Samrådsmöte med funktionshindersorganisationer 2015-10-12

advertisement
Mötesanteckningar
2015-10-12
1 (6)
Samrådsmöte med funktionshindersorganisationer 2015-10-12
Närvarande: Lotta Rapacioli, Cecilia Ekstrand, Hanna Sejlitz, Jenny Pettersson,
Peter Nordqvist, Agneta Söder, Andreas Knutsson, Maritha Sedvallson, Annika
Sönnerhed, Anna Gabrielsson och Kaj Nordquist
Frånvarande: Tina Höglund, Alexandra Olsson och Ann Andersson
Representanter från Skolverket:
Paula Hallberg, kvalitetsutvecklingsenheten
Helena Barrett, bitr. enhetschef kvalitetsutvecklingsenheten
Helene Backman, kvalitetsutvecklingsenheten
Maria Weståker, enhetschef på undervisningsstödsenheten
Annette Engström, samordnare på undervisningsstödsenheten
Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på undervisningsstödsenheten
Marie Sedwall-Bergsten, undervisningsråd på förskole- och grundskolenheten
(Samtliga deltagare från Skolverket nås genom fö[email protected]
alternativt fö[email protected])
Samrådsledamöterna inledde med en lunch mellan 12.00 – 13.00
Presentation av deltagarna och dagordning fastställs.
Dagordningen fastställdes. Övriga frågor anmäldes.
Senaste mötesanteckningarna.
Mötesanteckningarna från det myndighetsgemensamma samrådsmötet i juni 2015
lades till handlingarna.
Regeringsuppdrag om nationella skolutvecklingsprogram. Maria Weståker,
enhetschef på undervisningsstödsenheten, Annette Engström, samordnare på
undervisningsstödsenheten.
(Den powerpoint som visades och lästes upp är bifogad per mail)
1
Uppdraget finns att ladda ner på Regeringens webbplats, följ länken nedan:
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/07/uppdrag-till-statensskolverk-om-nationella-skolutvecklingsprogram/
Regeringen har gett i uppdrag till Statens skolverk att ta fram och genomföra
nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor.
Insatserna ska påbörjas under 2015 och ha fokus på grund- och gymnasieskolan
och motsvarande skolformer.
Frågor som ställdes:
 Anser vi att Skolverket har mindre kompetens i frågan som gäller
värdegrund? Skolverket tycker inte det. Däremot har Skolverket svårt att nå
ut med sina satsningar och då inte specifikt inom det området.
 Beträffande likvärdigheten fick vi en fråga om det ingår att se över utbud
för t.ex. hörselelever. För dem finns inte samma urval av gymnasieprogram
att söka till. Det är inte den aspekten som avsetts, men Skolverket tar med
sig frågan.
 Hur tänker Skolverket kring genomförandet, det finns en trötthet ute i
skolorna. Skolverket kräver att insatserna ska ske på arbetstid. Ett problem
är att man då utnyttjar lärarnas planeringstid som uteblir.
Maria frågade vad som saknas när det gäller
kompetensutveckling/stödinsatser för lärare och rektorer som inte SPSM
erbjuder?
 Det finns ingen utbildning för hörsellärare. 80 % av alla hörselelever går i
inkluderade grupper och får då inget stöd på grund av bristande teknik och
att det inte finns lärare med rätt kompetens.
 Det saknas kunskap i frågan kring astma och allergier
 Det saknas kunskap om teckenspråk
 Det saknas kunskap om medicinska funktionsnedsättningar
 Matematiklyft och läslyft för grundsärskolan och träningsklasser
 Ett kommunikationslyft med alternativ kommunikation föreslås. Många
barn har inte fått lära sig någon kommunikation och de behöver få lära sig
fler sätt.
 Det behövs stödmaterial för när elever ska flyttas till träningsklass. Många
flyttas dit utan att man förstår varför och då får de inte lära sig det de har
möjlighet till.
 Dessa grupper är ofta små och får inte alltid det stöd de behöver. Skolor
och kanske även huvudmän skulle behöva samarbeta för att kunna hjälpas
åt. Det skulle kunna vara stöd för nätverk.
Viktigt att tänka på:
 Man påtalade vikten av att tänka på tillgängligheten från början så att man
inte behöver anpassa tekniken i efterhand.











Skolverket bör samarbeta med Boverket och titta på vilka kriterier de har
för att ge bidrag för att rusta upp skollokaler.
Det är viktigt att tänka på elever som har problem med muntliga
framställningar. Man bör ta fram alternativa möjligheter för dem att få visa
vad de kan, elever med talsvårigheter faller mellan stolarna.
Man kan behöva stötta även kamrater till elever med behov av stöd.
Det är viktigt att eleverna inte blir ”bärare” av sin egen information.
Kompetensutvecklingen måste vara långsiktig och det är viktigt att få in
lärosätena, lärarutbildningen är helt vital för att det här ska lyckas.
Det fördes fram att Skolverket måste försöka få fram varför det går dåligt
för elever som är funktionshindrade, för att kunna göra rätt insatser. För
dessa elever är det extra viktigt med snabba insatser i tidig ålder.
Viktigt med bro mellan vård och pedagogik och det måste gälla även
personal på fritidshem.
I uppdraget nämner man elever med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Man får inte glömma någon grupp eller skolform.
Det skulle behövas ett kommunikationslyft för grundsärskolan.
Elever flyttas till träningsklass utan att vi vad det beror på. Det finns inget
stödmaterial om detta, vad man ska tänka på när en elev flyttas från
grundsärskola till träningsklass.
Lärarna ska minska sin administration men administration är ett viktigt
verktyg i arbetet med elever med funktionsnedsättning för att inte eleverna
själva ska bli bärare av sin information. Viktigt att inte ta bort den
administration som handlar om kunskapsutveckling.
Regeringsuppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet.
Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på undervisningsstödsenheten.
(Den powerpoint som visades och lästes upp är bifogad per mail).
Uppdraget finns att ladda ner på Regeringens webbplats, följ länken nedan:
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/09/uppdrag-att-foreslanationella-it-strategier-for-skolvasendet/
Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska
bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential
som it har tillvaratas i hela skolväsendet.
I de tidigare samråden med andra organisationer och myndigheter har följande två
punkter lyfts fram:
 Behov av kompetensutveckling i hur man använder it i ett inkluderande
arbete.
 Infrastrukturproblem. Det är inte självklart att den enskilda
skolan/huvudmannen har tillgång till de verktyg som finns.
Synpunkter från samrådsmedlemmarna:
 Det är viktigt att strategin ska uppväga dålig kunskap om/användning av it i
hemmet. I specialpedagogisk kompetens måste kunskaper om it ingå.
Eleverna är duktiga att hitta olika hjälpmedel som fungerar för dem, glöm
inte fråga eleverna!!

Det skulle vara bra om Skolverket genom strategin skulle kunna stödja
huvudmän i deras upphandlingar. När det gäller t.ex. synnedsättning, är det
oerhört viktigt att det finns med en tillgänglighetsaspekt i upphandlingen av
huvudmannens it.

Tips om att ta del av information från dysleksimässa i Göteborg där olika
it-lösningar tas upp.

Viktigt att se elevernas användning av sina smarta mobiler som en tillgång
samt att hjälpmedel får användas vid redovisning och prov och att det inte
tolkas som fusk.

Vad skulle programmering skulle kunna innebära för undervisningen i
grundsärskolan och för teckenspråk.

När stora kliv tas på många områden kan elevgruppen med
funktionsnedsättningar hamna i kläm. Det finns en risk att det går för fort
för att det ska bli riktigt bra.

Trendspana; hur ser det ut om tio år. Skolan ligger sist, eleverna är själva
paradigmskifteet, där personal ligger i bakvattnet, vem är egentligen lärare.

En lyckad IT-strategi kan lyfta grupper av elever i skolan och få dem att
känna sig tryggare. T.ex. stammande elever hjälps mycket av att ha en
powerpointpresentation som lyfter bort en del av fokuset på eleven och
elevens tal.
Regeringsuppdrag om samverkan för bästa skola – uppdraget Skoldialogen.
Marie Sedwall-Bergsten, undervisningsråd på Förskole och grundskoleenheten.
(Den powerpoint som visades och lästes upp är bifogad per mail)
Uppdraget finns att ladda ner på Regeringens webbplats, följ länken nedan:
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/06/uppdrag-om-samverkanfor-basta-skola/
Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att i dialog med huvudmän
genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom
och mellan skolor. Insatserna ska riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller
hög andel elever som inte fullföljer sina studier, och som har eller bedöms få svåra
förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Skolverket kommer att
erbjuda särskilt anpassade insatser för dessa utvalda huvudmän.
Är specialskolan med när urvalet av skolor görs?
Skolinspektionen tillhandahåller ett underlag av skolor och urvalet är inte beroende
av skolform. De skolor och huvudmän som är med i urvalet är de som
Skolinspektionen nyligen gjort tillsyn av. Skolverket samarbetar med SPSM i
regeringsuppdraget, men myndigheten är samtidigt huvudman med skolor som kan
komma att väljas ut av Skolinspektionen.
Sämst resultat i förhållande till vad?
Det är i förhållande till förväntat resultat.
Är förskolan med i uppdraget?
Nej förskolan och förskoleklassen är inte med i uppdraget.


Hur säkerställer Skolverket att teamen som handleder har utbildning i
behoven i specialskolan och hos elever med funktionsnedsättning i skolan?
Elever med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp och därför
behövs det kompetens.
Kom ihåg att elever med funktionsnedsättning inte är en homogen grupp
Långvarig frånvaro, kommer ni att ha en samverkan med den utredningen?
Skolverket kommer att följa utredningen. Det kommer att handla mycket om hur
man anpassar undervisningen till elevers unika behov och förutsättningar.
Hur säkerställer ni att de skolor som behöver mycket stöd kan skollagen ordentligt?
Vi kommer att märka det när vi ställer frågor till dem. Utprövningsomgången
visade att det fanns en kunskapsbrist på huvudmannanivå om sitt ansvar för skolan
och därför kommer Skolverket att lägga ner mycket tid på att påvisa ansvaret för
huvudmannen.
Lägre nivån olika funktionshindrade grupper, om man går tillbaka och se vilka
grupper som gåtts igenom så att man inte missar grupper som, så man inriktar sig
på de olika funktionshindersgrupperna
SK: skolinspektionen gör tätare besök, risk och väsentlighetsanalys, där kan detta
fångas upp.
Kan man se något mönster? , samma mönster fortfarande som vid analysen.
Finns de huvudmän som funnits med i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar av
skolsituationen för elever med funktionsnedsättning med i urvalet?
Nej, de är inte specifikt utvalda utan urvalet görs av de som nyligen haft tillsyn.
När kan vi få ta del av de första resultaten?
Skolverket redovisar till regeringen i mars 2016. En utvärdering av Skolverket och
av huvudmännen kommer att genomföras.
På elevnivå kan det kanske vara svårt att mäta resultat
Skolverket kommer att göra någon form av effektutvärdering, på elev-,
verksamhets- och huvudmannanivå.

Skolverket uppmärksammades på att det är svårt att få tillgång till tolk om
man vill läsa upp ett betyg. Kompromisser om de lektioner som det finns
tolktimmar till. Ett fall som är anmält till DO och som DO inte valt att gå
vidare med.
Övriga frågor och synpunkter.
Skolhundar/läshundar används i pedagogiskt syfte för elever med dyslexi eller neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Astma och allergiförbundet efterlyser en vägledning för det praktiskta
genomförandet. Just nu finns inga planer från Skolverkets sida att ta fram Allmänna
råd eller vägledning på området.
Bristande tillgänglighet som ny form av diskriminering – hur arbetar Skolverket med detta?
De tre skolmyndigheterna informerar om den förstärkta lagstiftningen genom sina
webbplatser och genom inslag på facebook och twitter. Skolmyndigheterna och
Diskrimineringsombudsmannen, Överklagandenämnden, Barn- och
elevombudsmannen har ett myndighetsövergripande nätverk med fokus på
diskriminering och kränkande behandling som träffas regelbundet. Under dessa
möten följer myndigheterna utvecklingen på området. Skolverkets allmänna råd för
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har kompletterats med ett
insticksblad för att uppmärksamma förstärkningen av diskrimineringslagen vad
gäller bristande tillgänglighet. (Pdf med insticksbladet bifogas
minnesanteckningarna)
Har Skolverket skrivit yttrande på Boverkets förslag till föreskrifter om statsbidrag för att rusta
upp skollokaler?
Skolverket har skickat ett yttrande som främst handlar om statsbidragshanteringen.
Önskemål om att projektet Nyanlända blir en punkt under nästa samrådsmöte.
Paula tar kontakt med projektledaren och ser om datumet för nästa samrådsmöte
fungerar.
Nästa sammanträde: 7 december 2015 kl. 13.00 -16.00 med inledande lunch
12.00-13.00
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards