att människan inte har en evig själv kallas
anatta (ickesjäl). Eftersom ingenting är evigt kan vi inte heller ha en själ utan det som gör att
vi känner att vi har ett jag är en illusion. Men eftersom människan ändå upplever sig som ett
”jag” drivs hon av egoism och vill tillfredsställa sina egna behov.
Karma
Buddhister tror på reinkarnation, att samsara gäller även människan och inte bara världen.
Eftersom människan inte har en själ som kan återfödas så är det inte ”jaget” som förs vidare
till nästa existens. Istället är det så att en död ger upphov till en ny födelse. Vilken sorts
varelse som föds är dock helt beroende av den dödes karma. Själviska handlingar ger dålig
karma och osjälviska ger bra karma.
Denna tanke är svår att greppa för en vanlig buddhist så därför är det många som tänker
som hinduerna, att man har en själ som återföds i en ny existens. Det är främst munkar som
helt och håller sätter sig in i Buddhas lära och lever efter den.
Kvinnor
Enligt buddhas lära fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor. DE har samma
förutsättningar att nå Nirvana. Kvinnosynen i Indien vid denna tiden var att kvinnan var
svagare och mindre andlig än mannen men trots denna tradition så tillät Buddha till slut
kvinnorna att bli en del av församlingen, sanghan. Buddha grundade flera nunneordnar och
nunnorna var till en början fullt jämställda med munkarna. Med tiden har dock synen på
nunnorna ändrats och det ser väldigt olika ut i olika länder idag. I vissa länder har man en
stark tradition med nunnor och i andra länder finns de inte alls.
Buddhister i Sverige
I Sverige finns två sorters buddhister, de som har asiatisk bakgrund och har flyttat till Sverige
och svenskar som har konverterat. Det är svårt att säga antalet buddhister i Sverige men det
är ca 15000-20000.
Det finns tempel i Sverige och dessa används främst av de buddister med asiatisk bakgrund
eftersom de har det med sig från sitt hemland där templet är en viktig del av religionen. De
svenskar som har konverterar sätter inte lika stor vikt vid templet utan mer på läran och
studier.
För buddhister i Sverige består religionsutövningen av puja i templet eller hemmet, studier
av Buddhas lära och firandet av högtider. Dock finns en skillnad mellan de asiatiska
buddhisterna och konvertiterna. Konvertiterna omformar tex ceremonier så att det ska
passa ett svenskt sammanhang. Exempel på det är namngivningsceremonier och
konfirmation.
