Equal, Guide för transnationalitet - Svenska ESF

EQUAL Guide för transnationalitet
Dessa faktablad är en serie som utarbetats för att hjälpa utvecklingspartnerskapen och deras
medlemmar att utveckla framgångsrikt transnationellt arbete inom ramen för EQUAL-initiativet.
Guiden är gemensam för hela EU och dess medlemsländer.
EQUAL Guide för transnationalitet
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella Guiden för EQUAL är framtagen av en arbetsgrupp bestående av experter från flera medlemsstater samt
från Europeiska Kommissionen med stöd från en extern expert, Prof. Gareth Huges.
© Europeiska Kommissionen 2001
Kopiering och reproduktion är tillåten under förutsättning att källan anges.
En elektronisk version av denna guide finns tillgänglig på
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
Innehållet i denna guide speglar inte nödvändigtvis åsikter eller ställningstaganden gjorda av Europeiska Kommissionen.
January 2002
2
EQUAL Guide för transnationalitet
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Gemenskapsinitiativet EQUAL
5
Det transnationella perspektivet
10
Medlemsländernas tematiska områden
15
Förberedelser inför transnationellt samarbete
17
Att finna transnationella partner
21
Associerade partner
25
De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal
29
Ekonomisk planering för transnationellt samarbete
33
Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete
37
Verktyg för genomförande av transnationellt samarbete
42
Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal
46
EQUAL - Kontakter
51
January 2002
3
EQUAL Guide för transnationalitet
Innehållsförteckning - Ytterligare förklaringar
och exempler
1
2
3
4
5
6
7
8
9
11
Gemenskapsinitiativet EQUAL
57
Det transnationella perspektivet
59
Medlemsländernas tematiska områden
64
Förberedelser inför transnationellt samarbete
91
Att finna transnationella partner
95
Associerade partner
100
De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal
102
Ekonomisk planering för transnationellt samarbete
105
Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete
106
Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal
107
January 2002
4
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det första i serien.
1
Gemenskapsinitiativet EQUAL
Inledning
Gemenskapsinitiativet Equal kommer att pågå under perioden 2000-2006 och bygger på de lärdomar som dragits
av dess föregångare, programmen Adapt och Employment (1994-99).
Equal syftar särskilt till att främja utbyte över nationsgränserna av goda lösningar som utvecklas, provas och
valideras på lokal och nationell nivå genom nya handlingsstrategier. De strategier som ni föreslår ska ha
anknytning till de prioriterade åtgärdsområden som anges i er medlemsstats nationella handlingsplan för
sysselsättning och syfta till att utveckla nya sätt att genomföra arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska och
socialpolitiska åtgärder samtidigt som nyskapande politik i andra medlemsstater beaktas.
Gemenskapsinitiativet Equal verkar inom den breda ram som den europeiska sysselsättningsstrategin utgör och
syftar till att främja nya metoder för att bekämpa alla former av diskriminering och bristande jämlikhet på
arbetsmarknaden. Dessutom ska Equal ta vederbörlig hänsyn till asylsökandes integrering i samhället och i
yrkeslivet.
Equal-initiativets sex principer
1.
Ett tematiskt tillvägagångssätt
Equal-initiativets tillvägagångssätt är tematiskt. Det baseras på de fyra pelarna i den europeiska
sysselsättningsstrategin samt åtgärder för integration av asylsökande. Inom nio prioriterade tematiska områden
anser ett flertal olika medlemsstater att samarbete över gränserna inom ramen för Equal-initiativet kan förbättra
genomförandet av den egna nationella politiken.
I detta skede har ni och ert partnerskap valt vilka tematiska områden (prioriterade av er medlemsstat) som ni ska
inrikta er på. Närmare information om detta finns i de andra faktabladen i denna serie, särskilt i faktablad nr 3,
“Medlemsstaternas tematiska områden”.
2.
Nyskapande
Equal har utformats för att prova, utveckla och validera nyskapande metoder för att utforma och genomföra
politiska åtgärder på lokal, nationell och europeisk nivå. Equal syftar också till att integrera fungerande lösningar i
politik och praktik och föra över lösningar, metoder och tillvägagångssätt från andra områden för att göra politiken
effektivare. Nyskapande kan innebära något nytt (i det nationella sammanhanget), en ny kombination av
befintliga inslag, eller en betydande förändring av de metoder och medel som används.
Nyskapande kan ske på flera olika sätt. Nyskapandet kan exempelvis vara



processorienterat, där ditt partnerskap inriktas på att prova och utveckla nya metoder, verktyg eller
tillvägagångssätt,
målorienterat, då ditt partnerskap arbetar för att formulera nya mål, utveckla ny kompetens eller
skapa sysselsättning på nya områden, eller
strukturorienterat då ditt partnerskap strävar efter att bidra till systemutveckling i arbetslivet och på
arbetsmarknaden samt anpassning av institutionella strukturer.
January 2002
5
EQUAL Guide för transnationalitet
3.
Arbete i partnerskap
Equal syftar till att omsätta den europeiska sysselsättningsstrategin i åtgärder på lokal och regional nivå (t.ex. i
städer och på landsbygden) samt i särskilda problemområden som täcker flera regioner. Equal kommer att
medfinansiera verksamheter som genomförs genom strategiska partnerskap. Dessa partnerskap ska verka inom
tematiska områden och kallas för utvecklingspartnerskap (UP).
Utvecklingspartnerskapen




4.
skall redan i ett tidigt skede av utformningen och utvecklingen av strategin sammanföra alla berörda
aktörer så att dessa kan utarbeta ett integrerat sätt att ta sig an problemen. Partnerna ska arbeta
tillsammans för att kartlägga orsakerna till problemen och ska med förenade ansträngningar och resurser
försöka finna nyskapande lösningar på gemensamma problem,
skall basera sitt arbete på en konsekvent strategi med en gemensam syn på diskrimineringen och
utestängningen och dess orsaker, de hinder som ska undanröjas, gemensamma visioner och mål, vad
varje partner ska bidra med och vilka metoder som ska användas för att övervaka och utvärdera de
verksamheter som genomförs,
skall vara så breda som möjligt så att samtliga relevanta aktörer kan vara med, såväl stora som små,
t.ex. offentliga myndigheter, offentliga arbetsförmedlingar, icke-statliga organisationer, näringslivet
(särskilt små och medelstora företag) och arbetsmarknadens parter. Lokala och regionala myndigheter
bör ingå för att säkerställa att de verksamheter som planeras är i linje med det aktuella områdets
utvecklingsbehov.
kan vara av två olika typer. Partnerskap som sammanför aktörer inom ett visst geografiskt område kallas
geografiska partnerskap och tar itu med problem på lokal nivå (t.ex. i en stad eller en
landsbygdskommun). De sektoriella partnerskapen inriktas däremot på ett särskilt tematiskt
åtgärdsområde, en viss näringsgren eller på att angripa orsakerna till en viss typ av diskriminering eller
utestängning som påverkar flera grupper i samhället, oavsett vilket geografiskt område som berörs.
Delaktighet
Delaktighet ska vara en central princip vid utformningen av utvecklingspartnerskapen. Delaktighet innebär att


5.
samtliga aktörer inom utvecklingspartnerskapet och alla de som deltar i partnerskapets verksamheter ges
möjlighet att bidra till kompetensutveckling, medverka i gemensamt lärande och delta i beslutsfattandet,
utvecklingspartnerskapen ska främja en mobilisering av gemensamma resurser och utveckling av
färdigheter som gör det möjligt för människor att aktivt skapa sin egen framtid samt ska sörja för att
samtliga aktörer medverkar från första början och samarbetar för att utforma partnerskapets strategi. På
så sätt kan man garantera öppenhet och insyn i utvecklingspartnerskapens arbete.
Mainstreaming eller integrering av resultat
Equal-initiativet syftar till att påverka och förändra lokal, nationell och europeisk sysselsättningspolitik genom
spridning av nyskapande lösningar och integrering av dessa lösningar i all politik och praktik (mainstreaming).
Denna process innefattar att kartlägga erfarenheter och lyfta fram de nyskapande inslag och tillvägagångssätt
som gett resultat, men också att sprida, validera och överföra dessa tillvägagångssätt. Mainstreaming innebär
också att fastställa i vilket skede överföringen bör göras och på vilket sätt andra aktörer tar hänsyn till de resultat,
metoder och viktiga inslag som utarbetats av ett eller flera utvecklingspartnerskap. För att maximal effekt ska
uppnås ska medlemsstaterna inrätta effektiva mekanismer för att bedöma och jämföra utvecklingspartnerskapens
resultat och för att sprida goda lösningar på alla nivåer inom Europeiska unionens medlemsstater. För att detta
ska bli möjligt måste utvecklingspartnerskapen utforma sina handlingsprogram med såväl horisontell som vertikal
mainstreaming i åtanke.
Horisontell spridning och mainstreaming (integrering) av goda lösningar innebär att nyckelaktörer och
projektledare som arbetar med gemensamma eller liknande problem delar med sig av sina erfarenheter, även till
andra organisationer som arbetar inom relevanta områden på regional, nationell och europeisk nivå.
Vertikal spridning och mainstreaming (integrering) av goda lösningar sker genom arbete i nätverk mellan
beslutsfattare och de som arbetar på fältet som tillsammans kan påverka den regionala, nationella eller
January 2002
6
EQUAL Guide för transnationalitet
europeiska sysselsättningspolitiken i teorin och i praktiken, på institutionell, politisk, lagstiftande eller administrativ
nivå.
Spridning bygger på multiplikatoreffekten och innebär att man sprider de rön och upptäckter och den utveckling
som har gjorts till andra organisationer och institutioner. Spridning innefattar också att förbättra andra aktörers
kunskaper om resultat och erfarenheter så att andra kan dra nytta av resultaten av er verksamhet. Mainstreaming
går ett steg längre och avser den process varigenom ett utvecklingspartnerskaps resultat integreras i all politik
och alla åtgärder.
6.
Transnationellt samarbete
I Equal-initiativet spelar transnationellt samarbete en nyckelroll för att stimulera överföring av kunskaper och
goda lösningar mellan olika partnerskap och medlemsstater. Resultat av de nyskapande åtgärder som
utvecklingspartnerskapen genomför på nationell nivå kan genom detta samarbete spridas över nationsgränserna
och ge ett betydande mervärde för utveckling av politik på nationell och europeisk nivå. Därför har Equalinitiativet utformats så att det inriktas på och stödjer effektivt transnationellt samarbete och partnerskap.
Equal kommer att medfinansiera utvecklingspartnerskapens verksamhet inom följande tre åtgärder/faser:
Åtgärd/fas 1 I denna första fas förankras utvecklingspartnerskapets nationella och transnationella handlingsplan
genom att effektiva utvecklingspartnerskap inrättas och genom att transnationellt samarbete som
ger faktiskt mervärde säkerställs. När denna åtgärd avslutas (efter cirka 6 månader) bör ert
utvecklingspartnerskap kunna lägga fram en gemensam strategi i form av ett avtal om
utvecklingspartnerskap samt ha utarbetat ett transnationellt samarbetsavtal med minst en
partner från en annan medlemsstat med vilken samarbete över nationsgränserna ska bedrivas.
Åtgärd/fas 2 Denna fas innefattar genomförande av er gemensamma (nationella och transnationella) arbetsplan
under en period på två till tre år.
Åtgärd/fas 3 I denna fas är inriktningen tematisk uppbyggnad av nätverk, spridning av goda lösningar och
påverkan på nationell politik. Det kommer att vara obligatoriskt för samtliga utvecklingspartnerskap
att delta i denna åtgärd som läggs upp av medlemsstatens förvaltningsmyndighet. Europeiska
kommissionen kommer att sörja för den transnationella aspekten i nationella nätverk och strukturer
för mainstreaming.
Det transnationella samarbetet inom ramen för Equal kommer sålunda att ske på följande tre nivåer:



Mellan olika utvecklingspartnerskap
Genom det transnationella samarbetet kommer utvecklingspartnerskap från flera medlemsstater att knytas
samman. För att uppnå resultat måste man i detta samarbete över nationsgränserna ha en gemensam syn
på hur man ska ta itu med specifika problem, utveckla liknande eller kompletterande strategier,
tillvägagångssätt och mål och enas om prioriterade områden för gemensamma åtgärder.
Mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap
Utvecklingspartnerskapen ska utnyttja tematiska nätverk på såväl nationell som europeisk nivå för att
validera, sprida och generalisera sina erfarenheter och resultat. Europeiska kommissionen kommer att
samordna arbetsplattformar för samarbetet på denna nivå i syfte att möjliggöra
 tematiska översikter över de strategiska tillvägagångssätten och de resultat som uppnåtts,
 identifiering av goda lösningar som ska avspeglas i arbetet med de nationella handlingsplanerna för
sysselsättning och samhällsintegrering,
 spridning av goda lösningar till unionstäckande diskussionsfora.
Mellan ansvariga nationella myndigheter och nyckelaktörer i hela EU
Inom ramen för programmen för gemenskapsinitiativ har de ansvariga övervakningskommittéerna åtagit sig
att bedriva ett nära samarbete och lära av varandra. Detta kommer att ske inom ramen för arbetsgrupper och
möten som samordnas av Europeiska kommissionen och genom direkt samarbete mellan medlemsstaterna.
I de sistnämnda verksamheterna kommer också andra viktiga aktörer på nationell nivå att inbjudas att delta.
January 2002
7
EQUAL Guide för transnationalitet
Hur Equal skiljer sig från de tidigare gemenskapsinitiativen Adapt och Employment
Inom ramen för Equal-initiativet införs mekanismer som har utformats särskilt för att göra det transnationella
samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen mer effektivt och öka det mervärde i form av politisk påverkan som
det förväntas leda till. I detta avseende skiljer sig Equal från Adapt och Employment. Inom Adapt och
Employment inledde vissa projekt samarbete över nationsgränserna endast därför att detta var ett villkor för att
erhålla finansiering. Eftersom projektledarna inte fick någon vägledning hade många av dem i början bristfälliga
kunskaper om vad samarbetet innebar. De hade därför ofta begränsade förväntningar och inskränkte sina
transnationella verksamheter till utbyte av information och erfarenheter. I praktiken har utvärderingar av initiativen
Adapt och Employment visat att det transnationella inslaget värderades högt och gav många fördelar, även en
viss påverkan på nationell och europeisk politik.
Det transnationella perspektivet kommer därför att få en ännu mer framträdande plats i Equal. Till skillnad från
Adapt och Employment kommer det inte längre att vara tillräckligt att transnationella partner inriktar sig på
liknande problem eller har samma allmänna mål. Det samarbete över nationsgränserna som ska bedrivas inom
Equal bör helst vara baserat på ett tema, där varje utvecklingspartnerskap inriktar sig på ett av de teman som
anges i det egna landets Equal-program. Ert utvecklingspartnerskaps transnationella partner bör därför helst
arbeta med samma tema och bidra till de gemensamma resultat som utvecklas inom detta tematiska område. För
att öka förutsättningarna för givande samarbete får deltagare i Equal mer tid och resurser att bygga upp ett
sådant transnationellt partnerskap innan de enas om en gemensam handlingsplan och verksamheter. Samtidigt
blir förstås förväntningarna på goda resultat också större. Observera att olika teman pga nationella olikheter kan
innehålla mycket snarlik verksamhet. Likväl kan många verksamheter i utvecklingspartnerkapet innehålla många
tematiska ansatser även om partenerskapet valt att jobba huvudsakligen i ett tema.
På vilket sätt skiljer sig det transnationella perspektivet i Equal från andra
gemenskapsprogram?

Till skillnad från Equal, där ett gemensamt nationellt och transnationellt tillvägagångssätt krävs för att
genomföra handlingsprogrammen, krävs inte (eller tillåts som regel inte) något transnationellt inslag i
strukturfondernas allmänna program inom ramen för ERUF och ESF.
January 2002
8
EQUAL Guide för transnationalitet





Till skillnad från Equal, där val av transnationella partner är relativt öppet, är det transnationella samarbetet
inom initiativet Interreg begränsat till gränsregionala åtgärder.
Till skillnad från Equal, avser det Femte ramprogrammet forskning och teknisk utveckling som uteslutande
sker genom samarbete över nationsgränserna.
Till skillnad från Equal, måste projekt inom Leonardo-programmet från början utformas som
gränsöverskridande projekt där ett förslagsställande organ som är avtalspart ansvarar för att leda
verksamheterna. Förslagsställaren kan vara från vilket medlemsland som helst, vilket också är orsaken till att
medlen inte övergår till medlemsstaterna. Det förklarar också varför en betydande grad av integration bland
partnerna krävdes från början.
Till skillnad från de flesta andra gemenskapsprogram som kräver samarbete mellan enskilda projekt, kommer
Equal att stimulera och främja transnationellt samarbete mellan utvecklingspartnerskap som sker mellan flera
aktörer och på flera nivåer.
Till skillnad från många andra gemenskapsprogram tillåter Equal samarbete med partnerskap som
finansieras inom ramen för Phare, Tacis eller Meda.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
9
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det andra i serien.
2
Det transnationella perspektivet
Bakgrund
Att bygga ett enat Europa och finna gemensamma europeiska lösningar till gemensamma europeiska
problem innebär att samarbeta med människor, organisationer och institutioner i andra medlemsstater, att
lära av varandra och tillsammans utveckla nya verksamheter, metoder och system. Därför är det
transnationella perspektivet ett så viktigt inslag i Equal-initiativet.
Det är inte någon lätt uppgift att få till stånd ett riktigt effektivt och produktivt samarbete över nationsgränser.
Det kräver tid och ansträngningar, engagemang, resurser, förtroende och goodwill samt att man är öppen för
att lära från andra och att man vet vad man vill uppnå. Men trots de hinder, svårigheter och utmaningar som
kantar vägen ger de slutliga resultaten lön för mödan. Vid utformningen av Equal-initiativet har man tagit
hänsyn till dessa problem och särskilda mekanismer och instrument har införlivats för att hjälpa projektledare
och deltagare i Equal att övervinna dessa svårigheter.
Equal har utformats för att skapa mervärde genom transnationellt samarbete på flera olika nivåer, i
förvissningen om att vi alla har något att lära av varandra.
UP1
Utbyte av erfarenheter och sakkunskaper samt gemensam
utveckling och arbete inom utvecklingspartnerskap (UP)
kan ske på flera olika nivåer och mellan olika typer av
aktörer. Det kan ske inom en formaliserad struktur inom
ramen för en fastställd handlingsplan eller genom
informella arrangemang, samt mellan organisationer
eller enskilda personer som har olika uppgifter i de
medverkande utvecklingspartnerskapen. De olika
aktörerna kommer att delta i det transnationella
samarbetet på olika sätt och i varierande utsträckning,
där var och en bidrar till och drar nytta av erfarenheten.
Lokalpolitiker
UP
samordnare
Några möjliga band
I ett enkelt (2-vägs)
transnationellt
partnerskap
UP2
Lokalpolitiker
UP
samordnare
Utbildn.
organ
Utbildn.
organ
Deltagare
Arbetsmarkn
parter
Deltagare
Arbetsmarkn
parter
Om ni redan har deltagit i transnationellt samarbete så vet ni att det inte är något som man kan “ta för givet”
bara för att ett samarbetsavtal har undertecknats. För att det transnationella samarbetet ska fungera väl
krävs noggrann planering, god organisation och effektivt arbete.
Gemenskapsinitiativet Equal syftar till att främja transnationellt utbyte av goda lösningar som har
utvecklats och provats på lokal eller nationell nivå genom nyskapande strategier. Det transnationella
samarbetet inom ramen för Equal är dock inte ett mål i sig, utan är ett medel för att uppnå följande:


Samla bättre kunskaper om olika typer av diskriminering, bristande jämlikhet och utslagning från
arbetsmarknaden och i arbetslivet,
Utforma och förbättra strategier och åtgärder med hjälp av erfarenheter som gjorts i andra
medlemsstater (på nationell nivå eller inom utvecklingspartnerskap).
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet



Följa med aktuell utveckling inom relevant politik och praxis.
Ge det arbete som utvecklingspartnerskapen bedriver trovärdighet
beslutsfattares ögon.
Stärka arbetet med validering, spridning av resultat och mainstreaming.
i
opinionsbildares
Transnationellt samarbete kan inriktas på olika verksamheter beroende på vilka mål och vilket innehåll
samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen, nyckelpartner, projektsamordnare eller deltagare i enskilda
verksamheter har. Man brukar säga att det finns följande fem modeller och nivåer för transnationellt
samarbete: :
1. Utbyte av information och erfarenheter:
Få kännedom om varandras idéer, strategier och
verksamhet.
2. Parallell utveckling av nyskapande
tillvägagångssätt:
Experimentering under skilda förhållanden.
3. Import, export eller införande av nya
tillvägagångssätt.
Anpassning till den egna situationenen av
tillvägagångssätt som provats på annat håll.
4. Gemensam produkt- eller
systemutveckling.
Ett gemensamt mål som alla arbetar mot med en
tydlig arbetsfördelning.
5. Organiserat lärande :
Utbyte av praktikanter, lärare, nyckelaktörer och
andra under kortare eller längre tid.
Källa:
Eftersom samarbete över gränserna är en dynamisk process utesluter inte en av dessa modeller någon av de
andra. Ett transnationellt partnerskap kan byta samarbetsmodell under arbetets gång allteftersom samarbetet
utvecklas och mognar. Olika aktörer inom ett och samma utvecklingspartnerskap kan därtill inleda samarbete
över nationsgränserna som tar sig skilda uttryck (dvs. baseras på olika modeller). Lokalpolitiker kan
exempelvis inleda ett transnationellt samarbete enligt modell 1, medan utvecklingspartnerskapets
samordnare och andra aktörer kan upprätta samarbete med transnationella partner enligt modell 4.
Det är viktigt att komma ihåg att Equal-initiativet har stora förväntningar på resultaten av det transnationella
samarbetet. ni och ert partnerskap bör därför föresätta er att uppnå betydligt mer än enbart utbyte av
information och erfarenheter med partner i andra medlemsstater (modellerna 1 och 2 ovan). För att
samarbetet ska ge ett verkligt mervärde måste ni tänka på följande:






Var tydliga om det/de problem som ni planerar lösa och om olika möjliga lösningar.
Ange några ambitiösa (men inte orealistiska) mål som lättare kan uppnås genomtransnationellt
samarbete, och som kan bli gemensamma mål för ert utvecklingspartnerskap och er/era transnationella
partner.
Tänk igenom vilka olika metoder och instrument som skulle kunna användas eller utvecklas inom
ert transnationellt partnerskap för att nå målen.
Sök transnationella partner som kan tillföra partnerskapet ytterligare (kompletterande) kompetens
och därigenom förbättra korsbefruktning av idéer och erfarenheter, främja nyskapande och förbättra
utsikterna till framgångsrika resultat.
Överväg hur ni skulle kunna arbeta med partner i andra länder (t.ex. hur intensivt, vilka
samarbetsformer etc.) för att uppnå goda resultat.
Beakta att nyskapande också innebär risktagande (eftersom nya idéer alltid för med sig en viss risk
för misslyckande).
Det transnationella tillvägagångssättets fördelar och mervärde för olika aktörer
Innan ni sätter i gång kan det vara bra att sammanställa en lista över det transnationella samarbetets fördelar
och nackdelar för just ert arbete. Den kan utgöra utgångspunkt för diskussioner med kollegor både inom den
egna organisationen och i utvecklingspartnerskapet men framför allt med dem som kan komma att delta i de
transnationella verksamheterna.
January 2002
11
och
EQUAL Guide för transnationalitet
Medverkan i ett transnationellt partnerskap kan ge många fördelar både för de deltagande institutionerna och
enskilda individerna. Några av dessa fördelar räknas upp nedan och de kan kanske vara till hjälp för att
kartlägga vilken nytta arbete över nationsgränser kan ha för er organisation, liksom för andra viktiga aktörer
och deltagare i det partnerskap ni ingår i, så att ni kan utarbeta ett hållbart förslag till ert eget
utvecklingspartnerskap.
Fördelar för institutioner
Strategiska och långsiktiga fördelar, genom att transnationellt arbete används för att hjälpa ert
utvecklingspartnerskap och dess nyckelpartner att nå uppsatta mål och syften:






Samarbetet ger tillträde till och möjlighet att delta i europeiska nätverk och sammanslutningar
och bygga upp kontakter i andra medlemsstater, vilket öppnar möjligheter för framtida samarbete.
Samarbetet tillför en europeisk dimension till bidrag från alla viktiga aktörer i ett
utvecklingspartnerskap genom att det transnationella perspektivet ingår som ett naturligt inslag i
det löpande arbetet.
Samarbetet bidrar till att hålla samtliga deltagande parter underrättade om den senaste
utvecklingen i ett vidare sammanhang och ger möjligheter att jämföra olika tillvägagångssätt när
det gäller arbetsmarknads-/arbetslivspolitik och praxis i andra medlemsstater.
Samarbetet höjer profilen på er egen organisation, ert utvecklingspartnerskap och dess
viktigaste partner på europeisk nivå, vilket är en viktig tillgång i en miljö med hårdnande
konkurrens.
Samarbetet ger er egen organisation och ert utvecklingspartnerskap status och trovärdighet i
beslutsfattares och transnationella partners ögon.
Samarbetet ökar er egen organisations, samt andra viktiga partners, förståelse av relevant
politisk utveckling.
Praktiska och kortsiktiga fördelar, som hjälper er att undvika att återuppfinna hjulet:





Ni får tillträde till nya idéer genom att lära från andra och kan dela med er av och diskutera
era egna idéer och utveckling med era transnationella partner.
Ni kan bredda och förbättra befintliga kurser, material, metoder eller utveckla nya produkter.
Ni kan finna nya affärspartner, politiska meningsfränder, eller tekniska medarbetare.
Ni får möjlighet att utveckla ny färdighet och kompetens, särskilt när det gäller
tillhandahållande av tjänster.
Ni förbättrar era kunskaper, genom experimentering inom områden av gemensamt intresse.
Fördelar för enskilda deltagare
För enskilda deltagare i utvecklingspartnerskap (samordnare, företrädare för viktiga partner, människor
med samordningsuppgifter, deltagare i utvecklingspartnerskapets verksamheter mfl.) kan medverkan i
transnationell verksamhet bidra exempelvis till följande:

Att få tillgång till nya kunskap och nya erfarenheter, inklusive att utveckla ett vidare
europeiskt perspektiv och få möjlighet att lära sig mer om andra länder.

Att bygga upp kunskaper om, utveckla kontakter med och skapa tillträde till marknadens
nätverk.

Att förbättra arbetsmetoder och yrkeskunskaper inklusive att utveckla språkkunskaper och
kommunikationsfärdigheter.

Att öka medvetenheten om starka och svaga sidor hos nationella arbetsmarknads- och
utbildningssystem i allmänhet och hos den egna organisationen eller institutionen i synnerhet.

Att, som ett resultat av deltagande i samarbete med andra länder, kunna se sin egen
situation med nya ögon.

Att bidra till ökat självförtroende och självaktning.
January 2002
12
EQUAL Guide för transnationalitet
Det transnationella samarbetets begränsningar och utmaningar
Ett ytterst viktigt mål med Equal-initiativet är att generera praktiska och användbara resultat och i synnerhet
att påverka utveckling av relevant politik. I detta sammanhang förväntas det transnationella samarbetet spela
en avgörande roll. Det finns dock gränser för vad som kan uppnås i ett samarbete över nationsgränser. Men
det finns också utmaningar i arbetet för att nå eftersträvade mål. Det är viktigt att ni redan från början har klart
för er vilka dessa begränsningar och utmaningar är så att ni sätter upp realistiska mål. Överambitiösa
utvecklingspartnerskap som misslyckas med att nå sina mål bidrar inte med någonting. Å andra sidan kan
realistiska program där man lyckas genomföra det som man har föresatt sig bidra med en hel del, särskilt när
dessa resultat läggs samman.
Vissa av de svårigheter och utmaningar som uppstår inom transnationellt samarbete räknas upp nedan. I
synnerhet partnerskapens projektledare och förvaltare bör i planeringsskedet grundligt överväga och bedöma
dessa faktorer så att deras inverkan i ett senare skede kan minskas.
Utmaningar
Att bygga upp ett transnationellt partnerskap kommer att









kräva både tid och engagemang,
kräva betydande insatser för att finna de lämpligaste transnationella partnerna,
inbegripa ingående förhandlingar med potentiella partner om ett gemensamt transnationellt
arbetsprogram, vilket kräver flexibilitet och kompromissvilja,
ta betydande finansiella och personella resurser i anspråk,
kräva ett visst risktagande, om ni ska kunna vara kreativa och uppnå nyskapande resultat,
skapa nya typer av arbetsuppgifter och ge er personal nya och annorlunda problem,
kräva inlärning av nya färdigheter och att kulturella, språkliga och kontextuella skillnader
överbryggs,
inbegripa risken att era transnationella partner är mindre engagerade än ni själva eller till och
med hoppar av samarbetet helt efter att det har inletts, samt
kräva kontinuerlig övervakning och fortlöpande utvärdering.
Förutom det transnationella perspektivet, är nyskapande en av de grundläggande principerna i Equalinitiativet (se faktablad 1 i denna serie: “Gemenskapsinitiativet Equal”.). Med nyskapande avses givetvis att
göra något nytt, eller att göra något på ett annorlunda sätt. Det kan emellertid också innebära att införa idéer
som har provats på annat håll i ett nytt sammanhang. I samtliga fall innebär nyskapande ett visst mått av
osäkerhet. I detta avseende är Equal-initiativet avsett att fungera som ett försökslaboratorium för att prova
nya metoder, processer, produkter och system. Mot denna bakgrund innebär det en utmaning att sätta upp
realistiska och uppnåeliga mål när ett utvecklingspartnerskaps strategi och verksamhet utformas.
Partnerskapsförslag och särskilt det transnationella inslaget i dem, måste utformas och planeras mycket
noga. I Equal-initiativets åtgärd/fas 1 ges därför möjlighet till en period på (högst) 6 månader för att se till att
dessa frågor behandlas. De exakta arrangemangen varierar från medlemsstat.till medlemsstat. Ni bör därför


Höra er för om de exakta kraven och tidtabellen hos er egen förvaltningsmyndighet.
Beakta att i de flesta medlemsstaterna ska tillräcklig tid av de 6 månaderna i åtgärd 1 avsättas för
att förvaltningsmyndigheten ska kunna genomföra utvärderingen.
Detta innebär att även om Fas 1 formellt löper ut i maj 2002, kan er förvaltningsmyndighet kräva att ni lämnar
in ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert transnationella samarbetsavtal några månader tidigare.
Det finns också andra faktorer som sätter gränser för vad som kan uppnås genom transnationella partnerskap
och transnationellt samarbete.
January 2002
13
EQUAL Guide för transnationalitet

Val av tematiskt område inom vilket ert partnerskap avser arbeta begränsar i viss mån
omfattningen av det transnationella samarbete som ni ska försöka utveckla, eftersom mindre
medlemsstater tenderat att välja endast ett tema i var och en av de fyra pelarna inom den europeiska
sysselsättningsstrategin (se faktablad 3 i denna serie “Medlemsstaternas tematiska områden”)

Tillgång till personella och finansiella resurser, realistiskt bedömda, kommer också att i viss mån
begränsa omfattningen av det transnationella samarbete som ni kan hoppas uppnå.
.

Tillgång på tid och den övergripande tidsramen för slutförandet av uppgifterna, sätter ytterligare
gränser för vad ni kan förvänta er uppnå inom ramen för ett transnationellt partnerskap.

Kultur-, miljö- och språkskillnader tar också tid och insatser i anspråk för att överbryggas och detta
måste man räkna med när man fastställer målen för ett transnationellt partnerskap.

Som redan nämnts ovan kräver nyskapande och kreativitet ett visst mått av risktagande. Dessa
risker måste bedömas noga och hanteras varsamt så att man finner rätt jämvikt mellan behovet av
nyskapande och kravet på framgångsrika resultat.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
14
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det tredje i serien.
3
Medlemsländernas tematiska områden
Den europeiska sysselsättningsstrategi som lades fram vid toppmötet i Luxemburg 1997 ger en ram för det
praktiska genomförandet av en europeisk strategi för arbetsmarknad och arbetsliv. Varje år fastställs breda
prioriteringar för sysselsättningsstrategin i form av europeiska sysselsättningsriktlinjer som baseras på
nedanstående fyra pelare:

Anställbarhet

Företagaranda

Förändringsförmåga
 Jämställdhet
Riktlinjerna införlivas därefter i nationella handlingsplaner för sysselsättning där varje land anger vilka åtgärder de
avser vidta under det aktuella året för att skapa fler arbetstillfällen och höja arbetets kvalitativa innehåll.
Gemenskapsinitiativet Equal verkar inom de tematiska områden som fastställts inom ramen för den europeiska
sysselsättningsstrategins fyra pelare och tar dessutom vederbörlig hänsyn till asylsökandes integrering i
samhället och i arbetslivet. Inom nio prioriterade områden anser olika medlemsstater att samarbete med andra
medlemsstater inom Equal-initiativet skulle kunna hjälpa dem att förbättra genomförandet av sin egen nationella
politik.
Dessa nio tematiska områden är följande:
Anställbarhet
a)
Underlätta inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden för dem som har svårt att
integreras eller återintegreras på en arbetsmarknad som måste vara öppen för alla.
b)
Bekämpa rasism och främlingsfientlighet i samband med arbetsmarknaden.
Företagaranda
c)
d)
Ge alla möjlighet att starta en affärsverksamhet genom att tillhandahålla de verktyg som
är nödvändiga för att starta en rörelse samt identifiera och utnyttja nya
sysselsättningsskapande möjligheter i städer och på landsbygden.
Bygga ut den sociala ekonomin (den tredje sektorn) särskilt vad gäller samhällstjänster,
med särskild fokusering på att höja arbetets kvalitativa innehåll.
Förändringsförmåga
e)
Främja livslångt lärande och utveckla rutiner som motverkar utanförskap på arbetsplatsen
för att därmed uppmuntra rekrytering och kvarhållande av personer som utsätts för
diskriminering och ojämlik behandling i samband med arbetsmarknaden.
f)
Ge stöd till företag och anställda för att de skall kunna anpassa sig till ekonomiska
strukturförändringar och använda sig av informationsteknik och annan ny teknik.
Jämställdhet
g)
Förena yrkeslivet med familjelivet och underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för
kvinnor och män som lämnat den, genom att utveckla mer flexibla och effektiva former av
arbetsorganisation och stödtjänster.
h)
Minska könsskillnader och ge stöd till desegreringen av arbetsmarknaden.
January 2002
15
EQUAL Guide för transnationalitet
Asylsökande
AS
Asylsökande som har rätt att söka sig in på arbetsmarknaden ska få hjälp med detta och
de som inväntar repatriering ska få hjälp med allmän utbildning och yrkesutbildning som
de kan ha användning för i sitt hemland.
Varje medlemsstat har valt sina egna prioriterade teman och i vissa fall har de valt alla nio.
Nedan återfinns en översikt över de ämnen som valts. Fullständiga uppgifter lämnas i
efterföljande tabell.
Anställbarhet
Företagaranda Anpassnings-
Lika
H
AS
TA
Totalt
stöd från
ESF
milj euro
ESF
12 %
7%
2%
4%
10%
2%
4%
7%
2%
5%
3%
13%
6%
1%
2%
5%
5%
5%
5%
8%
8%
7%
6%
6%
6%
8%
5%
5%
5%
7%
3%
6%
5%
8%
102.0
41.6
32.5
29.9
72.3
320.0
514.5
104.1
33.9
394.4
4.4
208.4
113.8
515.4
86.2
387.9
11.7
möjlig
heter
Asylsökande
förmåga
TEMA
Österrike
Belgien/fr
Belgien/nl
Danmark
Finland
Frankrike
Tyskland
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Portugal
Spanien
Sverige
UK Storbrit.
UK Nordirl.
A
B
40%
35%
28%
33%
28%
19%
37%
24%
45%
27%
50%
30%
25%
29%
33%
30%
60%
7%
3%
7%
9%
5%
8%
C
20%
7%
9%
5%
15%
10%
3%
2%
3%
5%
10%
D
E
9%
21%
27%
29%
15%
7%
19%
10%
8%
10%
25%
11%
15%
15%
14%
10%
F
11%
7%
20%
12%
10%
10%
27%
4%
5%
13%
3%
10%
33%
13%
G
28%
9%
10%
15%
10%
15%
5%
3%
12 %
8%
25%
15%
32%
16%
8%
13%
7%
33%
9%
5%
7%
10%
13%
5%
8%
18%
9%
5%
32%
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
16
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det fjärde i serien.
4
Förberedelser inför
transnationellt samarbete
Inledning
Equal-initiativet bygger på lärdomarna från programmen Employment och Adapt och lägger särskild vikt vid att
skapa mervärde genom transnationellt samarbete. Det är viktigt att komma ihåg att samarbetet över
nationsgränserna ska leda till ett utbyte av kunskaper och nyskapande idéer, till att resurser och sakkunskaper
samlas och till att en kritisk massa skapas för en framgångsrik utveckling av politiken. I detta faktablad behandlas
vissa aspekter som ni bör tänka på och några av de förberedelser som ni bör göra innan ni bygger upp ett
transnationellt partnerskap. I de följande faktabladen (nummer 5 och 6) behandlas hur man söker transnationella
partner. I faktablad 7 skildras de första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal medan faktablad 11
beskriver hur man sluter ett sådant avtal.
1. Hur sätter man upp mål?
Den viktigaste verksamheten för samtliga utvecklingspartnerskapinom ramen för åtgärd 1 är att utarbeta och
utveckla ett transnationellt samarbete. Det innebär att formulera en gemensam strategi för samarbetet över
nationsgränserna och se till att samtliga partner står bakom denna strategi. Som första åtgärd är det klokt att
starta med att definiera vad man vill uppnå på lokal eller regional nivå genom sitt eget utvecklingspartnerskap.
Vilken fråga eller vilket problem vill ni ta itu med och vilka nya processer, produkter eller resultat hoppas ni
kommer att bli resultatet? Det är först när ni har frilagt skälen till skapandet av ert utvecklingspartnerskap och er
strategi i dess inhemska sammanhang som ni kan börja överväga vilka typer av transnationella verksamheter
som kan bidra till era mål. Eftersom en viktig verksamhet för utvecklingspartnerskapen i fas 1 är att utforma och
fastställa de insatser och den verksamhet som ni avser genomföra, bör ni redan nu ha svaren på följande frågor:
1. Vilka större processer, system eller produkter vill ni ändra eller utveckla?
2. För att lösa vilka problem, undanröja vilka hinder, hjälpa vilka missgynnade grupper på
arbetsmarknaden?
3. Varför bör processerna, systemen eller produkten/erna utvecklas – vilka vinster förväntas?
4. Vilka är de nyskapande inslagen i den föreslagna utvecklingen?
När ni är redo att inleda förberedelserna för det transnationella samarbetet kommer ni förstås redan ha utvecklat
en tydlig och strukturerad plan. Men ni måste samtidigt vara öppna och flexibla nog för att kunna förhandla med
tänkbara partner i andra medlemsstater och komma överens med dem om ett transnationellt handlingsprogram
som kan bli till ömsesidig nytta. Följande frågor kan vara till hjälp för att utveckla ett första utkast beträffande de
transnationella aspekterna av den utveckling som ni föreslår:
5. Vilka transnationella verksamheter kan bli en integrerad del av utvecklingen av vårt nationella arbete?
6. Vilka transnationella verksamheter kan bidra till att ge de eftersträvade (eller planerade) resultaten ?
När det gäller Equal är det viktigt att komma ihåg att de transnationella verksamheterna ska vara en integrerad
del av utvecklingen, den tillhörande verksamheten och resultaten. Man kan därför säga att utformningen av
utvecklingspartnerskapets strategi och utvecklingen av det transnationella samarbetet i viss mån uppvisar en
“hönan och ägget”-problematik. Den ena verksamheten kommer i viss utsträckning att påverka den andra.
Exempelvis bör helst transnationella verksamheter ingå varje gång den process, den produkt eller det system
som ni vill utveckla används eller genomförs. Därför måste ni fråga er hur detta kan gynna er egen lokala
utveckling. Om ni exempelvis avser utforma en kurs om integrering av jämställdhetsfrågor i företags
utbildningsplaner skulle ni kunna inkludera ett besök för kursdeltagarna i en annan medlemsstat/andra
medlemsstater för att studera hur jämställdhetspolitiken genomförs i praktiken i detta land/dessa länder.
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
2. Vilka resurser krävs för transnationellt samarbete?
För att arbete över nationsgränser ska bli effektivt krävs tid, engagemang och resurser. Det är särskilt viktigt att
man förstår och inte underskattar vilka kostnader som är förenade med den transnationella verksamheten,
särskilt i form av personella och finansiella resurser. Följande tips kanske kan vara till hjälp:






Försök att se till att minst en person med tidigare erfarenhet av att utforma transnationella handlingsprogram
och leda transnationellt samarbete medverkar i ert utvecklingspartnerskap. Detta kommer bland annat att
hjälpa er att rätt bedöma vilka resurser och vilken tid som krävs för ett samarbete över nationsgränserna.
Planera arbetet noggrant, så att ni verkligen tar hänsyn till effekterna av en transnationell verksamhet.
Utvecklingspartnerskapets styrgrupp, nyckelpartner och nyckelpersonal i er egen organisation måste också
vara medvetna om dessa effekter och ta de transnationella aspekterna på allvar.
Försäkra er om att ert utvecklingspartnerskap har, eller kan få, medel och stöd att driva ett transnationellt
partnerskap.
Se till att villkoren för beviljande av medfinansiering också täcker transnationella utgifter.
Sammanställ en detaljerad checklista över de resurser som krävs för transnationell verksamhet. Avgör vad
som redan finns tillgängligt och vad som behövs under den tid utvecklingspartnerskapet varar, dvs. 2-3 år.
Tänk igenom vilka mekanismer och instrument som behövs för att det transnationella arbetet ska fungera
inom ramen för ert utvecklingspartnerskap så att alla parter drar nytta av detta (t.ex. informationsmöten,
internt nyhetsbrev, websida eller liknande) och kommer att kunna delta i beslutsfattandet när det gäller det
transnationella arbetet (t.ex. förhandlingsmandat, information etc.).
3. Hur hittar man lämpliga transnationella partner?
Att finna “bra” (eller rätt) transnationell partner är en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt
transnationellt samarbete. Olika sätt att uppnå detta, och de utmaningar som är förenade med detta behandlas i
faktablad 5 (“Att finna transnationella partner”) men några huvudpunkter nämns kortfattat nedan.
Ni bör börja med att mot bakgrund av ert utvecklingspartnerskaps förslag och dess strategiska mål försöka
identifiera vilka förväntningar ni har på de typer av transnationella partner som ni tror skulle kunna förbättra
utvecklingen av arbetet och bidra till att ni når era mål. Ställ samman en checklista över frågor beträffande
potentiella partner som ni behöver få besvarade.
Vad kan vi erbjuda och vad kan vi få tillbaka?
Att bygga framgångsrika transnationella partnerskap innebär att skapa en situation där alla blir vinnare. Alla
parter bidrar med något till partnerskapet men var och en får också något av värde i retur. Ni bör därför tydligt
ange för er själva vad ni har att erbjuda och vad ni hoppas få i retur. Att ha detta klart för sig inför möten med
transnationella partners är till stor hjälp.
1. Att bygga upp ert eget partnerskapsteam
Ert eget partnerskapsteam utgör nog den viktigaste tillgång som ni kan erbjuda era transnationella partner och
kvaliteten på er grupp och ert förslag kommer att spela en avgörande roll när det gäller att finna partner av god
kvalitet. Ni bör sammanställa ert eget team med detta i åtanke. Det kan inte nog betonas hur viktiga de personliga
egenskaperna hos de människor som sysslar med transnationellt arbete är. En företrädare för STAKES med
erfarenhet av transnationellt arbete beskrev den “ideala” transnationella arbetaren på följande sätt:
“Om man granskar partnerskap och grupper som har fungerat bra så finner man att det beror på de
människor som har deltagit. De fick saker att hända. Den verkliga transnationella arbetaren har det där
lilla extra. De är inte människor som bara jobbar från nio till fem, utan de investerar mycket tid och energi
i arbetet. De tror på den sak de arbetar för”.
När ni sammanställer er partnerskapsgrupp kan det vara bra att tänka på följande:
January 2002
18
EQUAL Guide för transnationalitet



Det ska finnas minst en person som kan avsätta tillräckligt med tid för transnationell verksamhet och som kan
sörja för kontinuitet. Oavsett om ni har en ledare för den transnationella gruppen eller inte bör ni se till att
varje partner har en ständig kontaktperson som finns tillgänglig.
Se till att ni i er grupp har människor som har tillräckliga språkkunskaper och verkligt intresse för och
motivation att arbeta över nationsgränser.
Förklara bakgrunden till och innehållet i huvudinslagen i det obligatoriska transnationella samarbetsavtalet för
alla partner i ert utvecklingspartnerskap och engagera dem från början genom att ge dem alla möjlighet att ge
uttryck för varför de har ett särskilt intresse av transnationellt samarbete och vad de förväntar sig av detta.
Inkludera människor som har färdigheter i och erfarenheter av ledarskap och helst minst en person som har
transnationella erfarenheter.
Se till att ni kan få tillgång till experter och praktiskt kunniga personer när det behövs.
Kom ihåg att det är människor som får partnerskapet att fungera och inte planer på papper.
2.
Hur förbereder man sig för att ta kontakt med potentiella partner?



När förslaget från ert utvecklingspartnerskap har lämnats in och godkänts av förvaltningsmyndigheten i er
medlemsstat kommer närmare uppgifter om ert partnerskap och er föreslagna strategi att föras in i den
gemensamma databasen ECDB (Equal Common Database). Dessa uppgifter kommer att finnas tillgängliga för
utvecklingspartnerskap i andra medlemsstater och ni får förstås också tillgång till uppgifter om dem. Ni kanske
utöver detta vill sammanställa ytterligare uppgifter för eventuella intresserade partner som kan komma att ta
kontakt med er eller som ni själva kontaktar. Det kan exempelvis vara bra att utarbeta en proforma- profil av er/a
ideala transnationella partner som kompletterar de uppgifter som kommer att föras in i ECDB. Om ekonomin
tillåter vore det kanske bra om ni kunde göra en sammanfattning på en sida som ni kan sända till potentiella
partner på deras eget språk.
Interkulturella aspekter och utbildning
Transnationella verksamheter är per definition kulturöverskridande. Det är just därför de är så intressanta. Men
det är också orsaken till varför det ibland uppstår svårigheter. Kulturskillnader spelar oundvikligen en viktig roll i
samarbetet mellan länder och bör inte underskattas. Språk, attityder och uppträdande, företags- och arbetskultur,
rättspraxis och förvaltningsregler liksom samhällets och ekonomins struktur varierar mycket mellan länderna.
Skilda språk är kanske det största hindret för effektivt samarbete över nationsgränserna. Men olika
tidsuppfattning (och punktlighet) och olika grader av engagemang spelar också in och kan ibland knytas till
skillnader i projektets storlek och budget hos olika partner. Det är viktigt att uppnå ett balanserat partnerskap och
det kan vara klokt att försöka välja partner vars verksamheter (och tillhörande transnationella budget) inte är
alltför olika era egna. Ni måste anstränga er för att övervinna sådana skillnader. Dessa skillnader utgör
utmaningar för er men kommer samtidigt att ge dig och dina kollegor en chans att lära er en hel del. De
“europeiska erfarenheterna” uppnår man genom att arbeta tillsammans, lära av varandra och upptäcka viktiga
gemensamma frågeställningar samtidigt som man blir medveten om att skillnader också kan finnas på den lokala
nivån.
Samtidigt som ni bör försöka se till att en eller flera medlemmar av er partnerskapsgrupp har tidigare erfarenhet
av transnationellt arbete, bör ni komma ihåg att andra utan sådan erfarenhet bör lära sig vad det handlar om
både genom att medverka (agera) och genom lämplig utbildning (lära). Hinder kan övervinnas genom noggrann
planering, omsorgsfullt utarbetade partnerprofiler och lämpligt val av partner. Men för de teammedlemmar och
deltagare som är ovana vid transnationellt arbete bör ni vara beredda att erbjuda viss strukturerad utbildning så
att de också kan ge sitt bidrag till de gemensamma transnationella uppgifterna.
Det finns en rad olika typer av transnationella eller interkulturella seminarier som kan genomföras. De delas upp i
följande två huvudkategorier:

Allmänna seminarier som förbereder deltagarna för dynamiken i interkulturella situationer och de
psykologiska processer som sker och lär dem att fundera över det kulturella inslaget i deras eget synsätt,
tankar, känslor och handlingar.
January 2002
19
EQUAL Guide för transnationalitet

Kulturspecifika seminarier fokuserar på samarbete med medlemmar i en viss kultur inom ett särskilt
arbetsområde.
Ni bör överväga en kombination av dessa två typer av seminarier om ni vill ha bästa chans att utveckla
övergripande interkulturella färdigheter i er grupp. Tänk på att för att uppskatta andra måste man först förstå
enligt vilka normer man bedömer andra och känna till kulturella skillnader.
Försök se till att allmän interkulturell utbildning och självstudium är fristående från särskilda uppdrag och
verksamheter och äger rum i början av ert transnationella samarbete (samarbetsavtalet, första inledande samtal
mm). När väl grunden har lagts, kan ni anordna någon kultur- och uppgiftsspecifik utbildning som äger rum
alldeles innan ett uppdrag utomlands genomförs. Förberedelser av den här typen kan givetvis inte beakta
samtliga situationer som kan uppstå i samarbete mellan olika länder. Det är därför en bra idé att erbjuda
utbildning med kompetent ledning där aktuella situationer och frågeställningar kan analyseras och lösningar till
eventuella problem sökas. De nationella stödstrukturerna kommer att kunna ge råd om var man finner sådan
utbildning.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
20
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det femte i serien.
5
Att finna transnationella partner
Att söka efter partner
Att söka partner och inrätta ett transnationellt partnerskap kan vara tidskrävande och komplicerat. Det
kräver en viss organisation så att ni får de uppgifter ni behöver för att kunna välja. I början av åtgärd / fas
1 har ni ännu inte utarbetat de närmare detaljerna i ert transnationella samarbete. Även om planerna för
ert eget partnerskaps verksamheter nu har nått långt måste ni tänka på att slutförandet av dessa planer
och utarbetandet av ett transnationellt samarbetsavtal måste ske parallellt. Ni gör därför klokt i att inte
slutföra ert eget avtal om utvecklingspartnerskap alltför snabbt och med alltför många detaljer eftersom
detta riskerar att antingen avskräcka potentiella partner eller leda till ett obalanserat transnationellt
partnerskap.
Det inledande sökandet efter potentiella transnationella partner kan ske på flera sätt. Störst utsikter att
lyckas får ni genom en kombination av följande strategier:

En eller flera partner i ert utvecklingspartnerskap har redan lämpliga erfarenheter av transnationellt
samarbete och kan med utgångspunkt i dessa erfarenheter identifiera organisationer som har visat
prov på kompetens, tillförlitlighet, engagemang och samarbetsanda. Om sådana organisationer har
anslutit sig till ett utvecklingspartnerskap som valts ut för finansiering i en medlemsstats Equalprogram bör de finnas upptagna på förteckningen över kandidater till transnationellt samarbete. Ni
måste i så fall utforska och bedöma om era intresseområden och förväntningar sammanfaller och om
de planerade strategierna och prioriterade åtgärdsområdena i de olika utvecklingspartnerskapen kan
utgöra en sund bas för transnationellt arbete.

Viktiga aktörer i ert utvecklingspartnerskap har ingått ett arrangemang för partnersamverkan med
likasinnade i andra medlemsstater. Ganska ofta har sådana arrangemang gjorts inom en bredare
samarbetsram på regional eller nationell nivå. Det kan därför vara av intresse för er att engagera
utvecklingspartnerskap från en viss medlemsstat (eller ett kandidatland) i ert transnationella
partnerskap. I så fall bör ni först kontrollera hur Equal-programmet i den aktuella medlemsstaten har
valt bland de Equal-teman som finns. Är det samma temasom ert utvecklingspartnerskap kommer att
syssla med? Kom ihåg att endast fyra medlemsstater (Grekland, Tyskland, Nederländerna och
Portugal) har beslutat finansiera samtliga Equal-teman, även om alla andra har valt ut minst ett tema
per pelare. En översikt över vilka teman som de olika medlemsstaterna har valt samt motsvarande
budget lämnas i faktablad nummer 3.
Om den medlemsstat ni är intresserade av inte har valt det tematiska område/område för
diskriminering och utslagning som ni är intresserade av kan ni ändå försöka att upprätta ett
transnationellt samarbete med beviljade Equal partnerskap inom ett annat tema i det landet.
Innehållet i utvecklingspartnerskapens verksamheter kan ligga mycket nära varandra trots olika tema
tillhörighet. Många utvecklingspartnerskap arbetar ju dessutom i flera teman även om de tillhör
endast ett tema. I andra hand kan samarbete etableras med några (en grupp av) aktörer som inte
finansieras inom ramen för Equal, vilka därefter skulle kunna bli associerade partner (se faktablad nr
6 för närmare uppgifter). Under alla omständigheter måste ni också ingå ett transnationellt
samarbetsavtal med åtminstone ett annat utvecklingspartnerskap som finansieras inom Equal.

Den mest heltäckande och kraftfulla sökstrategin är att använda Equals databas ECDB (Equal
Common Database), som är en databas med regelbundet uppdaterade uppgifter om Equal beviljade
utvecklingspartnerskap på europeisk nivå. Den kommer att finnas tillgänglig från början av åtgärd /
fas 1 (15 november 2001) på EU kommissionens webbplats för Equal (europa.eu.int/comm/equal)
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
och kommer att innehålla närmare uppgifter om samtliga utvecklingspartnerskap som har valts ut för
finansiering enligt Equal i varje medlemsstat.
EQUAL:s databas, ECDB
Som en del av Equals åtgärder för att underlätta sökandet efter transnationella partner, har
kommissionen upprättat en heltäckande databas över nyckelindikatorer i samtliga utvalda
utvecklingspartnerskap. Förvaltningsmyndigheter (eller deras företrädare) och deltagande
utvecklingspartnerskap kommer att få full tillgång till uppgifterna i ECDB som finns på engelska och
franska. Samtliga uppgifter (med vissa undantag, t.ex. finansiella uppgifter) kommer också att ställas till
allmänhetens förfogande via webben. Även om nyckeldata för samtliga utvecklingspartnerskap kommer
att översättas till engelska eller franska, kommer hela uppsättningen uppgifter endast att finnas tillgänglig
på det språk som begärdes för inlämnande till relevant förvaltningsmyndighet.
När ert utvecklingspartnerskaps förslag till finansiering enligt åtgärd 1 överlämnades till er
förvaltningsmyndighet kanske ni (som tillägg till de fullständiga uppgifterna i ert parnerskapsförslag)
ombads ange vilken typ av transnationella verksamheter som ni planerade genomföra samt mål och
förväntade resultat för sådana verksamheter, men utan att behöva uppge vem ni avsåg att genomföra det
transnationella samarbetet med. Sådana uppgifter, eller en sammanfattning av dem, kommer att samlas i
ECDB beträffande samtliga godkända utvecklingspartnerskap så att ni och andra kan söka efter möjliga
transnationella partner.
Sökmotorn i ECDB ger er möjligheter att ställa komplicerade frågor baserade på nyckelord eller specifika
kriterier. Olika sökmetoder på olika nivåer finns tillgängliga.
Ni kommer att kunna använda databasen för att leta efter transnationella partner genom att använda en
rad olika sökkriterier. Men ECDB är inte någon patentlösning varför både sökprocessen och uppföljningen
bör genomföras med stor omsorg. Tänk på att de olika medlemsstaterna kan klassificera frågor och
problem på olika sätt inom de nio teman som Equal omfattar. Utbildning för missgynnade arbetstagare
kan exempelvis passa mer än ett tematiskt område.
Uppföljning med potentiella partner
Efter att ni har använt ECDB för att begränsa sökandet till ett mindre antal möjliga partner, kan ni därefter
överväga att ta direkta kontakter för att mera i detalj utforska möjligheterna att bilda ett partnerskap. Med
hänsyn till tid och finansiella begränsningar är det klokt att företrädesvis använda telefon, fax, e-post eller
en videokonferens för att samla in ytterligare uppgifter. Men när ni har identifierat några tänkbara partner
finns det inget som kan ersätta direkta möten för att lära känna dem, inleda ett omfattande
informationsutbyte och se hur de arbetar. Det är enskilda personer (och inte organisationer) som avgör
om ett partnerskap blir framgångsrikt, så utforskande utbytesbesök är ytterst viktiga för att bedöma om ni
känner att ni och era kollegor inom utvecklingspartnerskapet verkligen kan arbeta i två eller tre år
tillsammans med en potentiell partnerorganisations utvecklingspartnerskap och personal. Ni och era
potentiella partner kan bilda er en mycket bättre uppfattning om varandra (och om övriga anknutna
partnerorganisationer) om ni kan ordna ömsesidiga besök. Då kan ni se varandras lokala omgivning och
träffa fler medlemmar i respektive utvecklingspartnerskap.
Som en förberedelse inför de första kontakterna är det kanske klokt att sammanställa viss dokumentation
riktad till era potentiella partner (se faktablad 4 i den här serien, “Förberedelser inför transnationellt
samarbete”) där ni beskriver er organisation och ert förslag. De första kontakterna och det första mötet
kan vara avgörande så ni bör se till att ni är väl förberedda.
Hur många partner?
Ni rekommenderas starkt att bilda ett transnationellt partnerskap med två utvecklingspartnerskap från
andra medlemsstater. Det innebär ett stort chanstagande att välja endast ett utvecklingspartnerskap
eftersom det finns en risk att partnern senare (av olika skäl) faller bort. Ett transnationellt samarbete med
fler än tre utvecklingspartnerskap kan leda till att arbetet blir mer komplicerat och kan kräva mer
omfattande förvaltnings- och kommunikationsinsatser. Å andra sidan kan bredare färdigheter,
expertkunskaper och erfarenheter samlas inom ett större partnerskap.
Den viktigaste egenskapen hos det partnerskap som ni inleder är emellertid kvalitet och hållbarhet samt
resultatens kvalitet och hur dessa resultat kan påverka skapandet av framtida arbetsmarknadspolitik.
January 2002
22
EQUAL Guide för transnationalitet
Utnämning av en transnationell samordnare
För att transnationellt samarbete ska bli framgångsrikt måste det ledas på ett effektivt sätt. Oavsett vilka
arrangemang för den övergripande samordningen av transnationell verksamhet som de transnationella
parterna enas om, råder vi varje utvecklingspartner att utse en transnationell samordnare. En sådan
person ansvarar, på utvecklingspartnerskapets vägnar och enligt ett tydligt mandat, för följande uppgifter:



Identifiering och val av tänkbara transnationella partner.
Förhandlingar med transnationella partner om det transnationella samarbetsavtalet.
Utveckling och förvaltning (med transnationella partner) av den transnationella
handlingsplanen.
Övervakning och utvärdering av gemensamma verksamheter.
Anordnande och ledning av möten och evenemang då utvecklingspartnerskapet är värd.
Kontakter och informationsmöten med utvecklingspartnerskapets deltagare om samtliga
frågor som rör det transnationella samarbetet för att garantera integrering och kunskaps
överföring (inklusive beslutsfattande).



En transnationell samordnare bör ha följande egenskaper:


Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete.
Kunskap om det tematiska område i Equal som utvecklingspartnerskapet och dess
transnationella partner sysslar med.
Färdigheter i det arbetsspråk som parterna har enats om.
Lyhördhet för kulturskillnader, särskilt de som hänför sig till de länder där de aktuella
partnerna finns.
God kommunikationsförmåga.
Förhandlingsvana.
Organisatorisk förmåga och ledningsförmåga.
Intresse för samarbete och verksamheter som bedrivs mellan länder.






Ert utvecklingspartnerskap bör mycket tydligt ange uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden,
särskilt när det gäller den transnationella verksamheten eftersom utvecklingspartnerskapens komplexa
strukturer (och utvecklingspartnerskapens aktörers varierande medverkan i det transnationella
samarbetet) inte alltid är tydlig för de som befinner sig utanför dem. Utvecklingspartnerskapen bör i
synnerhet utforma en tydlig deklaration om dess strukturer för beslutsfattande.
Planeringsfrågor
Även om åtgärd / fas 1 inom Equal har en löptid på 6 månader, har ni i praktiken kanske kortare tid till
förfogande för att genomföra det som krävs. Medlemsstaterna har enats om en synkroniserad tidtabell för
åtgärd / fas 1, men varje förvaltningsmyndighet har fastställt olika tidsfrister för inlämnande av
handlingarna för att få tillräcklig tid att utvärdera dessa. Eventuellt måste ni redan i mitten av mars eller i
april 2002 vara beredda att lämna in ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert/era transnationella
samarbetsavtal.





Kontrollera med er förvaltningsmyndighet vilka exakta slutdatum som gäller för inlämnande
av ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert/era transnationella samarbetsavtal.
Informera era potentiella transnationella partner vilka slutdatum ni arbetar mot och ta reda på
vilka datum de har, eftersom de varierar mellan länderna.
Var medveten om att endast en partner i ett transnationellt partnerskap, som väljs bland
dessa partner, ska lämna in det transnationella samarbetsavtalet till dess
förvaltningsmyndighet.
Om det är troligt att ni kommer att vara den partner som inlämnar avtalet, bör ni kontrollera
med er förvaltningsmyndighet vilka krav de har beträffande det språk som ska användas för
inlämnande av det transnationella avtalet. (Sverige accepterar alla EU språk)
Mot bakgrund av ovanstående, och även om inrättandet av ert utvecklingspartnerskap är
huvudverksamhet under åtgärd / fas 1, bör ni inte vänta alltför länge med att inleda sökandet
efter transnationella partner eller med uppföljningsåtgärderna.
January 2002
23
EQUAL Guide för transnationalitet
Förberedande möten med potentiella partner
Genom de sökmekanismer som nämns ovan och genom ytterligare undersökningar kommer ni att
identifiera flera tänkbara transnationella partner. Ni och era partner måste därefter bedöma
utvecklingspartnerskapen på den lista ni gjort upp enligt relevanta kriterier som parallell/kompletterande
strategi, parallell/kompletterande inriktning på diskriminering/utslagning, utvecklingspartnerskapets
medlemskapsstruktur, kvalifikationer och tillförlitlighet, engagemang och samarbetsanda. Som ett resultat
av era inledande bedömningar, kommer ni att kunna upprätta en kortlista över några få partnerskap som
skulle kunna ha potential att bli effektiva partner och som därför står kvar till en slutomgång.
Därefter måste ni validera ert urval genom direkta möten med möjliga transnationella partner, dvs. med
företrädare för de viktigaste aktörerna i utvecklingspartnerskapet. Personliga kontakter kommer att göra
det lättare för er att göra en välgrundad bedömning av dem och vice versa. Ni kommer kanske att
upprätta en lista över vad ni vill uppnå med ett första möte och basera er på denna lista när ni kommer
överens om en lämplig dagordning.
Det är i allmänhet bättre att ha möjlighet att välja mellan flera potentiella transnationella partner än att
sluta leta efter det att en första kontakt med en möjlig partner har tagits. Om ni måste välja tvingas ni att
vara striktare när ni definierar era egna nationella utvecklingsplaner och när ni formulerar det
transnationella samarbetet. När ni undersöker möjliga partners potential bör ni försöka tänka framåt och
bedöma vad som väntar er om partnerskapet går i lås.
Ert första möte med eventuella partner bör täcka det föreslagna handlingsprogrammet, ett utbyte av mer
detaljerade uppgifter, en diskussion om vardera partners mål med de transnationella verksamheterna och
de resurser som varje medverkande utvecklingspartnerskap kommer att bidra med till
handlingsprogrammet. På detta sätt möjliggörs följande:



Parterna kan bedöma om de kommer att kunna arbeta tillsammans (det gäller förtroende,
tillförlitlighet, engagemang, förmåga att kommunicera och bygga upp högkvalitativa mellanmänskliga
relationer etc.).
Det transnationella samarbetets storlek och omfattning kan anges så att ni förebygger och undviker
oenighet eller besvikelse pga olika förväntingar.
Parterna kan utgå från den ursprungliga idén, eller uppsättningen idéer och tillsammans bygga en
alltigenom gemensam strategi och handlingsplan.
I de flesta fall är det bra om varje delegation utöver personer som är bemyndigade att göra åtaganden å
partnerorganisationernas
vägnar
innehåller
personer
som
besitter
kunskaper
om
utvecklingspartnerskapets tekniska, finansiella, affärsmässiga respektive juridiska konstruktion.
Hänsynstagande till språk är av särskild vikt eftersom samarbete mellan olika länder innebär att språkliga
hinder måste övervinnas. Kanske vill ni överväga att använda två eller flera arbetsspråk för att säkerställa
att ingen känner sig utesluten vid möten eller andra former av kommunikation eller i någon av de
verksamheter som bedrivs transnationellt. Alternativt kan ni tillhandahålla simultan (samtidig) eller
konsekutiv (efterhand) tolkning som ordnas av samordnaren eller det utvecklingspartnerskap som står
som värd. Motsvarande kostnader måste beaktas i budgetplaneringen.
E-post brukar vara det kommunikationssätt som används mest inom de flesta transnationella nätverk. Epost är dock mindre effektivt i de tidiga skeden när partnerskapet byggs upp när bra kommunikationer är
av avgörande betydelse. Partnerskap kan endast fungera väl om det vilar på förtroende och det kan inte
byggas enbart på e-post. Möten är ytterst viktiga för att utveckla bra arbetsrelationer. Att gripa telefonen
och samtala direkt med personen i fråga är den näst bästa lösningen, även om det är ett mer
kostnadskrävande kommunikationssätt än e-post.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller
 Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
24
EQUAL Guide för transnationalitet
Kapitel 6 Associerade partner
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det sjätte i serien.
6
Associerade Partner
Utvecklingspartnerskapen måste bilda ett transnationellt samarbetspartnerskap med minst en partner från
en annan medlemsstat1. Equal-initiativet medger dock att det transnationella samarbetet utvidgas genom
att man inkluderar ytterligare liknande (grupper av) aktörer, som arbetar med att försöka finna nya
metoder för att bekämpa diskriminering, bristande jämlikhet och utslagning på arbetsmarknaden och som
har liknande eller kompletterande mål, strategier och motsvarande resurser. Sådana (grupper av) aktörer
kommer att benämnas associerade partner i ett transnationellt samarbetsavtal.
I riktlinjerna för Equal, och därmed i medlemsstaternas program för gemenskapsinitiativ, förutses följande
två typer av associerade partner:

(Grupper av) aktörer från kandidatländerna eller från andra icke-medlemsstater som erhåller stöd
inom ramen för programmen TACIS, MEDA eller CARDS2. Vissa av dessa länder har redan
öronmärkta resurser för transnationellt samarbete med Equal, antingen genom egna medel eller inom
ramen för den årliga programplaneringen av EU-medel.

(Grupper av) aktörer som är belägna i en av de medlemsstater som erhåller finansiering från källor
utanför Equal-initiativet (dvs. inte från ESF).
Om ni tror att det kunde vara fördelaktigt att utveckla transnationellt samarbete med en associerad
partner enligt definitionen ovan bör ni göra följande:




1.
Notera att ni fortfarande bör ha minst ett utvecklingspartnerskap från en annan medlemsstat som
transnationell partner.
Fråga er förvaltningsmyndighet eller nationella stödstruktur om det finns några särskilda nationella
ramar eller begränsningar.
Se till att tydligt identifiera det potentiella mervärde som ett sådant bredare samarbete skulle kunna
ge.
Se till att er eventuella associerade partner kan styrka sin förmåga att stå för sina egna kostnader för
det transnationella samarbetet.
Associerade partner belägna i en av medlemsstaterna
Samtidigt som det rekommenderas att samarbete med icke-Equal-partner ska ske som komplement, finns
det utrymme för en viss flexibilitet för sådant samarbete. Ett av de viktigaste villkoren för ett sådant
partnerskap är att det går att visa att samarbete med en partner utanför Equal ger ett tydligt mervärde.
Det är ett särskilt bra sätt att kompensera vissa Equal-partners brister på vissa tematiska områden.
Eftersom många medlemsstater inte har valt samtliga Equal-teman, kan ett utvecklingspartnerskap
hamna i en situation det inte har någon Equal-partner för sitt “eget” ämne i ett givet land. Om ett sådant
utvecklingspartnerskap kan motivera att samarbete med en partner i det aktuella landet ger ett
nettoutbyte, kan det vara goda skäl till att etablera ett sådant samarbete.
1
Se faktablad 5 i den här serien, “Att finna transnationella partner”.
2
Det gäller länder som tidigare, dvs när meddelandet om Equal offentliggjordes, tillhörde gruppen Phare-länder. Efter den 5
december 2000 ingår de i ett program som har utvecklats särskilt för den här regionen (CARDS: Community Assistance to
Reconstruction, Development and Stability).
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
Närmare uppgifter om villkoren för godkännande av ett sådant partnerskap kan hämtas från
förvaltningsmyndigheten eller den nationella stödstrukturen i ert land.
Parter som inte ingår i Equal måste givetvis försäkra sig om att deras verksamheter har finansiell täckning
antingen genom privata eller offentliga källor.
2.
Utvecklingspartnerskap i kandidatländer eller icke-medlemsstater
En av nyheterna i Equal är den möjlighet som utvecklingspartnerskapen i Equal har att söka
transnationellt utbyte och samarbete utanför EU:s gränser. Med hänsyn till de band som finns mellan
vissa av EU:s Medelhavsländer och deras sydliga/sydösteuropeiska grannar å ena sidan och den nära
förestående anslutningen av östeuropeiska grannar å den andra så kan detta vara ett mycket väl valt
tillfälle. Utvecklingspartnerskapen i Equal kan därför utsträcka sitt arbete till kandidatländer som omfattas
av EU programmen Tacis, Meda och Cards.
Rent praktiskt innebär detta att en partner från ett land utanför EU kan delta i alla verksamheter som
bedrivs inom det transnationella arbetet, från utformning av ett transnationellt samarbetsavtal till
gemensamt genomförande av detta avtal. Om det projekt som ligger utanför EU av någon orsak (t.ex.
finansieringssvårigheter) inte inleder sitt samarbete med Equal under åtgärd / fas 1 kan det ansluta sig till
ett redan inrättat avtal om transnationellt samarbete under det inledande skedet av åtgärd / fas 2, under
förutsättning att detta är av nytta för samtliga medverkande utvecklingspartnerskap. Beroende på intresse
kan partnern utanför EU delta i hela det transnationella handlingsprogrammet eller i delar av det.
2.1.
Finansieringskällor inom EU och tidsaspekten
För partner utanför EU-länderna finns en betydande begränsning som är viktig att hålla i minnet. De kan
inte finansieras från Equals budget eftersom ESF inte finansierar verksamhet utanför EU. Dessa partner
måste därför söka andra finansieringskällor antingen nationellt eller inom EU. Om nationell finansiering
kan ställas till förfogande är detta förmodligen det snabbaste sättet att börja projektet och inleda det
transnationella partnerskapet.
EU-medel kan också ställas till förfogande för denna typ av verksamhet genom Phare, Tacis, Meda och
Cards3 även om förfaranden och tidsram inom dessa program skiljer sig från det som gäller inom Equal.
Utan att närmare gå in på tekniska detaljer beträffande progamförfaranden är det bra att känna till vissa
aspekter så att ni på ett realistiskt sätt kan planera transnationellt arbete med en partner utanför EU.
För det första har en projektledare från ett land utanför EU endast tillträde till de ovannämnda medlen om
dess regering tar initiativet att från Europeiska kommissionen4 begära finansiering av ett projekt av typen
Equal inom ramen för det EU-program som landet omfattas av (t.ex. Phare för Ungern, Tacis för Georgien
etc.). Denna begäran måste vara integrerad i ett nationellt program som har samma prägel som
programmen för gemenskapsinitiativ vilket inlämnas till kommissionen varje år eller vartannat år beroende
på land.5 Rent praktiskt innebär detta att om ett visst land utanför EU inte redan har ansökt om
finansiering av ett projekt av typ Equal, så kan det göra det under det följande programåret. Trots dessa
programs årsvisa eller tvåårsvisa programcykel, skiljer sig den genomsnittliga varaktigheten för sådana
projekt inte mycket från utvecklingspartnerskapen inom Equal (1½ - 3 år).
Efter att de nationella programmen har godkänts tar det vanligtvis 1 till 2 år innan projekten är färdiga att
börja genomföras. Myndigheter från ett icke-EU-land som inte har ansökt om EU-finansiering före 2001
kommer förmodligen inte att kunna ansluta sig till den första ansökningsomgångens
utvecklingspartnerskap om de inte snabbt får tillgång till egna medel. Två eller tre kandidatländer kommer
ändå att delta i den första omgången. För att ansluta sig till den andra omgången måste myndigheterna
ha vidtagit nödvändiga åtgärder senast i slutet av 2002.
3
Samt 2 rådsbeslut om finansiering för Cypern, Malta och Turkiet.
De avdelningar som ansvarar för samordning av dessa EU-program är GD utvidgning för Phare, GD yttre förbindelser och Europe
Aid Co-operation Office (AidCo) för CARDS, Meda och Tacis.
5
I motsats till Equals program för gemenskapsinitiativ som antogs under våren 2001 och omfattar 7 år.
4
January 2002
26
EQUAL Guide för transnationalitet
2.2.
Kandidatländernas engagemang i det tematiska arbetet
Equal kommer också att spela en viktig roll för att hjälpa kandidatländerna att bli mer bekanta med EU:s
standarder och särskilt med social- och arbetsmarknadspolitik och praxis, eftersom det transnationella
inslaget har utsträckts till att innefatta kandidatländerna. I denna process kan samtliga EU-aktörer, från
tjänstemännen inom ministerierna ner till de enskilda partnerna i ett utvecklingspartnerskap, spela en
aktiv roll om de så önskar. Det finns givetvis stora möjligheter till samarbete och sammanslutning i
nätverk om man beaktar att många av kandidatländerna mycket snart, och kanske till och med innan den
andra omgången av Equals utvecklingspartnerskap startar, kommer att ha sina egna program för
gemenskapsinitiativet Equal som EU medlemmar!
Det är orsaken till att kandidatländerna har en något mer privilegierad ställning bland ickemedlemsstaterna när det gäller deltagande i det tematiska arbetet i Equal på europeisk nivå.
Ministeriernas tjänstemän, projektledare och experter kan i själva verket medverka i de
nätverksverksamheter som kommissionen kommer att anordna på europeisk nivå. 6 Avsikten är att
engagera våra framtida motparter i benchmarking-processen för att identifiera goda lösningar med
potential att integreras i politik och praxis i deras länder. Denna nätverkserfarenhet kan ge inte bara
medlemsstaterna utan också kandidatländerna nya infallsvinklar som kan användas i det årliga arbetet
med att sammanställa den nationella sysselsättningsstrategin.
3.
Partnersökning
Partnerskap från länder utanför EU kommer givetvis att få tillgång till det främsta instrumentet för att
underlätta sökandet efter transnationella partner, nämligen Equals databas ECDB (Equal Common
Database). Basdata om relevanta partnerskap utanför EU kommer också att föras in i ECDB för att göra
det möjligt för intresserade utvecklingspartnerskap i medlemsstaterna att om de så önskar söka efter
stödberättigade icke-EU partner. Associerade partner kommer också att kunna använda ETCIM (Equal
Transnational Co-operation Internet Module7) när de har potentiella transnationella Equal-partner med
vilka de önskar utarbeta ett transnationellt samarbetsavtal.
Utöver de verktyg som informations- och kommunikationstekniken erbjuder för att underlätta
partnersökning, kan potentiella partner från icke-medlemsstater få särskilt stöd av Europeiska
kommissionen8 . Den kommer att söka efter och ge råd beträffande utvecklingspartnerskap som kan bli
potentiella partner, på samma sätt som de nationella stödstrukturerna kommer att göra i
medlemsstaterna, och den kommer att använda alla möjligheter att främja partnerskapen i länder utanför
EU. Vissa av de deltagande kandidatländerna kommer att ha sin egen nationella stödstruktur som
kommer att stödja och främja deras projekt.
För förfrågningar om deltagande / särskilda icke-medlemsstaters intresse av Equal kan ni vända er till
EU:s delegationer (http://europa.eu.int/comm/external_relations/delegations/intro/index.htm)
4.
Finansiella hänsynstaganden
I arbetet för att utveckla ett transnationellt samarbete med en associerad partner är det viktigt att komma
ihåg att ESF inte kan finansiera några av deras verksamheter.
Samtliga deras egna individuella transnationella kostnader (för resor och uppehälle för att exempelvis
delta i möten eller för att göra studieresor) måste betalas från egna finansieringskällor, antingen från
deras egna nationella resurser eller från EU-finansierade program som de omfattas av (dvs. Phare, Tacis,
Meda och Cards eller de särskilda budgetar som skapats för Cypern, Malta och Turkiet). Finansiering från
Equal kan användas för att täcka era egna utgifter inom EU men också för att kommunicera med och
resa till associerade partner från kandidatländer eller andra icke-medlemsstater som omfattas av Tacis,
6
Finansiering av kostnader som uppstått genom medverkan är inte berättigade till ersättning enligt strukturfonderna.
Se faktablad 11 i den här serien: “Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal”.
8
GD sysselsättning, enhet B4
7
January 2002
27
EQUAL Guide för transnationalitet
Meda, Phare och Cards-programmen. Era egna utgifter för gemensamma transnationella verksamheter
som anges i det transnationella samarbetsavtalet är naturligtvis också stödberättigande enligt Equal.
Om det finns gemensamma transnationella kostnader som ska täckas bör ni försöka säkerställa att
dessa betalas genom att de delas någorlunda lika. Detta är den så kallade principen ”arrangören betalar”9
enligt vilken en partner exempelvis kan betala kostnaderna för lokalhyra för en transnationell konferens,
en annan partner betalar kostnader för simultantolkning medan en tredje kanske betalar för all materiel
(marknadsföringsblad, konferensprogram och konferensrapport). Observera att associerade partner från
Phare, Tacis och Meda inte behöver bära någon del av dessa kostnader.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
9
Se faktablad 8 i denna serie, “Finansiell planering för transnationellt samarbete”.
January 2002
28
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det sjunde i serien.
7
De första stegen mot ett transnationellt
samarbetsavtal
Inledning
Ert utvecklingspartnerskap blir mycket effektivare om samtliga partner kan delta fullt ut i beslutsfattande och
genomförande. Erfarenheten visar också att deltagarnas engagemang i verksamheten utgör en garanti för att
partnerskapets strategiska inriktning kommer att baseras på faktiska behov, utnyttja realistiska möjligheter
och bidra till relevant politik och praxis.
Partnerskapen, och särskilt de som leder dem, uppmanas att arbeta aktivt med delaktighet, också i
beslutsfattande och att gripa varje möjlighet som bjuds att engagera bredast möjliga grupp av aktörer i de
transnationella verksamheterna. Detta kommer inte alltid att bli så lätt. Men med lämpligt stöd och relevant
utbildning kommer många aktörer i utvecklingspartnerskapen att kunna bidra till det transnationella
partnerskapet och kommer dessutom att dra stor nytta av det.
“I vårt partnerskap var principen nerifrån och upp mycket viktig. För oss låg själva värdet i vårt
internationella samarbete och de nationella projekten i att få de funktionshindrade själva att
genomföra dessa projekt.” (Employment-projektet, The Message)
Inrättande av ett samstämmigt transnationellt arbetsprogram för att förstärka
utvecklingspartnerskapets övergripande strategi
Kom ihåg att det transnationella samarbetet inte är ett “extra inslag” i Equal. Arbete med andra länder är
avgörande för att initiativet ska bli framgångsrikt på alla nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Att
söka inspiration utanför era nationella gränser och lära av erfarenheter som gjorts i andra europeiska länder
kommer att hjälpa ert utvecklingspartnerskap och säkerställa att ni inte återuppfinner hjulet. Inte bara kan ert
partnerskap lära av att studera olika sätt att göra saker, det transnationella samarbetet kan också utgöra en
källa till uppmuntran när ni provar något för första gången. Utvecklingspartnerskapens transnationella
verksamheter är inte ett separat inslag, utan ska vara en del av alla utvecklingspartnerskaps strategi och
kärnverksamhet.
Detta innebär att de nyckelorganisationer och nyckelpersoner som driver ett utvecklingspartnerskap också
måste leda dess transnationella verksamhet. På operativ nivå har erfarenheten visat att utnämning av en
transnationell samordnare kan bidra till att den transnationella verksamheten genomförs på ett effektivt sätt
(se faktablad 5: “Att finna transnationella partner”).
Partnerskapsavtal med inriktning på det transnationella perspektivet
I slutet av åtgärd / fas 1 bör utvecklingspartnerskapen formellt ingå ett transnationellt samarbetsavtal som
tjänar följande tre syften:
 Att förpliktiga utvecklingspartnerskapen att samarbeta inom områden av gemensamt intresse och
nytta, att dela resurser och kunskaper och att sprida och utnyttja (integrera) de gemensamma
resultaten.
 Att fastställa den gemensamma strategin och den gemensamma verksamhet som ska genomföras,
uppskatta kostnaderna och ange hur utgifterna för denna verksamhet ska fördelas mellan
utvecklingspartnerskapen.
 Att ge förvaltningsmyndigheterna det underlag de behöver för att kunna godkänna detta viktiga inslag
i åtgärd / fas 2.
Det innebär att ni tillsammans med era partner måste förhandla fram ett samstämmigt arbetsprogram med
tillhörande budget som förstärker varje utvecklingspartnerskaps strategier och prioriteringar. Detta kräver att
ni utvecklar en gemensam syn på vilken roll och vilket ansvar varje medverkande utvecklingspartnerskap ska
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
ha och enas om gemensamma metoder för beslutsfattande samt om de organisatoriska arrangemangen för
genomförandet av det gemensamma arbetsprogrammet. Utarbetandet av det transnationella
arbetsprogrammet kommer att kräva nära samarbete och fortlöpande ömsesidiga anpassningar till varje
utvecklingspartnerskaps övergripande strategi och handlingsplan. Det kan också bli nödvändigt att genomföra
ändringar av de enskilda bidragen från varje partner.
Utarbetande av en samstämmig handlingsplan som grundar sig på en gemensam syn på varje
utvecklingspartnerskaps strategi kommer att kräva att parterna tillsammans fastställer följande:






Målen för det transnationella arbetet.
De transnationella verksamheter som leder till att dessa mål nås och en tidtabell för att genomföra
dem.
Uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden och arrangemang för förvaltning och samordning.
En plan för spridning och marknadsföring inom ramen för relevanta nationella
mainstreamingstrategier.
System för uppföljning och utvärdering.
Den budget och de medel som krävs för att genomföra verksamheterna och vem som ska
tillhandahålla dessa medel.
Mål
Efter ert första möte med tänkbara partner, måste ni fastställa samarbetets mål, bedöma om samarbetet är
genomförbart och planera hur ni ska genomföra det. Flera möten kan krävas och under tiden kan detaljerade
diskussioner mellan deltagarna i ert eget utvecklingspartnerskap behövas (liksom mellan dem i era
transnationella partners utvecklingspartnerskap). Det kan t.ex. gälla omförhandling av vissa av inslagen i det
avtal om utvecklingspartnerskap som ni håller på att ingå, så att ni är säkra på att specifika inslag i det kan
anpassas till den konsensus som uppnåtts mellan de transnationella partnerna.
I nästa skede måste ni ta itu med en lång rad frågor där ni och era partner måste komma överens samtidigt
som ni integrerar var och en av era respektive arbetsprogram i en samstämmig plan för det transnationella
partnerskapet. När det gäller de resultat eller den produktutveckling som planeras är det viktigt att det
transnationella partnerskapet når en realistisk överenskommelse om berörda aspekter av strategin (t.ex. mål,
innehåll, tillvägagångssätt/metoder) och om förväntade resultat liksom om de viktigaste inslagen i de
transnationella verksamheter som ingår i strategin eller planerade resultat (tex. verksamheternas typ, storlek
och omfattning).
Verksamheter och tidtabell
Nästa logiska steg kan tyckas vara att utarbeta ett detaljerat arbetsprogram men i detta skede bör ni granska
läget och fråga er om ni verkligen vill fortsätta på den bas som hittills överenskommits. Om ni plötsligt känner
er låsta i diskussionerna eller instämmer endast för att ni inte vill vara de enda som invänder är det dags att
agera. Det är mycket bättre att ni i så fall ger uttryck för er olust över vissa förslag eller till och med nämner
möjligheten att ni skulle föredra att arbeta med andra transnationella partner. Säg er mening och berätta om
era syften, önskemål och tvivel på ett tydligt sätt. Gå inte in i någon verksamhet om ni känner er tveksamma.
Red alltså ut problem och tveksamheter så snart som möjligt. Låt inte fjädrarna växa till hönor.
Om ni är nöjda med hur sakerna utvecklas, bör ni utarbeta ett arbetsprogram med en tidsplan för de
transnationella verksamheterna där samtliga delmål, resultat och evenemang anges. I denna plan bör
kopplingen mellan verksamheterna framgå och i synnerhet bör eventuella förutsättningar anges (t.ex.
nödvändiga åtgärder som är förutsättning för efterkommande steg). Var realistisk när ni uppskattar
tidsåtgången för olika inslag och ta hänsyn till att transnationella verksamheter ofta tar längre tid att
genomföra på grund av de kulturskillnader som finns. Se till att en enskild person eller organisation har givits
ansvar för varje förväntat resultat eller produkt och att indikatorer har överenskommits för var och en av dessa
så att övervakning och utvärdering kan ske.
Tidsplanen, som ingår som en del av en arbetssplan eller operativ plan, bör konsulteras regelbundet av dem
som ansvarar för övergripande samordning och förvaltning för att kontrollera hur de transnationella
verksamheterna fortskrider och för att meddela resultaten till samtliga berörda och intresserade. Vid behov
bör partnerskapet enas om justeringar av arbetsplanen och tidsplanen och då meddela samtliga berörda
January 2002
30
EQUAL Guide för transnationalitet
(inklusive respektive ESF myndighet). Försök att utarbeta en tidsplan för alla era transnationella
verksamheter. Denna planering och de uppgifter som den innehåller bör vara tillräckligt flexibel och
välplanerad för att skydda partnerskapens huvudmål om oväntade svårigheter skulle uppstå.
Arrangemang för organisation och beslutsfattande
Om ett transnationellt partnerskap ska bli framgångsrikt måste det förvaltas på ett effektivt sätt. Att bygga upp
ett verkligt transnationellt team, där medlemmarna känner sig delaktiga och arbetar tillsammans för att finna
nyskapande synsätt och metoder är inte någon lätt uppgift och kräver kontinuerlig uppmärksamhet.
Människorna befinner sig långt ifrån varandra, de har olika kulturer och kommunikationen, förutom i möten, är
alltid tyglad beroende på det språk och de kommunikationskanaler som används (e-post, telefon etc.). Varje
partner har sina egna ansvarsområden och prioriteringar inom sin egen organisation och sitt eget
utvecklingspartnerskap vilket ibland kan kännas oförenligt med transnationella verksamheter. Samtliga dessa
faktorer kan leda till missförstånd och svårigheter inom partnerskapet. Det är därför mycket viktigt att skapa
en öppen och tydlig kommunikations- och arbetsform där uppgifter och ansvarsområden klart anges.
När det gäller samordning och förvaltning av genomförandet av det transnationella arbetsprogrammet, kan
flera olika organisationsmodeller övervägas där var och en har sina förtjänster beroende på vilken situation
som råder. Varje transnationellt partnerskap ska inom sig enas om vilken modell som är den bästa i just deras
fall.
Det finns ingen enstaka bästa organisationsmodell för att bedriva verksamhet i transnationella partnerskap
eftersom det organisatoriska mönstret bör spegla partnerskapets särskilda mål och arbetsprogram. Modellen
med ett konsortium har givit goda resultat i situationer där samtliga parter har ungefär lika stora erfarenheter
av transnationellt arbete och är villiga att dela ansvaret. Om alla partner har relativt lite eller saknar
transnationell erfarenhet kan konsortiemodellen ha positiva läroeffekter för samtliga partner som ett resultat
av att de delar ansvaret för samordning och uppföljning. I vissa partnerskap ber man istället den partner som
har störst erfarenhet av europeiskt nätverksarbete att leda arbetet. Om samtliga partner enas om detta kan en
sådan modell fungera bra.
Kommunikation
God kommunikation är mycket viktigt för att utveckla ett transnationellt partnerskap och för att det ska fungera
smidigt. Geografiska avstånd, kulturskillnader, språk och skilda prioriteringar kan lätt leda till missförstånd. En
gemensam överenskommelse om på vilket sätt och hur ofta man ska kommunicera (samtidigt som viss
flexibilitet bevaras) kan vara bra. Om det finns ett bra informationsflöde bör var och en känna till vad de ska
göra.
E-post tenderar att vara den kommunikationskanal som används mest i de flesta transnationella nätverk. Epost fungerar däremot mindre väl i inledningsskedet av partnerskapets uppbyggnad. Kulturskillnader påverkar
också hur effektiv denna kommunikationsform är. Ett partnerskap fungerar bra endast om det baseras på
förtroende och det kan inte byggas upp enbart genom e-post. Möten är otroligt viktiga för att skapa bra
arbetsrelationer, men näst bästa lösningen är att gripa telefonen för ett direkt samtal även om detta är ett mer
kostnadskrävande kommunikationssätt än e-post.
Kulturella skillnader
Transnationellt samarbete är per definition kulturöverskridande. Det är just därför det är så intressant. Men
det är samtidigt detta som ibland ger upphov till svårigheter. Kulturella skillnader spelar därför oundvikligen en
viktig roll i när ma arbetar med andra länder och bör inte underskattas. Språk, attityder och uppträdande,
företags- och arbetskultur, rättspraxis, förvaltningsregler liksom samhällets och ekonomins struktur varierar
mycket mellan olika länder. Språkskillnader är kanske det största hindret för effektivt samarbete över
nationsgränserna. Tänk på att ta särskild hänsyn till språkskillnader och enas om ett arbetsspråk. Förutom att
January 2002
31
EQUAL Guide för transnationalitet
ordna med översättning och tolkning när så krävs så att samtliga deltagare kan delta i diskussioner och
beslut, bör ni tänka på att även om de översätts kan samma ord ha olika betydelse i olika situationer (se
faktablad 5, “Att finna en transnationell partner”).
Men olika tidsuppfattning (och punktlighet) och olika grader av engagemang spelar också in och kan ibland
hänföras till skillnader i projektets omfattning och budget hos olika partner. Det är viktigt att uppnå ett
balanserat partnerskap och det kan vara klokt att försöka välja partner vars verksamheter (och tillhörande
transnationella budget) inte är alltför olika er egen. Ni måste gå in för att överbrygga sådana skillnader.
Var inte för snabba att tro att ni slösar bort er tid. Det finns många olika sätt att göra bra saker och att uppnå
goda resultat. Inte bara ert eget sätt.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
32
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav
detta är det åttonde i serien.
8
Ekonomisk planering
för transnationellt samarbete
Inledning
Detta faktablad riktar sig främst till dem som kommer att ha det finansiella ansvaret för utvecklingspartnerskap
och/eller för utformning, utveckling och förvaltning av transnationella partnerskap, exempelvis
utvecklingspartnerskapens budgetadministratörer och samordnare i de transnationella partnerskapen. Detta
faktablad har två syften. Det första är att beskriva några av EU:s finansiella regler och förfaranden och det
andra är att ta upp mer allmänna frågor i samband med finansiell planering och förvaltning. De som ansvarar
för finansiell förvaltning i ett transnationellt sammanhang bör tänka på att tillämpningsföreskrifterna för de
finansiella reglerna och bestämmelserna skiljer sig något mellan olika medlemsstater. Ni bör därför kontrollera
sådana detaljer hos er förvaltningsmyndighet.
Finansiella föreskrifter och förfaranden
Följande bestämmelser gäller i hela EU och bör bidra till; att förklara vilka utgifter som är stödberättigande
och vilken partner som kan söka ersättning; vara till hjälp vid planering och förvaltning av arrangemang för
kostnadsdelning och slutligen bidra till att dubbel finansiering undviks. Dessa regler beaktar revisionsrättens
kritiska kommentarer och den betydande ökningen av de (relativa och absoluta) belopp som står till
förfogande för transnationellt samarbete inom ramen för Equal-initiativet.
1.
Följande utgiftskategorier kommer att vara stödberättigande i det transnationella
samarbetet
a) Kostnader för deltagande (resor, logi och måltider) i arbetsmöten och evenemang samt för
informationsbesök.
b) Kostnader för kommunikation och översättning för att underlätta utbyte av information och erfarenheter.
c) Kostnader för informationsbesök och praktik för deltagarna (lärare, praktikanter, personal,
nyckelaktörer och andra).
d) Individuella kostnadsbidrag från varje utvecklingspartnerskap för gemensam verksamhet /gemensam
utveckling av tjänster eller produkter.
e) Kostnader för att anordna möten, evenemang, informationsbesök och praktik, inklusive kostnader för
möteslokaler, tolkning, mottagningar, översättning till överenskommet arbetsspråk
f) Kostnader för gemensam verksamhet / gemensam utveckling av tjänster eller produkter som
genomförs av tredje part.
g) Kostnader för ett samordningssekretariat, processkonsulter och handledare, experter, gemensamma
enkäter, utvärdering av det gemensamma arbetet etc.
h) Övrigt, ska specificeras.
Observera följande
 Medlemsstaterna kommer att främja och kontrollera att de transnationella budgetarna ligger i linje med
utvecklingspartnerskapens nationella planer med åtföljande budgetar.
 Stödberättigande utgifter för kategori 1 f och 1 g som godkänns inom ramen för ett arrangemang för
kostnadsdelning får inte överstiga 25 % av den transnationella budgeten i ett transnationellt
samarbetsavtal.
Finansiell planering och förvaltning
En naturlig utgångspunkt för planering av den transnationella budgeten är att ställa sig följande frågor:
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet


Hur stor är den totala budget som varje partner har ansökt om / har godkänts för varje partner?
Hur stor del av denna budget avser det transnationella samarbetet ?
När det gäller den siffra som har angivits för det transnationella inslaget i varje partners ursprungliga ansökan
om utvecklingspartnerskap, bör ni observera följande:

Utvecklingspartnerskapen har sannolikt olika ekonomi och vissa har mycket mindre transnationella
budgetar än andra. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att varje transnationellt partnerskap måste
begränsa sitt arbetet till den omfattning som det deltagande utvecklingspartnerskap med minst budget
tillåter. Däremot måste planerna utformas omsorgsfullt så att ni tar reda på vad samtliga
utvecklingspartnerskap kan bidra med och se till att alla är involverade i det transnationella
partnerskapets viktiga beslut och kärnverksamheter.

Samtidigt som det är föga troligt
utvecklingspartnerskap ökas kan det
transnationella verksamheter genom
övergripande budgeten, eller genom
nationella eller lokala källor.
att de övergripande budgetar som anslagits till enskilda
fortfarande vara möjligt att öka det belopp som anslagits till
att ESF-myndigheterna medger en omfördelning av den
att partnerskapet söker ytterligare finansiellt stöd från andra
Därefter bör ni ställa följande tre frågor:



Förväntas några av era transnationella verksamheter generera någon intäkt?
Hur kommer i så fall denna intäkt att fördelas mellan partnerna och hur kommer ni att redovisa detta?
Vilken hänsyn har tagits till frågan om immateriella rättigheter och tredje parts användarrättigheter?
Om ni utarbetar en budget för varje uppgift eller skede i arbetsprogrammet, bör ni tydligt definiera varje
utvecklingspartnerskaps bidrag’, eftersom detta bidrar till att säkerställa åtaganden och undvika missförstånd.
Fastställande av en budget för varje uppgift/fas kommer också hjälpa er att enas om gemensamma
grundregler för hur varje deltagande utvecklingspartnerskap kan spendera från den transnationella budgeten.
Som slutprodukt bör ni ha utarbetat en övergripande transnationell budget för varje fas eller uppgift som visar
varje utvecklingspartnerskaps finansiella ansvar.
För att garantera insyn i den finansiella förvaltningen och för att säkerställa att ni följer både EU:s och era
egna nationella finansiella föreskrifter och avtal måste ni vara noggranna och följa god redovisningssed.
2.
Gemensamma regler och förfaranden för presentation och kontroll av transnationella
verksamheter
Detta avsnitt innehåller en sammanfattning av de viktigaste punkterna när det gäller presentation och kontroll
av kostnader som hänför sig till transnationella verksamheter. Om ni ansvarar för sådana frågor bör ni studera
relevanta detaljer. Upplupna utgifter för transnationella verksamheter kommer att delas av de medverkande
utvecklingspartnerskapen enligt följande förfaranden och måste anges tydligt i det transnationella
samarbetsavtalet:
2.1
I största möjliga utsträckning bör kostnader för transnationella verksamheter fördelas jämnt mellan de
deltagande utvecklingspartnerskapen (principen “arrangören betalar”). Denna princip för
kostnadsdelning baseras på tanken att alla utvecklingspartnerskap kommer att dra fördel av resultaten
av det transnationella arbetet i lika hög grad. När ni utformar ert gemensamma arbetsprogram bör ni
därför ta upp principen “arrangören betalar” och diskutera med era partner hur den ska tillämpas i
praktiska termer. I detta sammanhang bör ni tänka på att finansiell förmåga och storlek, antal personal
som avdelas för transnationellt arbete, de förväntade resultatens relevans liksom förmågan att
samordna gemensamt arbete eller att anordna gemensamma evenemang kan skilja sig mellan de
deltagande utvecklingspartnerskapen.
Om harmonisering inte går att uppnå, framför allt när det gäller finansieringskapaciteten, kan
kostnaderna
för
den
transnationella
verksamheten
fördelas
olika
mellan
olika
January 2002
34
EQUAL Guide för transnationalitet
utvecklingspartnerskap. I så fall kan de utvecklingspartnerskap som har mest resurser (1) betala för
verksamheter som kräver större finansiering eller (2) betala för mer verksamhet än de andra
utvecklingspartnerskapen eller (3) betala en större andel av kostnaderna för en viss verksamhet
(kostnadsdelningsarrangemang).
Under alla omständigheter måste det klart och tydligt framgå av det transnationella
samarbetsavtalet hur man valt att fördela kostnaderna mellan de olika utvecklingspartnerskapen
och vilka beslut som har fattats i denna fråga.
Formel för tilldelning och förvaltning av den transnationella budgeten
Enskilda TN
kostnader
Gemensamma
TN kostnader
Arrangören
betalar
Arrangören
betalar
Proportionell
fakturering
Arrangemang för
kostnadsdelning
Återbetalning
2.2
Varje transnationell budget ska läggas fram i två delar:

Enskilda transnationella kostnader härrör från den uppdelning av uppgifter (och de kostnader som
hänför sig till dessa) som gjorts mellan de utvecklingspartnerskap som ingår i ett transnationellt
partnerskap. Dessa kostnader kan hänföras direkt till sådana verksamheter (moduler i den gemensamma
handlingsplanen) som ett av utvecklingspartnerskapen genomför (kategorierna 1a – 1d) och kommer
därför att betalas av varje berört utvecklingspartnerskap.

Gemensamma transnationella kostnader är de kostnader som uppkommer för gemensamma
verksamheter/tjänster/produkter som utförs/utvecklas på det transnationella partnerskapets vägnar och
som varje enskilt utvecklingspartnerskap i ett transnationellt partnerskap förväntar sig dra lika stor nytta
av (kategorierna 1e - 1g). Ett viktigt påpekande är att gemensamma transnationella kostnader delas
enbart mellan de deltagande utvecklingspartnerskap som är belägna i medlemsstaterna. Associerade
partner från Phare, Tacis och Meda-länder behöver alltså inte delta i dessa kostnader.
Transnationella partnerskap kan välja mellan följande två modeller för att hantera gemensamma
transnationella kostnader:
1. System där arrangören betalar (dessa system bör vara regel) och
2. System för kostnadsdelning (antingen proportionell fakturering eller återbetalning).
1) När så är möjligt ska de allmänna förfarandena för att hantera gemensamma transnationella kostnader
vila på system där arrangören betalar. I detta fall handhas en del av det gemensamma arbetet (som kan
utföras av en entreprenör eller av ett av utvecklingspartnerskapen) och betalas ut av endast ett av
utvecklingspartnerskapen, och andra delar (av ungefär samma storlek) av det gemensamma arbetet
handhas och betalas av övriga utvecklingspartnerskap. Principen att arrangören betalar måste tillämpas
för administrativa kostnader för möten och evenemang (kategori 1 e). Dessa kostnader ska därför betalas
av det utvecklingspartnerskap som står som värd.
2) Om principen “arrangören betalar” inte kan användas på ett genomförbart sätt, ska system för
kostnadsdelning fastställas för att hantera gemensamma transnationella kostnader. En
överenskommelse om ett sådant system ska i huvudsak innefatta bestämmelser om transnationell
överföring av medel mellan utvecklingspartnerskap eller till gemensamma entreprenörer, de typer av
verksamheter för vilka arrangemang för kostnadsdelning ska användas, formel för fördelning av
January 2002
35
EQUAL Guide för transnationalitet
kostnader mellan de medverkande utvecklingspartnerskapen samt bestämmelser om vilka förfaranden
som ska användas vid utfärdande av kontrakt och hantering av fakturor.
Utvecklingspartnerskapen kan välja ett av de arrangemang för kostnadsdelning som beskrivs nedan:

Om proportionell fakturering används ska samtliga deltagande utvecklingspartnerskap ingå ett avtal
med en tredje part eller ett utvecklingspartnerskap ingå ett avtal med tredje part i dess eget och de övriga
partnerskapens namn. I detta avtal anges att avtalsparten (leverantören) ska sända proportionella
fakturor till samtliga deltagande utvecklingspartnerskap som därefter betalar sina andelar direkt till
avtalsparten (leverantören).

Återbetalningsmetoden tillämpas när en av de deltagande utvecklingspartnerskapen agerar som
entreprenör för gemensamma tjänster eller produkter. I denna roll kommer det att ta emot och betala
fakturor till avtalsparten och de övriga utvecklingspartnerskapen kommer att, baserat på ett
återbetalningskrav, ersätta dess kostnader enligt den formel som överenskommits för uppdelning av
kostnaderna. Om en av de medverkande utvecklingspartnerskapen påtar sig rollen som transnationellt
samordningssekretariat (kategori 1 g ovan) kan återbetalningsmetoden också tillämpas.
Under alla omständigheter måste system för kostnadsdelning följa gällande gemenskapslag och säkerställa
att den inre marknaden fungerar väl och inte leda till att det uppstår nya hinder för tillhandahållande av
tjänster över gränserna.
Undantag från dessa allmänna regler och förfaranden måste motiveras på ett välgrundat sätt i det
transnationella samarbetsavtalet.
Nedan lämnas några råd när det gäller finansiell förvaltning av transnationell verksamhet:
 Se till att ni känner till er förvaltningsmyndighets finansiella regler och föreskrifter eftersom mindre
skillnader kan förekomma mellan medlemsstaterna. Diskutera dessa frågor med era transnationella
partner under planeringsskedet.
 Upprätta en separat transnationell budget och separata konton.
 Skilj på enskilda och gemensamma utgifter.
 För en komplett redovisning över samtliga finansiella transaktioner och gör aldrig en utbetalning innan ni
har mottagit faktura i original. När det gäller återbetalning av gemensamma transnationella kostnader bör
ni fråga er förvaltningsmyndighet vilka formella krav som ställs på attesterade kopior (av originalfakturan)
som grund för betalning.
 Undvik dubbel bokföring av kostnader. Ni kan exempelvis inte begära ersättning för samtliga era
telekommunikationskostnader inom ramen för nationella kostnader och därefter också ta upp
internationella telefonkostnader som en transnationell kostnad.
 Kom överens i förväg med era partner om grundreglerna för hur gemensamma utgifter ska hanteras (dvs.
vem som ska betala för vad etc.).
 Kom överens i förväg med era partner om vilka förfaranden som ska följas om en eller flera partner vill
ändra tidigare finansiella avtal.
 Diskutera i förväg med era partner och kom överens om vissa beredskapsplaner: exempelvis vad som
ska ske om en partner (av någon anledning) halkar efter i arbetet eller måste hoppa av. Försök förutse
svårigheter och utarbeta en “plan B” för att hantera sådana fall.
 Om saker börjar gå fel, agera snabbt men råka inte i panik. Rådfråga er förvaltningsmyndighet/den
nationella stödstrukturen.
 När det gäller förvaltning av kassaflöde och beredskapsplanering, förvissa er om att ni kan klara av
oförutsedda händelser (t.ex. sena betalningar, oförutsedda kostnader, överskridande av budgeten etc.).
 Se till att ni följer era nationella ESF-bestämmelser.
 Lägg upp era finansiella system så att ni är säkra på att de följer era nationella
redovisningsbestämmelser.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller
 Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
36
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det nionde i serien.
9
Uppföljning och utvärdering av
transnationellt samarbete
Inledning
Equal är ett europeiskt försöksprogram som baseras på principen att prova och stimulera nya sätt att
genomföra arbetsmarknads- och utbildningspolitik ("nyskapande") inom geografiska områden eller i
politiska frågor där det finns gemensamma problem ("tematiskt synsätt"). Det genomförs av engagerade
nyckelaktörer ("arbete i partnerskap"), som lär sig genom att arbeta tillsammans med partner i andra
medlemsstater ("transnationellt samarbete"), för att utveckla färdigheter och förmåga ("delaktighet"), i
syfte att överföra goda lösningar till allmän politik och praxis ("spridning och mainstreaming").
En sund och effektiv utvärdering av Equal kommer därför att vara mycket viktig för att programmet ska bli
framgångsrikt. Medlemsstaterna och kommissionen har beslutat att utvärderingen inom Equal ska ske på
följande tre olika nivåer:



Utvecklingspartnerskapen ska sörja för fortlöpande bedömning av strategi, genomförande och
verksamheter.
Medlemsstaterna ska uppdra åt oberoende experter att genomföra en utvärdering på programnivå,
inriktad på varje programs tematiska områden.
Kommissionen ska organisera en utvärdering för EU i dess helhet, som ska fokusera på Equals
huvudprinciper inom de nio tematiska områdena: det transnationella samarbetet på
utvecklingspartnerskapsnivå, nätverkssamarbetets effektivitet, spridning och mainstreaming på
nationell nivå och inom EU, samt Equals potential att påverka den europeiska
sysselsättningsstrategin och processen för social integrering samt andra gemenskapsprogram.
Det huvudsakliga ansvaret för utvärdering i medlemsstaterna ligger hos de nationella
förvaltningsmyndigheterna medan Europeiska kommissionen ansvarar för utvärdering som omfattar flera
medlemsstater. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att fastställa kontaktpunkter mellan dessa
nivåer såväl när det gäller överföring av uppgifter och information som metodikvägledning när det gäller
insamling av uppgifter och analys av dem. Er egen övervaknings- och utvärderingsverksamhet och i
synnerhet er fortlöpande bedömning av det transnationella arbetet måste organiseras mot denna
bakgrund.
Övervakning och utvärdering på utvecklingspartnerskapsnivå.
Övervaknings- och utvärderingsprocesser spelar en viktigt roll för att säkerställa att
utvecklingspartnerskapet förvaltas effektivt, att det ger lyckade resultat och att det leder till bättre
lösningar i framtiden. De är viktiga och nödvändiga instrument för att garantera kvalitet och effektivitet när
det gäller såväl er nationella strategi och verksamheter som det transnationella samarbete som ni
kommer att delta i. Samtliga utvecklingspartnerskap inom Equal måste anordna fortlöpande utvärdering
av sina verksamheter och resultat och av det transnationella arbete som de deltar i. Genom denna
självbedömning kan man
 få en djupare kunskap om utslagning, diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden och om
dessa företeelsers orsaker,
 identifiera faktorer som leder till goda lösningar,
 fastställa utgångsvärden för att kunna jämföra strategier, verksamheter och resultat (benchmarking).
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
I praktiken innebär detta att ett villkor för att ett utvecklingspartnerskap ska kunna finansieras inom ramen
för Equal är att det finns arrangemang för övervakning och utvärdering, tillsammans med mekanismer för
uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetodik och organisatoriska arrangemang. Dessa arrangemang för
övervakning och utvärdering har följande tre syften:
 Att ta fram uppgifter och information för utvärderingen på nationell nivå och på EU-nivå. Er
förvaltningsmyndighet kommer att ge er vägledning om vilken typ av uppgifter som ni måste
övervaka, registrera och föra över till utvärderarna.
 Att samla in uppgifter och dokumentera erfarenheter för de tematiska nätverk som inrättas på
nationell nivå och på EU-nivå för att hjälpa till att identifiera, validera och sprida goda lösningar.
Medlemsstaterna kommer i sina mainstreamingstrategier att i närmare detalj ange den roll som
utvecklingspartnerskapen ska spela för att identifiera goda lösningar.
 Att övervaka ert utvecklingspartnerskaps verksamhet och utveckling och dess transnationella arbete
och att kontinuerligt bedöma dem i syfte att förbättra era resultat och påverkan. Ert transnationella
partnerskap ska i det transnationella samarbetsavtalet ange vilka metoder ni avser använda för
sådan fortlöpande bedömning.
I detta faktablad lämnas råd till de personer som inom varje utvecklingspartnerskap ska ansvara för
planering, utformning och genomförande av fortlöpande övervakning och utvärdering inom ramen för det
transnationella samarbetet.
Utformning av övervaknings- och utvärderingsverksamheter
När ni planerar och utformar övervaknings- och utvärderingssystem och förfaranden kan det vara till hjälp
att strukturera tankarna genom att ställa sig frågorna var, vad, vem, hur och när. Vissa svar till dessa
frågor lämnas nedan.
Motivering
Frånsett det faktum att övervakning och utvärdering är ett krav i avtalen om transnationellt partnerskap
kan de framför allt hjälpa er att förbättra verksamheten och resultatet i ert transnationella samarbete.
Övervakning och utvärdering kommer också att hjälpa er att bedöma fördelarna med ert transnationella
partnerskap allteftersom detta tar form och att stödja era planerade verksamheter för spridning och
mainstreaming och deras effekter.
I allmänna termer handlar utvärdering om att bedöma verksamhetens kvalitet, värde och betydelse.
Inom ramen för Equal är samtliga tre aspekter viktiga och ger upphov till följande frågor:



Har era transnationella verksamheter genomförts (planerats, förvaltats, utförts)
på ett bra sätt?
Gav ert transnationella partnerskap och program några värdefulla bidrag till
lokal eller regional politik och praxis (genom de utvecklingspartnerskap som var
era partner) som värderades högre än dess kostnader? Med andra ord har det
gett upphov till något mervärde?
Har det transnationella partnerskapet varit lyckat och haft någon betydelse när
det gällt att bidra till ert utvecklingspartnerskaps övergripande strategi och ge
upphov till positiv påverkan, särskilt att bidra till förändringar av
arbetsmarknadspolitik på nationell eller europeisk nivå?
[Kvalitet]
[Värde]
[Betydelse]
Vad ska övervakas och utvärderas?
När ni har övervägt och diskuterat ovanstående frågor med era transnationella partner kan ni börja
fundera på vad ni ska övervaka och utvärdera. Övervakning handlar i stort om att mäta och observera
vad som åstadkommits jämfört med planerade resultat i det transnationella samarbetet och åtföljande
milstolpar. Utvärdering å andra sidan bör vara att göra välgrundade bedömningar om vad man kan lära
av detta:


Gjorde vi detta rätt, vad kunde ha gjorts bättre och i så fall hur?
Utforskade och provade vi rätt frågor och problem och vilka relevanta ämnen för Equal har framträtt?
January 2002
38
EQUAL Guide för transnationalitet
Tänk på att många har ett intresse av utvärderingen:
Intressenter i utvärderingsprocessen






Beslutsfattare (på unionsnivå och nationell nivå)
Utvecklingspartnerskap och projektsponsorer samt
finansieringsorgan (inklusive Europeiska kommissionen)
Programförvaltare (förvaltningsmyndighet och nationella
stödstrukturer)
Andra utvecklingspartnerskap som är partner och era
transnationella partner
Särskilda grupper som är utsatta för diskriminering eller
utslagning
Andra?
och de kan ha olika förväntningar och krav som måste klargöras och beaktas från början.
I allmänna termer ligger betoningen i utvärderingarna vanligen på en eller flera (och vanligtvis fler än en)
av följande faktorer:

Produkter

Processer

Projekt

Personal

Metoder

Projektledare

Prestanda

Procedurer

Program

Partnerskap

Förslag

Politik
Mer specifikt tenderar utvärderingsprocesserna att ha rangordnade mål och dessa kan hjälpa er att
utforma er plan för övervakning och utvärdering och fastställa vilka prioriteringar som den ska ha:







Resurser – är de tillräckliga för att nå det transnationella samarbetets syften och mål?
Aktiviteter & evenemang – är de ett lämpligt sätt att uppnå de mål som anges i ert transnationella
samarbetsavtal och genomförs de på ett effektivt sätt?
Deltagande – är det transnationella partnerskapet öppet för ett brett deltagande? Är det riktigt eller
bara skenbart?
Reaktioner – Har det transnationella partnerskapet framkallat nyttiga (positiva) reaktioner från andra
viktiga partner och aktörer? Finns det tecken på förändrade beteenden och attityder (från exempelvis
andra regionala organisationer som berörs av arbetsmarknadsverksamheter)?
Medvetenhet & lärande – Informerar det transnationella partnerskapet människor och institutioner
om ny utveckling och nya sätt att se på arbetslivsfrågor?
Åtgärder – har det transnationella partnerskapet stimulerat lämpliga och effektiva åtgärder i form av
angivna syften och mål, särskilt vad avser att påverka arbetslivspolitik och metoder?
Effekter – har det transnationella partnerskapet börjat ge positiva effekter i den miljö där det är
verksamt (fler kvalificerade arbetstillfällen, förbättrad anställbarhet bland arbetare, större social
integrering, ökad jämlikhet etc.)?
När det specifikt gäller det transnationella samarbetet inom Equal-initiativet kan det vara lämpligt att
inrikta utvärderingen på deltagande, lärande, åtgärder och effekt. Mer exakt kommer ni att behöva
övervaka och utvärdera följande inslag:




Processer och erfarenheter i det transnationella samarbetet (slutförande av uppgifterna inom
planerad tid, kommunikationer, finanser etc.).
Resultat och produkter som det transnationella samarbetet har gett upphov till. (Uppnåddes målen?
Var resultaten så värdefulla som förväntats? Erhölls några oförutsedda resultat? etc.)
Perspektiv och potential för framtida (eller fortsatt) transnationellt samarbete efter det att arbetet
inom ramen för det transnationella samarbetsavtalet har avslutats.
Det mervärde som de transnationella verksamheterna ger och resultaten för politisk utveckling på
lokal, regional, nationell och EU-nivå.
January 2002
39
EQUAL Guide för transnationalitet
De faktiska resultaten av ert transnationella arbetsprogram måste mätas mot ett antal kriterier- Som en
del av er arbetsplan bör ni därför fastställa en lämplig uppsättning resultatmål.
Vem ansvarar för att övervaka och utvärdera transnationellt samarbete?
Övervakning betraktas ofta som en intern process för ett partnerskap och dess ledning. Utvärdering
genomförs däremot ofta av externa utvärderare. Detta kommer att bli fallet för utvärderingar av Equal på
nationell nivå och på EU-nivå.
När det gäller Equals utvecklingspartnerskap kan utvärderingen genomföras internt av medlemmar i
partnerskapsgruppen (intern utvärdering) eller av en blandning av intern och extern personal
(medverkansbaserad utvärdering). Externa utvärderare har fördelen att vara mer objektiva i sin
bedömning medan interna utvärderare har mer ingående kunskaper om verksamheten.
Inom ramen för det experimentella Equal-initiativet ska metodiken för och genomförandet av den
fortlöpande bedömningen ge utrymme för regelbunden feedback från utvärderaren till dem inom
utvecklingspartnerskapet som är inblandade i eller ansvarar för det transnationella arbetet. Ett formativt
arbetssätt som påverkar arbetet efterhand. Om det är genomförbart rekommenderas ett blandat interntexternt (medverkansbaserat) tillvägagångssätt. Tillsammans med era transnationella partner bör ni därför
överväga om övervakning och utvärdering av transnationella verksamheter och resultat bör



genomföras individuellt av varje utvecklingspartnerskap som är företrätt inom det transnationella
partnerskapet (parallell men fristående utvärdering) eller
genomföras kollektivt av en transnationell utvärderare på samtliga utvecklingspartnerskaps vägnar
(en enda gemensam utvärdering), eller
ske genom ett system baserat på peer review där varje utvecklingspartnerskap ansvarar för att utföra
transnationell utvärdering för ett annat utvecklingspartnerskap inom det transnationella partnerskapet
(peer review-utvärdering).
Genomförande av transnationell övervakning och utvärdering
För övervakning och utvärdering av transnationella arbetsprogram ska allmänt sett följande faktorer
fastställas:
(a) Kriterier och indikatorer för de transnationella processerna och åtföljande resultat.
(b) Metoder för övervakning och utvärdering (analys, synpunkter, intervjuer etc.)
(c) Metoder för att samla in och sprida resultaten.
Fundera på var och en av dessa faktorer i samband med ert transnationella partnerskap och de mål ni
har så att ni kan utforma en strategi för övervakning och utvärdering som fyller era särskilda behov och
passar i er situation. Varje utvärdering bör utformas för det särskilda syfte och sammanhang som den
används för. Inga utvärderingar kommer att bli identiska även om de flesta kommer att ha många
gemensamma inslag.
Se till att utvärderingen inte är överdimensionerad i förhållande till partnerskapets verksamheter. Liten
kan också vara bra!
Tidsplanering av övervakning och utvärdering
Ni rekommenderas att välja ett övervakningssystem som är både regelbundet och rutinmässigt. Det ska
vara så enkelt och billigt som möjligt att genomföra men samtidigt ska övervakning ske regelbundet för att
ge tidig varning om något inte går enligt ritningarna. Om ni har ett system för tidig varning har ni större
möjligheter att korrigera ett problem innan det blir allvarligt.
Det transnationella samarbetet förväntas ge nyskapande idéer och leda till överföring av goda lösningar
från ett sammanhang till ett annat. Det är därför viktigt att ni kan utvärdera de skillnader (mervärde) som
det transnationella samarbetet ger, för er nationella verksamhet, era partners verksamhet och nationell
och europeisk politik och praxis. Därför måste ni känna till utgångsvärdet (bedömning i förväg) och kunna
January 2002
40
EQUAL Guide för transnationalitet
bedöma resultat och verkan som ert (transnationella) arbete kommer att ge när det har slutförts
(utvärdering i efterhand).
I riktlinjerna för Equal ombeds ni utforma ett utvärderingssystem som är pågående (fortlöpande och
formativt). Transnationella arbetsprogram kommer att omfatta två till tre år och under denna period
kommer de yttre omständigheterna att förändras. Sådana förändringar liksom era erfarenheter av det
transnationella arbetet kan kräva att ni ändrar ert transnationella arbetsprogram och dess mål (på sätt
som inte kan förutses från början). Om ni betraktar utvärdering som ett inlärningsinstrument kan ni genom
att anta en fortlöpande utvärderingsmetod skapa fler möjligheter till inlärning och förbättring under det
transnationella arbetets gång och därmed utnyttja samarbetet på bästa sätt.
Hur ofta formativ utvärdering görs kommer att bero på hur den transnationella verksamheten ser ut och
hur intensiv den är. Det kan exempelvis vara klokt att lägga in utvärderingsverksamheter i fas med det
transnationella partnerskapets möte.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
41
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det tionde i serien.
10
Verktyg för genomförande av
transnationellt samarbete
Inledning
För att hjälpa er att förbereda er för transnationellt arbete och att utarbeta ert arbetsprogram i samarbete
med era partner i andra länder, ges i detta faktablad en kortfattad beskrivning av några instrument, tips
på typer av verksamheter som kan vara användbara. Det riktar sig främst till ledare av
utvecklingspartnerskap eller andra som har till uppgift att upprätta ett transnationellt arbetsprogram och
utarbeta ett transnationellt samarbetsavtal.
Möten, studiebesök, utbyten och praktik
Att utveckla och driva ett transnationellt partnerskap som bara kan kommunicera på avstånd (genom
telefon, fax och e-post) medför vissa allvarliga begränsningar. Nära samarbete, genom vilket reellt
ömsesidigt lärande, överföring av goda lösningar och kreativ gemensam utveckling kan ske, kräver
direkta möten ansikte mot ansikte. Sådana kontakter kan vara korta och täta eller mindre ofta
förekommande men pågå längre. De kan ta formen av möten, studiebesök, personalutbyte och praktik.
Inför alla dessa typer av möten finns det vissa saker som man bör vara beredd på eller planera för.











När ni planerar era transnationella verksamheter, bör ni ta hänsyn till den transnationella budget som
varje partner har till sitt förfogande. De kan vara av varierande storlek och kan antingen föra in
begränsningar för vad ni kan förvänta er att uppnå tillsammans eller leda till att besök fördelas på ett
ojämnt sätt.
Ta hänsyn till helgdagarna i de olika medlemsstaterna när ni utarbetar ett besöksprogram.
Förvissa er om att systemen för betalning av möteskostnader är klart och tydligt överenskomna i
förväg. Kom ihåg att normalt sett bör enskilda transnationella kostnader betalas av det
utvecklingspartnerskap som drar på sig dem. Om det finns gemensamma transnationella kostnader
bör ni i förväg enas om ett system för kostnadsdelning.
Ta hänsyn till restider, särskilt när en eller fler partner befinner sig i andra änden av Europa.
Förbered alla möten, utbyten etc. noga. Med hänsyn till att budgetarna är begränsade är sannolikt
möjligheterna till direkta möten också begränsade varför det är viktigt att ni till fullo kan utnyttja dessa
tillfällen.
I god tid innan ett möte äger rum bör ni ta reda på vilka synpunkter de olika partnerna har när det
gäller syfte, mål och förväntningar. Därefter kan ett utkast till schemalagt program sändas runt med
fax, och diskuteras och beslutas om innan mötet äger rum.
Inkludera sociala evenemang i programmet. Informellt nätverkssamarbete är ofta bästa sättet att lära
känna sin partner.
Tänk på att sedvänjor och regler om finansiering av värdskap varierar från plats till plats. Försök
undvika att genera en partner som inte kan erbjuda er samma gästfrihet som ni själva.
I större transnationella partnerskap bör ni överväga om bi- eller trilaterala möten skulle kunna vara
mer givande än multilaterala möten. Detta är sannolikt fallet om en undergrupp partner har ett
gemensamt intresse i en särskild fråga eller flera frågor.
Planera studiebesök noggrant vad avser mål och innehåll, gruppens sammansättning, information
före besöket och avrapportering efteråt, samt praktiska arrangemang.
När ni står som värd för studiebesök bör ni fundera över vilka personer era besökare kommer att
träffa (glöm inte beslutsfattare och sponsorer). Informera samtliga i er grupp som är engagerade i
besöket innan det äger rum och be dem rapportera efter besöket. Ta reda på vilka områden som är
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet









av särskilt intresse för besökarna och försök tillgodose deras önskemål. Kontrollera vilka språk
deltagarna talar, eventuell diet och andra särskilda behov.
Engagera lokala myndigheter och viktiga aktörer när ni kan. Det höjer profilen och ökar
trovärdigheten för ert eget partnerskap och för det transnationella samarbetet och leder till att
information sprids till politiska beslutsfattare, bidrar till mainstreamingprocessen och kan inverka på
utvecklingspartnerskapets framtid. Överväg om ni ska bjuda in riksdagsledamöter och press.
Blanda inte de dagordningspunkter som handlar om tekniska och förvaltningsmässiga frågor (som
berör experter mm) med presentationer och andra former av PR (som berör politiker och andra
offentliga personer). Håll hellre separata möten.
Se till att tidtabellen för besöket inte är alltför fullbokad. Planera ett socialt program men ge också
deltagarna viss ledig tid. Saker tar ofta mer tid att genomföra än vad som normalt planeras.
Samarbete mellan olika länder utvecklas inte enbart genom möten utan också, och kanske ändå
viktigare, genom uppföljande arbete, så att ni gör framsteg och kan visa resultat vid nästa möte. Se
till att samtliga partner är införstådda med nästa steg och vad de förväntas göra.
När det gäller längre studiebesök, utbyten och praktik bör deltagarna väljas ut med omsorg och ni bör
försäkra er om att deras mål är klara från början (både för dem och för värdarna).
Se till att de som sköter praktik etc. har förberetts ordentligt och har fått ändamålsenlig utbildning (att
klara av kulturskillnader, skilda arbetsmetoder, språk etc.).
Gör utvärderingar före och efter längre personalutbyten (inklusive information före besöket och
avrapportering efteråt).
Beroende på besökets längd kan ni behöva genomföra viss kontroll av framstegen under pågående
besök.
Slutligen bör ni försäkra er om att samtliga praktiska och logistiska frågor tas om hand, logi,
möteslokaler, presentationshjälpmedel, vem som ska sköta ordförandeskapet, föra protokoll
respektive skriva rapporten etc.
Listan ovan kan tillämpas generellt men ni bör tänka på att det därtill finns särskilda frågor i samband
med följande typer av möten.
Exempel
Transnationella möten











Vidta de åtgärder som behövs för att alla deltagare ska förstå vad som sägs.
Försäkra er om att ni i förväg vet vilka som kommer och vilka språkkunskaper de har (om ni
inte i förväg har kommit överens om att använda ett gemensamt arbetsspråk).
Se till att slutsatser blir överenskommelser. Försäkra er om att alla deltagare får säga sin
mening (inte bara de som talar arbetsspråket flytande).
Om ett gemensamt arbetsspråk används bör de som talar detta språk flytande tänka på att
de talar långsamt och tydligt och inte använder vardagsuttryck. Den som leder mötet bör
sammanfatta läget med jämna mellanrum och försäkra sig om att alla förstår, särskilt när
beslut fattas om särskilda punkter.
Se till att arrangemang skrivs ner (använd blädderblock etc.) så att alla kan se, förstå och vid
behov ta upp frågor till diskussion.
Se till att en rapport sammanställs och sprids så snart som möjligt efter mötet.
Se till att ni bekräftar kontakter och uppföljningsåtgärder som ska genomföras efter mötet
och före nästa möte.
Ordna så att någon kan möta besökarna eller se till att ni ger dem information om lokaltrafik
och kommer överens om mötesplats..
Gör hotellbokningar (och kontrollera om några besökare av personliga skäl tänker stanna
längre).
Ordna med måltider och tänk på eventuella dietkrav.
Beakta deltagarnas behov av tillgänglighet inte bara språkmässigt. Fysisk tillgänglighet är
t.ex. inte självklart i alla lokaler.
Exempel
Studiebesök & utbyten
January 2002
43
EQUAL Guide för transnationalitet





Om ni verkligen känner er partner väl kan ni ordna ett besök genom att först utbyta
information men om ni är tveksamma bör ni ordna ett direkt möte för att slutföra samtliga
arrangemang.
Sänd er värd uppgifter om er grupp i förväg (deras namn, kön, organisation, position, roll i
utvecklingspartnerskapet, expertområde, andra intressen, särskilda önskemål eller behov
(diet etc.), tillgänglighet, språkkunskaper etc.).
Dessa besök ger ett tillfälle att se till att människor, vars stöd är viktigt för att ert
utvecklingspartnerskap ska fungera väl och för dess framtida utveckling, förstår och
övertygas om värdet av transnationella verksamheter.
Utöver utvecklingspartnerskapets samordningsgrupp bör ni överväga om ni ska inkludera
deltagare från följande grupper:
 Viktiga aktörer i ert utvecklingspartnerskap, medlemmar av ert
utvecklingspartnerskaps styrkommittée
 Viktig personal i er organisation.
 Praktikanter eller deltagare.
 Beslutsfattare eller politiker.
 Sponsorer/grundare av ert utvecklingspartnerskap.
Om er värd inte kan tillhandahålla en tolk kanske ni också bör inkludera någon i er grupp
som kan fullgöra denna uppgift.
Praktik






En allmän regel är att ju längre praktikperiod desto bättre. Det finns dock en naturlig gräns
för en utbytesperiods längd som beror på dess syfte, deltagare och de resurser som finns
tillgängliga.
Viktiga urvalskriterier är bakgrund, nivå beträffande teoretiska och praktiska färdigheter och
den enskildes motivation och intresse. I vissa sammanhang som när det gäller
administrativa/sekreterar-uppgifter kan kunskaper i utländska språk också vara ett av
kriterierna.
Kom överens med er värd om högsta antalet deltagare. Börja med små grupper för att lära
av erfarenheterna för framtida grupper.
Syftet med praktiken liksom arbetsuppgifterna under denna period bör väljas med hänsyn till
varje partners respektive starka områden och båda parter måste acceptera och vara villiga
att lösa de tekniska och praktiska problem som hänger samman med utbildning och arbete i
ett annat land och på ett annat språk.
Försäkra er om att alla är ordentligt informerade, det gäller deltagare och i tillämpliga fall
deras familjer, medföljande personal, de utsändande och mottagande organisationerna,
värdföretagen och om detta är relevant också värdfamiljerna.
Se till att alla praktiska frågor (som sjukförsäkring, ansvarsförsäkring etc.) ordnas i god tid
innan praktiktjänstgöringen inleds.
Att utveckla gemensamma system, produkter och processer
Transnationella verksamheter bör leda till resultat eller produkter 10 som kan anpassas och användas av
människor, organisationer och företag utanför partnerskapet. Om dessa resultat eller produkter är
effektiva ska de dokumenteras och spridas som en del av mainstreamingverksamheten.

När situationer och praxis i olika medlemsstater jämförs bör ni fastställa riktpunkter (benchmarks)
och fastställa vilka metoder eller vilken politik som skulle kunna förbättras i er medlemsstat.
10
Med produkter avses här skrivna dokument, som rapporter, studier och skrifter, CD-rom och webbsidor, samt nya metoder,
kurser och tjänster. För att säkerställa att alla produkter kan anpassas och användas av andra bör de dokumenteras och
spridas som en del av verksamheterna för att påverka politiken .
January 2002
44
EQUAL Guide för transnationalitet





Utnyttja sakkunskap och metoder i andra medlemsstater. Analysera i vilken utsträckning de kan
överföras och vid behov anpassas.
Om ni utvecklar gemensamma system, processer eller produkter, lägg ihop varje partners starka
sidor till en gemensam strategi och ett gemensamt tillvägagångssätt som kan tillämpas i olika
medlemsstater.
Försök förvissa er om att ni får användbara resultat. Fråga er hela tiden för vem tjänstesystemet eller
produkten är avsedd, målinrikta den omsorgsfullt och planera redan från början hur den ska spridas.
Se till att alla resultat (produkter, instrument, metoder etc.) offentliggörs och blir helt tillgängliga för
tredje part, för eget bruk.
Sök vägledning från er förvaltningsmyndighet om era resultat kan tänkas ha kommersiellt värde och
om ni planerar att utnyttja resultaten kommersiellt.
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
45
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika
transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel
varav detta är det elfte i serien.
11
Att sluta ett transnationellt
samarbetsavtal
Inledning
I detta faktablad behandlas de formella förfaranden och några av de informella processer som ni kommer att
använda för att utarbeta och sluta ett transnationellt samarbetsavtal 11 med era transnationella partner.
Uppgifterna riktar sig främst till de medlemmar i utvecklingspartnerskapen som ansvarar för att utarbeta,
förhandla och ingå transnationella samarbetsavtal. Inom ramen för Equal kommer utvecklingspartnerskapens
medverkan i samarbetet över gränserna att ske på två nivåer: dels mellan utvecklingspartnerskap och dels
mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap. I detta faktablad tas endast det första av de två
verksamheterna upp. Den andra nivån kommer att organiseras och förvaltas av kommissionen i samarbete med
medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter.
Transnationellt samarbete mellan utvecklingspartnerskap
Utvecklingspartnerskapens strategier kommer att fastställas i åtgärd / fas 1 och genomföras i åtgärd / fas 2.
Transnationellt samarbete kommer att binda samman (åtminstone två) utvecklingspartnerskap från flera
medlemsstater som delar en gemensam syn på hur de ska ta itu med gemensamma problem, utvecklar liknande
strategier och arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma resultat. De gemensamma verksamheterna
kommer att genomföras på ett sådant sätt att de tillför varje utvecklingspartnerskaps strategier och
handlingsplaner ett betydande mervärde.
För att ni ska få ert val bekräftat och erhålla finansiering för att genomföra arbetet i åtgärd / fas 2, måste ert
utvecklingspartnerskap inlämna två handlingar till den ansvariga förvaltningsmyndigheten: ett avtal om
utvecklingspartnerskap och ett transnationellt samarbetsavtal.
Att sluta ett avtal med transnationella partner
När ni har funnit en eller flera lämpliga transnationella partner kommer ni att tillsammans med dem diskutera och
förhandla fram ett gemensamt arbetsprogram med tydliga mål och förväntade resultat samt arbetsmetoder och
tillhörande verksamheter tillsammans med en budget och överenskommelser om samordning, uppdelning av
uppgifter och ansvarsområden.
Ni kommer att utarbeta ert transnationella samarbetsavtal mellan ert utvecklingspartnerskap och era
transnationella partner genom besök, möten, utbyte av dokument, e-post etc. tills ni har förhandlat fram ett avtal
som är tillfredsställande för alla parter. I faktablad 7 i denna serie behandlas några av de frågor som är viktigast
att ta upp och där lämnas värdefulla tips om vad ni kan göra för att förhandlingarna ska bli framgångsrika. Om ert
utvecklingspartnerskap ännu inte har utnämnt en transnationell samordnare eller har lagt ansvaret för den
transnationella samordningen på någon namngiven person, bör den göra detta nu för att säkerställa att
förhandlingarna med de transnationella partnerna genomförs effektivt och för att vara säker på att förslaget till
transnationellt samarbetsavtal blir tillfredsställande för ert utvecklingspartnerskap.
Genomförande av det transnationella arbetsprogrammet kommer att kräva effektivorganisation av aktiviteterna
såväl inom varje utvecklingspartnerskap som för helheten av de transnationella samarbetsverksamheterna. I
faktablad 7 behandlas fördelar och nackdelar med olika organisatoriska modeller. Vissa transnationella
partnerskap kan enas om förvaltningsstrukturer där ett utvecklingspartnerskap formellt agerar som den
transnationella samordnaren eller det transnationella sekretariatet för en rad olika särskilda uppgifter. I andra fall
kan ett transnationellt partnerskap anta ett roterande ordförandeskap och förvaltningsstruktur så att samtliga
deltagande utvecklingspartnerskap har samma ställning.
11
Se riktlinjerna för Equal, 2000/C 127/02, punkt 38.
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
Användning av ETCIM (Equal Transnational Cooperation Internet Module) kommer också att kräva att ett av de
deltagande utvecklingspartnerskapen påtar sig uppgiften att föra in data i och uppdatera ETCIM, dvs. påtar sig
rollen att vara s.k. “ETCIM-sekreterare”, vilket samtliga berörda utvecklingspartnerskap således måste enas om.
Om ett transnationellt partnerskap har enats om att utse en gemensam samordnare eller att inrätta ett
gemensamt sekretariat kan det också överlämna funktionen som “ETCIM-sekreterare” till denna
samordnare/detta sekretariat. Om partnerskapet väljer den senare lösningen bör endast ett
utvecklingspartnerskap utses att agera “ETCIM-sekreterare” .
Varje utvecklingspartnerskap inom det transnationella partnerskapet bör i ett tidigt skede höra sig för med sin
förvaltningsmyndighet om vilka tidsfrister som gäller för inlämnande av det transnationella samarbetsavtalet och
om godkänt/godkända språk för detta (och samtidigt tänka på att engelska eller franska kommer att krävas i
ETCIM).
Se till att ni på lämpligt sätt har samrått med medlemmarna i ert utvecklingspartnerskap. Har ni några tvivel eller
frågor om någon aspekt av utkastet till transnationellt arbetsprogram är det nu hög tid att ta upp dem. Om det
planerade avtalet inte tillför ert utvecklingspartnerskaps strategi något mervärde eller om huvudinslagen i utkastet
till transnationellt samarbetsavtal inte speglar ert utvecklingspartnerskaps främsta intressen bör ni föra fram detta
till ledningsgruppen i ert utvecklingspartnerskap och be om ett tydligt förhandlingsmandat i syfte att nå fram till en
tillfredsställande lösning.
När ni har rätat ut samtliga frågetecken ska de deltagande utvecklingspartnerskapen färdigställa utkastet till
transnationellt samarbetsavtal som därefter ska godkännas av ledningen i samtliga berörda
utvecklingspartnerskap enligt deras interna arbetsordning och avtalade arrangemang för beslutsfattande.
Detta avtal är ett viktigt steg på vägen mot ett utvecklingspartnerskap inom ramen för Equal. Därför vill ni kanske
anordna något evenemang med anledning av att ni slutit det transnationella samarbetsavtalet med era partner i
andra länder. Detta kan ske på olika sätt. Kanske i form av en workshop där samtliga partner som tar aktiv del i
det transnationella arbetsprogrammet deltar, en presskonferens, en officiell mottagning, en rundabordskonferens
med ordförandena i de olika medverkande utvecklingspartnerskapen, ett offentligt undertecknande av avtalet av
bemyndigade företrädare, eller en kombination av några sådana evenemang. Under alla omständigheter bör ett
sådant evenemang användas för att göra relevanta politiska beslutsfattare och aktiva inom området medvetna
om er utvecklingspartnerskapsstrategi och ert transnationella samarbete liksom om förväntade resultat och om
möjligheterna att lära i ett EU-sammanhang.
När ni är redo att lämna in ert transnationella samarbetsavtal till de ansvariga förvaltningsmyndigheterna bör ni ha
enats om följande inslag:
1
Namn på det transnationella partnerskapet
2
Bakgrund & syften
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
3
Arbetsprogram & arbetsmetod
3.1
3.2
3.3
12
Gemensamma intressen / metoder / bakomliggande problem.
Lärdomar från tidigare relevanta erfarenheter.
De deltagande utvecklingspartnerskapens gemensamma transnationella mål.
Förväntade (gemensamma/kompletterande) produkter / resultat / delresultat
Strategins mervärde och förväntade resultat för vart och ett av de deltagande
utvecklingspartnerskapen.
Mervärde och finansiell bärkraft när det gäller associerade partner 12 (om
sådana finns).
Planerad transnationell verksamhet.
Metod för att vidarebefordra information, resultat och arbetsinstrument.
Tidsplan för etappmål, resultat och evenemang.
Se faktablad 6 i denna serie: “Associerade partner”.
January 2002
47
EQUAL Guide för transnationalitet
4
Arrangemang för organisation och beslutsfattande
4.1
4.2
4.3
4.4
5
Förfaranden för övervakning och utvärdering
5.1
5.2
6
Varje utvecklingspartnerskaps bidrag och ansvarsområde.
“Sekretariatets” samt externa experters roll och uppgifter.
Arrangemang för beslutsfattande.
Arbetsspråk. (dokumentation etc)
Mekanismer för övervakning och utvärdering av de erfarenheter och resultat
som det transnationella arbetet ger.
Mekanismer för uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetoder och
organisatoriska arrangemang.
Finansiella bestämmelser
6.1
6.2
Uppdelning av budgeten för varje verksamhet.

på typ av kostnader (enskilda eller gemensamma).

på typ av verksamhet.

på typ av finansiering.
Arrangemang för kostnadsdelning, finansiell kontroll och för att undvika dubbel dubbel
finansiering.
IT-stöd för inlämning, validering och behandling av transnationella samarbetsavtal
Medlemsstaterna har enats om att samråda med varandra innan de godkänner något transnationellt
samarbetsavtal så att de kan förvissa sig om att samtliga berörda förvaltningsmyndigheter kommer att basera sitt
godkännande av åtgärd / fas 2 på samma version av avtalet. Detta kommer att kräva effektiv kommunikation
mellan förvaltningsmyndigheterna. För att möjliggöra ett öppet och snabbt förfarande för att lägga in, konsultera
och ändra transnationella samarbetsavtal, har kommissionen inrättat en elektronisk plattform – ETCIM (EQUAL
Transnational Cooperation Internet Module).
ETCIM-funktioner
ETCIM kommer att möjliggöra och underlätta följande åtgärder:





Införande/ändring (på engelska eller franska) av alla uppgifter i det transnationella samarbetsavtal som
utvecklingspartnerskapen har enats om. Införande/ändring utförs av det utvecklingspartnerskap som agerar
som “ETCIM-sekreterare” för partnerskapet.
Övriga utvecklingspartnerskaps validering av de uppgifter som lagts in i ETCIM (elektroniskt godkännande)
Kommentarer från förvaltningsmyndigheterna om (en gemensam version av) utkast till transnationella avtal.
(elektroniskt)
Uppgift från förvaltningsmyndigheterna att de har bekräftat val av utvecklingspartnerskap för åtgärd / fas 2
("på villkor att godkännande erhålls från övriga förvaltningsmyndigheter som berörs av det transnationella
samarbetsavtalet”).
Överföring av uppgifterna i avtalet till ECDB, efter det att samtliga berörda förvaltningsmyndigheter har
lämnat sitt godkännande via ETCIM.
Observera att utarbetandet och framförhandlingen av ert transnationella samarbetsavtal med övriga
utvecklingspartnerskap inte genomförs genom, eller stöds av, ETCIM.
ETCIM är tillgängligt endast på Internet för godkända användare. Er förvaltningsmyndighet beviljar tillträde på
grundval av vägledning som kommissionen lämnar. Ni kommer att få ett login (användarnamn) och ett lösenord
för att kunna läsa text i ETCIM och ett annat lösenord för att kunna föra in/ändra eller validera uppgifter. Av
naturliga skäl kan ni bara få tillträde till uppgifter i det samarbetsavtal som ni är part i.
Inlämning av det transnationella samarbetsavtalet
Så snart som ni har enats om samtliga huvudinslag i det transnationella samarbetsavtalet och slutfört utkastet till
avtal ska det överlämnas till de ansvariga förvaltningsmyndigheterna. Detta kommer att ske samtidigt genom
följande två parallella förfaranden:
January 2002
48
EQUAL Guide för transnationalitet


Individuellt, genom att ert utvecklingspartnerskap liksom samtliga era transnationella fullständiga partner var
och en till sina respektive förvaltningsmyndigheter lämnar in det gemensamma transnationella
samarbetsavtalet tillsammans med dess individuella avtal om utvecklingspartnerskap, enligt
medlemsstaternas krav (som kan innehålla krav på översättning av det transnationella samarbetsavtalet till
det nationella språket).
Kollektivt, genom att “ETCIM-sekreteraren” lägger in utkastet till transnationellt samarbetsavtal (på
engelska eller franska) i ETCIM. En hyperlänk kan hänvisa till eventuella andra språkversioner. Eftersom
avtalet i detta skede fortfarande är ett utkast bevaras det tillfälligt och under denna period kan det ändras
enbart av er “ETCIM-sekreterare” för att underlätta koordineringen av justeringar i avtalet..
Validering av datainmatning samt ansvariga förvaltningsmyndigheters konsultation av uppgifter via
ETCIM
När “ETCIM-sekreteraren” har lagt in utkastet i databasen kommer ETCIM att sända ett e-postmeddelande till de
övriga transnationella partnerna och be dem validera datainmatningen. Om de kan bekräfta att den version som
har lagts in i ETCIM exakt motsvarar den som har överenskommits mellan utvecklingspartnerskapen kommer de
att ge sitt samtycke genom att validera denna version i ETCIM. Om de vill göra ändringar, måste de be “ETCIMsekreteraren” att utföra dessa ändringar och återlämna avtalet för validering.
När alla partner har validerat utkastet till avtal kommer ETCIM att per e-post meddela de berörda
förvaltningsmyndigheterna att avtalet har slutits och uppmana dem att granska det. Det kommer att ske i fyra
etapper enligt följande:
 Förvaltningsmyndigheterna kommer att granska avtalet och bedöma dels om innehållet i de föreslagna
transnationella verksamheterna håller tillräckligt hög kvalitet och kommer att tillföra utvecklingspartnerskapets
strategi något mervärde, dels om åtföljande finansplan överensstämmer med föreskrifter och krav.
 Som ett resultat av denna granskning kan förvaltningsmyndigheterna vilja göra kommentarer eller kräva att
kompletteringar eller ändringar av avtalet sker. Så snart som en kommentar har delgivits ETCIM kommer
ETCIM att per e-post informera samtliga berörda utvecklingspartnerskap om detta.
 Utvecklingspartnerskapen diskuterar därefter huruvida ändringar krävs för att avtalet ska kunna gokännas
och om så är fallet enas de om vilka. “ETCIM-sekreteraren” för därefter in ändringarna eller tilläggen. Samma
valideringsförfarande gentemot samtliga utvecklingspartnerskap som tidigare har skett upprepas därefter.
Godkännande av det transnationella samarbetsavtalet
När en berörd förvaltningsmyndighet på basis av sina egna förfaranden har godkänt det transnationella
samarbetsavtalet kommer den att omedelbart ange detta i ETCIM. Detta godkännande innebär att motsvarande
utvecklingspartnerskap också har godkänts vilket leder till att det utvecklingspartnerskapet har valts ut för
finansiering inom ramen för Equal åtgärd / fas 2, under förutsättning att de övriga förvaltningsmyndigheter som
berörs av det transnationella samarbetsavtalet också ger sitt godkännande.
När samtliga förvaltningsmyndigheter har godkänt det transnationella samarbetsavtalet kommer uppgifterna om
avtalet att föras över till ECDB (Equal Common Database) och de flesta uppgifterna kommer först då att bli
tillgängliga för allmänheten.
Tänk på följande:




Diskutera och kom överens med era partner vilket språk ni ska använda för att utarbeta avtalet tillsammans.
Välj det språk som ger er bäst kommunikation och gemensam förståelse.
När ni diskuterar detta bör ni komma ihåg att varje förvaltningsmyndighet har sina egna regler om vilket språk
som ska användas för att lämna in avtalstexten. Sverige godtar alla EU språk,
I tillämpliga fall bör ni i er budget reservera medel för översättningskostnader.
Kom ihåg att ert utkast till transnationellt samarbetsavtal som lämnas in till ETCIM, måste vara författat
antingen på engelska eller franska.
Förvaltningsmyndigheternas roll
Förvaltningsmyndigheterna kommer att ansvara för bedömning och behandling av de transnationella
samarbetsavtalen och för att utfärda skrivelser om beviljande av bidrag enligt åtgärd / fas 2. Detta arbete sker i
enlighet med EU:s och medlemsstaternas rättsliga ramar samt följer bestämmelserna i programmet för
January 2002
49
EQUAL Guide för transnationalitet
gemenskapsinitiativ och programkomplementet. De kommer också att följa gemensamma bestämmelser för
förfaranden för inlämning, bedömning och beviljande av bidrag. Sammanfattningsvis kommer de att göra följande:
Synkronisera tidpunkter för bedömning och beviljande.
Stödja verksamheter för att söka partner.
Underlätta utarbetande av utkast till transnationella samarbetsavtal.
Underlätta inlämning av transnationella samarbetsavtal.
Tillämpa gemensamma kriterier för bedömning av transnationella samarbetsavtal.
Samråda med varandra innan de godkänner ett transnationellt samarbetsavtal.
Tillämpa gemensamma samrådsförfaranden för senare mer omfattande ändringar av transnationella
samarbetsavtal.
 Minimera antalet utvecklingspartnerskap som “hoppar av” det transnationella samarbetet liksom antalet
“hemlösa” utvecklingspartnerskap.







Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna.
De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
50
EQUAL Guide för transnationalitet
Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla
framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden
består av ett antal kapitel varav detta är det tolfte i serien.
12
EQUAL - Kontakter
Följande adresser uppdaterades den 25 januari 2002. Alla ytterligare uppdateringar kan
återfinnas på EU kommissionens hemsida: http://europa.eu.int/comm/equal.
ESF- Managing Authorities
National Support Structures
BELGIË
Ministerie van de Vlaamse Gemeenschap EWBL / Afdeling Europa Werkgelegenheid
Mr. Louis VERVLOET
Markiesstraat 1
B - 1000 BRUSSEL
Phone: +32 2 553 44 34
Fax: +32 2 553 44 25
Ministerie van de Vlaamse Gemeenschap EWBL / Afdeling Europa Werkgelegenheid
Markiesstraat 1
B - 1000 BRUSSEL
Phone: +32 2 553 44 34
Fax: +32 2 553 44 25
Mr. Antonio GEORGOPALIS
Phone: +32 2 553 44 52
[email protected]
Ms. Liezelotte DESCHRIJVERE
Phone: +32 2 553 44 24
[email protected]
www.vlaanderen.be/ned/sites/werk/index.html
[email protected]
BELGIQUE
Agence FSE
Mr Guy DE SMEDT
Rue Royale, 123
B - 1000 BRUXELLES
Phone: +32 2 278.42.24
Fax: +32 2 278.42.18
www.fse.be/
Agence FSE
Rue Royale, 123
B - 1000 BRUXELLES
Phone: +32 2 278.42.24
Fax: +32 2 278.42.18
Ms Jenny CHARLIER
[email protected]
DANMARK
Arbejdsmarkedsstyrelsen(AMS)
Mr. Morten FENGER
Socialfonds - og Puljekontoret
Blegdamsvej, 56
DK - 2100 KOBENHAVN
Phone: +45 35.28.81.00
Fax: +45 33.14.71.76
www.socialfonden.dk
Arbejdsmarkedsstyrelsen(AMS)
Mr. Henning ERIKSEN
Socialfonds - og Puljekontoret
Blegdamsvej, 56
DK - 2100 KOBENHAVN
Phone: +45 35.28.81.00
Fax: +45 33.14.71.76
www.socialfonden.dk
[email protected]
DEUTSCHLAND
Bundesministerium für Arbeit und
Sozialordnung
Referat VIa3
Frau Vera WERKER
Rochusstraße 1
D – 53123 BONN
Phone: +49 228 527.2295
Fax: +49 228 527.12.09
www.bma.bund.de/esf/initiativen.asp
ve.werker@ bma. Bund. de
Bundesministerium für Arbeit und
Sozialordnung
Abt. VI Gruppe Nationale Stützstruktur
Rochusstraße 1
D – 53123 BONN
Phone: +49 228 527.2800
Fax: +49 228 527.11.76
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
ELLAS
Ministry of Labour – ESF
Ms. Dimitra GANA
Peiraios, 40
GR – 10182 ATHENS
Phone: +30 1 524.30.68
Fax: +30 1 529.51.93
www.labor-ministry.gr/main.htm
[email protected]
Ministry of Labour-ESF
Ms. Popi VENIOU
Peiraios, 40
GR -10182 ATHENS
Phone: +30 1 529.5.223/156
Fax: +30 1 529.5.193
www.labor-ministry.gr/main.htm
[email protected]
ESPAÑA
Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales U.A.F.S.E.
Ms Aurora SAETA DEL CASTILLO
Pío Baroja, 6
E - 28009 MADRID
Phone: +34 91 363.18.13
Fax: +34 91 363.20.36
www.mtas.es/UAFSE
Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales U.A.F.S.E.
Ms. Concha DIAZ
Pío Baroja, 6
E - 28009 MADRID
Phone: +34 91 363.18.13
Fax: +34 91 363.20.36
www.mtas.es/UAFSE
[email protected]
FRANCE
Ministère de l'Emploi et de la SolidaritéDGEFP
Ms Geneviève RIALLE-SALABER
7, square Max Hymans
F - 75741 PARIS Cedex 15
Phone: +33 1 44.38.30.36
Fax: +33 1 44.38.34.13
www.travail.gouv.fr
RACINE
73-77, rue Pascal
F - 75013 PARIS
Phone: +33 1 44.08.65.10
Fax: +33 1 44.08.65.11
www.racine.asso.fr
www.equal-france.com
[email protected]
Mr Claude BAPST
[email protected]
IRELAND
Department of Enterprise & Employment
Ms Clare DUNNE
Davitt House, 65A Adelaide Road
IRL - 2 DUBLIN
Phone:+353 1 631.31.07
Phone: +353 1 631.33.35
Fax: 353 1 631.32.36
www.esf.ie
www.equal-ci.ie
[email protected]
Technical Support Structure
Dr. Carmel DUGGAN
WRC - Social & Economic Consultants
4 Lr Ormond Quay, Dublin 1, Ireland
Phone: +353 1 872.31.00
Fax: 353 1 872.38.40
[email protected]
ITALIA
Ministero del Lavoro e delle Politiche
Sociali
Direttore Generale per l'Impiego,
l'Orientamento, e la Formazione
Via Fornovo n° 8
I - 00192 ROMA
Phone: +39 06 46.83.1
Fax: +39 06 323.01.61
Mrs. Lea BATTISTONI
Phone:+39 06 36.75.49.31
[email protected]
Mr Domenico CARNEVALE
Phone:+39 6 43.58.79.16
[email protected]
ISFOL
Ms. Antonietta DI STEFANO
Via G.B. Morgagni 30/E
I - 00161 ROMA
Phone: +39 06 44.59.04.69/ 06 44.59.01
Fax: +39 06 44.59.08.75
[email protected]
CONSEDIN
Mr Guglielmo DE GREGORIO
Mr Giovanni VERNA
Mrs Paola TAMBUSCIO
Lungotevere Michelangelo n° 9
I – 00192 ROMA
Phone: +39 06 692.09.51
January 2002
52
EQUAL Guide för transnationalitet
Fax: +39 06 67.86.910
www.equalitalia.it
[email protected]
LUXEMBOURG
Ministère du Travail
26, rue Zithe
L - 2939 LUXEMBOURG
Phone: +352 478.61.12
Fax: +352 478.63.25
www.mt.etat.lu
Ms Maryse FISCH
[email protected]
Mr Jeannot BERG
[email protected]
NEDERLAND
Ministerie van Sociale Zaken en
Werkgelegenheid - Afdeling Europese
Subsidiemaatregelen (AM/ESM)
Postbus 90801
NL - 2509 LV DEN HAAG
Phone: +31 70 333.58.23/ 41.40
Fax: +31 70 333.40.06
Mr T. Louis GEELHOED
Ms Margreet VAN OOSTROM (EQUAL)
Phone: +31 0800 90 51
[email protected]
Ms. Bernadette REYNDERS-LIPS
[email protected]
ÖSTERREICH
Bundesministerium für Wirtschaft und
Arbeit
Abteilung Europäischer Sozialfonds
Stubenring 1
A-1010 Wien
Phone: + 43 1 711.00.0
Fax: + 43 1 711.00.6049
www.equal-esf.at
Mr Michael FÖRSCHNER
[email protected]
Agentschap SZW
Business Unit 2000-2006 (ministerie van
SZW)
Service Unit EQUAL
Anna van Hannoverstraat 4
2595 BJ Den Haag
Postbus 90801
2509 LV Den Haag
Tel. 070 – 333.49.86
Fax: 070 – 333.40.44
www.agentschapszw.nl/equal/contact.html
[email protected]
Mrs. Beate VAN DEN BERG
Phone: +31 70 333 46 53
[email protected]
Mr. Hans DIEMEL
Phone: +31 70 333 54 67
[email protected]
EQUAL BÜRO ÖSTERREICH
Reisnerstraße 40/4
A-1030 Wien
Phone: +43 1 714.14.18/32
Fax: +43 1 714.94.05
www.equal-esf.at
Ms Elisabeth FREUDENTHALER
[email protected]
Mr Roland HANAK
Phone + 43 711 00.6175
[email protected]
PORTUGAL
Gabinete de Gestão EQUAL
Ms Ana VALE
Av. da República 62 - 7°
P - 1050 197 Lisboa
Phone: +351 21 799.49.30
Fax: +351 21 793.39.20
www.equal.mts.gov.pt
Gabinete de Gestão EQUAL
Ms Ana VALE
Av. da República 62 - 7°
P - 1050 197 Lisboa
Phone: +351 21 799.49.30
Fax: +351 21 793.39.20
www.equal.mts.gov.pt
[email protected]
January 2002
53
EQUAL Guide för transnationalitet
[email protected]
SUOMI /FINLAND
ESF - FSE Ministry of Labour
P.O. Box 524
SF - 00101 HELSINKI
Phone: +358 9 18.56.90.79
Fax: +358 9 18.56.80.58
www.teho.net
ESF - FSE Ministry of Labour
P.O. Box 524
SF - 00101 HELSINKI
Phone: +358 9 18.56.90.79
Fax: +358 9 18.56.80.58
www.esr.fi/
Ms Riitta KANGASHARJU
[email protected]
SVERIGE
Ministry of Labour
Ms Margareta LORENTZI
Drottninggatan, 21
S - 10333 STOCKHOLM
Phone: +46 8 405.13.43
Fax: +46 8 20.31.27
www.esf.se
www.equal.nu
[email protected]
Inger WIJKSTRÖM
Phone: + 46 8 405 13 43
[email protected]
UK – GREAT BRITAIN
Department for Work and Pensions
ESF Division
Moorfoot – Level N2
UK - S1 4PQ Sheffield
Phone: +44 114 267.73.03
Fax: +44 114 267.72.89
www.esfnews.org.uk
Ms Jane EVANS
[email protected]
Mr Gordon PURSGLOVE
[email protected]
The Swedish ESF-Council
Box 47 141
S - 100 74 STOCKHOLM
Phone: +46 8 579.171.00
Fax: +46 8 579.171.01
www.esf.se
Ms Margit UNNEFELDT
Phone: +46 8 579.171.26
[email protected]
ECOTEC (England)
The EQUAL Support Unit
Ms Margaret JAMES
Priestly House, 28-34 Albert Street
GB - B4 7UD BIRMINGHAM
Phone: +44 121 616.36.60
Fax: +44 121 616.36.62
www.equal.ecotec.co.uk
[email protected]
Scottish ESF Objective 3 Partnership
(Scotland)
Ms Muriel MACKENZIE
Caithness House
127 St Vincent Street
GB - G2 5JF Glasgow
Phone: +44 141 582.04.10
www.objective3.org/equalframe.htm
Welsh European Funding Office (Wales)
Mr David THORNLEY
The Old Primary School
GB – SY20 8PE
Phone: +44 1654 704.900
www.wefo.wales.gov.uk/newprogs/equal
UK- NORTHERN IRELAND
European Unit
Department for Employment and Learning
(DEL)
Adelaide House, 39/49 Adelaide St.
UK - BT2 8FD BELFAST
Phone: +44 28 90.25.78.74
PROTEUS
8, Edgewater Office Paric
Edgewater Road
UK- Belfast BT3 9JQ
Phone: +44 28 90.37 1023
Fax: +44 28 90.37.1024
January 2002
54
EQUAL Guide för transnationalitet
Fax: +44 28 90.25.76.46
Dr John NEILL
[email protected]
www.proteus-ni.org
Mr Pat DONNELLY
[email protected]
Ms Rosemary MULHOLLAND
[email protected]
CESKÃ REPUBLIKA
Deputy Minister of Labour and Social
Affairs for European Integration and
International Relations
Ministry of Labour and Social Affairs
Na poříčním právu 1, CZ-12801, Prague 2
JUDr. Miroslav FUCHS
Phone: +4202 2192 2508, 2192 2300
Fax: +4202 2492 1883
[email protected]
MAGYARORSZÃG
Head of the International Co-operation
Dept
Ministry of Education
Mr. Istvan KOVACS
[email protected]
Director of the National Training Fund of
the Czech Republic
Vaclavske nam. 43,
CZ-11000, Prague 1
PhDr. Miroslava KOPICOVA
Phone: +4202 222 473 61, 222 473 32
[email protected],
EQUAL NSS
Vaclavske nam. 43, CZ-11000, Prague 1
Mr. Marcin STRYJECKI
Phone.: (+4202) 242 151 78, 242 316 87,
Fax: (+4202) 242 145 33
[email protected]
PHARE Office (NSS)
Ajtorsi Dürer sor 19-21
H-1146 Budapest
Mrs Eva GONCZI
Tel: +36.1.344-0337
Fax : +36 1 344 0338
[email protected]
Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade
fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen
http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc
För ytterligare information kontakta respektive

ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller

Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected]
Gå till innehållsförteckningen
January 2002
55
EQUAL Guide för transnationalitet
EQUAL Guide för transnationalitet
Ytterligare förklaringar och exempler
January 2002
EQUAL Guide för transnationalitet
Gemenskapsinitiativet EQUAL
11
Den europeiska sysselsättningsstrategin som lanserades vid toppmötet I Luxemburg 1997 utgör en praktisk ram
för en europeisk arbetsmarknadsstrategi. Huvudsakliga prioriterade åtgärdsområden för EES fastställs årligen i
form av europeiska sysselsättningsriktlinjer som baseras på följande fyra pelare:




Anställbarhet
Företagaranda
Anpassningsförmåga
Lika möjligheter för kvinnor och män
Dessa riktlinjer införlivas sedan med de nationella handlingsplanerna för sysselsättning (NHS) som anger de
verksamheter varje land föreslår för att skapa fler arbeten och arbeten av bättre kvalitet under det aktuella året.
Tillbaks till huvudtexten
EQUAL-initiativet har följande nio tematiska prioriteringar:
Anställbarhet
a) Underlätta inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden för dem som har svårt att integreras eller
återintegreras på en arbetsmarknad som måste vara öppen för alla.
b) Bekämpa rasism och främlingsfientlighet i samband med arbetsmarknaden.
Företagaranda
c) Ge alla möjlighet att starta en affärsverksamhet genom att tillhandahålla de verktyg som är
nödvändiga för att starta en rörelse samt identifiera och utnyttja nya sysselsättningsskapande
möjligheter i städer och på landsbygden.
d) Bygga ut den sociala ekonomin (den tredje sektorn), särskilt vad gäller samhällstjänster, med särskild
fokusering på att höja arbetets kvalitativa innehåll.
Anpassningsförmåga
e) Främja livslångt lärande och utveckla rutiner som motverkar utanförskap på arbetsplatsen för att
därmed uppmuntra rekrytering och kvarhållande av personer som utsätts för diskriminering och
ojämlik behandling i samband med arbetsmarknaden.
f)
Ge stöd till företag och anställda för att de skall kunna anpassa sig till ekonomiska
strukturförändringar och använda sig av informationsteknik och annan ny teknik.
Lika möjligheter för kvinnor och män
g) Förena yrkeslivet med familjelivet och underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för kvinnor och
män som lämnat den, genom att utveckla mer flexibla och effektiva former av arbetsorganisation och
stödtjänster.
h) Minska könsskillnader och ge stöd till desegreringen av arbetsmarknaden.
Asylsökande
January 2002
57
EQUAL Guide för transnationalitet
AS
Asylsökande som har rätt att söka sig in på arbetsmarknaden ska få hjälp med detta och
de som inväntar repatriering ska få hjälp med allmän utbildning och yrkesutbildning som
de kan ha användning för i sitt hemland.
Tillbaks till huvudtexten
Mekanismerna för att förbättra kvaliteten på transnationell verksamhet mellan utvecklingspartnerskap (UP)
samt resultaten i EQUAL-initiativet innefattar





stöd och hjälp under åtgärd 1 med att identifiera lämpliga transnationella partner (minst en) och
upprätta ett transnationellt samarbetsavtal (TSA). Detta kommer att innefatta tillgång till rådgivning
och till en databas för utvecklingspartnerskap i alla medlemsstater,
förplanering av ett transnationellt program för en verksamhet där erfarenhet, lärande och
överföring av god praxis planeras inom ramen för ett transnationellt samarbetsavtal,
synkronisering av genomförandet av nationella EQUAL-program för att säkerställa ett effektivt
transnationellt samarbete,
arbetsprogram för åtgärd 2 på både nationell och transnationell nivå, vilka gör det möjligt för alla
partner i utvecklingspartnerskapen att engagera sig,
tonvikt på spridning, horisontellt och vertikalt, och utveckling av en strategi för spridning och
mainstreaming för varje EQUAL-program för att säkerställa maximal påverkan på den nationella
politiken (multiplikatoreffekt).
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
58
EQUAL Guide för transnationalitet
Det transnationella perspektivet
21
Särskilda mekanismer och instrument har inlemmats i utformningen av EQUAL-initiativet för att hjälpa
utvecklingspartnerskapen och deras medlemmar att bemästra några av de svårigheter som hittills har varit
förenade med att etablera och driva transnationella partnerskap, t.ex.att





synkronisera medlemsstaternas datum för igångsättning av åtgärd 1 (15 november 2001) och av
åtgärd 2 (15 maj 2001) för att bidra till samordning av transnationell utveckling och verksamhet,
medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter åtagit sig att samråda med varandra innan de
godkänner ett transnationellt samarbetsavtal (TSA),
de nationella stödstrukturer (NSS) som inrättats av förvaltningsmyndigheterna hjälper till med
utvecklingen av utvecklingspartnerskap och transnationella partnerskap och de gemensamma
integrerade arbetsprogrammen,
ekonomiskt stöd och rådgivning ges till utvecklingspartnerskapen under åtgärd 1 för att medverka
till ett effektivt sökande efter transnationella partner och till utarbetande av bra transnationella
samarbetsavtal (TSA).
Kommissionen kommer att
 tillhandahålla den elektroniska infrastrukturen för en databas som är lämplig för att finna
transnationella partner,
 tillhandahålla en elektronisk plattform för att underlätta presentation och uppdatering av och
samråd om transnationella samarbetsavtal,
 skapa ett forum för utbyte av god praxis i transnationellt samarbete.

Deltagande av utvecklingspartnerskap i tematiska nätverk.
Tillbaks till huvudtexten
Mall som illustrerar formella och informella transnationella förbindelser mellan organisationer eller individer
med olika roller i de deltagande utvecklingspartnerskapen
Följande exempel åskådliggör en enkel modell av ett transnationellt partnerskap där samarbetet inte är
begränsat till aktörer i motsvarande ställning utan även inkluderar förbindelser med andra aktörer
UP1
Ordf
UP ordförande/samordnare
TSA-samordnare
Utbildningsorganisation
Lokal myndighet
Fackförening
Arbetsgivarförening
Praktikanter
Lokal arbetsförmedling
Samor
dnare
X
X
Utbil
dning
UP2
Lokal Fack
mynd
Arb.givar
org
Prakt
Arbfö
rmed
X
X
X
X
X
X
X
X
Tillbaks till huvudtexten
Modell 1: Utbyte av information och erfarenheter
Denna modell utgör vanligen startpunkten för det transnationella samarbetet och är även en gemensam
nämnare för de övriga modellerna. Partnerna utbyter information om sina strategier och om bakgrunden till
January 2002
59
EQUAL Guide för transnationalitet
sina verksamheter. Partnerna har inte explicit fastställt gemensamma konkreta mål för sitt samarbete på detta
stadium.
Två eller flera utbildningspartnerskap (i olika medlemsstater) försöker till exempel vart och ett att utarbeta
utbildningspaket för att hjälpa missgynnade grupper att på nytt komma in på arbetsmarknaden. Som en del i
sitt transnationella samarbete försöker de helt enkelt utbyta information med varandra om sig själva, sina
olika miljöer och tillvägagångssätt för att utarbeta utbildningspaketet. En del användbara idéer kanske
utväxlas, men detta sker av en tillfällighet snarare än avsiktligt, men i andra fall sker kanske ingen användbar
överföring av kunskap, erfarenhet eller expertis.
Denna metod för transnationellt samarbete hjälper ett utvecklingspartnerskap att få ett mått på sin egen
verksamhet och dess resultat, ett s.k. benchmark.
Tillbaks till huvudtexten
Modell 2: Parallell utveckling av nyskapande tillvägagångssätt
I den här modellen har partnerna ett gemensamt konkret mål men arbetar ändå relativt oberoende av (eller
parallellt med) varandra för att uppnå sitt gemensamma mål. Utbytet av erfarenheter är inte lika generellt utan
mer systematiskt målrelaterat jämfört med den första modellen. Det är ett systematiskt försök att skaffa sig
stöd I utvecklingen av innovationer från partnerskap med gemensamma mål.
I jämförelse med föregående exempel (Modell 1), bedömer och utvärderar två eller flera
utvecklingspartnerskap varandras mål systematiskt och kommer överens om en gemensam uppsättning mål.
När det gäller att nå målen och att utveckla utbildningspaketen arbetar de emellertid relativt oberoende av
varandra. Eftersom de förhandlat och kommit överens om ett gemensamt mål, kan nyskapande och
överföring av know-how komma att utbytas på ett systematiskt sätt.
Den här modellen för transnationellt samarbete hjälper också utvecklingspartnerskapen att få ett mått på sin
egen verksamhet och dess resultat, ett s.k. benchmark.
Tillbaks till huvudtexten
Modell 3: Import, export eller införande av nya tillvägagångssätt och anpassning av dem till den egna
situationen
Den här modellen är vanligen en variant eller fortsättning på modellen med “parallell utveckling” (modell 2),
som träder i funktion när det blir uppenbart under det transnationella samarbetets gång att ett
utvecklingspartnerskap redan har en i stort sett ”fullständig” lösning på sitt eget problem. I det fallet gör det
transnationella perspektivet det möjligt för partner att få tillgång till insikter som den andra partnern redan har.
Inom ramen för föregående exempel (Modell 2), tar två eller flera utvecklingspartnerskap rutinmässigt del av
resultaten av utarbetandet av sina utbildningspaket, och vart och ett drar nytta av det utbyte av sakkunskap
och erfarenheter som sker, vilket får till följd vissa ändringar av innehållet, stilen och tillvägagångssättet med
avseende på de utbildningspaket som blir resultatet. I sådana fall har kanske ett utvecklingspartnerskap
redan utarbetat ett liknande utbildningspaket och överföringen av know-how till det andra
utvecklingspartnerskapet består huvudsakligen I att dra nytta av detta och försöka att hitta sätt att förbättra
det ytterligare.
Denna form av transnationellt samarbete innefattar ett slags ‘skuggning’, särskilt I fall när en eller flera
partner försöker överföra expertis och know-how från en annan som redan har vidsträckt erfarenhet inom det
valda området.
Tillbaks till huvudtexten
Modell 4: Gemensam produkt- eller systemutveckling – uppdelning av uppgifter med ett gemensamt mål.
Denna modell är ofta ett resultat av ett partnerskap som har funnits till under en tid. Det förutsätter att man
uppfattar problemet på samma sätt och att man har för avsikt att hitta en gemensam lösning på det genom att
January 2002
60
EQUAL Guide för transnationalitet
medvetet utnyttja varandras starka sidor. Man fastställer de åtgärder som krävs för att lösa problemet och
därefter enas man om de uppgifter som delas upp mellan de transnationella partnerna.
Med hänvisning till exemplet med utbildningspaketet (i modellerna 1, 2 och 3) kommer två eller flera
utbildningspartnerskap vid starten överens om gemensamma mål och gemensamt utarbetande av
utbildningspaketet. De arbetar tillsammans kontinuerligt för att hitta en enda “lösning”, vilket kan innefatta en
överenskommen uppdelning av arbete och uppgifter enligt deras olika specialistkompetens. I sådana fall är
det sannolikt till hjälp att bilda ett transnationellt partnerskap med ett eller flera utvecklingspartnerskap (i
andra medlemsstater) med kompletterande erfarenheter och färdigheter. Inom denna ram är det sannolikt att
varje utvecklingspartnerskap behöver skräddarsy den gemensamma ”produkten” för att tillfredsställa behoven
i sina egna lokala förhållanden. Sådana behov av anpassning bör hållas i minnet i början när möjligheterna till
samarbete om utveckling av en gemensam produkt eller ett gemensamt system diskuteras med potentiella
transnationella partner.
I detta fall kan transnationalitet liknas vid “tvinnande” på så sätt att de två (eller flera) partnerna eftersträvar
ömsesidiga och likvärdiga fördelar från sitt arbete med och förhållande till varandra. På grund av att
förhållandet sannolikt kommer att bli varaktigt vinns fördelarna ofta under en längre tidsperiod och faller
utanför ramen för vad man ursprungligen räknade med.
Tillbaks till huvudtexten
Modell 5: Tilläggsverksamhet bestående av utbyte av praktikanter/lärare/personal.
Utbyte av praktikanter, lärare eller personal mellan transnationella partnerskap är en tilläggsverksamhet eller
en delmodell som vanligen förekommer parallellt med en av de fyra huvudmodellerna. Men denna
verksamhet måste sträcka sig utöver studiebesök (i annat fall skulle den höra till den första
samarbetsmodellen). Det måste finnas en exakt definition av de särskilda målen för utbytet i förhållande till
den fortsatta utvecklingen mot de gemensamma transnationella målen.
Med hänvisning till föregående exempel (i modell 4), vinner transnationellt samarbete sannolikt på
arrangemang för utbyte av personal (lärare, innehålls- och systemplanerare, praktikanter etc.) mellan
transnationella partner för att till exempel testa och validera gemensam utveckling av produkter och system
efterhand som de tas fram. Sådana utbyten underlättar naturligtvis även gemensam planering och utveckling.
Tillbaks till huvudtexten
Vissa utvecklingspartnerskap kommer att ha mycket bestämda idéer om det slags partner i en annan
medlemsstat som de söker efter och vill samarbeta med. Detta kommer sannolikt att vara fallet när ett
utvecklingspartnerskap arbetar med ett mycket speciellt ämne eller en väldefinierad missgynnad grupp (t.ex.
med att komma tillrätta med missbruk). I allmänhet kan dock partnerskap mellan utvecklingspartnerskap i
olika medlemsstater baseras på arbete inom samma tema, med liknande typer av organisation, försök att
lösa samma typ av problem eller strävan att integrera en liknande social grupp. Allt bör beaktas när man
planerar för det transnationella samarbetet och söker efter partner.
Se vidare faktablad 5: “Att finna transnationella partner”.
Tillbaks till huvudtexten
För att fastställa sina strategier måste utvecklingspartnerskapen välja ett av de prioriterade teman som valts
av deras medlemsstat (se nedan). När de utvecklar transnationella partnerskap kommer
utvecklingspartnerskapen företrädesvis att välja partner som arbetar inom samma tema i en eller flera
medlemsstater (Se punkt 36 i Riktlinjerna för EQUAL 2000/C 127/02). Detta innebär vissa begränsningar av
omfattningen av det transnationella samarbetet men skulle kunna bidra till en klar och tydlig inriktning och till
att gemensamma mål utarbetas i samband med förhandlingarna om transnationella samarbetsavtal och
arbetsprogram.
EQUAL-initiativet har en tematiskt inriktning med 9 teman (se faktablad 3). Alla medlemsstater har samtyckt
till att prioritera det tematiska område som behandlar integrationen av asylsökande. Vidare har de flesta
January 2002
61
EQUAL Guide för transnationalitet
medlemsstater inom ramen för sina program för gemenskapsinitiativ valt ett antal prioriterade områden bland
de återstående åtta temana. Fyra medlemsstater (Tyskland, Grekland, Nederländerna och Portugal har valt
att prioritera alla de nio områdena. En fullständig förteckning över medlemsstaternas prioriterade områden
ges i faktablad 3. .
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
62
EQUAL Guide för transnationalitet
Effektiva transnationella samarbeten och partnerskap tenderar att bli kostsamma både I fråga om mänskliga
och finansiella resurser, och även detta sätter gränser för vad som realistiskt sett kan uppnås. Ledare för
partnerskap och deras transnationella partner bör göra en noggrann bedömning av vad det kommer att kosta
i tid och pengar att förverkliga de mål de satt upp och bör vid behov vara beredda att anpassa målen för att
vara säkra på att de är möjliga att uppnå.
Tillbaks till huvudtexten
Tid och tidsramen för inlämning av resultaten är ytterligare en begränsande faktor. Arbetsprogrammet ska
lämnas in under EQUAL-initiativets åtgärd 2, som pågår under 2–3 år. Spridningsverksamheten bedrivs under
åtgärd 3 men kan löpa parallellt med åtgärd 2. Ny praxis, nya system och produkter tar tid att utveckla och
testa och ännu längre tid att sprida och integrera i all politik. Utvecklingspartnerskapen bör således sätta upp
realistiska mål och vara medvetna om dessa begränsningar.
Tillbaks till huvudtexten
Den stora mångfalden europeiska lokala samhällen, regioner och medlemsstater erbjuder rika tillfällen att
lära av varandra och utgör grunden för principen om transnationalitet i EQUAL-initiativet. Mångfald kan
emellertid även föra med sig problem, särskilt för dem som inte redan är förtrogna med transnationellt
samarbete i ett europeiskt sammanhang. Skillnaderna i kultur, språk och tillvägagångssätt kan innebära att
saker och ting tar längre tid och är svårare att utföra. Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete är en
oerhörd fördel – man vet vad man har att vänta. Om man saknar sådan erfarenhet är det nödvändigt med en
intensiv dialog och omsorgsfull planering tillsammans med potentiella transnationella partner på ett tidigt
stadium (under åtgärd 1) för att förutse och övervinna potentiella svårigheter .
Tillbaks till huvudtexten
Källa: "European wide Evaluation of the Community Initiative EMPLOYMENT", slutlig rapport av NEI/FHVR mars 2000/"EU Wide
Evaluation of the Community Initiative ADAPT", slutlig rapport av PLS Consult mars 2000. Det är naturligtvis möjligt att klassificera
transnationellt samarbete på andra sätt.
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
63
EQUAL Guide för transnationalitet
Medlemsländernas tematiska områden
31
TEMATISKT OMRÅDE A - ANSTÄLLBARHET: (Åter-)inträde på arbetsmarknaden
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att prova nya sätt att integrera de
grupper som har det svårast att ta
sig in på arbetsmarknaden.
Insatserna inriktas på följande två kategorier eftersatta grupper:

Människor som är eftersatta i bred bemärkelse:

Åtgärder: utveckling av nya metoder, verktyg och
stödstrukturer för att lösa särskilda problem som leder
till diskriminering.

Stark betoning på förbättring av kontakterna mellan
olika aktörer t.ex. genom att skapa ett kontor där all
information samlas och sprids.

Människor med funktionshinder:

Mentorskap och utbildning under övergångsfasen
från skola till arbetsliv.

Nya hjälpmedel för att underlätta övergången från
arbetsliv till pensionering.

Informationskampanjer för att stimulera arbetsgivare
att anställa människor med funktionshinder.
Österrike

Belgien (de
fransk- och
tyskspråkiga
delarna)
Att öka kvaliteten och effektiviteten
på det stöd som syftar till att
förbättra anställbarheten hos dem
som har störst problem på
arbetsmarknaden.



Belgien
(nederländskspråkig del)



Att utforma lokala
sysselsättningsstrategier som gör
det lättare att para ihop
arbetssökande med tillgängliga
arbetstillfällen.



Att förbättra invandrares och
flyktingars liksom deras barns
möjligheter på arbetsmarknaden.
Danmark

Finland


Att göra det lättare för de
människor som har de största
svårigheterna att träda in och
Utveckla IT inom samtliga områden
Införa ett sektorsövergripande tillvägagångssätt för
att tillgodose behoven hos ungdomar som lämnar
skolan med små kunskaper eller inga alls.
Förbättra anställbarheten hos människor med låg
kompetensnivå eller som är långtidsarbetslösa.
Främja erkännande av kvalifikationer och färdighet i
hela EU
Innovativa tillvägagångssätt för utbildning i
grundläggande färdigheter.
Arbeta med arbetsmarknadens parter för att göra
dem mer medvetna om värdet av att anställa dem som
har störst svårigheter att få fotfäste på
arbetsmarknaden, i synnerhet etniska minoriteter
Utvecka bättre förbindelser mellan
utbildningssystemet och arbetsmarknaden för att
säkerställa att systemet ger relevanta färdigheter.
Utarbeta lämpliga metoder för att ge arbetssökande
tillträde till arbetsmarknaden.
Utveckla innovativa sätt att höja sysselsättningsgraden i de mest eftersatta grupperna.
Samtliga UP måste innehålla minst två av följande
åtgärder:

Utbildning/yrkesutbildning, rådgivning och
yrkesvägledning.

Övervakning och analys av arbetsmarknaden.

Utveckling av strukturer, stödsystem och nätverk.

Information, främjande av bra lösningar och
mainstreaming.
Samtliga UP måste ta upp minst två av följande faktorer
som hindrar integration:

Bristande språkkunskaper.

Begränsad utbildning eller arbetserfarenhet.

Attityder.

Kulturskillnader.

System som fungerar som barriärer.

Inrätta system för stöd till arbetsplacering för att
hjälpa de mest eftersatta grupperna att få varaktig
anställning.
January 2002
64
EQUAL Guide för transnationalitet

återinträda på arbetsmarknaden.

Utveckla nya stödsystem för att hjälpa dem som har
särskilda svårigheter (t.ex. funktionshinder) att ta sig in
på arbetsmarknaden.

Utveckla nya inlärningsmetoder som är intressanta
och tillgängliga för personer som inte har studievana.
TEMATISKT OMRÅDE A - ANSTÄLLBARHET: (Åter-)inträde på arbetsmarknaden
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
January 2002
65
EQUAL Guide för transnationalitet
Mer effektiv integrering av de mest
eftersatta grupperna på
arbetsmarknaden genom bättre
användning av IT.
Detta innefattar utveckling av:

metoder

direkt stöd till enskilda människor
Frankrike

Att främja tillträde till eller återgång till
arbetsmarknaden genom:

att undanröja hinder inom olika
branscher,

att förbättra IT-utbildningen
Tyskland

Att utveckla och genomföra en ny
metod för att stödja arbetslösa.
Att främja arbetsgivares och
branschorganisationers aktiva
medverkan i program för att skapa
sysselsättning.
Grekland

Användning av IT för att stödja inrättande av metoder
för att:

utveckla nätverk som kan understödja
arbetsmarknadsstöd och stöd till yrkesutbildning och
göra detta mer professionellt,

förbättra förståelse av och medvetenhet om den
information, rådgivning och yrkesvägledning som
står till klientgruppernas förfogande,

förbättra undervisningsmetoder som inrITas på
inställningen till IT och som gör IT mer begripligt

bidra till förnyelse i svårtillgängliga regioner
(omgivna av berg eller vatten).
Användning av IT för att stödja enskilda personer
genom:

nyskapande individanpassat stöd till social eller
yrkesmässig återinträde på arbetsmarknaden,

utveckling av individuella färdigheter (teamwork,
förmåga att ta ansvar, initiativ, beslut etc.),

individanpassat stöd för att hjälpa
funktionshindrade att övervinna barriärer på
arbetsmarknaden genom distansarbete, anpassning
av den “normala” arbetsmiljön eller skapande av
skyddade arbetsplatser.
Förbättring av rådgivning och yrkesvägledning genom:

individanpassade planer,

arbetsplacering för de mest eftersatta.
Förbättring av metoder för förmedling av
yrkeskompetens och yrkesutbildning genom:

integration av IT, främjande av rörlighet inom
yrkesutbildningen,

utveckling av flexibel och lättåtkomlig
yrkesutbildning som t.ex. modulbaserad utbildning
och fortbildning, vilka ger kvalifikationer,

nya tillvägagångssätt att komma in på
arbetsmarknaden t.ex. genom utbildning för arbete i
framtidsyrken inom service- och IT-branschen, med
särskild inriktning på flickor och kvinnor,

inrättande av yrkesutbildning organiserad av
företagssammanslutningar som innefattar SMÅ OCH
MEDELSTORA FÖRETAG som leds av utlänningar,

underlättande av övergång från skolor,
rehabilitering, fängelser och terapianstalter till
utbildning och anställning

samarbete mellan utbildningsorgan och SMF.
Uppgradering och modernisering av (privata och
offentliga) strukturer och system för stöd till eftersatta
grupper.
Stärkande av samarbete och nätverksarbete mellan
sysselsättningsstödjande strukturer på nationell och
lokal nivå.
Långsiktig utbildning för eftersatta grupper i branscher
med tillväxtpotential.
Mer effektiv förmedling av arbete till eftersatta grupper
genom inriktning på följande områden:

Särskilt samarbete mellan företag, lokala
myndigheter och utbildningsorgan.

Nya arbetstillfällen i den sociala ekonomin och den
“nya” ekonomin.

Insatser för att medvetandegöra arbetsgivare och
branschorganisationer.

Rådgivning om incitament och fördelar med att
skapa nya arbetstillfällen.

Nätverksarbete och medverkan i befintliga system
för arbetsmarknadsinformation.

Särskilda managementprogram för
January 2002
66
EQUAL Guide för transnationalitet
personalledning.
TEMATISKT OMRÅDE A - Anställbarhet - (Åter-)inträde på arbetsmarknaden
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:

Irland
Att utveckla och främja
innovativa arbetsmarknads- och
utbildningsåtgärder för att
underlätta marginaliserade
gruppers integration eller
återintegration på
arbetsmarknaden.

Italien



Att skapa förutsättningar för de
mest missgynnade att komma in
på arbetsmarknaden




Luxemburg


Att underlätta tillträdet till
arbetsmarknaden för dem som
har svårt att ta sig in på den
(missbrukare, hemlösa,
brottslingar). Utveckla fördjupad
vägledning och stöd, inklusive
uppföljning och stöd när
personerna har lämnat
institutionen.





Förbättra tillträdet till arbetsförmedlings- och
rådgivningstjänster.
Utveckla allmänna tjänster som tar hänsyn till
diskriminerade gruppers behov.
Utveckla integrerade åtgärder och stöd för
progressionsrapporter inriktade på dem som är mest
marginaliserade på arbetsmarknaden.
Åtgärder som strävar efter att förändra
arbetsmarknaden föratt bättre erkänna och erbjuder
mångfald
Prova nya sätt att ge arbetsförmedlingar möjlighet att
tillgodose de mest marginaliserade gruppernas behov,
Modernisera yrkesvägledning och yrkesutbildning så att
den är flexibel och integrerad,
Främja nya avtal mellan företag och lokala aktörer för
att stödja integration av dem som befinner sig i den “grå”
ekonomin,
Främja samordning och stabila kopplingar mellan
utbetalning av socialbidrag och verktyg för att utveckla
yrkesutbildning och sysselsättning.
Missbrukare: utforma yrkesvägledning, förberedande
yrkesutbildning, yrkesutbildning, förmedling av
praktikplats, övervakning och uppföljning.
Interner: förbättra kvaliteten på systemen för
arbetsmarknadsanpassning, erbjuda möjligheter till
fortbildning som leder till yrkesbehörighet. Särskilt viktigt
på slutna anstalter.
Ungdomsbrottslingar: prova, utveckla och utvärdera det
koncept som utvecklats på slutna kriminalvårdsanstalter
för utbildning av ungdomar.
Häktade som inväntar rättegång: utforma, genomföra
och utvärdera sätt att förbättra verksamheter för häktade.
Hemlösa: utforma, prova och utvärdera system för
arbetsförberedelse som tar hänsyn till praktiska och
psykologiska anställningshinder.
January 2002
67
EQUAL Guide för transnationalitet
Att utveckla ett integrerat
tillvägagångssätt för att fylla de
mest eftersatta gruppernas
behov.
Inriktning: Långtidsarbetslösa
kvinnors återinträde på
arbetsmarknaden, frigivna
interner och de som dömts till
vård istället för fängelsestraff.



Nederländerna


Att bekämpa diskriminering på
grund av kön, religion,
trosuppfattning, ålder, sexuell
läggning eller fuktionshinder.






Nordirland

Att öka beslutsfattarnas och
yrkesverksammas förståelse för
de hinder som eftersatta grupper
möter på arbetsmarknaden.
Att utveckla nya verktyg och stöd
för att bidra till integration av de
mest missgynnade grupperna.

Att säkerställa att politiska
beslutsfattare och
yrkesverksamma tar hänsyn till
resultaten av detta arbete.



Portugal
Att ge de mest utsatta grupperna
på arbetsmarknaden möjligheter
att finna arbete.
Att komma till rätta med negativa
attityder till dessa grupper.

Spanien





Det övergripande syftet är att
förbättra de integrerade
arbetsmarknadstjänsternas
effektivitet och deras förmåga att
utveckla effektiva
individanpassade vägar in på
arbetsmarknaden. Detta kommer
att kräva att man provar nya



Integrerade och individanpassade åtgärder som bygger
på en helhetssyn på social integrering. Stöd kan variera
och innefatta rådgivning, social kompetens, råd och stöd
beträffande bostad, skuldsanering eller fortlöpande stöd
när personen har fått arbete.
Öka andelen eftersatta personer som placeras i arbete
t.ex. genom bättre informationsutbyte.
Göra det möjligt för äldre att fortsätta att arbeta genom
förändring av arbetsgivarnas attityder, eller genom att
hjälpa anställda att byta arbete inom eller mellan
branscher.
Stödja äldre kvinnor eller anställda med utländskt
ursprung att hjälpa flyktingar att komma in på
arbetsmarknaden.
Utveckla kulturneutrala rekryterings- och
urvalsprocesser.
Utveckla bra arbetssätt beträffande lika möjligheter på
arbetsplatsen.
Utarbeta uppförandekoder för klagomålsförfaranden.
Forskning, information och evenemang för att få till
stånd en förändring av arbetsgivares synsätt.
Utbilda chefer, personalansvariga och mellanhänder i
interkulturell personalpolitik, handikappfrågor och
mångfaldspolicy.
Åtgärder för att bereda målgrupperna möjlighet att
befordras till ledningsnivå eller ingå i personal- och
mellanliggande organisationer som tar upp de
arbetslösas behov.
Nytt arbete för att förstå vilka människor som är
missgynnade och identifiera deras behov genom t.ex.
disaggregering av statistiken om funktionshinder och ras.
Utveckla nya verktyg eller tillvägagångssätt för att
hjälpa arbetsgivare och arbetskamrater förstå vilka
behov personer med integreringssvårigheter har, med
inriktning på de grupper som har svårt att göra sig
förstådda.
Utveckla och prova nya åtgärdspaket som syftar till att
nå ut till, vägleda och stödja målgruppen. I åtgärderna
bör såväl organisationer inriktade på arbetsmarknaden
som de organisationer som har bättre tillträde till
kundgrupperna medverka.
Prova nya tillvägagångssätt som ger eftersatta grupper
möjligheter att förbättra grundläggande färdigheter, gör
denna inlärning av baskunskaper mer lockande samt gör
den mer lättillgänglig för en bredare krets.
Prova modeller för stöd till arbetsplacering (lönebidrag).
Utveckla flexibel, effektiv och integrerad
yrkesvägledning och utbildning genom att stimulera
parterna att arbeta tillsammans och ge uppföljande stöd
efter utbildningens slut.
Säljfrämjande arbete tillsammans med arbetsgivarna:
"social marknadsföring” för att stimulera arbetsgivare att
rekrytera från de mest eftersatta grupperna och ge
människor möjlighet att nå sin fulla potential.
Marknadsföring riktad till ungdomar för att ge dem en
positiv bild av nya jobb där efterfrågan är stor men där
det krävs ytterligare utbildning eller
kompetensförbättring.
Kompetensutveckling (inklusive inom IT) för eftersatta
grupper och för stödpersonal.
Söka nya vägar att ge integrerad rådgivning och
stödtjänster och att utveckla mer effektiv utbildning
(innehåll och undervisningsmetoder).
Utveckla effektivt stöd till uppföljning och hjälp när väl
en arbetssökande har fått anställning.
January 2002
68
EQUAL Guide för transnationalitet
metoder och kombinerar olika
angreppssätt. Stödet måste
tillgodose behoven hos samtliga
grupper som riskerar att hamna
utanför arbetsmarknaden, med
särskild inriktning på kvinnors
och invandrares behov.

Utveckla effektiva utvärderingsmetoder för att förbättra
tjänsternas kvalitet
TEMATISKT OMRÅDE A – ANSTÄLLBARHET - (Åter-)inträde på arbetsmarknaden
MEDLEMSSTAT:
Sverige

M ÅL:
VERKSAMHET:
Den svenska
sysselsättningspolitiken syftar till
att andelen reguljärt sysselsatta i
åldrarna 20-64 år skall var 80 %
år 2004. Mot bakgrund av detta
kommer Equal att inriktas på
följande områden:
Att förbättra övergången från
skola till arbetsliv
Att utveckla arbetsgivares
sociala ansvar
Att utveckla alternativa vägar till
sysselsättning
Nya vägar till arbete för de som
står utanför arbetsmarknaden
Att bekämpa den diskriminering
som enskilda möter och främja
jämlikhet på arbetsplatsen. Prova
stödmekanismer för att hjälpa
eftersatta gruppers återinträde
på arbetsmarknaden.

Stödja ungdomar vars behov inte har kunnat tillgodoses
inom ramen för den ordinarie skolan.

Förbättra partnerskap mellan företag,
frivilligorganisationer och offentlig sektor i syfte att
definiera roller och ansvarsområden och prova nya
arenor för detta.

Arbeta med den privata sektorn för att utveckla stöd till
långtidsarbetslösa och icke förvärvsarbetande.

Hjälpa de individer och grupper som har svårast att ta
sig in på arbetsmarknaden, bland annat genom
rehabilitering.




Storbritannien







Söka vägar att hjälpa arbetsgivare att förstå de
ekonomiska och sociala argumenten för jämlikhet på
arbetsplatsen och ge arbetsgivare praktiskt stöd för att
utveckla och genomföra effektiv jämställdhetshetspolitik.
Prova vägar att hjälpa arbetsgivare omforma
arbete/arbetsplatser för att behålla, integrera eller
återintegrera funktionshindrade personer och andra som
har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Prova aktiva åtgärder för grupper som är
underrepresenterade eller inte kan få arbete.
Prova sätt att koppla missgynnade samhällen till
sysselsättningstillväxt i närområdet.
Prova sätt att förbättra vård av närstående
(funktionshindrade personer och äldre släktingar) och
förena arbetsliv och ansvar för hemmet.
Prova sätt att ge ekonomiskt stöd och rådgivning för att
bidra till att få människor tillbaka i arbete.
Målinriktad utbildning som ger grundläggande
färdigheter för att nå dem som inte kan få tillträde till
nuvarande utbud.
Mentorsystem för att lösa problem med tillträde,
kompetensutveckling, kvarhållande av arbete samt
utveckling och trakasserier.
Prova sätt att hålla kvinnor med högre kunskaper
(särskilt forskare, ingenjörer och tekniker) kvar i arbete
och att sörja för deras karriärutveckling.
Utveckla språkkurser så att flyktingar, inklusive de med
hög kunskapsnivå, kan komma in på arbetsmarknaden.
January 2002
69
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE B – ANSTÄLLBARHET: Bekämpa rasism
MEDLEMSSTAT:
Österrike

Belgien
(nederländsktalande)
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att finna nya sätt att bekämpa
rasism

Att bekämpa diskriminering som
drabbar etniska minoriteter.





Finland

Att främja
sysselsättningsmöjligheter för
etniska minoriteter i samarbete
med arbetsmarknadens parter.
Främja jämställdhet och utveckla
aktiva åtgärder för att visa värdet
av mångfald. Särskild inriktning
på grupper med flera svårigheter
– kvinnor, ungdomar, invandrare
som inte är läs- och
skrivkunninga.
Att mobilisera huvudaktörerna i
kampen mot rasism och
främlingsfientlighet och ge dem
möjligheter att påverka
arbetslivet. Integration i
arbetslivet av dem som
diskrimineras (särskilt kvinnor
som möter större svårigheter)
Anpassning av utbildningen.
Frankrike

Att bekämpa rasism och främja
förståelse och tolerans
Tyskland

Att främja ett multikulturellt
samhälle där mångfald (etnisk,
språklig, religiös) betraktas
tillföra ett mervärde.
Grekland

Enkäter och studier för att identifiera rasistiska eller
främlingsfientliga beteenden och system.
Rådgivning och utbildning i konflikthantering.
Informationskampanjer .
Förbätta möjligheterna till arbete och karriärutveckling
för dem som tillhör etniska minoriteter
Insatser för att låta erbjudande om arbete åtföljas av
utbildning och stöd.

Initiativ som inbegriper arbetsmarknadens parter och
som bidrar till att utveckla och visa mervärdet med en
mångkulturell arbetskraft.

Åtgärder som hjälper till att utveckla konkurrenskraften
hos de små och medelstora företag som rekryterar inom
de etniska minoriteterna.

Betona fördelarna med en multikulturell miljö och främja
tolerans på arbetsmarknaden i stort och på
utbildningsområdet.

Utveckla system för att identifiera och övervaka
diskriminering på arbetsplatsen samt modeller som
främjar goda kontakter mellan människor av olika ras.
Utveckling av t.ex. följande system:

Observationsorgan som kan bedriva forskning och ge
objektiv information om orsakerna till rasism för att stödja
huvudaktörernas arbete.

Sammanställa utbildning som kan tillgodose de
behoven hos tjänstemän och andra som ansvarar för
arbetsmarknadsstöd och –utveckling, spridning av bra
lösningar.

Utveckla nya sätt att hantera mångfald och integration i
företag och organisationer.

System för att stimulera lokala partnerskap
(företag/arbetsgivare/fackföreningar) som kan bidra till
rekrytering av unga invandrare eller barn till invandrare.
Förbättring av utbildning för att

T.ex. hjälpa arbetsförmedlare att hantera arbetsgivares
rasistiska attityder.

Införa ett multikulturellt inslag i utbildningen av personal
som sysslar med arbetsförmedling.

Förbättra det sätt på vilket tjänstemän tillgodoser de
behov som invandrare och rörlig arbetskraft har.
Stöd till enskilda:

Åtgärder för att se till att stöd till företagsutveckling
ligger i linje med invandrares behov.

Multikulturell undervisning och undervisningsmetoder.

Interkulturell konflikthantering.

Tillvarataga mångfald inom små och medelstora företag
och olika organisationer .

Medvetandegöra och fortbilda lärare och personer med
personalansvar.
Stöd till rasdiskrimineringens offer genom förbättring av
kunskaper och hjälp till social integration genom följande
åtgärder:

Utformning av specialiserade strukturer för att vägleda
flyktingar, invandrare, och offer för rasdiskriminering.

Produktion och spridning av litteratur.

Utbildning av personal.
Forskning, främjande och stärkande av utlänningars roll och
rättigheter på arbetsmarknaden genom följande åtgärder:

Studier om allmänhetens åsikter och fördomar, liksom
January 2002
70
EQUAL Guide för transnationalitet
om åsikter och fördomar hos de grupper av utlänningar
som utsätts för diskriminering.

Rättstöd till dem som utsätts för diskriminering
Insatser för att göra allmänheten medveten genom följande:

Utarbetande av handledning om bra arbetssätt för
fackföreningar och andra kollektivorganisationer.

Utnämning av "Kulturmedlare” från minoritetsgrupper
för att arbeta inom utbildning.
TEMATISKT OMRÅDE B – ANSTÄLLBARHET : Bekämpa rasism
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Italien
Att motverka ökad rasism och
främlingsfientlighet.



Nederländerna

Portugal

Spanien


Att bekämpa rasism och
främlingsfientlighet på
arbetsmarknaden
Att öka medvetenheten och
minimera effekterna av (ofta
omedveten) diskriminering på
arbetsplatsen.
Att förebygga och bekämpa
diskriminering på grund av ras
eller etniskt ursprung.
Att främja invandrares integration
i arbetslivet och i samhället i
allmänhet.
Storskalig invandring är ett
relativt senkommet fenomen och
först nu blir fall av diskriminering i
arbetslivet synliga.
Utveckla förebyggande
tillvägagångssätt för att ta itu
med rasism och främja solidaritet
och tolerans. Göra viktiga aktörer
mer medvetna om dessa frågor.

Att förbättra
anställningsmöjligheterna för
etniska minoriteter.





Öka medvetenheten.
Utbilda lärare och andra aktörer så att de förstår
frågorna.

Främja värdet av kulturell mångfald.

Utbildning som syftar till aktivt medborgarskap.



Identifiera riskfaktorer på arbetsplatsen.
Förbättra inställningen till integration av invandrare.
Bedöma effekterna av ökad invandring och bedöma
sannolika följder.

Informationskampanjer för att främja kulturutbyte.


Storbritannien

Kampanjer för att öka kunskaperna om och samtidigt
bekämpa rasism och främlingsfientlighet.
Insatser med aktiv medverkan från arbetsmarknadens
parter för att bekämpa diskriminering.
Utveckling av utbildningsmetoder och verktyg för att
bekämpa rasism.
Verksamheter för att bekämpa diskriminering på grund
av ras eller etniskt ursprung för att förbättra människors
förmåga att träda in eller återinträda på arbetsmarknaden
Utveckla interkulturell personalpolitik eller utbildning.
Genomföra en nationell kampanj för att bekämpa
diskriminering på arbetsplatsen.


Främja positiva åtgärder på de områden där etniska
minoriteter är underrepresenterade.
Utveckla innovativa lösningar för att förbättra effekterna
av statlig sysselsättningspolitik och utbildningsprogram
för etniska minoriteter.
Utveckla metoder att argumentera för det affärsmässigt
riktiga i att ha en mångkulturell arbetskraft.
Förbättra arbetsgivarnas medvetenhet om kompetens
som skaffats i andra länder och utveckla sätt att visa
dem fördelarna med att företagen har anställda med
kunskaper i de etniska minoriteternas språk (särskilt
fördelarna för små och medelstora företag).
Utveckla efterfrågestyrda initiativ som syftar till att föra
in etniska minoriteter i arbete med krav på högre
kompetens/högre lön.
January 2002
71
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE C - FÖRETAGARANDA: Skapande av företag
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Belgien
(fransk &
tysktalande)
Att stimulera de som är
missgynnade eller
diskriminerade på
arbetsmarknaden att starta
företag.



Belgien
(nederländsktalande)

Frankrike

Tyskland

Grekland
Särskild inriktning på den sociala
ekonomin och servicesektorn.
Att skapa nya arbetstillfällen och
utveckla förstklassiga, varaktiga
företag.
Potentiella sektorer att inrikta sig
på: IT, miljö, turism och
rekreation.
Att främja ett samlat
tillvägagångssätt för att skapa
nya företag och för
företagsutveckling.
Att utveckla företagsstöd som
stimulerar uteslutna eller
diskriminerade personer att
starta sina eget.
Att förbättra det befintliga stödet
till nyetablerade företag för att
göra det lättare att starta ett
företag. Fokus. Kvinnliga
företagare.
Att främja företagandet som en
möjlighet för missgynnade
grupper. Att utveckla integrerat
stöd för skapande av nya
företag.

Irland

Att utveckla och främja
innovativa och allsidiga
färdigheter och möjligheter när
det gäller företagsetablering för
marginaliserade grupper i såväl
städer som på landsbygden.
Främja fördelar och potential med eget företagande.
Förbättra stödet i alla skeden av ett företags utveckling:
etableringsfasen, ledning, övergång till en tillvaro utan
stöd etc.

Stöd till skapandet av nya företag särskilt inriktat på
invandrare eller kvinnor.

Stöd för bevarandet av företag (nätverk, s.k. one stop
shops för små och medelstora företag, tillträde till
riskkapital etc.)

Utveckla integrerade tjänster som samlar olika aktörer
som ger företagsstöd för att fylla brister i det befintliga
utbudet och tillgodose de diskriminerades behov.

Stödja initiativ som stimulerar ett samlat synsätt på
företagsutveckling, t.ex. expertcentrum, t.ex. formgivare.

Utveckla samlat stöd för att hjälpa anställda i osäker
anställning eller med låga kunskaper att starta företag.
Dessa människor får lite stöd jämfört med dem som
riskerar att friställas och riskerar att utsättas för
diskriminering.

Åtgärder som förbättrar spridning och mainstreaming av
lärdomar från gemensamma åtgärder.

Förbättra kunskaperna i yrkesskolor och universitet om
möjligheterna till eget företagande.

Utveckla integrerat stöd, handledning och rådgivning.
Inrättande av s.k. one-stop-shops, för att ledsaga och
ge råd under etablerings-, konsoliderings- tillväxt- och
uppföljningsfaserna

Bidra till konsolidering av nyetablerade företag.
Förbättra nätverksarbetet och samarbetet på lokal, regional
och central nivå mellan organ och strukturer som stödjer
företagande, i syfte att utbyta information och utveckla
lämpliga stödpaket för arbetslösa.
Bidra till och utveckla tjänster och system för att ge stöd,
rådgivning och övervaka företagande när det gäller särskilda
socialgrupper.

Innovativa och integrerade tillvägagångssätt för
stödtjänster för nya företag

Studier och utveckling av pilotsystem för finansiering av
nya företag
Förstärkning av pilotprogram genom rådgivningstjänster och
skapande av en skyddad arbetsmiljö inklusive utbildning och
specialiserade metoder för att skapa nya företag.

Stöd till företagsutveckling för invandrare.

Åtgärder för att främja jämlikt tillträde till offentliga
program för eget företagande för de grupper som för
närvarande är underrepresenterade.

Medverkan från arbetsmarknadens parter för att
utveckla mekanismer för att stödja skapande och
utveckling av företag, inklusive socialt inriktade företag i
eftersatta stads- och landsbygdsområden.
January 2002
72
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE C - FÖRETAGARANDA: Skapande av företag
MEDLEMSSTAT:
Nederländerna
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att stimulera företagande.
Inriktning på etniska minoriteter,
kvinnor och människor med
arbetsrelaterade funktionshinder.


Att stimulera företag att ta socialt
ansvar i närområdet.






Att utveckla integrerade
strategier som tillgodoser
behoven av lokal utveckling och
arbetstillfällen.


Att utveckla affärskompetens och
innovationsförmåga.
Portugal



Spanien

Sverige

Storbritannien

Att stimulera lokalt skapande av
sysselsättning, förbättra
användning av ny teknik och
säkerställa att stödet är
tillgängligt för kvinnor.
Mot denna bakgrund har följande
prioriteringar fastställts:

Utveckling av företagsstöd
som tillgodoser behoven hos
dem som står utanför
arbetsmarknaden.

Utveckling av stöd som fyller
kvinnliga företagares behov.
Att stimulera egenföretagande
som en väg in på
arbetsmarknaden och ett sätt att
skapa sysselsättning i
ekonomiskt mindre gynnade
regioner.
Att prova metoder för att
säkerställa att det allmänna
företagsstödet utformas för att
tillgodose behoven hos dem som
står utanför arbetsmarknaden.








Att stärka lokala företagsnätverk,
som använder mentorer för att göra dem mer
professionella.
Utveckla individuellt anpassade kreditmöjligheter.
Specialiserade rådgivare/vägledare för olika
geografiska områden.
Utveckla nya flexibla sätt att förena arbete och
barntillsyn.
Utveckla sätt att stödja företag som deltar i lokala
verksamheter med sociala mål.
Skapa nya anställningsmöjligheter för dem som är
missgynnade.
Inrätta nätverk för lokal social och ekonomisk utveckling
som strävar efter att höja kompetensen hos de
medverkande parterna.
Inrätta nya partnerskapsbaserade initiativ som inriktas
på närområdets och det lokala samhällets behov
inklusive de mest missgynnade grupperna. Särskild
inriktning på landsbygdsområden och eftersatta
stadsområden.
Utveckla strukturerade och integrerade vägledningsoch stödmekanismer, som söker efter alternativa sätt att
finansiera småföretag och mikroföretag och tar hänsyn
till behoven hos dem som löper störst risk att hamna
utanför arbetsmarknaden.
Identifiera marknader som ännu inte är mättade, nya
marknader eller nischmarknader som kan generera nya
företag
Utveckla integrerade rådgivnings- och stödtjänster för
att stimulera företagsutveckling.
Utbildning i affärskompetens inriktad på att bygga upp
kvalitet, nyskapande, kreativitet och stimulera ökad
användning av ny teknik.
Verksamheter som stärker marknadsföring och
företagssamarbete.
Utveckla tillgängliga källor till finansiellt stöd för företag.
Utveckla individuellt anpassat och integrerat stöd
innefattande samtliga ovannämnda inslag inriktat på
kvinnor som vill starta eget.
Verksamheter för att ta upp problemet med stereotypa
synsätt på kvinnor/män
Utveckla stödsystem för kompetensutveckling av
egenföretagare.
Lokala initiativ för att främja sysselsättningen inom den
sociala ekonomin.


Förbättra tillträdet till finansiellt stöd.
Förbättra färdigheter relevanta för företag (finansiering,
marknadsföring, företagsplanering) för att förbättra
utveckling av företagandet och andelen framgångsrika
företag.

Skräddarsy tjänster så att de passar särskilda gruppers
behov (kvinnor /äldre /etniska minoriteter
/funktionshindrade).

Utveckla ett system där befintliga företag agerar som
mentorer.

Stimulera företag i eftersatta områden.
January 2002
73
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE D - FÖRETAGARANDA: Social ekonomi
MEDLEMSSTAT:
Österrike

Belgien
(nederländsktalande)

Finland

Frankrike

Tyskland

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att utveckla nya högkvalitativa
jobb i servicesektorn, som inte
ännu är livskraftig men som
skulle kunna ge arbetstillfällen
om den fick stöd. Att förbättra
den ekonomiska basen för dessa
företag och icke-statliga företag.
Att utnyttja möjligheterna till
sysselsättningstillväxt i den
sociala ekonomin, i synnerhet
genom lokala
sysselsättningsmöjligheter och
servicesektorn.

Att utveckla en nationell strategi
för den sociala ekonomin, och
skapa ett klimat som stimulerar
företag inom den tredje sektorn.
Förbättra huvudaktörernas
förmåga att utveckla nya
tillvägagångssätt, tjänster av god
kvalitet och varaktig
sysselsättning. Utveckla en väg
till varaktig anställning för dem
som står utanför
arbetsmarknaden.
Att revitalisera tjänster som
tillhandahålls för alla
(socialbidrag, visst företagsstöd,
tjänster för att fylla nya behov)
genom samarbete med lokala
aktörer för att bygga upp
kompetens och erbjuda tjänster
av hög kvalitet.
Se till att de som är eftersatta har
tillträde till tjänsterna exempelvis
genom att säkerställa att
personliga eller kulturella tjänster
erbjuds till skäligt pris.

Att förbättra kvaliteten på jobb i
tredje sektorn genom att utveckla
metoder för att göra denna
sektor mer professionell och
förbättra produkter och tjänster.
Prova system för att förbättra arbets- karriär- och
lönevillkor för anställda i sektorn.

Prova system för att återintegrera arbetslösa genom
verksamheter i den tredje sektorn.

Förbättra kompetens och yrkeskunskaper på teknisk
och ledningsnivå i hela denna sektor.






Främja hållbar utveckling av den sociala ekonomin
genom samarbete mellan företag och offentliga
myndigheter, social granskning etc.
Insatser för att göra arbetet inom den sociala ekonomin
mer professionellt.
Rådgivning och praktiskt stöd som regionala
"plantskolor" och tillträde till riskkapital.
Definition av den sociala ekonomin inom ramen för den
finska arbetsmarknaden.
UP bör innehålla möjligheter till nätverksarbete mellan
företagare och samhällsföretag.
Initiativ för att hjälpa sociala företag att utveckla
högkvalitativa produkter och tjänster.
Utveckla stöd till samhällsföretag för att ge dem
möjligheter att hjälpa personer som står utanför
arbetsmarknaden till varaktog anställning.
Detta kan innefatta följande:

En förskjutning av tjänsteutbudet (socialt eller kulturellt)
för att tillgodose eftersatta gruppers behov i identifierade
särskilda områden (som fastställs på regional/lokal nivå).

Innovativa tillvägagångssätt för att erbjuda tjänster som
förbättrar livskvaliteten. Dessa tjänster kan vara privata
(bagerier, affärer, kiosker) eller offentliga (kulturella).

Omgruppering av tjänster för att göra dem tillgängliga
genom s.k. one-stop shops.

Stödja och främja en områdesbaserad strategi, särskilt
pilotåtgärder för arbete med målgrupper för att utveckla
tjänster som fyller områdets behov.

Kompetensutveckling för dem som utvecklar
samhällstjänster.

Skapa och bevara arbetstillfällen i företag inom den
tredje sektorn.

Förbättra kvaliteten på jobben i företag i den tredje
sektorn.

Utveckla professionell företagsledning i företag inom
den tredje sektorn.

Förbättra tjänster, marknadsföring och produkter från
företag i den tredje sektorn.

Etablera ett nätverk mellan privata företag och företag
inom den tredje sektorn.
January 2002
74
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE D - FÖRETAGARANDA: Social ekonomi
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att stärka skapandet av
sysselsättning och nya
organisationer i den sociala
ekonomin.
Skapa ett gynnsamt företagsklimat som underlättar
verksamheter i den tredje sektorn genom följande insatser:

Inrättande av stödmekanismer för att tillhandahålla
integrerad informationsrådgivning.

Tillhandahållande av stöd och utveckling av lokala nät
för att upprätta band till den privata sektorn,
företagsorgan och icke-statliga organisationer.
Identifiera nya arbetstillfällen i den sociala ekonomin genom
följande verksamheter:

Inrättande av ett nätverk på regional och central nivå för
att förbättra utformning, samordning, specialisering,
nätverksarbete, kontroll och utvärdering av de tjänster
som erbjuds liksom för att förbereda och främja
eventuella rättsliga och institutionella arrangemang som
krävs.

Utveckling av nya utbildnings- och
undervisningsmetoder och yrkesutbildningsprogram för
dem som arbetar i denna sektor (anställda eller frivilliga).
Stödja inrättandet av företag/kooperativ med sociala mål på
följande sätt:

Etablering av företag i linje med den fria
arbetsmarknadens behov.

Identifiering av lokala behov av sociala tjänster och
identifiering av potentiella affärsmöjligheter.

Utveckling av mekanismer för att övervaka
sysselsättningen.

Utveckling av lämpligt stöd – information, rådgivning
och vägledning till människor med relevant utbildning

Utveckling av nätverk av god kvalitet inom den sociala
ekonomin.

Förbättra kvaliteten på den sociala ekonomin t.ex. ge
aktörer inom den sociala ekonomin bättre tillträde till IT.

Skapa sysselsättningsmöjligheter för eftersatta grupper
inom hälsovård, sociala tjänster, miljöområdet.

Utveckla den sociala ekonomin som en alternativ väg till
arbete för dem som har störst svårigheter.

Pilotåtgärder för att förbättra kvaliteten inom detta
arbetsområde genom att stimulera samarbete mellan
den privata och den sociala sektorn.

Modernisera sektorn och hjälpa till att bestämma dess
bidrag genom att identifiera de färdigheter och den
kompetens som krävs och utveckla en lämplig
bedömnings- och ackrediteringsmetod.

Utveckla innovativa metoder för personalledning inom
organisationer verksamma i den sociala ekonomin.

Utveckla nya lösningar för att tillgodose sociala och
kulturella behov.
Grekland

Italien

Nederländerna
Att stärka den sociala ekonomin
genom att främja bärkraftiga
företag och tjänster av god
kvalitet.
Att stärka
sysselsättningsmöjligheterna
inom den sociala ekonomin.

Portugal

Storbritannien

Att modernisera och stärka den
sociala ekonomin för att förbättra
dess bärkraft, tillgänglighet och
kvalitet och göra dess tjänster
mer innovativa.
Att förbättra de tekniska
färdigheterna inom den sociala
ekonomin liksom värdet av detta
arbete.
Att utveckla en gemensam syn
på hur den sociala ekonomin kan
stimulera integration på
arbetsmarknaden.

Klargöra de olika målsättningarna för nuvarande
verksamheter inom den sociala ekonomin i
Storbritannien och andra medlemsstater.

Utveckla och prova lämpliga mekanismer för att fylla
särskilda behov.

Hjälpa till att utveckla infrastruktur för att stödja dem
som är verksamma inom den sociala ekonomin på lokal
och nationell nivå.

Utveckla ledningsförmåga och affärskompetens inom
den sociala ekonomin.
January 2002
75
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Livslångt lärande
MEDLEMSSTAT:
Österrike

Belgien
(fransk- &
tysktalande)
M ÅL:
VERKSAMHETER:
Syfte: Allmänt tillträde till
utbildning och fast anställning.
Målinriktning: Det är särskilt
viktigt att åtgärderna inriktas på
att fylla behoven för dem som
redan har problem när det gäller
anställning, utbildning och
yrkesutbildning.
Prova nya sätt att:

underlätta övergång från skola till arbetsliv
(yrkesvägledning, utbildning för att förbereda ungdomar
för arbetsmarknaden, utarbetande av utbildningsmateriel
för distansarbete och IT),

utforma modeller för arbetsorganisation och
personalutveckling som undviker diskriminering och
motiverar studieovana personer att lära (öka intern
rörlighet på arbetsplatsen, göra arbetets innehåll mer
utvecklande, finna arbetstider som underlättar för kvinnor
att gå ut i arbete, minska hierarkin i arbetsstrukturer).
Prioritet kommer att ges till initiativ som använder IT på
bästa sätt.

Utveckla innovativa utbildningsmetoder för att minimera
diskriminering och hjälpa dem som har lägst
kvalifikationer att finna arbete.

Förutse kompetens- och utbildningsbehov genom
inrättande av regionala eller branschvisa
observationsorgan.

Erbjuda anställda i små och medelstora företag och
mikroföretag, och särskilt etniska minoriteter, fortbildning.

Skapa utbildningssystem inom företagen för att
stimulera social dialog och främja lika tillträde till
utbildning.

Främja värdet av att ha erfarna äldre anställda.

Sörja för bättre erkännande av färdigheter och tidigare
utbildning (inklusive erkännande av kvalifikationer i hela
EU och forskning om erkännande av kompetens som
förvärvats genom erfarenhet istället för genom formell
utbildning).

Utforma utbildningspolitik som erkänner individens rätt
till livslångt lärande.

Prova nya former av utbildning.

Förbättra banden mellan den offentliga och privata
sektorn, mellan utbildningsorgan och företag för att göra
utbildningen så effektiv som möjligt.
Varje UP måste innefatta mer än en av följande åtgärder:

Utbildning/yrkesutbildning, rådgivning och
yrkesvägledning.

Övervakning och analys av arbetsmarknaden.

Anpassning av strukturer, stödsystem och nätverk.

Information, främjande av bra lösningar och
mainstreaming.
Att främja livslångt lärande för att
fylla de behov som outbildade
eller lågutbildade personer har
och skapa instrument för att
hjälpa företag att förutse
utbildnings- och
kompetensbehov.

Belgien
(nederländsktalande)
Att säkerställa att strategier för
personalutveckling utrustar
anställda med de kunskaper de
behöver för att anpassa sig till de
fortlöpande och snabba
förändringar som IT för med sig.

Danmark

Att främja livslångt lärande och
utveckla rutiner som motverkar
utslagning från arbetsplatsen för
att därmed uppmuntra
rekrytering och kvarhållande av
personer som är missgynnade
på arbetsmarknaden.
Syfte: att minska arbetslösheten,
öka dessa människors
medverkan, främja permanenta
och fastare band till
arbetsmarknaden. Inriktning
bland annat på människor med
funktionshinder.
January 2002
76
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Livslångt lärande
MEDLEMSSTAT:
Frankrike

Tyskland

Grekland

Irland

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att tillgodose de äldre anställdas
behov (dvs. över 55 år) genom
att bekämpa diskriminering,
utveckla flexibla arbetssätt för att
ge dem möjligheter att fortsätta
arbeta liksom kompetensanalys
och söka efter andra sätt att
behålla anställningen.
Att förbättra tillträdet till utbildning
och tillgodose särskilda behov:
t.ex. beträffande äldre arbetare
som ofta också har något
funktionshinder, eller andra
eftersatta grupper.

Fokus: kvinnor, utlänningar,
outbildad och lågutbildad
arbetskraft, äldre anställda,
funktionshindrade och andra
eftersatta grupper när det gäller
livslångt lärande.
Att stärka utbildningskulturen i
företag, särskilt små och
medelstora företag, genom
innovativt utnyttjande av IT och
skapa utbildningsmöjligheter som
tillgodoser behoven hos de
grupper som riskerar att hamna
utanför arbetsmarknaden samt
skapa stödsystem som bidrar till
integrering i yrkeslivet.
Att utveckla och främja metoder
som leder till rekrytering och
kvarhållande av dem som utsätts
för diskriminering på
arbetsmarknaden.
Utveckla bättre förståelse av vilka egenskaper som
kännetecknar dem som har varit i arbete mer än 20 år.

Prova nya utbildningsmetoder, t.ex. utforska den roll IT
kan spela för att ge individanpassad och lättillgänglig
utbildning.

Kompetensanalys och individanpassade
utvecklingsplaner.

Utveckla utbildning på arbetsplatsen för att bidra till
bedömning av färdigheter och analys av möjligheter till
förflyttning till andra arbetsuppgifter inom företaget.

Prova nya sätt att göra det möjligt för människor att
stanna kvar i arbetslivet genom att förändra deras
arbetsmönster, exempelvis genom deltidsarbete, arbeta
direkt för flera arbetsgivare, eller för en grupp
arbetsgivare. Utveckla handledning om bra lösningar och
stöd för att göra det möjligt för arbetsgivare att klara av
detta.

Verksamheter för att hjälpa arbetsmarknadens parter
att spela en proaktiv roll för att förhindra
åldersdiskriminering.

Förebyggande arbete för att minimera de problem som
äldre arbetare kan möta: höjda krav på yrkeskompetens,
uppdatering av kunskaper och nya inlärningssätt, nya
former av arbetsorganisation kopplat till omstrukturerad
förvaltning av mänskliga resurser.

Nya sätt att utveckla en progressiv väg till pensionering.

Utveckla flexibla undervisnings- och inlärningsmetoder
(datorstödd undervisning (e-learning),
distansundervisning, lära genom praktiskt arbete).

Utveckla en kultur för lärande i företag, särskilt små och
medelstora.

Stimulera små och medelstora att delta i utbildning och
fortbildning.
Stärka arbetslivsanknutna utbildningsprogram för anställda
och arbetslösa (arbetsrotation).
Stimulera små och medelstora företag att sörja för livslångt
lärande och uppgradera företagens förmåga på området för
mänskliga resurser genom sektors- eller regionövergripande
specialistinsatser.
Stödja utbildningssystems och arbetsplatsers anpassning till
ny teknik och eftersatta gruppers behov genom följande:

IT-baserad distansundervisning och –ackreditering.

Incitament för arbetsgivare att installera IT för att
förbättra IT-baserad inlärning för lågutbildad och
missgynnad arbetskraft.

Anpassning av arbetsmiljön för att hjälpa arbetare med
särskilda behov.

Studera moderna metoder för utbildning på
arbetsplatsen

Förbättra arbetsgivares, fackföreningars och chefers
kunskaper om fördelarna med ”lärande organisationer”.
Program för att utbilda anställda som hotas av arbetslöshet
så att de kan dra full nytta av IT.

Initiativ som riktar sig till anställda med låg
utbildningsnivå.

Företagsledda förslag som utvidgar och överför synen
på livslångt lärande/arbetsbaserad inlärning till små och
medelstora företag.

Initiativ för att skapa mer flexibla arbetsplatser.

Forskning om äldre arbetares anpassningsbehov.
January 2002
77
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA: Livslångt lärande
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:

Italien
Att främja metoder för livslångt
lärande som stimulerar
rekrytering och kvarhållande av
dem som utsätts för
diskriminering och ojämlikhet.

Nederländerna



Att utveckla effektiva initiativ för
livslångt lärande som fyller de
mest sårbara gruppernas behov.
Att förbättra kopplingen mellan
utbildning och arbete.
Inriktning: de som lämnar skolan
utan examen, etniska minoriteter,
kvinnor som återvänder till
arbetsmarknaden.








Portugal
Att främja livslångt lärande på
arbetsplatsen


Sverige

Storbritannien


Att främja livslångt lärande och
rutiner som motverkar utslagning
från arbetsplatsen för att hjälpa
dem som är missgynnade.
Att främja mångfald.
Att utforma extra stöd till
anställda med funktionshinder.
Att förbättra karriärplaneringen.
Syftet är att prova innovativa
metoder för att locka personer
som inte är studieinriktade att
förbättra sina grundläggande
färdigheter och skaffa nya.






Utveckling av nya metoder för att förbättra färdigheter
som tar hänsyn till den enskildes situation.
Utveckling av nya metoder för ackreditering av tidigare
lärande.
Utveckling av integrerade utbildningsprojekt
(utbildning/forskning/handling) som tar hänsyn till den
enskildes och arbetsgivarens behov.
Utveckla verksamheter relaterade till sektorer med
tillväxtpotential, för att möjliggöra för nyckelaktörer att
arbeta tillsammans och utveckla bättre verktyg för att
förutse och hantera förändring, så att människor därmed
får möjligheter att utveckla ny kompetens.
Innovativa synsätt på utbildning för anställda eller
arbetssökande utan yrkeskompetens.
Prova nya metoder för livslångt lärande för att
säkerställa att anställda utvecklar de färdigheter som
kommer att krävas i framtiden.
Utveckla individanpassade program som kan fylla
studieovana personers behov.
Utveckla nya verksamheter för att göra flickor och
kvinnor intresserade av att ta tekniska jobb på alla
nivåer.
Arbeta tillsammans med företag och
utbildningsanstalter för att utveckla stöd via mentorer
eller handledare för dem som löper störst risk att slås ut
från arbetsmarknaden.
Utveckla mentorprogram i företag och institut för att
bistå nyanställda.
Förbättra kopplingen mellan utbildning, yrkesutbildning
och arbete genom att arbeta inom befintliga strukturer
eller vid behov bygga upp nya.
Nya och effektiva sätt att lägga upp och utveckla
lärande på arbetsplatsen
Utveckla ny metodik och integrerade lösningar för att
förbättra produktionssystem inklusive nya inlärnings- och
undervisningsmetoder.
Främjande av ”lärarutbildning" för chefer på mellannivå.
Ackreditering av tidigare arbetsbaserat lärande.
Inrättande av inlärningsgrupper.
Utarbeta metoder på olika nivåer för livslångt lärande
och mångfald i arbetslivet.
Förbättra tillgänglig vägledning.
Utveckla företagsanpassad vägledning.

Utforma nya sätt att förbättra tillträdet till baskunskaper
på arbetsplatsen, t.ex. aktiva åtgärder och mentorskap.

Innovativa tillvägagångssätt för att möjliggöra för
arbetsmarknadens parter att införa lärande på
arbetsplatsen.

Innovativa metoder för att stimulera lärande i
lokalsamhället.
January 2002
78
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE F - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Anpassning till förändring och IT
MEDLEMSSTAT:
Finland

Frankrike
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att hjälpa små och medelstora
företag att tillgodose de
förändrade behov som
informationssamhället medför
och anpassa sig till
strukturförändringar.
Huvudinriktning: att utveckla ITkompetens och ny teknik för att
bibehålla och skapa nya
arbetstillfällen samt tillgodose de
behov som anställda med
begränsade IT-kunskaper har.
Att utnyttja
sysselsättningspotentialen i det
traditionella industri- och
kulturarvet för att bibehålla
befintliga arbetstillfällen och
skapa nya möjligheter för dem
som utsätts för diskriminering på
arbetsmarknaden.



Tyskland

Grekland

Irland

Nederländerna
Att utöka missgynnade arbetares
flexibilitet genom att förbättra
viktig kompetens, särskilt på ITområdet.
Att utveckla efterfrågestyrd
individanpassad utbildning.
Att i samarbete med
arbetsmarknadens parter främja
och genomföra flexibla metoder
för produktion och
arbetsmönster.
Att utveckla och främja metoder
som underlättar företags och
enskilda personers anpassning
till större förändringar inklusive
införandet av ny teknik.
Att säkerställa att de som är
eftersatta på arbetsmarknaden
inte marginaliseras ytterligare
Utveckla färdigheter för att förbättra konkurrenskraften.
Erbjuda utbildning till dem som löper mest risk på
arbetsmarknaden (äldre arbetare, de som har små eller
förlegade kunskaper).

Utarbeta flexibel yrkesutbildning som leder till
behörighet.

Utveckla en arbetsorganisation som tar hänsyn till
enskilda människors behov (t.ex. äldre arbetare,
förståndshandikappade, personer med familjeansvar).
Åtgärderna kan innefatta följande inslag:

Observationsorgan för att samla in information och
bedöma den ekonomiska potentialen inom traditionell
industri eller hantverk.

Studier eller pilotprojekt för att utveckla nya produkter
som tillverkas av traditionella produkter eller genom
traditionella processer .

Prova traditionella branschers förmåga att anpassa sig
och använda nya material eller processer.

Ekonomisk stimulans av ”hantverksmässiga”
industriprodukter och –processer.

Ge vägledning och lämplig utbildning för att hjälpa
eftersatta grupper få tillträde till arbete på detta område.

Utveckla nätverk och undervisningsmetoder för att få ut
mest möjligt av dessa traditionella färdigheter och
hantverk .

Stimulera lokala initiativ för att stödja skapande av nya
verksamheter och nya arbetstillfällen på detta område.

Ytterligare utveckling av arbetsrotation.

Utveckling av nya sätt att överföra nyckelkompetens
kopplad till specialistkunskaper (särskilt i IT-sektorn).

Utveckla och anpassa utbudsinriktad och skräddarsydd
fortbildning för små och medelstora företag.

Utveckla och anpassa flexibel och medverkansinriktade
organisations- och arbetstidsmodeller i små och
medelstora företag.

Utveckla medverkansinriktade metoder för process- och
arbetsoptimering i små och medelstora företag (inklusive
genomförande av kvalitetsförvaltningssystem och ITbaserade ledningsförfaranden).

Stärka nya former av arbetsorganisation och flexibla
anställningsformer

Stödja företag i syfte att stimulera samarbete och
införande av flexibla produktionssystem. Kan innefatta:
personalutbildning, kunskapsöverföring, anpassning av
system till särskilda behov, nätverk för att främja
samarbete mellan små och medelstora företag, offentliga
myndigheter och forskningsorganisationer.

Initiativ för att skapa mer flexibla arbetsplatser.

System på arbetsplatserna för att främja större rörlighet
och bättre möjligheter för personer i arbeten med lågt
kvalitativt innehåll, lågavlönade personer eller personer
med sårbar anställning.

Innovativa sätt att göra IT tillgängligt för alla genom att
använda representativa organisationers befintliga
nätverk eller platser där marginaliserade grupper redan
har tillträde till IT.

Utveckla IT-verksamhet för eftersatta grupper inklusive
kvinnor, äldre arbetare samt de med yrkesskador.

Använda IT för att förbättra kopplingen mellan utbud
January 2002
79
EQUAL Guide för transnationalitet

genom IT. Inriktning på äldre
arbetare, de som har låga
kunskaper eller enbart
baskunskaper samt kvinnor.
och efterfrågan på arbetsmarknaden.
TEMATISKT OMRÅDE F - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Anpassning till förändring och IT
MEDLEMSSTAT:
Portugal

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att förbättra företags och
arbetares förmåga att anpassa
sig till ekonomisk och strukturell
förändring och främja IT och
annan ny teknik. Att minimera
den effekt som industriella
förändringar har på arbete och
för den enskilde. Att utveckla
verktyg för att modernisera
arbetsorganisationen.
Att stimulera delaktighet i
samhället genom förtagaranda
för att främja integration av de
mest sårbara grupperna. IT –
bygga upp de mest eftersatta
gruppernas färdigheter så att de
kan utnyttja IT för att få
möjligheter till sysselsättning.
Stimulera små och medelstora
företag att anta IT-baserade
lösningar









Spanien

Storbritannien

Även om ny IT inte ännu har fått
vid spridning i Spanien har den
redan påverkat de lågutbildade.
Equal kommer att prova
innovativa sätt att utveckla
arbetsorganisationen och
tillgodose de kompetensbehoven
hos de mest lågutbildade som
löper störst risk att hamna
utanför arbetsmarknaden. Equal
kommer också att söka komma
till rätta med den ojämna
könsfördelningen på
arbetsplatsen.
Fokus – äldre arbetare.
Att främja rutiner som motverkar
utslagning från arbetsmarknaden
och förbättrar
anpassningsförmåga på
arbetsplatsen.
Att säkerställa att de som har
lägre kunskapsnivå bygger upp
IT-kompetens.



Utveckling av stödmekanismer för att hjälpa till att
omstrukturera företag och förbättra anställdas
kompetens.
Utveckling av mekanismer för att bedöma vilken
kompetens (hårda och mjuka frågor) som nuvarande
anställda som hotas av friställning har och ge
vägledning, planera för utbildning eller omskolning för att
förbättra deras möjligheter att finna arbete.
Utveckling av regionala/sektoriella nätverk för
övervakning på Europeisk nivå för att förutse
sysselsättnings- och kunskapstrender.
Utveckling av verktyg för att förbättra personal-,
lednings- och strategisk kompetens – utveckla
ledningssystem för arbetsmiljön som införlivar
riskbedömning och föregriper problem som äldre
arbetare och arbetare med funktionshinder drabbas av.
Översyn av offentliga organisationer för att säkerställa
att de beaktar frågan om lika möjligheter.
Utveckling av bra metoder för att stimulera företag att
arbeta tillsammans med lokala grupper till förmån för
lokal socioekonomisk utveckling.
Utarbetande av verksamheter eller modeller som
främjar gemensamt socialt ansvar.
Utformning av nya metoder för att ge målgrupperna
möjlighet att få tillträde till yrkesutbildning och stöd som
exempelvis stöd online, självstudier och distansstudier.
Utveckling av nya utbildnings- och ledningsmetoder
baserade på IT för att förbättra företagens prestanda, nå
kompetensutveckling och därigenom förbättra
organisationernas förmåga.
Att stimulera företag att arbeta tillsammans.
Att utforma fortbildning för att hjälpa anställda att
anpassa sig till nya former av arbetsorganisation och
bredda kompetensen.
Utveckla IT som ett utbildningsverktyg för anställda,
lärare och chefer.
Balans arbete/privatliv:

Utveckling av system och verktyg för att övertyga och
hjälpa arbetsgivare (särskilt små och medelstora företag)
och anställda att finna en balans mellan arbete/privatliv.

Användning av teknik i arbetet för att stödja rekrytering
eller kvarhållande av äldre människor med hälsoproblem,
funktionshindrade, människor med familjeansvar.

Utveckling av goda metoder för flexibel/progressiv
pensionering för att bevara nyckelkompetens.
Användning av IT:

Stödjande av IT-kompetens och strävan att stödja
utveckling av arbetsplatser som motverkar utanförskap.
January 2002
80
EQUAL Guide för transnationalitet

ITEC-strategin syftar till att göra UK till det mest
framstående landet när det gäller tillgång till
specialiserad IT- elektronik- och
kommunikationskompetens.

Utveckla vägar att förbättra tillträdet till kompetens på
och utanför arbetsplatsen, t.ex. mer fantasifullt och
effektivt utnyttjande av IT.
TEMATISKT OMRÅDE G – LIKA MÖJLIGHETER: Förena yrkesliv och familjeliv
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:

Belgien
(fransk &
tysktalande)
Att främja innovativa sätt att se
på arbetstid, inklusive
deltidsarbete och distansarbete i
syfte att skapa bättra balans
mellan yrkesliv och familjeliv.
Att öka medvetenheten om de
problem som könssegregering
på arbetsplatsen orsakar och
utveckla verktyg för att lösa
dessa problem.
Att skapa och anpassa nya
arbetssätt för att möjliggöra en
bättre balans mellan yrkesliv och
familjeliv.


Att stimulera forskning och
pilotarbete för att utveckla nya
sätt att uppnå en bättre balans
mellan yrkesliv och familjeliv.
I synnerhet följande:
Granska rapporter om balansen
yrkesliv/familjeliv
Rätta till skillnader mellan könen
när det gäller
sysselsättningsgrader och
halvtidsarbete
Öka tid som ägnas åt privatliv,
klubbar och frivilligarbete.
Anpassa tjänster för att
möjliggöra bättre balans mellan
yrkesliv och familjeliv
Särskild inriktning på kvinnor och
lågutbildade, långtidsarbetslösa,
invandrare och deras familjer,
samt eftersatta områden.
Företagsinriktning: små och
medelstora företag (och mycket
små företag)
Att utveckla och främja mer
flexibla former av
arbetsorganisation och utbildning
som på ett bättre sätt förenar
familjeliv och yrkesliv.

Att utveckla en mer
”familjevänlig” arbetsorganisation
genom att förbättra kompetensen
hos de kvinnor som har lämnat


Belgien
(nederländsktalande)

Frankrike

Tyskland

Grekland



Förbättring av insikten hos näringslivets organisationer
och arbetsmarknadens parter om arbetstidsfrågans olika
aspekter och granska på vilka sätt företag kan göra
förändringar.
Utveckling av aktivt stöd för att sammanföra dem som
erbjuder lågutbildade kvinnor utbildning.
Arbete med kvinnor som återvänder till
arbetsmarknaden i synnerhet kvinnor som tillhör etniska
minoriteter.
Åtgärder för att förbättring av medvetenheten om de
innovativa verktyg och metoder som utvecklas och
påverka beteendet hos unga människor, lärare, utbildare,
liksom hos allmänheten.
Prova vägar som möjliggör mer flexibla arbetssätt.
Utveckla goda rutiner för att ge människor möjligheter
att göra uppehåll i karriären och stimulera män att
utnyttja denna möjlighet.
Prova nya metoder för arbetsorganisation, antal
arbetstimmar, andra tjänster som tillträde till barnomsorg,
hushållshjälp och transporter.

Utbildning och information för att få arbetsgivare,
fackföreningar och personal att förändra sina attityder.

Prova nya sätt att organisera utbildning för att ge alla
möjligheter att delta oavsett hinder som privatlivet ställer
(t.ex. ensamstående mödrar) .

Samla lokala nätverk av yrkesverksamma, företag och
organisationer som redan har genomfört verksamheter
för att förbättra balansen mellan yrkesliv/familjeliv.


Utveckling av modeller för flexibel arbetstid för män.
Tillhandahållande av flexibla program för
kompetensutveckling och arbetsorganisation, baserade
på IT-stödd undervisning och inlärning, elektroniskt
lärande, distansarbete och öppen och flexibel inlärning

Åtgärder för att upprätthålla och utveckla kvinnors och
mäns yrkeskompetens medan är hemma med sina barn.
Studera och främja nya modeller för arbetsorganisation
(tid och plats) inom regioner eller sektorer för att förena
familjeliv och yrkesliv .

Verksamheter för att undanröja stereotypa bilder av
January 2002
81
EQUAL Guide för transnationalitet

Irland

arbetslivet för att axla sitt
familjeansvar.
Att utveckla och främja mer
flexibla arbetsformer som ger
möjligheter att på ett bättre sätt
förena familjeliv och yrkesliv.
kvinnors och mäns olika roller inom familjen.
Verksamheter för att främja föräldraledighet för män och
skola unga människor att överge den stereotypa synen
på kvinnors och mäns olika roller beträffande familjeliv
och familjeansvar. Sprida bra lösningar på nationell och
lokal nivå.

Åtgärder inriktade på särskilda typer av ojämlik
behandling av kvinnor och män, särskilt åtgärder som
kan göra det lättare att förena yrkesliv och familjeliv.

Innovativa sätt att lösa frågan med barnomsorg och
andra omsorgsfrågor.

Informationskampanjer riktade till företag för att främja
familjevänliga arbetsrutiner och göra företagen medvetna
om fördelarna med sådana rutiner.
TEMATISKT OMRÅDE G – LIKA MÖJLIGHETER: Förena yrkesliv och familjeliv
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:

Luxemburg
Att bygga ut barnomsorgen,
förbättra kvalitet och göra den
barnvänlig. Att främja fördelarna
med formell barnomsorg.




Nederländerna

Att möjliggöra för människor att
kombinera arbete och
omsorgsansvar. Inriktning på
barnomsorg för utländska
kvinnor och ensamstående
föräldrar, dem som återinträder
på arbetsmarknaden (under
fortbildning och vidareutbildning).
Utländska kvinnor (under
integration och språkträning)
människor med arbetsrelaterade
funktionshinder.
Att göra strukturer för familjestöd
mer lättillgängliga, höja kvaliteten
och göra dem mer flexibla.





Portugal


Spanien


Att främja flexibla arbetsformer
för att undanröja
könssegregeringen på
arbetsplatsen genom att införa
nya metoder för organisation av
arbetet och ställa förstklassiga
stödtjänster till förfogande. Att
förbättra system för
yrkesutbildning och omskolning.



Utveckling av nya barnomsorgssystem eller förbättring
av befintliga system.
Utveckling av modulbaserad intensivutbildning för
omsorgspersonal.
Utveckling av utbildning av lokala politiska
beslutsfattare för att göra dem mer medvetna om
befintligt utbud, behov, samt brister när det gäller
befintlig informell barntillsyn och överväga integrering av
befintliga nätverk.
Översyn av arbetsorganisation, i synnerhet arbetstid,
för att ta hänsyn till anställdas ansvar för barnomsorg.
Identifiering av goda rutiner beträffande t.ex. hur små
och medelstora företag kan ge föräldraledigt. Forskning,
konferenser och informationsutbyte om uppdelning av
uppgifter i hemmet.
Försök med flexibelt tillhandahållande av barnomsorg
som ger målgrupperna möjligheter att få tillträde till
utbildning och arbete.
Innovativa metoder som kan möjliggöra för kvinnor och
män att finna en balans mellan yrkesliv och familjeliv och
ger män möjligheter att spela en mer aktiv roll i hemmet
och ta ett större ansvar på detta område.
Utbildning av den personal som ansvarar för strukturer
för familjestöd.
Främjande av flexibla arbetsrutiner i handels- och
servicesektorerna för att göra det möjligt för människor
att finna en balans mellan arbete och andra åtaganden.
Åtgärder för att göra omsorgen mer lättillgänglig, höja
dess kvalitet och göra dessa tjänster mer flexibla, samt
utbildning av omsorgspersonal.
Utveckling av praktiska verktyg som stödjer den
omorganisation av arbetsprocesser och tidsförvaltning
som gör det möjligt för människor att förena familjeliv och
yrkesliv.
Utveckling av sådana tjänster som kan göra det möjligt
för människor att förena yrkesliv och familjeliv, med
särskild betoning på vård av närstående.
Utforma utbildning som tillgodoser behoven hos dem
som tillfälligt står utanför arbetsmarknaden.
Åtgärder som beaktar behoven hos människor som har
stått utan arbete under längre tid, med särskild betoning
på IT.
January 2002
82
EQUAL Guide för transnationalitet
January 2002
83
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Österrike
Att utveckla verktyg för att
minimera kvinnors problem på
arbetsmarknaden: arbeten,
arbetsvillkor, arbetets kvalitativa
innehåll, arbetstid,
arbetsbedömning och lön.
Åtgärderna har indelats i olika undergrupper med inriktning
på olika eftersatta grupper:

Grupper som är eftersatta rent allmänt sett.

Åtgärder i flera steg (förbättrade kvalifikationer, praktisk
erfarenhet, yrkesvägledning, motivation) för att förbättra
varaktig integration på arbetsmarknaden.

Människor med funktionshinder.

Åtgärder för att underlätta integration på
arbetsmarknaden, särskilt övergång från skola till arbete,
förbättring av arbetsvillkor för funktionshindrade.

Upplysningskampanjer riktade till dem som
tillhandahåller yrkesutbildning för att säkerställa att de
förstår hur de skall föra fram detta arbete i praktiken.

Åtgärder för att rätta till obalansen mellan könen
exempelvis genom arbete för att få fler kvinnor att ta
tekniska jobb eller icke-traditionella kvinnojobb.

Information riktad till personalchefer om det stöd som
finns för att främja mångfald.
Åtgärder som leder till en jämnare fördelning av män och
kvinnor i

ekonomiska tillväxtsektorer,

hierarkin på arbetsplatsen,

yrken där kvinnor för närvarande överväger,

innovativa tillvägagångssätt.

Belgien
(nederländsktalande)
Att säkerställa att utbildning,
rekrytering och karriärutveckling
är könsneutral.

Danmark

Finland

Tyskland
Att minska könsskillnaderna och
stödja desegregering på
arbetsplatsen. Prioritering av UP
som kan bidra till den nuvarande
danska mainstreamingstrategin
för att minska könsskillnader och
befästa befintliga kunskaper.
Att prova nya sätt att
desegregera anställning och
utbildning och stimulera kvinnor
att ta icke-traditionella arbeten
eller chefstjänster.
Att utveckla familjevänliga
arbetsrutiner med särskild
inriktning på mäns behov. Att
stimulera kvinnor att etablera
företag i icke-traditionella
branscher.
Att minska könsskillnaderna och
främja nya möjligheter för
kvinnor.

Att bekämpa segregering på
arbetsplatsen.
Grekland

Italien

Att minska könsskillnaderna på
arbetsmarknaden och
könsbaserad segregering på
arbetsplatsen genom att
bekämpa de mekanismer som
leder till vertikal och horisontell
segregation och främja politik för
ny arbetstid .

Prova nya sätt att minimera horisontell och vertikal
könsuppdelning på arbetsmarknaden, studera
erfarenheter i nordiska länder och andra medlemsstater.

Stimulera kvinnor att etablera företag som använder ny
teknik i stads- landsbygdsmiljö och i skärgården.

Initiativ för att göra det lättare att förena yrkesliv och
familjeliv.

Utveckla yrkesvägledning och system för att främja och
bibehålla icke-traditionella arbetstillfällen.

Åtgärder för att öka andelen kvinnor inom IT och på
höga tjänster i serviceyrken.

Öppna yrken med högre kvalifikationskrav för kvinnor

Tillträde till chefsposter (i större bolag)

Utveckla instrument för att granska och certifiera
jämställdhetspolitik (inklusive europeisk
certifieringsvärdering)
Åtgärder för att:

Utveckla organisationssystem och mekanismer för att
övervaka och utvärdera införlivande av
jämställdhetsaspekten i alla offentliga och privata
sektorer.

Stimulera företag att locka till sig fler kvinnor till högre
tjänster och i de sektorer där de är underrepresenterade.

Arbete i partnerskap med utbildningsinstitut,
arbetsmarknadens parter och branschföreningar för att
uppmuntra kvinnor att arbeta med ny teknik och i den
sociala ekonomin.
Åtgärder som:

syftar till att engagera kvinnor i företagsvärlden,

söker utveckla kvinnors karriärer och bekämpa
horisontell segregering,

strävar efter att främja nya arbetstider,

syftar till att förena familjeliv och yrkesliv.
January 2002
84
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering
MEDLEMSSTAT:
Nederländerna

Nordirland

Portugal

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att minska horisontell och
vertikal könssegregering på
arbetsmarknaden.

Att öka förståelsen och identifiera
sätt att bekämpa sätt att
bekämpa diskriminerande
attityder som hindrar kvinnors
inträde på och karriär på
arbetsmarknaden.
Att förbättra den kapacitet och de
verktyg som lärare förfogar över
för att stimulera män/kvinnor att
träda in i icke traditionella jobb
som ger högre lön och status.
Att identifiera och stödja
arbetsgivare att anpassa
arbetsrutiner så att framsteg blir
möjliga på arbetsplatsen.

Att bekämpa könsdiskriminering i
arbetslivet och utveckla
strategier för att minska
segregering på arbetsplatsen.
Att bekämpa horisontell
könsuppdelning på
arbetsmarknaden.
Spanien

Sverige

Att minska den starka
horisontella och vertikala
könsuppdelningen på
arbetsmarknaden genom att:
vidga yrkesvalet för män och
kvinnor,
utforska nya branscher och nya
arbetssätt, och
främja integrering av ett
jämställdhetsperspektiv.
Minska horisontell segregation i yrkeslivet, utveckla
kvinnornas roll inom företag och i olika branscher.

Främja kvinnors karriärmöjligheter och möjliggöra för
kvinnor att befordras till chefstjänster och högre poster.
Ny forskning och spridande av kunskaper om
löneskillnader mellan könen, vägledning om hur denna
fråga kan angripas, utveckling av mätbara indikatorer för
att övervaka framsteg och prova att mäta denna
förändring inom olika yrken.

Utveckla utbildnings- och yrkesutbildningsprogram med
arbetsmarknadens parter i syfte att få dem att förstå
kvinnors behov, och i synnerhet när det gäller kvinnor
med ansvar för vård av barn eller närstående.

Utveckla yrkesvägleding i skolor för att vidga intresset
till icke-traditionella arbeten.

Utveckla verktyg och metoder för rådgivare i skolor och
lärare att utbilda människor för arbete inom icketraditionella områden där det råder kompetensbrist.

Utveckla positiva åtgärder för kvinnor på områden där
de är underrepresenterade, i synnerhet IT.

Identifiera, utveckla och prova metoder att hjälpa
outbildade och lågutbildade kvinnor att träda in på
arbetsmarknaden och avancera där.

Huvudinriktning på små och medelstora företag – prova
tillvägagångssätt för att möjliggöra för företag att ge
pappaledigt, handskas med mammaledighet och
anställda som återvänder till arbetet

Utveckla (i syfte att senare överföra) innovativa system
för barnomsorg.

Utveckla verktyg för att bekämpa diskriminering i
arbetslivet, t.ex. processer för annonsering och
rekrytering, tillträde till utbildning, karriärutveckling, lön,
korttidskontrakt.

Främja integration av män/kvinnor på områden där de
är underrepresenterade.

Utveckla tillvägagångssätt för att ackreditera inlärning
som inte är formell.
Utveckla planer för aktiva åtgärder i arbetsmiljön för att:

påverka utvecklingen av kvinnors yrkeskarriärer,

främja kvinnors roll i kollektivt beslutsfattande,

sörja för bättre balans mellan könen i samtliga
branscher och på samtliga nivåer samt bättre
karriärutveckling inom yrken.
Stimulera verksamheter som främjar och möjliggör
förändring genom:

inrättande av bredare valmöjligheter när människor
fattar beslut om utbildning eller anställning,

införande av lika möjligheter i företagskulturen på varje
arbetsplats.

Utveckling av pedagogik och metoder för
attitydpåverkan på olika nivåer.

Forskning och kartläggning som kan utnyttjas i arbetet
för att främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv,
exempelvis av arbetsförhållanden inom de ”nya” delarna
av arbetslivet såsom t.ex. IT-sektorn.

Analys av tidigare erfarenheter och utveckling av
metoder för tillämpning av ett jämställdhetsperspektiv i
olika sektorer på arbetsmarknaden.
January 2002
85
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering
MEDLEMSSTAT:
Storbritannien

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att identifiera sätt att minska
segregeringen på
arbetsmarknaden.
Att bekämpa diskriminering och
arbetsgivarnas attityder samt
främja desegregering bland
arbetsgivare.

Utveckling av sätt att bryta ner och övervinna
stereotypa uppfattningar om ”kvinnligt och manligt”
arbete och könsroller bland föräldrar, ungdomar, lärare,
yrkesvägledare, utbildningsorgan och arbetsgivare.

Främjande av desegregering på arbetsmarknaden, t.ex.
i vetenskaps- och teknikyrken genom att kvinnor
stimuleras ta arbete som tekniker och under denna nivå,
genom prioritering av hjälp till kvinnor att utbilda sig för
och fylla kompetensbrist på IT-området (unga kvinnor,
äldre kvinnor samt kvinnor som är missgynnade av flera
orsaker bör prioriteras).
January 2002
86
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Österrike
Att förbättra asylsökandes
personliga situation och utsikter
på arbetsmarknaden i samband
med inhemsk lagstiftning.
Åtgärder som leder till integration på arbetsmarknaden
genom att utveckla asylsökandes färdigheter och genom att
tackla de problem som hindrar integration:

yrkesvägledning, rådgivning, mentorskap, läs- och
skrivundervisning,

kartläggning och utvärdering.

Språkundervisning för att ge asylsökande tillträde till
allmänt stöd, inklusive innovativa metoder som fyller
deras behov.

Förbättring av mottagningsanläggningar,
yrkesvägledning och utbildning.

Förbättrat erkännande av kompetens och
kvalifikationer.

Informationskampanjer som inriktas på näringslivets
organisationer, arbetsmarknadens parter samt
allmänheten för att bygga upp bättre förståelse för de
problem som asylsökande möter.

Språkundervisning – nederländska, engelska och
franska

Arbeta för att hjälpa till med erkännande av
kvalifikationer och tillträde till utbildning.

Platsförmedling när beslut om beviljande av asyl har
fattats.

Särskilt stöd inriktat på asylsökandes psykiska hälsa för
att hjälpa asylsökande med psykiska problem.
Åtgärder som förbättra kvalitet eller kvantitet beträffande
följande inslag:

Utbildningsinriktade arbetsmarknadsinsatser eller
yrkesutbildningssystem för asylsökande både inom och
utanför asylcentrum.

System för anställningsstöd som bidrar till att främja
möjligheter för asylsökande.

Validering av befintliga färdigheter

Nätverksarbete

Inrättande av mottagningscentrer för asylsökande

Förbättring av stödet till ungdomar

Identifiering och tillgodoseende av de behov som
asylsökande med psykiska problem har.

Åtgärder för att förbereda återvändandet till
ursprungslandet genom kompetensanalys och relevant
utbildning för att fylla de behov som konstaterats.

Upplysningsarbete inom samhället i stort för att
förbättra förståelsen för asylsökandes situation.

Belgien
(fransk &
tysktalande)
Att förbättra kvaliteten på
mottagandet av asylsökande och
utforma utbildning som ger dem
möjligheter att få tillträde till
allmänt stöd för sysselsättning
och utbildning.

Belgien
(nederländsktalande)
Att förbereda asylsökande för
social och yrkesmässig
integration.

Danmark

Finland

Att utarbeta stöd till asylsökande
för att förbättra integrationen på
arbetsmarknaden i Danmark eller
i hemlandet. Inriktning på
ungdomar i åldrarna 17 till 25 år
och kvinnor.
Att ge stöd till asylsökande
(inklusive de med tillfälligt skydd)
så att de kan spela en roll i
samhället och styra sina egna liv.
Att förbereda för integration eller
återvändande till hemlandet.
Att förbättra kontakterna med
samhället i övrigt genom
information till allmänheten om
asylsökandes behov.
Inriktning på stöd till barn och
ungdomar. Särskilt stöd till
ungdomar i åldrarna 17 till 24 år.
January 2002
87
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE
MEDLEMSSTAT:
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att inom ramen för den nationella
lagstiftningen förbättra kvaliteten
på mottagandet av asylsökande
och utformningen av utbildning
för denna grupp.
Stöd som kommer att variera enligt den enskildes rätt till
förmåner:
Asylsökande har inte rätt att arbeta eller motta
yrkesutbildning (om de inte omfattas av ett undantag) men
de kan få tillträde till grundläggande utbildning som läs- och
skrivundervisning, eller som möjliggör social/yrkesmässig
hjälp som inte leder direkt till ett arbete eller betald
utbildningsplats.

Åtgärder för att förbättra mottagningssystemen och ge
lämpligt stöd till denna grupp.
De som tas in inom ramen för ett humanitärt
evakueringsprogram, t.ex. Kosovoalbaner, har rätt att arbeta
och få tillträde till yrkesutbildning. De som omfattas av andra
former av skydd som ”territoriellt asylsystem” kan vara
berättigade att få yrkesutbildning och arbete om de har
uppehållstillstånd.
Dessa grupper kan omfattas av följande:

Verksamheter för att underlätta tillträde till den franska
arbetsmarknaden, t.ex. undervisning i franska.

Verksamheter för att hjälpa de asylsökande att utveckla
kunskaper och kompetens som kommer att bli
användbara när de återvänder till Kosovo (eller
hemlandet).
Alla de som nekas asyl kan söka stöd för att få hjälp med
återintegration i sitt ursprungsland.
Equal kommer också att försöka genomföra utbyte mellan
dem som arbetar med asylsökande inom EU.

Sträva efter att barn till asylsökande erhåller
avgångsbetyg.

Utarbetande av modeller för psykosocial stabilisering av
asylsökande.

Utveckling av väglednings- och rådgivningsprogram för
asylsökande.

Språkundervisning i tyska (och engelska).

Upprättande av modulbaserade program som beaktar
möjlighet till förbättrad integration i deltagarnas
hemländer.

Utveckling av kompetens som gör det möjligt för
deltagarna att etablera företag i sina hemländer.

Inrättande av nätverk av stödstrukturer för asylsökande.

Främjande av mångkulturell kompetens hos den
personal som arbetar i stödcentrer för asylsökande.

Uppgradering av infrastrukturen i befintliga centrer

Tillhandahållande av upplysningar om möjligheterna till
social och yrkesmässig integration i Grekland och EU.
Detta bör innefatta socialt, psykologiskt och rättsligt stöd

Tillhandahållande av relevant rådgivning och
yrkesvägledning.
Ge grundläggande yrkesutbildning som hjälper asylsökande
medan de inväntar beslut eller repatriering (frivillig eller
ofrivillig).

Utveckling och förbättring av de tjänster som enheten
för asylsökande (Asylum Seekers Unit) i
arbetsmarknadsförmedlingen ger.

Beaktande av kulturellt relevanta frågor i aktiv
arbetsmarknadspolitik, särskilt beträffande språk och
särskilda modeller för yrkespraktik.

Utveckling av tjänster för att följa upp dem som får
arbete.

Ytterligare kartläggning av luckor eller hinder i det
allmänna utbudet.
Frankrike

Att inom ramen för inhemsk
lagstiftning bibehålla, återställa
eller öka asylsökandes
anställbarhet.
Tyskland

Grekland

Irland

Att förbättra
levnadsförhållandena för
asylsökande i
mottagningscentrer
Att stödja asylsökandes
integration i samhället
Att främja och utveckla ett antirasistiskt och interkulturellt
synsätt som en huvudprincip i
integrationspolitiken,
innefattande lagstadgade och
andra organ på lokal och
nationell nivå.
January 2002
88
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE
MEDLEMSSTAT:
Italien
M ÅL:
VERKSAMHET:
Att förbättra de asylsökandes
integration i samhället genom
förbättrad mottagning och
främjande av nya metoder för att
utbilda asylsökande.


Luxemburg

Nederländerna

Nordirland

Portugal

Spanien

Sverige

Att utarbeta utbildning som är
avpassad till den korta
bosättningsperioden och som ger
asylsökande möjlighet att senare
få en examen i deras hemland
eller värdland. På grund av
arbetsmarknadsbegränsningar
kommer utbildningen att ske
inom utbildningssystemet.
Att förbättra tillträdet till utbildning
och anställning inom den
inrikespolitiska ramen.
Att förbättra kunskapsbasen hos
dem som återvänder till
hemlandet.
Inriktning på minderåriga
asylsökande.
Eftersom ansvar för denna politik
inte har överlåtits till Nordirland
kommer Nordirlands avsnitt
beträffande asylsökande att
återfinnas inom Storbritanniens
program.
Att hjälpa asylsökande med
social integration liksom
integration på arbetsmarknaden.
Att utrusta asylsökande så att de
kan klara av de sociokulturella
normerna i värdlandet och
förbereda dem för ett arbete eller
för återvändande till
ursprungslandet.
Invandrarverket ger redan en
lång rad olika stöd till
asylsökande. Equal kommer att
ge dessa ett mervärde.
Prova nya tillvägagångssätt för att hantera
informationsflödet om migrationsströmmarna av
asylsökande för att inrätta planering och mottagning som
tar hänsyn till lokala behov och befintliga resurser.

Utveckla och främja informations- och
upplysningskampanjer för att se till att de som arbetar
med asylsökande är medvetna om de förhållanden som
har lett människor att söka asyl och om de tjänster som
står till förfogande.

Främja integrerat stöd och korttidsutbildning för att bidra
till asylsökandes sociala och yrkesmässiga integration.

Utarbeta lämplig utbildning för vuxna asylsökande inom
det allmänna utbildningssystemet.

Utveckla relevant metodik för att möjliggöra för unga
asylsökande att ansluta sig till utbildningssystemet
Båda dessa metoder kan innefatta följande:

Språkundervisning

Effektiv kontroll för att säkerställa att relevant utbildning
ges

Åtgärder för att förbättra asylsökandes utbildning och
sociala integration.

Åtgärder som - inom ramen för nationell lagstiftning ger asylsökande vägledning.

Åtgärder som förbättrar hemvändandes kvalifikationer.








Kurser som syftar till att medvetandegöra dem som
deltar i processen liksom lokala samhällen.
Utveckling av relevant arbetsmarknadsrådgivning och
yrkesvägledning (inklusive språkträning).
Erkännande av behörighet.
Utveckling av en arbetsmarknad och ett
sysselsättningsnätverk för asylsökande som de kan få
tillträde till från och med bedömningsförfarandets sjätte
månad. Detta kommer att samla de olika institutionerna
och stimulera asylsökande att på bästa sätt utnyttja IT.
Utveckling av informationstjänster för dem som arbetar
med asylsökande för att förbättra deras kunskaper om de
rättsliga förfarandena, deras förståelse av asylsökandes
situation och deras kontakter med arbetslivet.
Utveckla verktyg för kompetensanalys.
Utveckla studie- och yrkesvägledning för att fylla
konstaterade behov.
Utforma stöd för att förbereda inför befintlig utbildning
som Invandringsverket står för, och hjälpa de
asylsökande finna arbete på den öppna
arbetsmarknaden.
January 2002
89
EQUAL Guide för transnationalitet
TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE
MEDLEMSSTAT:
Storbritannien

M ÅL:
VERKSAMHET:
Att utveckla en
sysselsättningsstrategi som är
anpassad till de asylsökandes
behov och till dem som tillåts bo
och arbeta i Storbritannien.





Ge lämplig information till asylsökande för att göra dem
mer medvetna om arbetsmarknadens krav.
Ge utbildning så att asylsökande ges möjligheter att få
tillträde till det stöd som finns (IT, språkundervisning)
Prova metoder som möjliggör en snabb övergång till
arbetsmarknaden när asylsökande väl har fått
flyktingstatus.
Identifiera lämpliga modeller för att ge de asylsökande
som har rätt att arbeta i Storbritannien möjlighet att finna
och behålla varaktig anställning.
Utforma utbildning och yrkesutbildning som är
användbar också i ursprungslandet för den händelse
ansökan skulle avslås.
January 2002
90
EQUAL Guide för transnationalitet
41
Förberedelser inför transnationellt
samarbete
Exemplet nedan sammanfattar de första svaren som utarbetats av projektets initiativtagare som svar på de sex
nyckelfrågorna som ställts ovan. När det gäller EQUAL krävs mer komplexa svar eftersom EQUAL vill främja
transnationella förbindelser mellan flera aktörer och flera nivåer.
Exempel på ett första utkast om de transnationella aspekterna
I vårt projekt har vi för avsikt att på den lokala/regionala nivån
1. utarbeta ett interaktivt paket som omfattar ettsysselsättningsprogram med stöd för att främja
integrering av människor med funktionshinder i små och medelstora företag..
2. Målgruppen för paketet är ägare av små och medelstora företag och rådgivare på
arbetsförmedlingar.
3. Det är känt att små och medelstora företags utnyttjandegrad av de möjligheter till ekonomiskt
och annat stöd som är förenade med sådana sysselsättningsprogram är lågt, och ägarna till
dessa företag vet inte mycket om dem. Projektet kommer att göra det möjligt för oss att
upprätta närmare förbindelser mellan små och medelstora företag och arbetsförmedlingar,
vilket bör kunna leda till att vudareutbildning kan anordnas..
4. Projektet är nyskapande därför att det syftar till att ge information om nya program till en ny
målgrupp på ett nytt sätt som kommer att göra det möjligt för användarna att själva räkna ut de
potentiella ekonomiska fördelarna.
Transnationella aspekter:
5. Själva paketet kommer att innefatta viktiga transnationella aspekter eftersom vi har för avsikt
att ge exempel på hur sådana program har varit framgångsrika på andra håll (i andra
medlemsstater) och vidare eftersom paketet kommer att finnas i flerspråkig form (det vill säga
på vart och ett av partnerspråken).
6. Produkten kommer att utvecklas av ett transnationellt team som kommer att utbyta information
och know-how och gemensamt leda en jämförande studie. Studiebesök ska genomföras och
produkten kommer att skräddarsys för varje deltagande medlemsstats förhållanden samt
testas och spridas i varje deltagande medlemsstat.
Tillbaks till huvudtexten
Resurser och förutsättningar
Ett partnerskapsteam med medlemmar som tillsammans har lde rätta
kunskaperna och färdigheterna och rätt erfarenhet
Finns
Kan
skaffas
Liten
utsikt att
skaffa
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
[ ]
January 2002
91
EQUAL Guide för transnationalitet
En ledare för teamet som är beredd att avsätta den tid somkrävs och
vara en engagerad värd för besökare från andra länder och
välinformerad i transnationella frågor
Tillräcklig tilldelning av tid till teamet för de transnationella inslagen
såväl som för övriga UP-verksamheter
[ ]
[ ]
[ ]
Språkkunskaper eller tillgång till översättare/tolkar
[ ]
[ ]
[ ]
Tillgång till kontor och kommunikationssystem (telefoner, fax, e-post,
datorer med Internetuppkoppling*, kopiator)
[ ]
[ ]
[ ]
Engagemang hos nyckelaktörer inom er egen organisation
(verkställande
direktör,
ledande
befattningshavare,
annan
nyckelpersonal)
[ ]
[ ]
[ ]
Ett utvecklingspartnerskap och en styrgrupp som omfattar personer
och organisationer som vill knytas till, stödja eller bidra med resurser
till ert transnationella arbete.
[ ]
[ ]
[ ]
Mekanismer för att överföra erfarenheter och resultat från
transnationellt arbete till alla partner och deltagare I UP och för att
göra det möjligt för dem att delta i processer för transnationellt
lärande.
[ ]
[ ]
[ ]
*
OBSERVERA: Internetuppkoppling behövs för att finna transnationella partner med hjälp av EQUAL:s
gemensamma databas (ECDB) och för att registrera ett transnationellt samarbetsavtal (TSA).
Tillbaks till huvudtexten





Vilka utmärkande egenskaper (fysiska, organisatoriska, historiska, verksamhetsrelaterade eller
erfarenhetsmässiga bör era potentiella partner ha?
Vad förväntar ni er att den potentiella partnern ska bidra med (kunskaper, erfarenhet, färdigheter, etc.)?
Kräver ni att era potentiella partner har tidigare erfarenhet av att arbeta i ett transnationellt sammanhang?
Finns det några särskilda kriterier som blivande partner bör uppfylla såsom plats, gemensamt språk eller
erfarenhet av nära samarbete med små och medelstora företag etc?
Vad kan ni och ert partnerskap erbjuda potentiella partner?
Tillbaks till huvudtexten
Profil av din idealpartner
Föredrar
Kriterium

Land

Typ av organisation, storlek

Arbetsmarknadskonfiguration (problem,
hinder, dynamik)

EQUAL-teman

Synsätt

Sektor

Område/samarbetsområde
Tillfredsställande om
January 2002
92
EQUAL Guide för transnationalitet





Erfarenhet av område/tema
Typ av transnationell verksamhet som
söks
Tidigare transnationell erfarenhet
Arbetsspråk
Andra organisationer I den lokala
partnerskaps-/styrgruppen
Tillbaks till huvudtexten
Hur hanterar man kulturella skillnader?:












Var öppen för nya idéer. Acceptera att man kan arbeta på olika sätt. Ha tålamod.
Försök att skaffa information om era partners land och kultur i förväg och inte endast under möten.
Bra källor till information är bibliotek, institutioner som British Council, Goethe Institut, Istituto Italiano
di Cultura, Alliance Française, internationella handelskammare etc.
Förlita er inte enbart på skriftlig kommunikation. Diskutera och tala med varandra. Använd inte
stoppur för tidtagning. Var lyhörd för formell och informell kultur i andra medlemsstater.
Kom överens om ett gemensamt partnerskapsspråk. Det blir ofta engelska men tänk på att franska
kan vara första främmande språk för vissa sydeuropeiska partner.
Se till att ni har tillräcklig språkkapacitet inom organisationen. Ordna med översättning och tolkning
vid behov (glöm inte att anslå medel för detta för det är dyrt.) Var kreativ i fråga om att skaffa hjälp,
t.ex. från era bekanta, lokala språklärare eller studerande.
Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer eller
använd diagram och ritningar så att ni undviker missförstånd på ett senare stadium.
Se till när ni leder ett möte att alla förstår och kan följa diskussionen. Sammanfatta regelbundet vad
som sagts och kontrollera att alla har förstått. Skriv huvudpunkterna på blädderblock. Se till att alla får
möjlighet och tillräckligt med tid för att uttrycka sin åsikt.
Underskatta aldrig språkets betydelse och inflytande, särskilt om det inte är ert eget.
Klargör vilka befogenheter partner har att fatta beslut om partnerskapet och dess möten.
Förklara er företagskultur för era partner och försök komma underfund med deras.
Var inte rädd för att yttra er på möten och uttrycka er tvekan när det är befogat. Kom ihåg att möten
är det mest direkta sättet att klargöra era mål och utforska åsiktsskillnader. Därigenom undviker man
frustration i ett senare skede.
Klargör ert utvecklingspartnerskaps och ert lands starka sidor.
Tillbaks till huvudtexten
Fem typer av seminarier kan vara lämpliga för att ta itu med dessa frågor:

Seminarier för att förmedla erfarenheter, som går ut på att dra nytta av erfarenheter från människor
som har genomfört interkulturella projekt, tillbringat tid utomlands och deltagit I interkulturella
förhandlingar etc.

Informationsorienterade seminarier är inte seminarier i ordets egentliga bemärkelse utan oftare
föreläsningar som ger information i allmänhet om den etniska och religiösa bakgrunden i en region såväl
som om dess klimat samt politiska och sociala miljöer.

Beteendeorienterade seminarier ger råd och tips om hur man ska uppföra sig, vanligen i form av regler
som “vad som ska undvikas till varje pris”, t.ex. att det i Grekland anses som en förolämpning att räcka
någon sin öppna handflata (”moutza”).

Seminarier inriktade på självkännedom för att lära känna och förstå sina egna reaktioner på det som
är främmande och de kulturspecifika normer och värderingar som ligger till grund för de egna
handlingarna (vanligen med användande av kulturella simuleringsövningar).

Seminarier i förståelse av främmande kulturer jämför de kulturella mönster som styr samarbete
mellan partner. Kulturella mönster definieras som “alla slag av uppfattning, tänkande, bedömning och
January 2002
93
EQUAL Guide för transnationalitet
handling som anses normala, självklara, typiska och bindande av de flesta i en viss kultur” och med vilka
ens eget och främmande beteende bedöms och regleras*.
*
Thomas, A. (Hrsg.) (1993). Kulturvergleichende Psychologie. Göttingen: Hogrefe
Tillbaks till huvudtexten
Källa:Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes), Finland, som var initiativtagare
till E.C.HO- och STEPS-projekten under HORIZON –delen av EMPLOYMENT-initiativet.
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
94
EQUAL Guide för transnationalitet
51
Att finna transnationella partner
Tänk på följande frågor när ni organiserar ert sökande:





Vem är ansvarig för att samordna detta arbete inom ert utvecklingspartnerskap, och vilket mandat
ska ges till vem?
Vem är ansvarig för att ta kontakter?
På vilket sätt och med vilka resurser ska sökandet utföras?
Utifrån vilka kriterier ska partnerna slutligen väljas och av vem?
Vilka tidsgränser har förutsetts för de olika stadierna av denna uppgift?
Tillbaks till huvudtexten
Sökning i Equals databas (ECDB) kan göras med
fulltextsökning, som gör det möjligt att söka på en bokstavssträng (nyckelord) i alla databasområdena
eller på ett särskilt område (t.ex. beskrivning av utvecklingspartnerskapen eller
utvecklingspartnerskapens mål). Om ni vill precisera sökningen kan ytterligare sökkriterier användas.
kombinerad/avancerad sökning som möjliggör en sökning med mer exakta kriterier där olika filter
kombineras med sulltextsökningen. Man kan till exempel söka efter ordet ‘exclusion’ på området
beskrivning av utvecklingspartnerskapen men endast bland de franska och engelska
utvecklingspartnerskap som arbetar med temat “Underlätta inträdet på arbetsmarknaden”
(kombinerad/avancerad sökning). Skillnaden mellan kombinerad och avancerad sökning är antalet
filter som används.
Tillbaks till huvudtexten
Några tips för att hjälpa er att använda Equals databas (ECDB)






Börja med att klart ange de egenskaper hos era potentiella transnationella partner och deras
arbetsprogram som ni anser nödvändiga (dvs. minsta antalet) och som ni hoppas finna. Börja med en
så bred sökning som möjligt för att inte utesluta potentiellt intressanta partner.
Även om det i EQUAL-initiativet anges att utvecklingspartnerskapen företrädesvis bör välja partner
som arbetar inom samma tema, bör ni försöka att tänka kreativt vad gäller möjligheterna att utveckla
transnationellt samarbete.
Tänk på att klassificeringen av frågor och problem inom de nio EQUAL-temaområdena kan variera
från en medlemsstat till en annan. Utbildning för missgynnade arbetstagare kan t.ex. passa mer än
ett tematiskt område.
Tänk på att partnerskap ofta blir kreativa och nyskapande när partner som är olika och har olika
erfarenheter och sakkunskap (men samma mål) slår sig ihop.
Börja inte fininställa sökningen förrän ni har tillräckligt med information för att kunna begränsa
sökkriterierna utan att riskera att missa värdefull information.
Tänk på att sökresultaten kan vara sammanfattningar av de ursprungliga presentationerna, särskilt
när det gäller sökningar på engelska och franska.
January 2002
95
EQUAL Guide för transnationalitet




Var försiktig när ni tolkar sökresultaten eftersom samma ord kan ha olika betydelser i olika språk och
kontexter.
Var beredda att använda telefon, fax eller e-post för att be om klargörande upplysningar eller
ytterligare information från de andra utvecklingspartnerskapen.
Vänta er inte att finna partner som är i stort sett lika ert partnerskap och som arbetar med samma
problem på samma sätt. Och om ni gör det, fråga er om samarbete med en sådan partner skulle bli
tillräckligt givande..
Var slutligen uppmärksamma på skillnader i politiskt korrekta “koder” och terminologi och dra inga
förhastade slutsatser. Rådfråga er NSS om sådana saker.
Tillbaks till huvudtexten
Med utgångspunkt i sina program för gemenskapsinitiativ har varje medlemsstat fastställt sina egna
finansiella gränser för kostnader per utvecklingspartnerskap i åtgärd 1. I en del länder kan
utvecklingspartnerskapen använda så mycket som EUR 40 000 på förberedande besök etc. som en del i
inrättandet av transnationella partnerskap. I andra fall är gränsen satt så lågt som vid EUR 10 000. Ni bör
vara uppmärksamma på dessa variationer när ni planerar förberedande besök och tänka på att blivande
partner kan ha mer begränsade finansiella resurser till sitt förfogande än ni.
Tillbaks till huvudtexten
Några tips för förberedelserna inför det första mötet med potentiella partner:






Bästa sättet att lära känna era partner är genom personliga möten under vilka ni kan få veta mer om
partnerorganisationer och de system i vilka de verkar. Viktigast av allt är att ni har tid att diskutera och
att ställa frågor.
Ta er tid att lyssna på alla. Använd detta tillfälle till att ta reda på olika utvecklingspartnerskaps mål
och metoder och vad olika aktörer har gemensamt.
Se till att ni träffar de personer med olika roller och från olika organisationer som kommer att vara
nyckelpersoner när det gäller att driva utvecklingspartnerskapen – och inte endast rådgivare, de
personer som är ansvariga för utvecklingspartnerskapens sekretariat eller företrädare för
sponsororganisationer.
Utbyt skriftlig dokumentation före mötet: information om ert utvecklingspartnerskap och om
huvuddragen i dess strategi såväl som om orsakerna till diskriminering och utestängning och den
nationella/regionala utbildning eller sysselsättningspolitik och praxis som ert utvecklingspartnerskap
avser att ge sig i kast med samt kanske.en kartläggning av ert utvecklingspartnerskaps nyckelaktörer
och den vidare regionala/sektoriella politik de verkar inom.
Tänk på att termer som utbildning, fortbildning, praktik, vägledning och arbetsmarknad kan täcka olika
aspekter i andra länder.
Sök efter partner vars deltagande organisationers mål och kärnverksamheter, förväntningar på det
transnationella arbetets resultat, motivation och engagemang för transnationellt arbete, arbetssätt och
inställning samt användning av gemensamt arbetsspråk överensstämmer med era egna.
Tillbaks till huvudtexten
Beslut om en transnationell partner bör grundas på

god förståelse av varandras mål och insikt om de nyckelfaktorer och begränsningar som ligger bakom
deras verksamheter,
January 2002
96
EQUAL Guide för transnationalitet





förståelse av varandras kulturella, rättsliga och ekonomiska sammanhang,
kännedom om varandras organisatoriska struktur och rutiner,
kompletterande sakkunskap och erfarenhet för att gynna nyskapande: undvik att söka efter
organisationer som är alltför lika er egen,
en överenskommelse om testade kommunikationssätt och
att man har upprättat goda relationer.
Tillbaks till huvudtexten
I samband med planeringen av det första mötet med en eller flera potentiella partner är det många
punkter som värdorganisationen bör ta hänsyn till:










Överväg att ordna en officiell mottagning för att höja den lokala medvetenheten om
utvecklingspartnerskapens strategi och för att binda ert utvecklingspartnerskaps nyckelpartner
närmare tillsammans.
Se till att besökarna informeras i förväg om logistiska arrangemang (resor, logi, mötesprogram etc.)
och att ingen oklarhet råder om vem som betalar vad.
Ordna mötesplats med omsorg och se till att all nödvändig utrustning finns på plats och fungerar och
att arrangemangen är lämpliga för både formella och informella samtal.
Överväg att anlita en extern expert för att diskussionerna skall löpa smidigare, och om ni gör det så
se till att han eller hon är ordentligt informerad i förväg.
Planera dagordningen omsorgsfullt och se till att alla frågor får tillräckligt mycket tid för att de skall
kunna diskuteras och att alla deltagare får tillfälle att yttra sig.
Anslå alltid rikligt med tid till varje deltagares presentation av sig själv i början av mötet. Detta gör att
alla verkligen talar under det första sammanträdet, vilket är viktigt för gruppens sammanhållning.
Se till att dagordningen erbjuder tillfällen för era blivande partner att presentera sin bakgrund, sina
synpunkter och sina behov.
Använd mötet och dagordningen för att fastställa vilka resurser som är tillgängliga för det potentiella
partnerskapet, vilka som behöver anskaffas och eventuella problem som måste lösas.
Sikta på att avsluta mötet med att skissera ett första arbetsprogram, en handlingsplan rutiner som
behöver införas etcetera.
Försök att göra en skriftlig sammanfattning av de viktigaste besluten från mötet så snart som möjligt
efteråt och skicka den till deltagarna eftersom en skriftlig nedteckning kan medverka till att undanröja
eventuella missförstånd som kan uppkomma på grund av språkproblem.
Tillbaks till huvudtexten
Språk




Kom överens om på vilket eller vilka språk ni vill kommunicera och för vilket ändamål, för daglig
kommunikation mellan de transnationella samordnarna av utvecklingspartnerskapen.
Det gemensamma partnerskapsspråket blir ofta engelska men tänk även på att franska kan vara
vissa sydeuropeiska partners första främmande språk.
Se till att språkkapaciteten inom er organisationen är tillräcklig. Ordna med översättning och tolkning
vid behov (och glöm inte att anslå medel för detta – det är dyrt). Var kreativ när ni skaffar hjälp (t.ex.
från bekanta, lokala språklärare eller studerande).
Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer: det
kan undanröja missförstånd I ett senare skede.
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
97
EQUAL Guide för transnationalitet
Kommunikation i det transnationella partnerskapsbyggandets tidiga skeden.
När de följande stegen för att utveckla och klargöra innehållet och formen för framtida samarbete
preciseras är det viktigt att kommunikationen är effektiv. Tänk på följande:





Se till att informationsflödet till och från de transnationella partnerna inte avstannar mellan
mötena.
Ordna med regelbunden feedback med hjälp av genomgångar och informella eller formella möten
inom ert eget utvecklingspartnerskap och se till att förslag till överenskommelser som läses upp
under förhandlingarna om något av nyckelinslagen i det transnationella samarbetsavtalet är
förankrade hos ert eget utvecklingspartnerskaps styrgrupp och kommer att godkännas.
Inrätta om möjligt ett kommunikationsnätverk mellan alla som är inblandade i det transnationella
samarbete som är under utveckling, särskilt mellan dem som har betydelsefulla roller, i form av
en e-postsändlista, ett informationsblad, en regelbundet uppdaterad webbplats eller ett intranät.
Bekräfta alla beslut skriftligt och tydligt. Det är inte säkert att alla människor har gjort samma
tolkning av vad som sagts: sätten att kommunicera skiljer sig mellan människor och kulturer.
Detta gäller inte endast kommunikation mellan företrädare för transnationella partner utan även
diskussion mellan medlemmarna i ett utvecklingspartnerskap.
Slutligen bör åtaganden och överenskommelser uttryckas i klarspråk och inte på diplomatspråk.
Vad gäller uppföljningsverksamheter bör det tydligt och skriftligen anges vem som har samtyckt
till att göra vad och tidpunkt när det senast skall vara utfört.
Tillbaks till huvudtexten
Några tips för uppföljning av möten




Kom överens om några regler för kommunikation mellan mötena som alla bör följa.
Gör en förteckning över allmänna helgdagar och vanliga semesterperioder i varje partnerland.
Kontrollera att ni känner till allas normala kontorstider..
Gör en klar uppgiftsfördelning där alla vet vad de förväntas göra.
Skicka ut dagordningar och uppgifter om praktiska arrangemang i god tid före mötena. Skicka ut
protokoll snabbt efter mötena.
Tillbaks till huvudtexten
E-postens fördelar och begränsningar:


E-post är ett mycket användbart verktyg men förlita er inte helt på det. Direkt personlig kontakt är
nödvändig för att få saker och ting att fungera effektivt. Detta är viktigare i somliga medlemsstater
än i andra, så använd telefonen också.
Se till att du har en aktuell förteckning över alla kontaktpersoner och adresser. Försök att
insistera på att alla har en personlig e-postadress. I annat fall går meddelandena förlorade.
January 2002
98
EQUAL Guide för transnationalitet
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
99
EQUAL Guide för transnationalitet
61
Associerade partner
Kandidatländerna är:
Länderna som omfattas
av PHAREprogrammet
Samt
Bulgarien
Estland
Lettland
Litauen
Polen
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Tjeckien
Ungern
Cypern
Malta
Turkiet
Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/enlargement/index.htm
Tillbaka till huvudtexten
Följande länder omfattas av PHARE- programmet:










Bulgarien
Estland
Lettland
Litauen
Polen
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Tjeckien
Ungern
Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/enlargement/pas/phare.htm
Följande länder omfattas av TACIS-programmet:

Armenien
January 2002
100
EQUAL Guide för transnationalitet












Azerbajdzjan
Georgien
Kazakstan
Kirgizistan
Moldavien
Mongoliet
Ryska federationen
Tadzjikistan
Turkmenistan
Ukraina
Uzbekistan
Vitryssland
Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/external_relations/ceeca/tacis/index.htm
Tillbaka till huvudtexten
Följande länder omfattas av MEDA- programmet:









Algeriet
Egypten
Israel
Jordanien
Libanon
Marocko
Palestinska myndigheten
Syrien
Tunisien
Kandidatländerna Cypern, Malta och Turkiet omfattas av regionala åtgärder som finansieras av
Meda. När det gäller nationella verksamheter ställs särskild EU-finansiering till
kandidatländernas förfogande på grundval av två rådsförordningar.
Ytterligare information:
http://europa.eu.int/comm/external_relations/med_mideast/euro_med_partnership/
Tillbaka till huvudtexten
Följande länder omfattas av CARDS-programmet:





Albanien
Bosnien och Hercegovina
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien
Förbundsrepubliken Jugoslavien
Kroatien
Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/external_relations/see/docs/index.htm
Tillbaka till huvudtexten
January 2002
101
EQUAL Guide för transnationalitet
De första stegen mot ett transnationellt
samarbetsavtal
71
Utnämning av en transnationell samordnare
För att transnationellt samarbete skall bli framgångsrikt måste det ledas på ett effektivt sätt. Oavsett vilka
arrangemang för den övergripande samordningen av transnationell verksamhet som de transnationella
parterna enas om råder vi varje utvecklingspartner att utse en transnationell samordnare. En sådan person
ansvarar på utvecklingspartnerskapets vägnar och enligt ett tydligt mandat för följande uppgifter:






Identifiering och val av potentiella transnationella partner.
Förhandlingar med transnationella partner om det transnationella samarbetsavtalet.
Utveckling och förvaltning (med transnationella partner) av den transnationella handlingsplanen.
Övervakning och utvärdering av gemensamma verksamheter.
Anordnande och ledning av möten och evenemang då utvecklingspartnerskapet är värd i
samband med besök av transnationella partner.
Kontakter och informationsmöten med utvecklingspartnerskapets deltagare om samtliga frågor
som rör det transnationella samarbetet (inklusive beslutsfattande).
En transnationell samordnare bör ha följande egenskaper:








Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete.
Kunskap om det tematiska område i EQUAL som utvecklingspartnerskapet och dess
transnationella partner sysslar med.
Färdigheter i det arbetsspråk som parterna har enats om.
Lyhördhet för kulturskillnader, särskilt de som hänför sig till de länder där de transnationella
parterna finns.
God kommunikationsförmåga.
Förhandlingsvana.
Organisatorisk förmåga och ledningsförmåga.
Intresse för samarbete och verksamheter som bedrivs mellan länder.
Ert utvecklingspartnerskap bör mycket tydligt ange uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden, särskilt
när det gäller den transnationella verksamheten eftersom utvecklingspartnerskapens komplexa strukturer
(och utvecklingsparternas aktörers varierande medverkan i det transnationella samarbetet) inte alltid är tydlig
för dem som befinner sig utanför dem. Utvecklingspartnerskapen bör i synnerhet utforma en tydlig deklaration
om sina strukturer för beslutsfattande.
Tillbaks till huvudtexten
Några tips att hålla i minnet när ni försöker nå en överenskommelse om handlingsplanen och dess förväntade
resultat:.

Var realistiska. Försök att inte vara alltför ambitiösa. Era mål och förväntade resultat bör ta med i
beräkningen de resurser som står till buds för att uppnå dem och bör spegla resultaten av er
”kapacitetsinventering”.
January 2002
102
EQUAL Guide för transnationalitet


Vidare behöver det knappast sägas att det är absolut nödvändigt att alla partner förstår det
transnationella partnerskapets mål fullständigt och känner att dessa mål även är deras.
Om partnerna kan definiera och komma överens om en gemensam uppsättning mål kommer de att
tjäna som referens under det transnationella samarbetets hela planeringsskede och
genomförandeperiod.
Tillbaks till huvudtexten
Organisationsmodeller

Utnämning av en transnationell samordnare (Nav- och ekermodell): En
partner väljs av de andra och samtycker till att ansvara för den övergripande
ledningen och samordningen av det transnationella arbetsprogrammet.

Roterande/gemensam samordning (konsortiemodellen): Varje partner ansvarar i
tur och ordning för ledningen och samordningen av en fas
(eller ett
transnationellt möte) eller för ett avsnitt (uppgifter) av arbetsprogrammet enligt i
förväg överenskomna avgränsningar.

Styrgrupp: Partnerna upprättar en liten styrgrupp i vilken varje partner är representerad, och gruppen
ikläder sig gemensamt övergripande ansvar för ledningen och samordningen av de transnationella
verksamheterna. Ordförandeskapet kan rotera från det ena sammanträdet till det andra. Det kan vara
befogat att anställa/anlita en lämplig extern expert till stöd för gruppen.

Arbetsgrupper: Det kan vara lämpligt att inrätta arbetsgrupper med ansvar för att leda och samordna
särskilda avsnitt av arbetsprogrammet och de arbetsuppgifter som är förknippade med dem, att gå mer
på djupet med vissa frågor och dra större nytta av partnernas speciella sakkunskaper.
(Den tredje och fjärde modellen kan kombineras med en av de två första. Transnationella partnerskap
upprättar ofta en styrgrupp och har dessutom en samordnare eller flera roterande Styrgruppen deltar i möten
relativt sällan (kanske endast tre eller fyra gånger under den tid partnerskapet varar) och har till uppgift att
svara för en mer ”politisk” övervakning verksamheten.
Tillbaks till huvudtexten
Hur hanterar man kulturella skillnader?:

Var öppen för nya idéer. Acceptera att man kan arbeta på olika sätt. Ha tålamod.

Försök att skaffa information om era partners land och kultur i förväg och inte endast under möten. Bra
källor till information är bibliotek, institutioner som British Council, Goethe Institut, Istituto Italiano di
Cultura, Alliance française, internationella handelskammare, ambassader och mer specialiserade
institutioner som CEDEFOP (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning i Thessaloniki), kolleger
eller bekanta med erfarenhet av transnationellt arbete, publikationer om tidigare projekt, er NSS..
Förlita er inte enbart på skriftlig kommunikation. Diskutera och tala med varandra. Använd inte stoppur för
tidtagning. Var lyhörd för formell och informell kultur i andra medlemsstater.
Kom överens om ett gemensamt partnerskapsspråk. Det blir ofta engelska men tänk även på att franska
ofta är första främmande språk för vissa sydeuropeiska partner.


January 2002
103
EQUAL Guide för transnationalitet








Se till att ni har tillräcklig språkkapacitet inom organisationen. Ordna med översättning och tolkning vid
behov (glöm inte att anslå medel för detta - det är dyrt.) Var kreativ i fråga om att skaffa hjälp, t.ex från era
bekanta, lokala språklärare eller studerande.
Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer, så att ni
undviker missförstånd på ett senare stadium.
Se till när ni leder ett möte att alla förstår och kan följa diskussionen. Sammanfatta regelbundet vad som
sagts och kontrollera förståelsen. Skriv huvudpunkterna på ett blädderblock. Se till att alla får möjlighet
och tillräckligt med tid för att uttrycka sin åsikt.
Underskatta aldrig språkets betydelse och inflytande, särskilt om det inte är ert eget.
Klargör vilka befogenheter partner har att fatta beslut om partnerskapet och dess möten.
Förklara er företagskultur för era partner och försök komma underfund med deras.
Var inte rädd för att yttra er på möten och uttrycka er tvekan när det är befogat. Kom ihåg att möten är det
mest direkta sättet att klargöra era mål och utforska åsiktsskillnader. Därigenom undviker man frustration
efteråt.
Förklara ert utvecklingspartnerskaps och ert lands starka sidor.
Tillbaks till huvudtexten
"The Message" var ett finskt HORIZON-projekt som leddes av Finlands Muskelhandikappförbund med
transnationella partner i Irland och Portugal.
January 2002
104
EQUAL Guide för transnationalitet
Ekonomisk planering för
transnationellt samarbete
81
Immateriella rättigheter och tredje mans användarrättigheter
Utvecklingspartnerskapen måste se till att alla resultat som erhålls (produkter, instrument, metoder etc.)
kommer att offentliggöras och göras tillgängliga i sin helhet för tredje man för eget bruk. Denna skyldighet
gäller även för resultaten av gemensam transnationell verksamhet. Tänk på att lagar och föreskrifter om
försäljning av produkter från finansierad verksamhet (och immateriell egendom) inte är enhetliga i hela
Europa. Enligt strukturfondsförordningarna utgör dock intäkter från försäljningar, tjänster, arvoden etc. intäkt
som reducerar beloppet för Europeiska socialfondens medfinansiering. Ni bör därför rådfråga er
förvaltningsmyndighet om era resultat kan ha ett kommersiellt värde och om ni planerar att utnyttja resultaten
kommersiellt.
Tillbaks till huvudtexten
Exempel på tänkbar uppdelning av kostnaderna för gemensamma verksamheter mellan flera utvecklingspartnerskap
- Principen “arrangören betalar” samt principen för kostnadsdelning –
Verksamhet
Diskrimineringsstudie
Utbildningsmateriel
Gemensamt materiel
Utbildningsmodul
Multimediaprodukt
Konferens
Utgivning
CD-ROM
Jämförande arbetsmarknadsstudie
Fördelningsprincip
Utvecklingspartnerskap
UP A
UP B
UP C
10
---10
---10
Arrangören betalar
(på lika villkor)
eller
Arrangören betalar
(enligt avtalad
fördelning)
Kostnadsdelning
(på lika villkor)
eller
Kostnadsdelning
(enligt avtalad
fördelning)
30:40:30
12
----
-15
---
--20
3
20
20
20
15
20
15

Principen “arrangören betalar”: varje utvecklingspartnerskap täcker kostnaderna för en av de gemensamma verksamheterna.
Dessa verksamheter kan kosta lika mycket (arrangörerna betalar på lika villkor) eller kan kosta olika mycket (arrangörerna
betalar enligt avtalad fördelning). Ett av utvecklingspartnerskapen kan vara ekonomiskt ansvarigt för fler verksamheter än
andra utvecklingspartnerskap.

Principen för kostnadsdelning: En viss verksamhet betalas av samtliga medverkande utvecklingspartnerskap. Den
sammanlagda kostnaden för verksamheten kan delas lika mellan de olika utvecklingspartnerskapen (kostnadsdelning på lika
villkor) eller kan delas upp enligt en överenskommen formel (t.ex. 40 % för UP B, och 30 % för UP A och C) – dvs.
kostnadsdelning enligt avtalad fördelning.
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
105
EQUAL Guide för transnationalitet
Uppföljning och utvärdering av
transnationellt samarbete
91
Några av de prestationsmål som kan vara lämpliga att ställa upp rör






ekonomisk effektivitet (revisionsförfaranden - interna, externa – uppfyllande av ESF-kraven),
uppnående av målen för transnationellt samarbete/resultat
nivåer av tillfredsställelse (t.ex. vad gäller nytta för målgrupper), resultat på längre sikt,
anpassning av arbetsmarknadssystem, -metoder och –politik,
det transnationella partnerskapets effektivitet,
resultat av utbyten, kommunikationsfrågor och spridningskampanjer,
bedömning av inflytandet på de regionala arbetsmarknaderna, eller delar av dem, och på samhällena i
dessa regioner..
Tillbaks till huvudtexten
Utgångsvärde
Utgångsvärdet för ett partnerskap eller transnationellt samarbete vid inledningen av den gemensamma
verksamheten fastställs genom att man mäter vissa nyckelindikatorer. Dessa indikatorer möjliggör en
bedömning av status quo ante mot vilket partnerskapets eller det transnationella samarbetets prestationer
kan mätas när det avslutas.
Tillbaks till huvudtexten
January 2002
106
EQUAL Guide för transnationalitet
111
Att sluta ett transnationellt
samarbetsavtal
Transnationellt samarbete mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap
Utvecklingspartnerskapen ska validera, sprida och integrera sina erfarenheter och resultat i all politik och praktik,
inte endast inom ramen för tematiska nätverk på nationell nivå utan även på europeisk nivå. Strukturen för denna
samarbetsnivå kommer att samordnas av Europeiska kommissionen för att underlätta



tematiska översikter av strategier för hur man skall gå tillväga samt uppnådda resultat,
identifiering av god praxis som skall avspeglas i förfaranden inom ramen för de nationella
handlingsplanerna för sysselsättning och samhällsintegrering,
spridning av god praxis till diskussionsforum som omfattar hela Europa.
Tillbaka till huvudtexten
January 2002
107
EQUAL Guide för transnationalitet
Utvecklingspartnerskapen måste finna minst en partner från en annan medlemsstat. Samarbetet bör upprättas
mellan utvecklingspartnerskap valda av medlemsstater inom ramen för EQUAL och företrädesvis med sådana
som arbetar inom samma tematiska område. Ett sådant samarbete kan även utsträckas till liknande projekt som
stöds i länder utanför EU som omfattas av PHARE-, TACIS- eller MEDA-programmen. Medlemsstaterna kan
ange parametrar för undantag från den allmänna regeln, om det potentiella mervärdet av samarbete med partner
utanför EQUAL klart anges och dessa partner kan styrka sin förmåga att täcka de egna kostnader inom ramen för
detta samarbete.
Ytterligare upplysningar lämnas i faktablad 4 “Förberedelser inför transnationellt samarbete”, faktablad 5 ”Att
finna transnationella partner” och faktablad 7 "De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal”.
Tillbaka till huvudtexten
Synkronisera tider för bedömning och beviljande enligt följande:




Startdatum för åtgärd 1 är den 15 november 2001.
Senaste startdatum för åtgärd 2 är den 15 maj 2002 för att säkerställa en
så lång tidsperiod som möjligt för det transnationella samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen.
Beslut om finansiering under åtgärd 2 kommer att fattas före mitten av maj 2002, dock senast den 31
maj 2002.
Utvecklingspartnerskapen kommer att uppmuntras att lämna in de två
dokumenten (förslag till avtal om utvecklingspartnerskap och avtal om transnationellt samarbete)
mellan mitten av mars och slutet av april 2002.
Förvaltningsmyndigheterna kommer att bedöma de två dokumenten så
snart som möjligt och samråda med de andra berörda förvaltningsmyndigheterna. De kommer att göra
kommentarer och meddela önskemål om ändringar i det föreslagna avtalet om transnationellt
samarbete så tidigt som möjligt.
Stödja verksamheter för att söka partner genom
utvecklingspartnerskapen med att finna lämpliga partners.
att
uppdra
åt
sina
NSS
att
hjälpa
Underlätta utarbetande av förslag till transnationella samarbetsavtal genom att se till att
utvecklingspartnerskapen utnämner och auktoriserar en kontaktpunkt för det transnationella samarbetet.
Underlätta inlämning av transnationella samarbetsavtal genom att i överensstämmelse med nationella
regler och praxis ange på vilket eller vilka språk som utkastet och de slutliga versionerna av det
transnationellt samarbetsavtalet ska överlämnas.
Tillämpa gemensamma kriterier för bedömning av transnationella samarbetsavtal, särskilt genom att
använda de föreslagna huvudinslagens kvalitet och konsekvens sch samstämmigheten med avtalen om
utvecklingspartnerskap som huvudsakligt bedömningskriterium och som gemensamt kriterium för
anmärkningar eller invändningar i samrådsförfarandet.
Samråda med varandra innan de godkänner ett transnationellt samarbetsavtal så att alla berörda
förvaltningsmyndigheter grundar sitt godkännande av åtgärd 2 på samma version av ett transnationellt
samarbetsavtal.
Tillämpa det gemensamma samrådsförfarandet även för senare mer omfattande ändringar av ett
transnationellt samarbetsavtal i fall när antingen handlingsplanen för det transnationella samarbetet eller
sammansättningen av det transnationella partnerskapet har ändrats (nya partner har anslutit sig till det
transnationella samarbetet, t.ex. associerade partner eller EQUAL-utvecklingspartner, eller partner har
hoppat av).
Minimera antalet utvecklingspartnerskap som hoppar av, särskilt genom att

välja utvecklingspartnerskap för åtgärd 1 på grundval av sunda kriterier;

råda utvecklingspartnerskapen att upprätta transnationella partnerskap med mer än en partner,

låta de nationella stödstrukturerna spela en viktig roll genom rådgivning och vägledning för att
säkerställa en hög kvalitet på avtalen om både utvecklingspartnerskap och transnationellt samarbete
January 2002
108
EQUAL Guide för transnationalitet

och på det sättet skaffa garantier för att de flesta utvecklingspartnerskapen (valda för åtgärd 1)
uppfyller kraven för åtgärd 2,
bevilja en villkorlig förlängning av verksamheterna under åtgärd 1 på upp till tre månader för
“hemlösa” utvecklingspartnerskap om alla dessa förebyggande åtgärder misslyckas, särskilt I
exceptionella fall när
 godkännandet av det transnationella samarbetsavtalet måste skjutas upp beroende på problem
med synkroniseringen av beslutsfattandet mellan förvaltningsmyndigheterna,
 den (enda) transnationella partnern inte godkändes för åtgärd 2 men den hemlösa
utvecklingspartnern är synnerligen kvalificerad och av särskilt intresse för förvaltningsmyndigheten.
Tillbaka till huvuddokumentet
TSA (Edit)
TSA Id kod: 31
Bakgrund och syften | Arbetsprogram och arbetsmetod | Finansiella bestämmelser| Arrangemang för
organisation och beslutsfattande | Förfaranden för övervakning och utvärdering | Övrigt
Sekreterare (automatiskt ifylld)
Deltagande utvecklingspartnerskap (Edit)
A. Bakgrund och syften
1. Gemensamma intressen / metoder / bakomliggande problem. (Edit)
2. Lärdomar från tidigare relevanta åtgärder. (Edit)
3. Utvecklingspartnerskapens gemensamma mål. (Edit)
4. Förväntade (gemensamma/kompletterande) produkter / resultat. (Edit)
5. Strategins mervärde och förväntade resultat för vart och ett av de deltagande
utvecklingspartnerskapen. (Edit)
6. Mervärde och finansiell bärkraft när det gäller associerade partner. (Edit)
Top
January 2002
109
EQUAL Guide för transnationalitet
B. Arbetsprogram och arbetsmetod
1. Planerad transnationell verksamhet.
a. Övergripande transnationell strategi. (Edit)
b. Typ av verksamhet. (Edit)
Rating (+
to ++++)
Typ av transnationell verksamhet.
Utbyte av information och erfarenheter.
Parallell utveckling av nyskapande metoder.
Import, export eller införande av nya metoder.
Gemensam utveckling.
Utbyte av praktikanter/lärare.
Övrigt.
c. Beskrivning av verksamhet/uppgifter(Edit)
Benämning på
verksamheten
1.
Beskrivning
2.
3.
…
10. (högst 10)
2. Metod för att vidarebefordra information, resultat och arbetsinstrument. (Edit)
3. Tidplan för etappmål, resultat och evenemang. (Edit)
Top
C. Finansiella bestämmelser
1. Uppdelning av budgeten (i €) för varje verksamhet (Edit)
Verksamhet
UP
1
UP2
UP3
UP…
Summ
a
1.
2.
3. …
10.
SUMMA
2. Arrangemang för kostnadsdelning och för att undvika dubbel finansiering. (Edit)
January 2002
110
EQUAL Guide för transnationalitet
Kostnadsdelningen skall lista enskilda + gemensamma kostnader för varje typ av verksamhet.
Top
D. Arrangemang för organisation och beslutsfattande
1. Varje utvecklingspartnerskaps bidrag och ansvarsområde. (Edit)
2. TSA-sekretariatets samt externa exporters roll och uppgifter. (Edit)
3. Arrangemang för beslutsfattande (Edit)
4. Arbetsspråk (Edit)
Top
E. Förfaranden för övervakning och utvärdering
1. Mekanismer för övervakning och utvärdering av de erfarenheter och resultat som det
transnationella arbetet ger. (Edit)
2. Mekanismer för uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetoder och organisatoriska
arrangemang. (Edit)
Top
F. Övrigt
1. Länkar till annan information/annat material (Edit)
2. Länkar (hyperlänkar) till versioner på andra språk av det transnationella samarbetsavtalet.
(Edit)
Versioner på andra språk av det transnationella samarbetsavtalet bör visas på webbsidor.
3. Datum för (denna version av) det transnationella samarbetsavtalet
1. Sänt för godkännande av det utvecklingspartnerskap som har ansvar för TSA-sekretariatet.
2. Godkänt av samtliga utvecklingspartnerskap.
3. Godkänt av samtliga förvaltningsmyndigheter.
Åter till huvuddokumentet
January 2002
111
2