EQUAL Guide för transnationalitet Dessa faktablad är en serie som utarbetats för att hjälpa utvecklingspartnerskapen och deras medlemmar att utveckla framgångsrikt transnationellt arbete inom ramen för EQUAL-initiativet. Guiden är gemensam för hela EU och dess medlemsländer. EQUAL Guide för transnationalitet January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella Guiden för EQUAL är framtagen av en arbetsgrupp bestående av experter från flera medlemsstater samt från Europeiska Kommissionen med stöd från en extern expert, Prof. Gareth Huges. © Europeiska Kommissionen 2001 Kopiering och reproduktion är tillåten under förutsättning att källan anges. En elektronisk version av denna guide finns tillgänglig på http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc Innehållet i denna guide speglar inte nödvändigtvis åsikter eller ställningstaganden gjorda av Europeiska Kommissionen. January 2002 2 EQUAL Guide för transnationalitet Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gemenskapsinitiativet EQUAL 5 Det transnationella perspektivet 10 Medlemsländernas tematiska områden 15 Förberedelser inför transnationellt samarbete 17 Att finna transnationella partner 21 Associerade partner 25 De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal 29 Ekonomisk planering för transnationellt samarbete 33 Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete 37 Verktyg för genomförande av transnationellt samarbete 42 Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal 46 EQUAL - Kontakter 51 January 2002 3 EQUAL Guide för transnationalitet Innehållsförteckning - Ytterligare förklaringar och exempler 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 Gemenskapsinitiativet EQUAL 57 Det transnationella perspektivet 59 Medlemsländernas tematiska områden 64 Förberedelser inför transnationellt samarbete 91 Att finna transnationella partner 95 Associerade partner 100 De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal 102 Ekonomisk planering för transnationellt samarbete 105 Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete 106 Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal 107 January 2002 4 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det första i serien. 1 Gemenskapsinitiativet EQUAL Inledning Gemenskapsinitiativet Equal kommer att pågå under perioden 2000-2006 och bygger på de lärdomar som dragits av dess föregångare, programmen Adapt och Employment (1994-99). Equal syftar särskilt till att främja utbyte över nationsgränserna av goda lösningar som utvecklas, provas och valideras på lokal och nationell nivå genom nya handlingsstrategier. De strategier som ni föreslår ska ha anknytning till de prioriterade åtgärdsområden som anges i er medlemsstats nationella handlingsplan för sysselsättning och syfta till att utveckla nya sätt att genomföra arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska och socialpolitiska åtgärder samtidigt som nyskapande politik i andra medlemsstater beaktas. Gemenskapsinitiativet Equal verkar inom den breda ram som den europeiska sysselsättningsstrategin utgör och syftar till att främja nya metoder för att bekämpa alla former av diskriminering och bristande jämlikhet på arbetsmarknaden. Dessutom ska Equal ta vederbörlig hänsyn till asylsökandes integrering i samhället och i yrkeslivet. Equal-initiativets sex principer 1. Ett tematiskt tillvägagångssätt Equal-initiativets tillvägagångssätt är tematiskt. Det baseras på de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin samt åtgärder för integration av asylsökande. Inom nio prioriterade tematiska områden anser ett flertal olika medlemsstater att samarbete över gränserna inom ramen för Equal-initiativet kan förbättra genomförandet av den egna nationella politiken. I detta skede har ni och ert partnerskap valt vilka tematiska områden (prioriterade av er medlemsstat) som ni ska inrikta er på. Närmare information om detta finns i de andra faktabladen i denna serie, särskilt i faktablad nr 3, “Medlemsstaternas tematiska områden”. 2. Nyskapande Equal har utformats för att prova, utveckla och validera nyskapande metoder för att utforma och genomföra politiska åtgärder på lokal, nationell och europeisk nivå. Equal syftar också till att integrera fungerande lösningar i politik och praktik och föra över lösningar, metoder och tillvägagångssätt från andra områden för att göra politiken effektivare. Nyskapande kan innebära något nytt (i det nationella sammanhanget), en ny kombination av befintliga inslag, eller en betydande förändring av de metoder och medel som används. Nyskapande kan ske på flera olika sätt. Nyskapandet kan exempelvis vara processorienterat, där ditt partnerskap inriktas på att prova och utveckla nya metoder, verktyg eller tillvägagångssätt, målorienterat, då ditt partnerskap arbetar för att formulera nya mål, utveckla ny kompetens eller skapa sysselsättning på nya områden, eller strukturorienterat då ditt partnerskap strävar efter att bidra till systemutveckling i arbetslivet och på arbetsmarknaden samt anpassning av institutionella strukturer. January 2002 5 EQUAL Guide för transnationalitet 3. Arbete i partnerskap Equal syftar till att omsätta den europeiska sysselsättningsstrategin i åtgärder på lokal och regional nivå (t.ex. i städer och på landsbygden) samt i särskilda problemområden som täcker flera regioner. Equal kommer att medfinansiera verksamheter som genomförs genom strategiska partnerskap. Dessa partnerskap ska verka inom tematiska områden och kallas för utvecklingspartnerskap (UP). Utvecklingspartnerskapen 4. skall redan i ett tidigt skede av utformningen och utvecklingen av strategin sammanföra alla berörda aktörer så att dessa kan utarbeta ett integrerat sätt att ta sig an problemen. Partnerna ska arbeta tillsammans för att kartlägga orsakerna till problemen och ska med förenade ansträngningar och resurser försöka finna nyskapande lösningar på gemensamma problem, skall basera sitt arbete på en konsekvent strategi med en gemensam syn på diskrimineringen och utestängningen och dess orsaker, de hinder som ska undanröjas, gemensamma visioner och mål, vad varje partner ska bidra med och vilka metoder som ska användas för att övervaka och utvärdera de verksamheter som genomförs, skall vara så breda som möjligt så att samtliga relevanta aktörer kan vara med, såväl stora som små, t.ex. offentliga myndigheter, offentliga arbetsförmedlingar, icke-statliga organisationer, näringslivet (särskilt små och medelstora företag) och arbetsmarknadens parter. Lokala och regionala myndigheter bör ingå för att säkerställa att de verksamheter som planeras är i linje med det aktuella områdets utvecklingsbehov. kan vara av två olika typer. Partnerskap som sammanför aktörer inom ett visst geografiskt område kallas geografiska partnerskap och tar itu med problem på lokal nivå (t.ex. i en stad eller en landsbygdskommun). De sektoriella partnerskapen inriktas däremot på ett särskilt tematiskt åtgärdsområde, en viss näringsgren eller på att angripa orsakerna till en viss typ av diskriminering eller utestängning som påverkar flera grupper i samhället, oavsett vilket geografiskt område som berörs. Delaktighet Delaktighet ska vara en central princip vid utformningen av utvecklingspartnerskapen. Delaktighet innebär att 5. samtliga aktörer inom utvecklingspartnerskapet och alla de som deltar i partnerskapets verksamheter ges möjlighet att bidra till kompetensutveckling, medverka i gemensamt lärande och delta i beslutsfattandet, utvecklingspartnerskapen ska främja en mobilisering av gemensamma resurser och utveckling av färdigheter som gör det möjligt för människor att aktivt skapa sin egen framtid samt ska sörja för att samtliga aktörer medverkar från första början och samarbetar för att utforma partnerskapets strategi. På så sätt kan man garantera öppenhet och insyn i utvecklingspartnerskapens arbete. Mainstreaming eller integrering av resultat Equal-initiativet syftar till att påverka och förändra lokal, nationell och europeisk sysselsättningspolitik genom spridning av nyskapande lösningar och integrering av dessa lösningar i all politik och praktik (mainstreaming). Denna process innefattar att kartlägga erfarenheter och lyfta fram de nyskapande inslag och tillvägagångssätt som gett resultat, men också att sprida, validera och överföra dessa tillvägagångssätt. Mainstreaming innebär också att fastställa i vilket skede överföringen bör göras och på vilket sätt andra aktörer tar hänsyn till de resultat, metoder och viktiga inslag som utarbetats av ett eller flera utvecklingspartnerskap. För att maximal effekt ska uppnås ska medlemsstaterna inrätta effektiva mekanismer för att bedöma och jämföra utvecklingspartnerskapens resultat och för att sprida goda lösningar på alla nivåer inom Europeiska unionens medlemsstater. För att detta ska bli möjligt måste utvecklingspartnerskapen utforma sina handlingsprogram med såväl horisontell som vertikal mainstreaming i åtanke. Horisontell spridning och mainstreaming (integrering) av goda lösningar innebär att nyckelaktörer och projektledare som arbetar med gemensamma eller liknande problem delar med sig av sina erfarenheter, även till andra organisationer som arbetar inom relevanta områden på regional, nationell och europeisk nivå. Vertikal spridning och mainstreaming (integrering) av goda lösningar sker genom arbete i nätverk mellan beslutsfattare och de som arbetar på fältet som tillsammans kan påverka den regionala, nationella eller January 2002 6 EQUAL Guide för transnationalitet europeiska sysselsättningspolitiken i teorin och i praktiken, på institutionell, politisk, lagstiftande eller administrativ nivå. Spridning bygger på multiplikatoreffekten och innebär att man sprider de rön och upptäckter och den utveckling som har gjorts till andra organisationer och institutioner. Spridning innefattar också att förbättra andra aktörers kunskaper om resultat och erfarenheter så att andra kan dra nytta av resultaten av er verksamhet. Mainstreaming går ett steg längre och avser den process varigenom ett utvecklingspartnerskaps resultat integreras i all politik och alla åtgärder. 6. Transnationellt samarbete I Equal-initiativet spelar transnationellt samarbete en nyckelroll för att stimulera överföring av kunskaper och goda lösningar mellan olika partnerskap och medlemsstater. Resultat av de nyskapande åtgärder som utvecklingspartnerskapen genomför på nationell nivå kan genom detta samarbete spridas över nationsgränserna och ge ett betydande mervärde för utveckling av politik på nationell och europeisk nivå. Därför har Equalinitiativet utformats så att det inriktas på och stödjer effektivt transnationellt samarbete och partnerskap. Equal kommer att medfinansiera utvecklingspartnerskapens verksamhet inom följande tre åtgärder/faser: Åtgärd/fas 1 I denna första fas förankras utvecklingspartnerskapets nationella och transnationella handlingsplan genom att effektiva utvecklingspartnerskap inrättas och genom att transnationellt samarbete som ger faktiskt mervärde säkerställs. När denna åtgärd avslutas (efter cirka 6 månader) bör ert utvecklingspartnerskap kunna lägga fram en gemensam strategi i form av ett avtal om utvecklingspartnerskap samt ha utarbetat ett transnationellt samarbetsavtal med minst en partner från en annan medlemsstat med vilken samarbete över nationsgränserna ska bedrivas. Åtgärd/fas 2 Denna fas innefattar genomförande av er gemensamma (nationella och transnationella) arbetsplan under en period på två till tre år. Åtgärd/fas 3 I denna fas är inriktningen tematisk uppbyggnad av nätverk, spridning av goda lösningar och påverkan på nationell politik. Det kommer att vara obligatoriskt för samtliga utvecklingspartnerskap att delta i denna åtgärd som läggs upp av medlemsstatens förvaltningsmyndighet. Europeiska kommissionen kommer att sörja för den transnationella aspekten i nationella nätverk och strukturer för mainstreaming. Det transnationella samarbetet inom ramen för Equal kommer sålunda att ske på följande tre nivåer: Mellan olika utvecklingspartnerskap Genom det transnationella samarbetet kommer utvecklingspartnerskap från flera medlemsstater att knytas samman. För att uppnå resultat måste man i detta samarbete över nationsgränserna ha en gemensam syn på hur man ska ta itu med specifika problem, utveckla liknande eller kompletterande strategier, tillvägagångssätt och mål och enas om prioriterade områden för gemensamma åtgärder. Mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap Utvecklingspartnerskapen ska utnyttja tematiska nätverk på såväl nationell som europeisk nivå för att validera, sprida och generalisera sina erfarenheter och resultat. Europeiska kommissionen kommer att samordna arbetsplattformar för samarbetet på denna nivå i syfte att möjliggöra tematiska översikter över de strategiska tillvägagångssätten och de resultat som uppnåtts, identifiering av goda lösningar som ska avspeglas i arbetet med de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och samhällsintegrering, spridning av goda lösningar till unionstäckande diskussionsfora. Mellan ansvariga nationella myndigheter och nyckelaktörer i hela EU Inom ramen för programmen för gemenskapsinitiativ har de ansvariga övervakningskommittéerna åtagit sig att bedriva ett nära samarbete och lära av varandra. Detta kommer att ske inom ramen för arbetsgrupper och möten som samordnas av Europeiska kommissionen och genom direkt samarbete mellan medlemsstaterna. I de sistnämnda verksamheterna kommer också andra viktiga aktörer på nationell nivå att inbjudas att delta. January 2002 7 EQUAL Guide för transnationalitet Hur Equal skiljer sig från de tidigare gemenskapsinitiativen Adapt och Employment Inom ramen för Equal-initiativet införs mekanismer som har utformats särskilt för att göra det transnationella samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen mer effektivt och öka det mervärde i form av politisk påverkan som det förväntas leda till. I detta avseende skiljer sig Equal från Adapt och Employment. Inom Adapt och Employment inledde vissa projekt samarbete över nationsgränserna endast därför att detta var ett villkor för att erhålla finansiering. Eftersom projektledarna inte fick någon vägledning hade många av dem i början bristfälliga kunskaper om vad samarbetet innebar. De hade därför ofta begränsade förväntningar och inskränkte sina transnationella verksamheter till utbyte av information och erfarenheter. I praktiken har utvärderingar av initiativen Adapt och Employment visat att det transnationella inslaget värderades högt och gav många fördelar, även en viss påverkan på nationell och europeisk politik. Det transnationella perspektivet kommer därför att få en ännu mer framträdande plats i Equal. Till skillnad från Adapt och Employment kommer det inte längre att vara tillräckligt att transnationella partner inriktar sig på liknande problem eller har samma allmänna mål. Det samarbete över nationsgränserna som ska bedrivas inom Equal bör helst vara baserat på ett tema, där varje utvecklingspartnerskap inriktar sig på ett av de teman som anges i det egna landets Equal-program. Ert utvecklingspartnerskaps transnationella partner bör därför helst arbeta med samma tema och bidra till de gemensamma resultat som utvecklas inom detta tematiska område. För att öka förutsättningarna för givande samarbete får deltagare i Equal mer tid och resurser att bygga upp ett sådant transnationellt partnerskap innan de enas om en gemensam handlingsplan och verksamheter. Samtidigt blir förstås förväntningarna på goda resultat också större. Observera att olika teman pga nationella olikheter kan innehålla mycket snarlik verksamhet. Likväl kan många verksamheter i utvecklingspartnerkapet innehålla många tematiska ansatser även om partenerskapet valt att jobba huvudsakligen i ett tema. På vilket sätt skiljer sig det transnationella perspektivet i Equal från andra gemenskapsprogram? Till skillnad från Equal, där ett gemensamt nationellt och transnationellt tillvägagångssätt krävs för att genomföra handlingsprogrammen, krävs inte (eller tillåts som regel inte) något transnationellt inslag i strukturfondernas allmänna program inom ramen för ERUF och ESF. January 2002 8 EQUAL Guide för transnationalitet Till skillnad från Equal, där val av transnationella partner är relativt öppet, är det transnationella samarbetet inom initiativet Interreg begränsat till gränsregionala åtgärder. Till skillnad från Equal, avser det Femte ramprogrammet forskning och teknisk utveckling som uteslutande sker genom samarbete över nationsgränserna. Till skillnad från Equal, måste projekt inom Leonardo-programmet från början utformas som gränsöverskridande projekt där ett förslagsställande organ som är avtalspart ansvarar för att leda verksamheterna. Förslagsställaren kan vara från vilket medlemsland som helst, vilket också är orsaken till att medlen inte övergår till medlemsstaterna. Det förklarar också varför en betydande grad av integration bland partnerna krävdes från början. Till skillnad från de flesta andra gemenskapsprogram som kräver samarbete mellan enskilda projekt, kommer Equal att stimulera och främja transnationellt samarbete mellan utvecklingspartnerskap som sker mellan flera aktörer och på flera nivåer. Till skillnad från många andra gemenskapsprogram tillåter Equal samarbete med partnerskap som finansieras inom ramen för Phare, Tacis eller Meda. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 9 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det andra i serien. 2 Det transnationella perspektivet Bakgrund Att bygga ett enat Europa och finna gemensamma europeiska lösningar till gemensamma europeiska problem innebär att samarbeta med människor, organisationer och institutioner i andra medlemsstater, att lära av varandra och tillsammans utveckla nya verksamheter, metoder och system. Därför är det transnationella perspektivet ett så viktigt inslag i Equal-initiativet. Det är inte någon lätt uppgift att få till stånd ett riktigt effektivt och produktivt samarbete över nationsgränser. Det kräver tid och ansträngningar, engagemang, resurser, förtroende och goodwill samt att man är öppen för att lära från andra och att man vet vad man vill uppnå. Men trots de hinder, svårigheter och utmaningar som kantar vägen ger de slutliga resultaten lön för mödan. Vid utformningen av Equal-initiativet har man tagit hänsyn till dessa problem och särskilda mekanismer och instrument har införlivats för att hjälpa projektledare och deltagare i Equal att övervinna dessa svårigheter. Equal har utformats för att skapa mervärde genom transnationellt samarbete på flera olika nivåer, i förvissningen om att vi alla har något att lära av varandra. UP1 Utbyte av erfarenheter och sakkunskaper samt gemensam utveckling och arbete inom utvecklingspartnerskap (UP) kan ske på flera olika nivåer och mellan olika typer av aktörer. Det kan ske inom en formaliserad struktur inom ramen för en fastställd handlingsplan eller genom informella arrangemang, samt mellan organisationer eller enskilda personer som har olika uppgifter i de medverkande utvecklingspartnerskapen. De olika aktörerna kommer att delta i det transnationella samarbetet på olika sätt och i varierande utsträckning, där var och en bidrar till och drar nytta av erfarenheten. Lokalpolitiker UP samordnare Några möjliga band I ett enkelt (2-vägs) transnationellt partnerskap UP2 Lokalpolitiker UP samordnare Utbildn. organ Utbildn. organ Deltagare Arbetsmarkn parter Deltagare Arbetsmarkn parter Om ni redan har deltagit i transnationellt samarbete så vet ni att det inte är något som man kan “ta för givet” bara för att ett samarbetsavtal har undertecknats. För att det transnationella samarbetet ska fungera väl krävs noggrann planering, god organisation och effektivt arbete. Gemenskapsinitiativet Equal syftar till att främja transnationellt utbyte av goda lösningar som har utvecklats och provats på lokal eller nationell nivå genom nyskapande strategier. Det transnationella samarbetet inom ramen för Equal är dock inte ett mål i sig, utan är ett medel för att uppnå följande: Samla bättre kunskaper om olika typer av diskriminering, bristande jämlikhet och utslagning från arbetsmarknaden och i arbetslivet, Utforma och förbättra strategier och åtgärder med hjälp av erfarenheter som gjorts i andra medlemsstater (på nationell nivå eller inom utvecklingspartnerskap). January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Följa med aktuell utveckling inom relevant politik och praxis. Ge det arbete som utvecklingspartnerskapen bedriver trovärdighet beslutsfattares ögon. Stärka arbetet med validering, spridning av resultat och mainstreaming. i opinionsbildares Transnationellt samarbete kan inriktas på olika verksamheter beroende på vilka mål och vilket innehåll samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen, nyckelpartner, projektsamordnare eller deltagare i enskilda verksamheter har. Man brukar säga att det finns följande fem modeller och nivåer för transnationellt samarbete: : 1. Utbyte av information och erfarenheter: Få kännedom om varandras idéer, strategier och verksamhet. 2. Parallell utveckling av nyskapande tillvägagångssätt: Experimentering under skilda förhållanden. 3. Import, export eller införande av nya tillvägagångssätt. Anpassning till den egna situationenen av tillvägagångssätt som provats på annat håll. 4. Gemensam produkt- eller systemutveckling. Ett gemensamt mål som alla arbetar mot med en tydlig arbetsfördelning. 5. Organiserat lärande : Utbyte av praktikanter, lärare, nyckelaktörer och andra under kortare eller längre tid. Källa: Eftersom samarbete över gränserna är en dynamisk process utesluter inte en av dessa modeller någon av de andra. Ett transnationellt partnerskap kan byta samarbetsmodell under arbetets gång allteftersom samarbetet utvecklas och mognar. Olika aktörer inom ett och samma utvecklingspartnerskap kan därtill inleda samarbete över nationsgränserna som tar sig skilda uttryck (dvs. baseras på olika modeller). Lokalpolitiker kan exempelvis inleda ett transnationellt samarbete enligt modell 1, medan utvecklingspartnerskapets samordnare och andra aktörer kan upprätta samarbete med transnationella partner enligt modell 4. Det är viktigt att komma ihåg att Equal-initiativet har stora förväntningar på resultaten av det transnationella samarbetet. ni och ert partnerskap bör därför föresätta er att uppnå betydligt mer än enbart utbyte av information och erfarenheter med partner i andra medlemsstater (modellerna 1 och 2 ovan). För att samarbetet ska ge ett verkligt mervärde måste ni tänka på följande: Var tydliga om det/de problem som ni planerar lösa och om olika möjliga lösningar. Ange några ambitiösa (men inte orealistiska) mål som lättare kan uppnås genomtransnationellt samarbete, och som kan bli gemensamma mål för ert utvecklingspartnerskap och er/era transnationella partner. Tänk igenom vilka olika metoder och instrument som skulle kunna användas eller utvecklas inom ert transnationellt partnerskap för att nå målen. Sök transnationella partner som kan tillföra partnerskapet ytterligare (kompletterande) kompetens och därigenom förbättra korsbefruktning av idéer och erfarenheter, främja nyskapande och förbättra utsikterna till framgångsrika resultat. Överväg hur ni skulle kunna arbeta med partner i andra länder (t.ex. hur intensivt, vilka samarbetsformer etc.) för att uppnå goda resultat. Beakta att nyskapande också innebär risktagande (eftersom nya idéer alltid för med sig en viss risk för misslyckande). Det transnationella tillvägagångssättets fördelar och mervärde för olika aktörer Innan ni sätter i gång kan det vara bra att sammanställa en lista över det transnationella samarbetets fördelar och nackdelar för just ert arbete. Den kan utgöra utgångspunkt för diskussioner med kollegor både inom den egna organisationen och i utvecklingspartnerskapet men framför allt med dem som kan komma att delta i de transnationella verksamheterna. January 2002 11 och EQUAL Guide för transnationalitet Medverkan i ett transnationellt partnerskap kan ge många fördelar både för de deltagande institutionerna och enskilda individerna. Några av dessa fördelar räknas upp nedan och de kan kanske vara till hjälp för att kartlägga vilken nytta arbete över nationsgränser kan ha för er organisation, liksom för andra viktiga aktörer och deltagare i det partnerskap ni ingår i, så att ni kan utarbeta ett hållbart förslag till ert eget utvecklingspartnerskap. Fördelar för institutioner Strategiska och långsiktiga fördelar, genom att transnationellt arbete används för att hjälpa ert utvecklingspartnerskap och dess nyckelpartner att nå uppsatta mål och syften: Samarbetet ger tillträde till och möjlighet att delta i europeiska nätverk och sammanslutningar och bygga upp kontakter i andra medlemsstater, vilket öppnar möjligheter för framtida samarbete. Samarbetet tillför en europeisk dimension till bidrag från alla viktiga aktörer i ett utvecklingspartnerskap genom att det transnationella perspektivet ingår som ett naturligt inslag i det löpande arbetet. Samarbetet bidrar till att hålla samtliga deltagande parter underrättade om den senaste utvecklingen i ett vidare sammanhang och ger möjligheter att jämföra olika tillvägagångssätt när det gäller arbetsmarknads-/arbetslivspolitik och praxis i andra medlemsstater. Samarbetet höjer profilen på er egen organisation, ert utvecklingspartnerskap och dess viktigaste partner på europeisk nivå, vilket är en viktig tillgång i en miljö med hårdnande konkurrens. Samarbetet ger er egen organisation och ert utvecklingspartnerskap status och trovärdighet i beslutsfattares och transnationella partners ögon. Samarbetet ökar er egen organisations, samt andra viktiga partners, förståelse av relevant politisk utveckling. Praktiska och kortsiktiga fördelar, som hjälper er att undvika att återuppfinna hjulet: Ni får tillträde till nya idéer genom att lära från andra och kan dela med er av och diskutera era egna idéer och utveckling med era transnationella partner. Ni kan bredda och förbättra befintliga kurser, material, metoder eller utveckla nya produkter. Ni kan finna nya affärspartner, politiska meningsfränder, eller tekniska medarbetare. Ni får möjlighet att utveckla ny färdighet och kompetens, särskilt när det gäller tillhandahållande av tjänster. Ni förbättrar era kunskaper, genom experimentering inom områden av gemensamt intresse. Fördelar för enskilda deltagare För enskilda deltagare i utvecklingspartnerskap (samordnare, företrädare för viktiga partner, människor med samordningsuppgifter, deltagare i utvecklingspartnerskapets verksamheter mfl.) kan medverkan i transnationell verksamhet bidra exempelvis till följande: Att få tillgång till nya kunskap och nya erfarenheter, inklusive att utveckla ett vidare europeiskt perspektiv och få möjlighet att lära sig mer om andra länder. Att bygga upp kunskaper om, utveckla kontakter med och skapa tillträde till marknadens nätverk. Att förbättra arbetsmetoder och yrkeskunskaper inklusive att utveckla språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. Att öka medvetenheten om starka och svaga sidor hos nationella arbetsmarknads- och utbildningssystem i allmänhet och hos den egna organisationen eller institutionen i synnerhet. Att, som ett resultat av deltagande i samarbete med andra länder, kunna se sin egen situation med nya ögon. Att bidra till ökat självförtroende och självaktning. January 2002 12 EQUAL Guide för transnationalitet Det transnationella samarbetets begränsningar och utmaningar Ett ytterst viktigt mål med Equal-initiativet är att generera praktiska och användbara resultat och i synnerhet att påverka utveckling av relevant politik. I detta sammanhang förväntas det transnationella samarbetet spela en avgörande roll. Det finns dock gränser för vad som kan uppnås i ett samarbete över nationsgränser. Men det finns också utmaningar i arbetet för att nå eftersträvade mål. Det är viktigt att ni redan från början har klart för er vilka dessa begränsningar och utmaningar är så att ni sätter upp realistiska mål. Överambitiösa utvecklingspartnerskap som misslyckas med att nå sina mål bidrar inte med någonting. Å andra sidan kan realistiska program där man lyckas genomföra det som man har föresatt sig bidra med en hel del, särskilt när dessa resultat läggs samman. Vissa av de svårigheter och utmaningar som uppstår inom transnationellt samarbete räknas upp nedan. I synnerhet partnerskapens projektledare och förvaltare bör i planeringsskedet grundligt överväga och bedöma dessa faktorer så att deras inverkan i ett senare skede kan minskas. Utmaningar Att bygga upp ett transnationellt partnerskap kommer att kräva både tid och engagemang, kräva betydande insatser för att finna de lämpligaste transnationella partnerna, inbegripa ingående förhandlingar med potentiella partner om ett gemensamt transnationellt arbetsprogram, vilket kräver flexibilitet och kompromissvilja, ta betydande finansiella och personella resurser i anspråk, kräva ett visst risktagande, om ni ska kunna vara kreativa och uppnå nyskapande resultat, skapa nya typer av arbetsuppgifter och ge er personal nya och annorlunda problem, kräva inlärning av nya färdigheter och att kulturella, språkliga och kontextuella skillnader överbryggs, inbegripa risken att era transnationella partner är mindre engagerade än ni själva eller till och med hoppar av samarbetet helt efter att det har inletts, samt kräva kontinuerlig övervakning och fortlöpande utvärdering. Förutom det transnationella perspektivet, är nyskapande en av de grundläggande principerna i Equalinitiativet (se faktablad 1 i denna serie: “Gemenskapsinitiativet Equal”.). Med nyskapande avses givetvis att göra något nytt, eller att göra något på ett annorlunda sätt. Det kan emellertid också innebära att införa idéer som har provats på annat håll i ett nytt sammanhang. I samtliga fall innebär nyskapande ett visst mått av osäkerhet. I detta avseende är Equal-initiativet avsett att fungera som ett försökslaboratorium för att prova nya metoder, processer, produkter och system. Mot denna bakgrund innebär det en utmaning att sätta upp realistiska och uppnåeliga mål när ett utvecklingspartnerskaps strategi och verksamhet utformas. Partnerskapsförslag och särskilt det transnationella inslaget i dem, måste utformas och planeras mycket noga. I Equal-initiativets åtgärd/fas 1 ges därför möjlighet till en period på (högst) 6 månader för att se till att dessa frågor behandlas. De exakta arrangemangen varierar från medlemsstat.till medlemsstat. Ni bör därför Höra er för om de exakta kraven och tidtabellen hos er egen förvaltningsmyndighet. Beakta att i de flesta medlemsstaterna ska tillräcklig tid av de 6 månaderna i åtgärd 1 avsättas för att förvaltningsmyndigheten ska kunna genomföra utvärderingen. Detta innebär att även om Fas 1 formellt löper ut i maj 2002, kan er förvaltningsmyndighet kräva att ni lämnar in ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert transnationella samarbetsavtal några månader tidigare. Det finns också andra faktorer som sätter gränser för vad som kan uppnås genom transnationella partnerskap och transnationellt samarbete. January 2002 13 EQUAL Guide för transnationalitet Val av tematiskt område inom vilket ert partnerskap avser arbeta begränsar i viss mån omfattningen av det transnationella samarbete som ni ska försöka utveckla, eftersom mindre medlemsstater tenderat att välja endast ett tema i var och en av de fyra pelarna inom den europeiska sysselsättningsstrategin (se faktablad 3 i denna serie “Medlemsstaternas tematiska områden”) Tillgång till personella och finansiella resurser, realistiskt bedömda, kommer också att i viss mån begränsa omfattningen av det transnationella samarbete som ni kan hoppas uppnå. . Tillgång på tid och den övergripande tidsramen för slutförandet av uppgifterna, sätter ytterligare gränser för vad ni kan förvänta er uppnå inom ramen för ett transnationellt partnerskap. Kultur-, miljö- och språkskillnader tar också tid och insatser i anspråk för att överbryggas och detta måste man räkna med när man fastställer målen för ett transnationellt partnerskap. Som redan nämnts ovan kräver nyskapande och kreativitet ett visst mått av risktagande. Dessa risker måste bedömas noga och hanteras varsamt så att man finner rätt jämvikt mellan behovet av nyskapande och kravet på framgångsrika resultat. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 14 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det tredje i serien. 3 Medlemsländernas tematiska områden Den europeiska sysselsättningsstrategi som lades fram vid toppmötet i Luxemburg 1997 ger en ram för det praktiska genomförandet av en europeisk strategi för arbetsmarknad och arbetsliv. Varje år fastställs breda prioriteringar för sysselsättningsstrategin i form av europeiska sysselsättningsriktlinjer som baseras på nedanstående fyra pelare: Anställbarhet Företagaranda Förändringsförmåga Jämställdhet Riktlinjerna införlivas därefter i nationella handlingsplaner för sysselsättning där varje land anger vilka åtgärder de avser vidta under det aktuella året för att skapa fler arbetstillfällen och höja arbetets kvalitativa innehåll. Gemenskapsinitiativet Equal verkar inom de tematiska områden som fastställts inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategins fyra pelare och tar dessutom vederbörlig hänsyn till asylsökandes integrering i samhället och i arbetslivet. Inom nio prioriterade områden anser olika medlemsstater att samarbete med andra medlemsstater inom Equal-initiativet skulle kunna hjälpa dem att förbättra genomförandet av sin egen nationella politik. Dessa nio tematiska områden är följande: Anställbarhet a) Underlätta inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden för dem som har svårt att integreras eller återintegreras på en arbetsmarknad som måste vara öppen för alla. b) Bekämpa rasism och främlingsfientlighet i samband med arbetsmarknaden. Företagaranda c) d) Ge alla möjlighet att starta en affärsverksamhet genom att tillhandahålla de verktyg som är nödvändiga för att starta en rörelse samt identifiera och utnyttja nya sysselsättningsskapande möjligheter i städer och på landsbygden. Bygga ut den sociala ekonomin (den tredje sektorn) särskilt vad gäller samhällstjänster, med särskild fokusering på att höja arbetets kvalitativa innehåll. Förändringsförmåga e) Främja livslångt lärande och utveckla rutiner som motverkar utanförskap på arbetsplatsen för att därmed uppmuntra rekrytering och kvarhållande av personer som utsätts för diskriminering och ojämlik behandling i samband med arbetsmarknaden. f) Ge stöd till företag och anställda för att de skall kunna anpassa sig till ekonomiska strukturförändringar och använda sig av informationsteknik och annan ny teknik. Jämställdhet g) Förena yrkeslivet med familjelivet och underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för kvinnor och män som lämnat den, genom att utveckla mer flexibla och effektiva former av arbetsorganisation och stödtjänster. h) Minska könsskillnader och ge stöd till desegreringen av arbetsmarknaden. January 2002 15 EQUAL Guide för transnationalitet Asylsökande AS Asylsökande som har rätt att söka sig in på arbetsmarknaden ska få hjälp med detta och de som inväntar repatriering ska få hjälp med allmän utbildning och yrkesutbildning som de kan ha användning för i sitt hemland. Varje medlemsstat har valt sina egna prioriterade teman och i vissa fall har de valt alla nio. Nedan återfinns en översikt över de ämnen som valts. Fullständiga uppgifter lämnas i efterföljande tabell. Anställbarhet Företagaranda Anpassnings- Lika H AS TA Totalt stöd från ESF milj euro ESF 12 % 7% 2% 4% 10% 2% 4% 7% 2% 5% 3% 13% 6% 1% 2% 5% 5% 5% 5% 8% 8% 7% 6% 6% 6% 8% 5% 5% 5% 7% 3% 6% 5% 8% 102.0 41.6 32.5 29.9 72.3 320.0 514.5 104.1 33.9 394.4 4.4 208.4 113.8 515.4 86.2 387.9 11.7 möjlig heter Asylsökande förmåga TEMA Österrike Belgien/fr Belgien/nl Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Sverige UK Storbrit. UK Nordirl. A B 40% 35% 28% 33% 28% 19% 37% 24% 45% 27% 50% 30% 25% 29% 33% 30% 60% 7% 3% 7% 9% 5% 8% C 20% 7% 9% 5% 15% 10% 3% 2% 3% 5% 10% D E 9% 21% 27% 29% 15% 7% 19% 10% 8% 10% 25% 11% 15% 15% 14% 10% F 11% 7% 20% 12% 10% 10% 27% 4% 5% 13% 3% 10% 33% 13% G 28% 9% 10% 15% 10% 15% 5% 3% 12 % 8% 25% 15% 32% 16% 8% 13% 7% 33% 9% 5% 7% 10% 13% 5% 8% 18% 9% 5% 32% Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 16 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det fjärde i serien. 4 Förberedelser inför transnationellt samarbete Inledning Equal-initiativet bygger på lärdomarna från programmen Employment och Adapt och lägger särskild vikt vid att skapa mervärde genom transnationellt samarbete. Det är viktigt att komma ihåg att samarbetet över nationsgränserna ska leda till ett utbyte av kunskaper och nyskapande idéer, till att resurser och sakkunskaper samlas och till att en kritisk massa skapas för en framgångsrik utveckling av politiken. I detta faktablad behandlas vissa aspekter som ni bör tänka på och några av de förberedelser som ni bör göra innan ni bygger upp ett transnationellt partnerskap. I de följande faktabladen (nummer 5 och 6) behandlas hur man söker transnationella partner. I faktablad 7 skildras de första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal medan faktablad 11 beskriver hur man sluter ett sådant avtal. 1. Hur sätter man upp mål? Den viktigaste verksamheten för samtliga utvecklingspartnerskapinom ramen för åtgärd 1 är att utarbeta och utveckla ett transnationellt samarbete. Det innebär att formulera en gemensam strategi för samarbetet över nationsgränserna och se till att samtliga partner står bakom denna strategi. Som första åtgärd är det klokt att starta med att definiera vad man vill uppnå på lokal eller regional nivå genom sitt eget utvecklingspartnerskap. Vilken fråga eller vilket problem vill ni ta itu med och vilka nya processer, produkter eller resultat hoppas ni kommer att bli resultatet? Det är först när ni har frilagt skälen till skapandet av ert utvecklingspartnerskap och er strategi i dess inhemska sammanhang som ni kan börja överväga vilka typer av transnationella verksamheter som kan bidra till era mål. Eftersom en viktig verksamhet för utvecklingspartnerskapen i fas 1 är att utforma och fastställa de insatser och den verksamhet som ni avser genomföra, bör ni redan nu ha svaren på följande frågor: 1. Vilka större processer, system eller produkter vill ni ändra eller utveckla? 2. För att lösa vilka problem, undanröja vilka hinder, hjälpa vilka missgynnade grupper på arbetsmarknaden? 3. Varför bör processerna, systemen eller produkten/erna utvecklas – vilka vinster förväntas? 4. Vilka är de nyskapande inslagen i den föreslagna utvecklingen? När ni är redo att inleda förberedelserna för det transnationella samarbetet kommer ni förstås redan ha utvecklat en tydlig och strukturerad plan. Men ni måste samtidigt vara öppna och flexibla nog för att kunna förhandla med tänkbara partner i andra medlemsstater och komma överens med dem om ett transnationellt handlingsprogram som kan bli till ömsesidig nytta. Följande frågor kan vara till hjälp för att utveckla ett första utkast beträffande de transnationella aspekterna av den utveckling som ni föreslår: 5. Vilka transnationella verksamheter kan bli en integrerad del av utvecklingen av vårt nationella arbete? 6. Vilka transnationella verksamheter kan bidra till att ge de eftersträvade (eller planerade) resultaten ? När det gäller Equal är det viktigt att komma ihåg att de transnationella verksamheterna ska vara en integrerad del av utvecklingen, den tillhörande verksamheten och resultaten. Man kan därför säga att utformningen av utvecklingspartnerskapets strategi och utvecklingen av det transnationella samarbetet i viss mån uppvisar en “hönan och ägget”-problematik. Den ena verksamheten kommer i viss utsträckning att påverka den andra. Exempelvis bör helst transnationella verksamheter ingå varje gång den process, den produkt eller det system som ni vill utveckla används eller genomförs. Därför måste ni fråga er hur detta kan gynna er egen lokala utveckling. Om ni exempelvis avser utforma en kurs om integrering av jämställdhetsfrågor i företags utbildningsplaner skulle ni kunna inkludera ett besök för kursdeltagarna i en annan medlemsstat/andra medlemsstater för att studera hur jämställdhetspolitiken genomförs i praktiken i detta land/dessa länder. January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet 2. Vilka resurser krävs för transnationellt samarbete? För att arbete över nationsgränser ska bli effektivt krävs tid, engagemang och resurser. Det är särskilt viktigt att man förstår och inte underskattar vilka kostnader som är förenade med den transnationella verksamheten, särskilt i form av personella och finansiella resurser. Följande tips kanske kan vara till hjälp: Försök att se till att minst en person med tidigare erfarenhet av att utforma transnationella handlingsprogram och leda transnationellt samarbete medverkar i ert utvecklingspartnerskap. Detta kommer bland annat att hjälpa er att rätt bedöma vilka resurser och vilken tid som krävs för ett samarbete över nationsgränserna. Planera arbetet noggrant, så att ni verkligen tar hänsyn till effekterna av en transnationell verksamhet. Utvecklingspartnerskapets styrgrupp, nyckelpartner och nyckelpersonal i er egen organisation måste också vara medvetna om dessa effekter och ta de transnationella aspekterna på allvar. Försäkra er om att ert utvecklingspartnerskap har, eller kan få, medel och stöd att driva ett transnationellt partnerskap. Se till att villkoren för beviljande av medfinansiering också täcker transnationella utgifter. Sammanställ en detaljerad checklista över de resurser som krävs för transnationell verksamhet. Avgör vad som redan finns tillgängligt och vad som behövs under den tid utvecklingspartnerskapet varar, dvs. 2-3 år. Tänk igenom vilka mekanismer och instrument som behövs för att det transnationella arbetet ska fungera inom ramen för ert utvecklingspartnerskap så att alla parter drar nytta av detta (t.ex. informationsmöten, internt nyhetsbrev, websida eller liknande) och kommer att kunna delta i beslutsfattandet när det gäller det transnationella arbetet (t.ex. förhandlingsmandat, information etc.). 3. Hur hittar man lämpliga transnationella partner? Att finna “bra” (eller rätt) transnationell partner är en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt transnationellt samarbete. Olika sätt att uppnå detta, och de utmaningar som är förenade med detta behandlas i faktablad 5 (“Att finna transnationella partner”) men några huvudpunkter nämns kortfattat nedan. Ni bör börja med att mot bakgrund av ert utvecklingspartnerskaps förslag och dess strategiska mål försöka identifiera vilka förväntningar ni har på de typer av transnationella partner som ni tror skulle kunna förbättra utvecklingen av arbetet och bidra till att ni når era mål. Ställ samman en checklista över frågor beträffande potentiella partner som ni behöver få besvarade. Vad kan vi erbjuda och vad kan vi få tillbaka? Att bygga framgångsrika transnationella partnerskap innebär att skapa en situation där alla blir vinnare. Alla parter bidrar med något till partnerskapet men var och en får också något av värde i retur. Ni bör därför tydligt ange för er själva vad ni har att erbjuda och vad ni hoppas få i retur. Att ha detta klart för sig inför möten med transnationella partners är till stor hjälp. 1. Att bygga upp ert eget partnerskapsteam Ert eget partnerskapsteam utgör nog den viktigaste tillgång som ni kan erbjuda era transnationella partner och kvaliteten på er grupp och ert förslag kommer att spela en avgörande roll när det gäller att finna partner av god kvalitet. Ni bör sammanställa ert eget team med detta i åtanke. Det kan inte nog betonas hur viktiga de personliga egenskaperna hos de människor som sysslar med transnationellt arbete är. En företrädare för STAKES med erfarenhet av transnationellt arbete beskrev den “ideala” transnationella arbetaren på följande sätt: “Om man granskar partnerskap och grupper som har fungerat bra så finner man att det beror på de människor som har deltagit. De fick saker att hända. Den verkliga transnationella arbetaren har det där lilla extra. De är inte människor som bara jobbar från nio till fem, utan de investerar mycket tid och energi i arbetet. De tror på den sak de arbetar för”. När ni sammanställer er partnerskapsgrupp kan det vara bra att tänka på följande: January 2002 18 EQUAL Guide för transnationalitet Det ska finnas minst en person som kan avsätta tillräckligt med tid för transnationell verksamhet och som kan sörja för kontinuitet. Oavsett om ni har en ledare för den transnationella gruppen eller inte bör ni se till att varje partner har en ständig kontaktperson som finns tillgänglig. Se till att ni i er grupp har människor som har tillräckliga språkkunskaper och verkligt intresse för och motivation att arbeta över nationsgränser. Förklara bakgrunden till och innehållet i huvudinslagen i det obligatoriska transnationella samarbetsavtalet för alla partner i ert utvecklingspartnerskap och engagera dem från början genom att ge dem alla möjlighet att ge uttryck för varför de har ett särskilt intresse av transnationellt samarbete och vad de förväntar sig av detta. Inkludera människor som har färdigheter i och erfarenheter av ledarskap och helst minst en person som har transnationella erfarenheter. Se till att ni kan få tillgång till experter och praktiskt kunniga personer när det behövs. Kom ihåg att det är människor som får partnerskapet att fungera och inte planer på papper. 2. Hur förbereder man sig för att ta kontakt med potentiella partner? När förslaget från ert utvecklingspartnerskap har lämnats in och godkänts av förvaltningsmyndigheten i er medlemsstat kommer närmare uppgifter om ert partnerskap och er föreslagna strategi att föras in i den gemensamma databasen ECDB (Equal Common Database). Dessa uppgifter kommer att finnas tillgängliga för utvecklingspartnerskap i andra medlemsstater och ni får förstås också tillgång till uppgifter om dem. Ni kanske utöver detta vill sammanställa ytterligare uppgifter för eventuella intresserade partner som kan komma att ta kontakt med er eller som ni själva kontaktar. Det kan exempelvis vara bra att utarbeta en proforma- profil av er/a ideala transnationella partner som kompletterar de uppgifter som kommer att föras in i ECDB. Om ekonomin tillåter vore det kanske bra om ni kunde göra en sammanfattning på en sida som ni kan sända till potentiella partner på deras eget språk. Interkulturella aspekter och utbildning Transnationella verksamheter är per definition kulturöverskridande. Det är just därför de är så intressanta. Men det är också orsaken till varför det ibland uppstår svårigheter. Kulturskillnader spelar oundvikligen en viktig roll i samarbetet mellan länder och bör inte underskattas. Språk, attityder och uppträdande, företags- och arbetskultur, rättspraxis och förvaltningsregler liksom samhällets och ekonomins struktur varierar mycket mellan länderna. Skilda språk är kanske det största hindret för effektivt samarbete över nationsgränserna. Men olika tidsuppfattning (och punktlighet) och olika grader av engagemang spelar också in och kan ibland knytas till skillnader i projektets storlek och budget hos olika partner. Det är viktigt att uppnå ett balanserat partnerskap och det kan vara klokt att försöka välja partner vars verksamheter (och tillhörande transnationella budget) inte är alltför olika era egna. Ni måste anstränga er för att övervinna sådana skillnader. Dessa skillnader utgör utmaningar för er men kommer samtidigt att ge dig och dina kollegor en chans att lära er en hel del. De “europeiska erfarenheterna” uppnår man genom att arbeta tillsammans, lära av varandra och upptäcka viktiga gemensamma frågeställningar samtidigt som man blir medveten om att skillnader också kan finnas på den lokala nivån. Samtidigt som ni bör försöka se till att en eller flera medlemmar av er partnerskapsgrupp har tidigare erfarenhet av transnationellt arbete, bör ni komma ihåg att andra utan sådan erfarenhet bör lära sig vad det handlar om både genom att medverka (agera) och genom lämplig utbildning (lära). Hinder kan övervinnas genom noggrann planering, omsorgsfullt utarbetade partnerprofiler och lämpligt val av partner. Men för de teammedlemmar och deltagare som är ovana vid transnationellt arbete bör ni vara beredda att erbjuda viss strukturerad utbildning så att de också kan ge sitt bidrag till de gemensamma transnationella uppgifterna. Det finns en rad olika typer av transnationella eller interkulturella seminarier som kan genomföras. De delas upp i följande två huvudkategorier: Allmänna seminarier som förbereder deltagarna för dynamiken i interkulturella situationer och de psykologiska processer som sker och lär dem att fundera över det kulturella inslaget i deras eget synsätt, tankar, känslor och handlingar. January 2002 19 EQUAL Guide för transnationalitet Kulturspecifika seminarier fokuserar på samarbete med medlemmar i en viss kultur inom ett särskilt arbetsområde. Ni bör överväga en kombination av dessa två typer av seminarier om ni vill ha bästa chans att utveckla övergripande interkulturella färdigheter i er grupp. Tänk på att för att uppskatta andra måste man först förstå enligt vilka normer man bedömer andra och känna till kulturella skillnader. Försök se till att allmän interkulturell utbildning och självstudium är fristående från särskilda uppdrag och verksamheter och äger rum i början av ert transnationella samarbete (samarbetsavtalet, första inledande samtal mm). När väl grunden har lagts, kan ni anordna någon kultur- och uppgiftsspecifik utbildning som äger rum alldeles innan ett uppdrag utomlands genomförs. Förberedelser av den här typen kan givetvis inte beakta samtliga situationer som kan uppstå i samarbete mellan olika länder. Det är därför en bra idé att erbjuda utbildning med kompetent ledning där aktuella situationer och frågeställningar kan analyseras och lösningar till eventuella problem sökas. De nationella stödstrukturerna kommer att kunna ge råd om var man finner sådan utbildning. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 20 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det femte i serien. 5 Att finna transnationella partner Att söka efter partner Att söka partner och inrätta ett transnationellt partnerskap kan vara tidskrävande och komplicerat. Det kräver en viss organisation så att ni får de uppgifter ni behöver för att kunna välja. I början av åtgärd / fas 1 har ni ännu inte utarbetat de närmare detaljerna i ert transnationella samarbete. Även om planerna för ert eget partnerskaps verksamheter nu har nått långt måste ni tänka på att slutförandet av dessa planer och utarbetandet av ett transnationellt samarbetsavtal måste ske parallellt. Ni gör därför klokt i att inte slutföra ert eget avtal om utvecklingspartnerskap alltför snabbt och med alltför många detaljer eftersom detta riskerar att antingen avskräcka potentiella partner eller leda till ett obalanserat transnationellt partnerskap. Det inledande sökandet efter potentiella transnationella partner kan ske på flera sätt. Störst utsikter att lyckas får ni genom en kombination av följande strategier: En eller flera partner i ert utvecklingspartnerskap har redan lämpliga erfarenheter av transnationellt samarbete och kan med utgångspunkt i dessa erfarenheter identifiera organisationer som har visat prov på kompetens, tillförlitlighet, engagemang och samarbetsanda. Om sådana organisationer har anslutit sig till ett utvecklingspartnerskap som valts ut för finansiering i en medlemsstats Equalprogram bör de finnas upptagna på förteckningen över kandidater till transnationellt samarbete. Ni måste i så fall utforska och bedöma om era intresseområden och förväntningar sammanfaller och om de planerade strategierna och prioriterade åtgärdsområdena i de olika utvecklingspartnerskapen kan utgöra en sund bas för transnationellt arbete. Viktiga aktörer i ert utvecklingspartnerskap har ingått ett arrangemang för partnersamverkan med likasinnade i andra medlemsstater. Ganska ofta har sådana arrangemang gjorts inom en bredare samarbetsram på regional eller nationell nivå. Det kan därför vara av intresse för er att engagera utvecklingspartnerskap från en viss medlemsstat (eller ett kandidatland) i ert transnationella partnerskap. I så fall bör ni först kontrollera hur Equal-programmet i den aktuella medlemsstaten har valt bland de Equal-teman som finns. Är det samma temasom ert utvecklingspartnerskap kommer att syssla med? Kom ihåg att endast fyra medlemsstater (Grekland, Tyskland, Nederländerna och Portugal) har beslutat finansiera samtliga Equal-teman, även om alla andra har valt ut minst ett tema per pelare. En översikt över vilka teman som de olika medlemsstaterna har valt samt motsvarande budget lämnas i faktablad nummer 3. Om den medlemsstat ni är intresserade av inte har valt det tematiska område/område för diskriminering och utslagning som ni är intresserade av kan ni ändå försöka att upprätta ett transnationellt samarbete med beviljade Equal partnerskap inom ett annat tema i det landet. Innehållet i utvecklingspartnerskapens verksamheter kan ligga mycket nära varandra trots olika tema tillhörighet. Många utvecklingspartnerskap arbetar ju dessutom i flera teman även om de tillhör endast ett tema. I andra hand kan samarbete etableras med några (en grupp av) aktörer som inte finansieras inom ramen för Equal, vilka därefter skulle kunna bli associerade partner (se faktablad nr 6 för närmare uppgifter). Under alla omständigheter måste ni också ingå ett transnationellt samarbetsavtal med åtminstone ett annat utvecklingspartnerskap som finansieras inom Equal. Den mest heltäckande och kraftfulla sökstrategin är att använda Equals databas ECDB (Equal Common Database), som är en databas med regelbundet uppdaterade uppgifter om Equal beviljade utvecklingspartnerskap på europeisk nivå. Den kommer att finnas tillgänglig från början av åtgärd / fas 1 (15 november 2001) på EU kommissionens webbplats för Equal (europa.eu.int/comm/equal) January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet och kommer att innehålla närmare uppgifter om samtliga utvecklingspartnerskap som har valts ut för finansiering enligt Equal i varje medlemsstat. EQUAL:s databas, ECDB Som en del av Equals åtgärder för att underlätta sökandet efter transnationella partner, har kommissionen upprättat en heltäckande databas över nyckelindikatorer i samtliga utvalda utvecklingspartnerskap. Förvaltningsmyndigheter (eller deras företrädare) och deltagande utvecklingspartnerskap kommer att få full tillgång till uppgifterna i ECDB som finns på engelska och franska. Samtliga uppgifter (med vissa undantag, t.ex. finansiella uppgifter) kommer också att ställas till allmänhetens förfogande via webben. Även om nyckeldata för samtliga utvecklingspartnerskap kommer att översättas till engelska eller franska, kommer hela uppsättningen uppgifter endast att finnas tillgänglig på det språk som begärdes för inlämnande till relevant förvaltningsmyndighet. När ert utvecklingspartnerskaps förslag till finansiering enligt åtgärd 1 överlämnades till er förvaltningsmyndighet kanske ni (som tillägg till de fullständiga uppgifterna i ert parnerskapsförslag) ombads ange vilken typ av transnationella verksamheter som ni planerade genomföra samt mål och förväntade resultat för sådana verksamheter, men utan att behöva uppge vem ni avsåg att genomföra det transnationella samarbetet med. Sådana uppgifter, eller en sammanfattning av dem, kommer att samlas i ECDB beträffande samtliga godkända utvecklingspartnerskap så att ni och andra kan söka efter möjliga transnationella partner. Sökmotorn i ECDB ger er möjligheter att ställa komplicerade frågor baserade på nyckelord eller specifika kriterier. Olika sökmetoder på olika nivåer finns tillgängliga. Ni kommer att kunna använda databasen för att leta efter transnationella partner genom att använda en rad olika sökkriterier. Men ECDB är inte någon patentlösning varför både sökprocessen och uppföljningen bör genomföras med stor omsorg. Tänk på att de olika medlemsstaterna kan klassificera frågor och problem på olika sätt inom de nio teman som Equal omfattar. Utbildning för missgynnade arbetstagare kan exempelvis passa mer än ett tematiskt område. Uppföljning med potentiella partner Efter att ni har använt ECDB för att begränsa sökandet till ett mindre antal möjliga partner, kan ni därefter överväga att ta direkta kontakter för att mera i detalj utforska möjligheterna att bilda ett partnerskap. Med hänsyn till tid och finansiella begränsningar är det klokt att företrädesvis använda telefon, fax, e-post eller en videokonferens för att samla in ytterligare uppgifter. Men när ni har identifierat några tänkbara partner finns det inget som kan ersätta direkta möten för att lära känna dem, inleda ett omfattande informationsutbyte och se hur de arbetar. Det är enskilda personer (och inte organisationer) som avgör om ett partnerskap blir framgångsrikt, så utforskande utbytesbesök är ytterst viktiga för att bedöma om ni känner att ni och era kollegor inom utvecklingspartnerskapet verkligen kan arbeta i två eller tre år tillsammans med en potentiell partnerorganisations utvecklingspartnerskap och personal. Ni och era potentiella partner kan bilda er en mycket bättre uppfattning om varandra (och om övriga anknutna partnerorganisationer) om ni kan ordna ömsesidiga besök. Då kan ni se varandras lokala omgivning och träffa fler medlemmar i respektive utvecklingspartnerskap. Som en förberedelse inför de första kontakterna är det kanske klokt att sammanställa viss dokumentation riktad till era potentiella partner (se faktablad 4 i den här serien, “Förberedelser inför transnationellt samarbete”) där ni beskriver er organisation och ert förslag. De första kontakterna och det första mötet kan vara avgörande så ni bör se till att ni är väl förberedda. Hur många partner? Ni rekommenderas starkt att bilda ett transnationellt partnerskap med två utvecklingspartnerskap från andra medlemsstater. Det innebär ett stort chanstagande att välja endast ett utvecklingspartnerskap eftersom det finns en risk att partnern senare (av olika skäl) faller bort. Ett transnationellt samarbete med fler än tre utvecklingspartnerskap kan leda till att arbetet blir mer komplicerat och kan kräva mer omfattande förvaltnings- och kommunikationsinsatser. Å andra sidan kan bredare färdigheter, expertkunskaper och erfarenheter samlas inom ett större partnerskap. Den viktigaste egenskapen hos det partnerskap som ni inleder är emellertid kvalitet och hållbarhet samt resultatens kvalitet och hur dessa resultat kan påverka skapandet av framtida arbetsmarknadspolitik. January 2002 22 EQUAL Guide för transnationalitet Utnämning av en transnationell samordnare För att transnationellt samarbete ska bli framgångsrikt måste det ledas på ett effektivt sätt. Oavsett vilka arrangemang för den övergripande samordningen av transnationell verksamhet som de transnationella parterna enas om, råder vi varje utvecklingspartner att utse en transnationell samordnare. En sådan person ansvarar, på utvecklingspartnerskapets vägnar och enligt ett tydligt mandat, för följande uppgifter: Identifiering och val av tänkbara transnationella partner. Förhandlingar med transnationella partner om det transnationella samarbetsavtalet. Utveckling och förvaltning (med transnationella partner) av den transnationella handlingsplanen. Övervakning och utvärdering av gemensamma verksamheter. Anordnande och ledning av möten och evenemang då utvecklingspartnerskapet är värd. Kontakter och informationsmöten med utvecklingspartnerskapets deltagare om samtliga frågor som rör det transnationella samarbetet för att garantera integrering och kunskaps överföring (inklusive beslutsfattande). En transnationell samordnare bör ha följande egenskaper: Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete. Kunskap om det tematiska område i Equal som utvecklingspartnerskapet och dess transnationella partner sysslar med. Färdigheter i det arbetsspråk som parterna har enats om. Lyhördhet för kulturskillnader, särskilt de som hänför sig till de länder där de aktuella partnerna finns. God kommunikationsförmåga. Förhandlingsvana. Organisatorisk förmåga och ledningsförmåga. Intresse för samarbete och verksamheter som bedrivs mellan länder. Ert utvecklingspartnerskap bör mycket tydligt ange uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden, särskilt när det gäller den transnationella verksamheten eftersom utvecklingspartnerskapens komplexa strukturer (och utvecklingspartnerskapens aktörers varierande medverkan i det transnationella samarbetet) inte alltid är tydlig för de som befinner sig utanför dem. Utvecklingspartnerskapen bör i synnerhet utforma en tydlig deklaration om dess strukturer för beslutsfattande. Planeringsfrågor Även om åtgärd / fas 1 inom Equal har en löptid på 6 månader, har ni i praktiken kanske kortare tid till förfogande för att genomföra det som krävs. Medlemsstaterna har enats om en synkroniserad tidtabell för åtgärd / fas 1, men varje förvaltningsmyndighet har fastställt olika tidsfrister för inlämnande av handlingarna för att få tillräcklig tid att utvärdera dessa. Eventuellt måste ni redan i mitten av mars eller i april 2002 vara beredda att lämna in ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert/era transnationella samarbetsavtal. Kontrollera med er förvaltningsmyndighet vilka exakta slutdatum som gäller för inlämnande av ert avtal om utvecklingspartnerskap och ert/era transnationella samarbetsavtal. Informera era potentiella transnationella partner vilka slutdatum ni arbetar mot och ta reda på vilka datum de har, eftersom de varierar mellan länderna. Var medveten om att endast en partner i ett transnationellt partnerskap, som väljs bland dessa partner, ska lämna in det transnationella samarbetsavtalet till dess förvaltningsmyndighet. Om det är troligt att ni kommer att vara den partner som inlämnar avtalet, bör ni kontrollera med er förvaltningsmyndighet vilka krav de har beträffande det språk som ska användas för inlämnande av det transnationella avtalet. (Sverige accepterar alla EU språk) Mot bakgrund av ovanstående, och även om inrättandet av ert utvecklingspartnerskap är huvudverksamhet under åtgärd / fas 1, bör ni inte vänta alltför länge med att inleda sökandet efter transnationella partner eller med uppföljningsåtgärderna. January 2002 23 EQUAL Guide för transnationalitet Förberedande möten med potentiella partner Genom de sökmekanismer som nämns ovan och genom ytterligare undersökningar kommer ni att identifiera flera tänkbara transnationella partner. Ni och era partner måste därefter bedöma utvecklingspartnerskapen på den lista ni gjort upp enligt relevanta kriterier som parallell/kompletterande strategi, parallell/kompletterande inriktning på diskriminering/utslagning, utvecklingspartnerskapets medlemskapsstruktur, kvalifikationer och tillförlitlighet, engagemang och samarbetsanda. Som ett resultat av era inledande bedömningar, kommer ni att kunna upprätta en kortlista över några få partnerskap som skulle kunna ha potential att bli effektiva partner och som därför står kvar till en slutomgång. Därefter måste ni validera ert urval genom direkta möten med möjliga transnationella partner, dvs. med företrädare för de viktigaste aktörerna i utvecklingspartnerskapet. Personliga kontakter kommer att göra det lättare för er att göra en välgrundad bedömning av dem och vice versa. Ni kommer kanske att upprätta en lista över vad ni vill uppnå med ett första möte och basera er på denna lista när ni kommer överens om en lämplig dagordning. Det är i allmänhet bättre att ha möjlighet att välja mellan flera potentiella transnationella partner än att sluta leta efter det att en första kontakt med en möjlig partner har tagits. Om ni måste välja tvingas ni att vara striktare när ni definierar era egna nationella utvecklingsplaner och när ni formulerar det transnationella samarbetet. När ni undersöker möjliga partners potential bör ni försöka tänka framåt och bedöma vad som väntar er om partnerskapet går i lås. Ert första möte med eventuella partner bör täcka det föreslagna handlingsprogrammet, ett utbyte av mer detaljerade uppgifter, en diskussion om vardera partners mål med de transnationella verksamheterna och de resurser som varje medverkande utvecklingspartnerskap kommer att bidra med till handlingsprogrammet. På detta sätt möjliggörs följande: Parterna kan bedöma om de kommer att kunna arbeta tillsammans (det gäller förtroende, tillförlitlighet, engagemang, förmåga att kommunicera och bygga upp högkvalitativa mellanmänskliga relationer etc.). Det transnationella samarbetets storlek och omfattning kan anges så att ni förebygger och undviker oenighet eller besvikelse pga olika förväntingar. Parterna kan utgå från den ursprungliga idén, eller uppsättningen idéer och tillsammans bygga en alltigenom gemensam strategi och handlingsplan. I de flesta fall är det bra om varje delegation utöver personer som är bemyndigade att göra åtaganden å partnerorganisationernas vägnar innehåller personer som besitter kunskaper om utvecklingspartnerskapets tekniska, finansiella, affärsmässiga respektive juridiska konstruktion. Hänsynstagande till språk är av särskild vikt eftersom samarbete mellan olika länder innebär att språkliga hinder måste övervinnas. Kanske vill ni överväga att använda två eller flera arbetsspråk för att säkerställa att ingen känner sig utesluten vid möten eller andra former av kommunikation eller i någon av de verksamheter som bedrivs transnationellt. Alternativt kan ni tillhandahålla simultan (samtidig) eller konsekutiv (efterhand) tolkning som ordnas av samordnaren eller det utvecklingspartnerskap som står som värd. Motsvarande kostnader måste beaktas i budgetplaneringen. E-post brukar vara det kommunikationssätt som används mest inom de flesta transnationella nätverk. Epost är dock mindre effektivt i de tidiga skeden när partnerskapet byggs upp när bra kommunikationer är av avgörande betydelse. Partnerskap kan endast fungera väl om det vilar på förtroende och det kan inte byggas enbart på e-post. Möten är ytterst viktiga för att utveckla bra arbetsrelationer. Att gripa telefonen och samtala direkt med personen i fråga är den näst bästa lösningen, även om det är ett mer kostnadskrävande kommunikationssätt än e-post. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 24 EQUAL Guide för transnationalitet Kapitel 6 Associerade partner Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det sjätte i serien. 6 Associerade Partner Utvecklingspartnerskapen måste bilda ett transnationellt samarbetspartnerskap med minst en partner från en annan medlemsstat1. Equal-initiativet medger dock att det transnationella samarbetet utvidgas genom att man inkluderar ytterligare liknande (grupper av) aktörer, som arbetar med att försöka finna nya metoder för att bekämpa diskriminering, bristande jämlikhet och utslagning på arbetsmarknaden och som har liknande eller kompletterande mål, strategier och motsvarande resurser. Sådana (grupper av) aktörer kommer att benämnas associerade partner i ett transnationellt samarbetsavtal. I riktlinjerna för Equal, och därmed i medlemsstaternas program för gemenskapsinitiativ, förutses följande två typer av associerade partner: (Grupper av) aktörer från kandidatländerna eller från andra icke-medlemsstater som erhåller stöd inom ramen för programmen TACIS, MEDA eller CARDS2. Vissa av dessa länder har redan öronmärkta resurser för transnationellt samarbete med Equal, antingen genom egna medel eller inom ramen för den årliga programplaneringen av EU-medel. (Grupper av) aktörer som är belägna i en av de medlemsstater som erhåller finansiering från källor utanför Equal-initiativet (dvs. inte från ESF). Om ni tror att det kunde vara fördelaktigt att utveckla transnationellt samarbete med en associerad partner enligt definitionen ovan bör ni göra följande: 1. Notera att ni fortfarande bör ha minst ett utvecklingspartnerskap från en annan medlemsstat som transnationell partner. Fråga er förvaltningsmyndighet eller nationella stödstruktur om det finns några särskilda nationella ramar eller begränsningar. Se till att tydligt identifiera det potentiella mervärde som ett sådant bredare samarbete skulle kunna ge. Se till att er eventuella associerade partner kan styrka sin förmåga att stå för sina egna kostnader för det transnationella samarbetet. Associerade partner belägna i en av medlemsstaterna Samtidigt som det rekommenderas att samarbete med icke-Equal-partner ska ske som komplement, finns det utrymme för en viss flexibilitet för sådant samarbete. Ett av de viktigaste villkoren för ett sådant partnerskap är att det går att visa att samarbete med en partner utanför Equal ger ett tydligt mervärde. Det är ett särskilt bra sätt att kompensera vissa Equal-partners brister på vissa tematiska områden. Eftersom många medlemsstater inte har valt samtliga Equal-teman, kan ett utvecklingspartnerskap hamna i en situation det inte har någon Equal-partner för sitt “eget” ämne i ett givet land. Om ett sådant utvecklingspartnerskap kan motivera att samarbete med en partner i det aktuella landet ger ett nettoutbyte, kan det vara goda skäl till att etablera ett sådant samarbete. 1 Se faktablad 5 i den här serien, “Att finna transnationella partner”. 2 Det gäller länder som tidigare, dvs när meddelandet om Equal offentliggjordes, tillhörde gruppen Phare-länder. Efter den 5 december 2000 ingår de i ett program som har utvecklats särskilt för den här regionen (CARDS: Community Assistance to Reconstruction, Development and Stability). January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Närmare uppgifter om villkoren för godkännande av ett sådant partnerskap kan hämtas från förvaltningsmyndigheten eller den nationella stödstrukturen i ert land. Parter som inte ingår i Equal måste givetvis försäkra sig om att deras verksamheter har finansiell täckning antingen genom privata eller offentliga källor. 2. Utvecklingspartnerskap i kandidatländer eller icke-medlemsstater En av nyheterna i Equal är den möjlighet som utvecklingspartnerskapen i Equal har att söka transnationellt utbyte och samarbete utanför EU:s gränser. Med hänsyn till de band som finns mellan vissa av EU:s Medelhavsländer och deras sydliga/sydösteuropeiska grannar å ena sidan och den nära förestående anslutningen av östeuropeiska grannar å den andra så kan detta vara ett mycket väl valt tillfälle. Utvecklingspartnerskapen i Equal kan därför utsträcka sitt arbete till kandidatländer som omfattas av EU programmen Tacis, Meda och Cards. Rent praktiskt innebär detta att en partner från ett land utanför EU kan delta i alla verksamheter som bedrivs inom det transnationella arbetet, från utformning av ett transnationellt samarbetsavtal till gemensamt genomförande av detta avtal. Om det projekt som ligger utanför EU av någon orsak (t.ex. finansieringssvårigheter) inte inleder sitt samarbete med Equal under åtgärd / fas 1 kan det ansluta sig till ett redan inrättat avtal om transnationellt samarbete under det inledande skedet av åtgärd / fas 2, under förutsättning att detta är av nytta för samtliga medverkande utvecklingspartnerskap. Beroende på intresse kan partnern utanför EU delta i hela det transnationella handlingsprogrammet eller i delar av det. 2.1. Finansieringskällor inom EU och tidsaspekten För partner utanför EU-länderna finns en betydande begränsning som är viktig att hålla i minnet. De kan inte finansieras från Equals budget eftersom ESF inte finansierar verksamhet utanför EU. Dessa partner måste därför söka andra finansieringskällor antingen nationellt eller inom EU. Om nationell finansiering kan ställas till förfogande är detta förmodligen det snabbaste sättet att börja projektet och inleda det transnationella partnerskapet. EU-medel kan också ställas till förfogande för denna typ av verksamhet genom Phare, Tacis, Meda och Cards3 även om förfaranden och tidsram inom dessa program skiljer sig från det som gäller inom Equal. Utan att närmare gå in på tekniska detaljer beträffande progamförfaranden är det bra att känna till vissa aspekter så att ni på ett realistiskt sätt kan planera transnationellt arbete med en partner utanför EU. För det första har en projektledare från ett land utanför EU endast tillträde till de ovannämnda medlen om dess regering tar initiativet att från Europeiska kommissionen4 begära finansiering av ett projekt av typen Equal inom ramen för det EU-program som landet omfattas av (t.ex. Phare för Ungern, Tacis för Georgien etc.). Denna begäran måste vara integrerad i ett nationellt program som har samma prägel som programmen för gemenskapsinitiativ vilket inlämnas till kommissionen varje år eller vartannat år beroende på land.5 Rent praktiskt innebär detta att om ett visst land utanför EU inte redan har ansökt om finansiering av ett projekt av typ Equal, så kan det göra det under det följande programåret. Trots dessa programs årsvisa eller tvåårsvisa programcykel, skiljer sig den genomsnittliga varaktigheten för sådana projekt inte mycket från utvecklingspartnerskapen inom Equal (1½ - 3 år). Efter att de nationella programmen har godkänts tar det vanligtvis 1 till 2 år innan projekten är färdiga att börja genomföras. Myndigheter från ett icke-EU-land som inte har ansökt om EU-finansiering före 2001 kommer förmodligen inte att kunna ansluta sig till den första ansökningsomgångens utvecklingspartnerskap om de inte snabbt får tillgång till egna medel. Två eller tre kandidatländer kommer ändå att delta i den första omgången. För att ansluta sig till den andra omgången måste myndigheterna ha vidtagit nödvändiga åtgärder senast i slutet av 2002. 3 Samt 2 rådsbeslut om finansiering för Cypern, Malta och Turkiet. De avdelningar som ansvarar för samordning av dessa EU-program är GD utvidgning för Phare, GD yttre förbindelser och Europe Aid Co-operation Office (AidCo) för CARDS, Meda och Tacis. 5 I motsats till Equals program för gemenskapsinitiativ som antogs under våren 2001 och omfattar 7 år. 4 January 2002 26 EQUAL Guide för transnationalitet 2.2. Kandidatländernas engagemang i det tematiska arbetet Equal kommer också att spela en viktig roll för att hjälpa kandidatländerna att bli mer bekanta med EU:s standarder och särskilt med social- och arbetsmarknadspolitik och praxis, eftersom det transnationella inslaget har utsträckts till att innefatta kandidatländerna. I denna process kan samtliga EU-aktörer, från tjänstemännen inom ministerierna ner till de enskilda partnerna i ett utvecklingspartnerskap, spela en aktiv roll om de så önskar. Det finns givetvis stora möjligheter till samarbete och sammanslutning i nätverk om man beaktar att många av kandidatländerna mycket snart, och kanske till och med innan den andra omgången av Equals utvecklingspartnerskap startar, kommer att ha sina egna program för gemenskapsinitiativet Equal som EU medlemmar! Det är orsaken till att kandidatländerna har en något mer privilegierad ställning bland ickemedlemsstaterna när det gäller deltagande i det tematiska arbetet i Equal på europeisk nivå. Ministeriernas tjänstemän, projektledare och experter kan i själva verket medverka i de nätverksverksamheter som kommissionen kommer att anordna på europeisk nivå. 6 Avsikten är att engagera våra framtida motparter i benchmarking-processen för att identifiera goda lösningar med potential att integreras i politik och praxis i deras länder. Denna nätverkserfarenhet kan ge inte bara medlemsstaterna utan också kandidatländerna nya infallsvinklar som kan användas i det årliga arbetet med att sammanställa den nationella sysselsättningsstrategin. 3. Partnersökning Partnerskap från länder utanför EU kommer givetvis att få tillgång till det främsta instrumentet för att underlätta sökandet efter transnationella partner, nämligen Equals databas ECDB (Equal Common Database). Basdata om relevanta partnerskap utanför EU kommer också att föras in i ECDB för att göra det möjligt för intresserade utvecklingspartnerskap i medlemsstaterna att om de så önskar söka efter stödberättigade icke-EU partner. Associerade partner kommer också att kunna använda ETCIM (Equal Transnational Co-operation Internet Module7) när de har potentiella transnationella Equal-partner med vilka de önskar utarbeta ett transnationellt samarbetsavtal. Utöver de verktyg som informations- och kommunikationstekniken erbjuder för att underlätta partnersökning, kan potentiella partner från icke-medlemsstater få särskilt stöd av Europeiska kommissionen8 . Den kommer att söka efter och ge råd beträffande utvecklingspartnerskap som kan bli potentiella partner, på samma sätt som de nationella stödstrukturerna kommer att göra i medlemsstaterna, och den kommer att använda alla möjligheter att främja partnerskapen i länder utanför EU. Vissa av de deltagande kandidatländerna kommer att ha sin egen nationella stödstruktur som kommer att stödja och främja deras projekt. För förfrågningar om deltagande / särskilda icke-medlemsstaters intresse av Equal kan ni vända er till EU:s delegationer (http://europa.eu.int/comm/external_relations/delegations/intro/index.htm) 4. Finansiella hänsynstaganden I arbetet för att utveckla ett transnationellt samarbete med en associerad partner är det viktigt att komma ihåg att ESF inte kan finansiera några av deras verksamheter. Samtliga deras egna individuella transnationella kostnader (för resor och uppehälle för att exempelvis delta i möten eller för att göra studieresor) måste betalas från egna finansieringskällor, antingen från deras egna nationella resurser eller från EU-finansierade program som de omfattas av (dvs. Phare, Tacis, Meda och Cards eller de särskilda budgetar som skapats för Cypern, Malta och Turkiet). Finansiering från Equal kan användas för att täcka era egna utgifter inom EU men också för att kommunicera med och resa till associerade partner från kandidatländer eller andra icke-medlemsstater som omfattas av Tacis, 6 Finansiering av kostnader som uppstått genom medverkan är inte berättigade till ersättning enligt strukturfonderna. Se faktablad 11 i den här serien: “Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal”. 8 GD sysselsättning, enhet B4 7 January 2002 27 EQUAL Guide för transnationalitet Meda, Phare och Cards-programmen. Era egna utgifter för gemensamma transnationella verksamheter som anges i det transnationella samarbetsavtalet är naturligtvis också stödberättigande enligt Equal. Om det finns gemensamma transnationella kostnader som ska täckas bör ni försöka säkerställa att dessa betalas genom att de delas någorlunda lika. Detta är den så kallade principen ”arrangören betalar”9 enligt vilken en partner exempelvis kan betala kostnaderna för lokalhyra för en transnationell konferens, en annan partner betalar kostnader för simultantolkning medan en tredje kanske betalar för all materiel (marknadsföringsblad, konferensprogram och konferensrapport). Observera att associerade partner från Phare, Tacis och Meda inte behöver bära någon del av dessa kostnader. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen 9 Se faktablad 8 i denna serie, “Finansiell planering för transnationellt samarbete”. January 2002 28 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det sjunde i serien. 7 De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal Inledning Ert utvecklingspartnerskap blir mycket effektivare om samtliga partner kan delta fullt ut i beslutsfattande och genomförande. Erfarenheten visar också att deltagarnas engagemang i verksamheten utgör en garanti för att partnerskapets strategiska inriktning kommer att baseras på faktiska behov, utnyttja realistiska möjligheter och bidra till relevant politik och praxis. Partnerskapen, och särskilt de som leder dem, uppmanas att arbeta aktivt med delaktighet, också i beslutsfattande och att gripa varje möjlighet som bjuds att engagera bredast möjliga grupp av aktörer i de transnationella verksamheterna. Detta kommer inte alltid att bli så lätt. Men med lämpligt stöd och relevant utbildning kommer många aktörer i utvecklingspartnerskapen att kunna bidra till det transnationella partnerskapet och kommer dessutom att dra stor nytta av det. “I vårt partnerskap var principen nerifrån och upp mycket viktig. För oss låg själva värdet i vårt internationella samarbete och de nationella projekten i att få de funktionshindrade själva att genomföra dessa projekt.” (Employment-projektet, The Message) Inrättande av ett samstämmigt transnationellt arbetsprogram för att förstärka utvecklingspartnerskapets övergripande strategi Kom ihåg att det transnationella samarbetet inte är ett “extra inslag” i Equal. Arbete med andra länder är avgörande för att initiativet ska bli framgångsrikt på alla nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Att söka inspiration utanför era nationella gränser och lära av erfarenheter som gjorts i andra europeiska länder kommer att hjälpa ert utvecklingspartnerskap och säkerställa att ni inte återuppfinner hjulet. Inte bara kan ert partnerskap lära av att studera olika sätt att göra saker, det transnationella samarbetet kan också utgöra en källa till uppmuntran när ni provar något för första gången. Utvecklingspartnerskapens transnationella verksamheter är inte ett separat inslag, utan ska vara en del av alla utvecklingspartnerskaps strategi och kärnverksamhet. Detta innebär att de nyckelorganisationer och nyckelpersoner som driver ett utvecklingspartnerskap också måste leda dess transnationella verksamhet. På operativ nivå har erfarenheten visat att utnämning av en transnationell samordnare kan bidra till att den transnationella verksamheten genomförs på ett effektivt sätt (se faktablad 5: “Att finna transnationella partner”). Partnerskapsavtal med inriktning på det transnationella perspektivet I slutet av åtgärd / fas 1 bör utvecklingspartnerskapen formellt ingå ett transnationellt samarbetsavtal som tjänar följande tre syften: Att förpliktiga utvecklingspartnerskapen att samarbeta inom områden av gemensamt intresse och nytta, att dela resurser och kunskaper och att sprida och utnyttja (integrera) de gemensamma resultaten. Att fastställa den gemensamma strategin och den gemensamma verksamhet som ska genomföras, uppskatta kostnaderna och ange hur utgifterna för denna verksamhet ska fördelas mellan utvecklingspartnerskapen. Att ge förvaltningsmyndigheterna det underlag de behöver för att kunna godkänna detta viktiga inslag i åtgärd / fas 2. Det innebär att ni tillsammans med era partner måste förhandla fram ett samstämmigt arbetsprogram med tillhörande budget som förstärker varje utvecklingspartnerskaps strategier och prioriteringar. Detta kräver att ni utvecklar en gemensam syn på vilken roll och vilket ansvar varje medverkande utvecklingspartnerskap ska January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet ha och enas om gemensamma metoder för beslutsfattande samt om de organisatoriska arrangemangen för genomförandet av det gemensamma arbetsprogrammet. Utarbetandet av det transnationella arbetsprogrammet kommer att kräva nära samarbete och fortlöpande ömsesidiga anpassningar till varje utvecklingspartnerskaps övergripande strategi och handlingsplan. Det kan också bli nödvändigt att genomföra ändringar av de enskilda bidragen från varje partner. Utarbetande av en samstämmig handlingsplan som grundar sig på en gemensam syn på varje utvecklingspartnerskaps strategi kommer att kräva att parterna tillsammans fastställer följande: Målen för det transnationella arbetet. De transnationella verksamheter som leder till att dessa mål nås och en tidtabell för att genomföra dem. Uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden och arrangemang för förvaltning och samordning. En plan för spridning och marknadsföring inom ramen för relevanta nationella mainstreamingstrategier. System för uppföljning och utvärdering. Den budget och de medel som krävs för att genomföra verksamheterna och vem som ska tillhandahålla dessa medel. Mål Efter ert första möte med tänkbara partner, måste ni fastställa samarbetets mål, bedöma om samarbetet är genomförbart och planera hur ni ska genomföra det. Flera möten kan krävas och under tiden kan detaljerade diskussioner mellan deltagarna i ert eget utvecklingspartnerskap behövas (liksom mellan dem i era transnationella partners utvecklingspartnerskap). Det kan t.ex. gälla omförhandling av vissa av inslagen i det avtal om utvecklingspartnerskap som ni håller på att ingå, så att ni är säkra på att specifika inslag i det kan anpassas till den konsensus som uppnåtts mellan de transnationella partnerna. I nästa skede måste ni ta itu med en lång rad frågor där ni och era partner måste komma överens samtidigt som ni integrerar var och en av era respektive arbetsprogram i en samstämmig plan för det transnationella partnerskapet. När det gäller de resultat eller den produktutveckling som planeras är det viktigt att det transnationella partnerskapet når en realistisk överenskommelse om berörda aspekter av strategin (t.ex. mål, innehåll, tillvägagångssätt/metoder) och om förväntade resultat liksom om de viktigaste inslagen i de transnationella verksamheter som ingår i strategin eller planerade resultat (tex. verksamheternas typ, storlek och omfattning). Verksamheter och tidtabell Nästa logiska steg kan tyckas vara att utarbeta ett detaljerat arbetsprogram men i detta skede bör ni granska läget och fråga er om ni verkligen vill fortsätta på den bas som hittills överenskommits. Om ni plötsligt känner er låsta i diskussionerna eller instämmer endast för att ni inte vill vara de enda som invänder är det dags att agera. Det är mycket bättre att ni i så fall ger uttryck för er olust över vissa förslag eller till och med nämner möjligheten att ni skulle föredra att arbeta med andra transnationella partner. Säg er mening och berätta om era syften, önskemål och tvivel på ett tydligt sätt. Gå inte in i någon verksamhet om ni känner er tveksamma. Red alltså ut problem och tveksamheter så snart som möjligt. Låt inte fjädrarna växa till hönor. Om ni är nöjda med hur sakerna utvecklas, bör ni utarbeta ett arbetsprogram med en tidsplan för de transnationella verksamheterna där samtliga delmål, resultat och evenemang anges. I denna plan bör kopplingen mellan verksamheterna framgå och i synnerhet bör eventuella förutsättningar anges (t.ex. nödvändiga åtgärder som är förutsättning för efterkommande steg). Var realistisk när ni uppskattar tidsåtgången för olika inslag och ta hänsyn till att transnationella verksamheter ofta tar längre tid att genomföra på grund av de kulturskillnader som finns. Se till att en enskild person eller organisation har givits ansvar för varje förväntat resultat eller produkt och att indikatorer har överenskommits för var och en av dessa så att övervakning och utvärdering kan ske. Tidsplanen, som ingår som en del av en arbetssplan eller operativ plan, bör konsulteras regelbundet av dem som ansvarar för övergripande samordning och förvaltning för att kontrollera hur de transnationella verksamheterna fortskrider och för att meddela resultaten till samtliga berörda och intresserade. Vid behov bör partnerskapet enas om justeringar av arbetsplanen och tidsplanen och då meddela samtliga berörda January 2002 30 EQUAL Guide för transnationalitet (inklusive respektive ESF myndighet). Försök att utarbeta en tidsplan för alla era transnationella verksamheter. Denna planering och de uppgifter som den innehåller bör vara tillräckligt flexibel och välplanerad för att skydda partnerskapens huvudmål om oväntade svårigheter skulle uppstå. Arrangemang för organisation och beslutsfattande Om ett transnationellt partnerskap ska bli framgångsrikt måste det förvaltas på ett effektivt sätt. Att bygga upp ett verkligt transnationellt team, där medlemmarna känner sig delaktiga och arbetar tillsammans för att finna nyskapande synsätt och metoder är inte någon lätt uppgift och kräver kontinuerlig uppmärksamhet. Människorna befinner sig långt ifrån varandra, de har olika kulturer och kommunikationen, förutom i möten, är alltid tyglad beroende på det språk och de kommunikationskanaler som används (e-post, telefon etc.). Varje partner har sina egna ansvarsområden och prioriteringar inom sin egen organisation och sitt eget utvecklingspartnerskap vilket ibland kan kännas oförenligt med transnationella verksamheter. Samtliga dessa faktorer kan leda till missförstånd och svårigheter inom partnerskapet. Det är därför mycket viktigt att skapa en öppen och tydlig kommunikations- och arbetsform där uppgifter och ansvarsområden klart anges. När det gäller samordning och förvaltning av genomförandet av det transnationella arbetsprogrammet, kan flera olika organisationsmodeller övervägas där var och en har sina förtjänster beroende på vilken situation som råder. Varje transnationellt partnerskap ska inom sig enas om vilken modell som är den bästa i just deras fall. Det finns ingen enstaka bästa organisationsmodell för att bedriva verksamhet i transnationella partnerskap eftersom det organisatoriska mönstret bör spegla partnerskapets särskilda mål och arbetsprogram. Modellen med ett konsortium har givit goda resultat i situationer där samtliga parter har ungefär lika stora erfarenheter av transnationellt arbete och är villiga att dela ansvaret. Om alla partner har relativt lite eller saknar transnationell erfarenhet kan konsortiemodellen ha positiva läroeffekter för samtliga partner som ett resultat av att de delar ansvaret för samordning och uppföljning. I vissa partnerskap ber man istället den partner som har störst erfarenhet av europeiskt nätverksarbete att leda arbetet. Om samtliga partner enas om detta kan en sådan modell fungera bra. Kommunikation God kommunikation är mycket viktigt för att utveckla ett transnationellt partnerskap och för att det ska fungera smidigt. Geografiska avstånd, kulturskillnader, språk och skilda prioriteringar kan lätt leda till missförstånd. En gemensam överenskommelse om på vilket sätt och hur ofta man ska kommunicera (samtidigt som viss flexibilitet bevaras) kan vara bra. Om det finns ett bra informationsflöde bör var och en känna till vad de ska göra. E-post tenderar att vara den kommunikationskanal som används mest i de flesta transnationella nätverk. Epost fungerar däremot mindre väl i inledningsskedet av partnerskapets uppbyggnad. Kulturskillnader påverkar också hur effektiv denna kommunikationsform är. Ett partnerskap fungerar bra endast om det baseras på förtroende och det kan inte byggas upp enbart genom e-post. Möten är otroligt viktiga för att skapa bra arbetsrelationer, men näst bästa lösningen är att gripa telefonen för ett direkt samtal även om detta är ett mer kostnadskrävande kommunikationssätt än e-post. Kulturella skillnader Transnationellt samarbete är per definition kulturöverskridande. Det är just därför det är så intressant. Men det är samtidigt detta som ibland ger upphov till svårigheter. Kulturella skillnader spelar därför oundvikligen en viktig roll i när ma arbetar med andra länder och bör inte underskattas. Språk, attityder och uppträdande, företags- och arbetskultur, rättspraxis, förvaltningsregler liksom samhällets och ekonomins struktur varierar mycket mellan olika länder. Språkskillnader är kanske det största hindret för effektivt samarbete över nationsgränserna. Tänk på att ta särskild hänsyn till språkskillnader och enas om ett arbetsspråk. Förutom att January 2002 31 EQUAL Guide för transnationalitet ordna med översättning och tolkning när så krävs så att samtliga deltagare kan delta i diskussioner och beslut, bör ni tänka på att även om de översätts kan samma ord ha olika betydelse i olika situationer (se faktablad 5, “Att finna en transnationell partner”). Men olika tidsuppfattning (och punktlighet) och olika grader av engagemang spelar också in och kan ibland hänföras till skillnader i projektets omfattning och budget hos olika partner. Det är viktigt att uppnå ett balanserat partnerskap och det kan vara klokt att försöka välja partner vars verksamheter (och tillhörande transnationella budget) inte är alltför olika er egen. Ni måste gå in för att överbrygga sådana skillnader. Var inte för snabba att tro att ni slösar bort er tid. Det finns många olika sätt att göra bra saker och att uppnå goda resultat. Inte bara ert eget sätt. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 32 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det åttonde i serien. 8 Ekonomisk planering för transnationellt samarbete Inledning Detta faktablad riktar sig främst till dem som kommer att ha det finansiella ansvaret för utvecklingspartnerskap och/eller för utformning, utveckling och förvaltning av transnationella partnerskap, exempelvis utvecklingspartnerskapens budgetadministratörer och samordnare i de transnationella partnerskapen. Detta faktablad har två syften. Det första är att beskriva några av EU:s finansiella regler och förfaranden och det andra är att ta upp mer allmänna frågor i samband med finansiell planering och förvaltning. De som ansvarar för finansiell förvaltning i ett transnationellt sammanhang bör tänka på att tillämpningsföreskrifterna för de finansiella reglerna och bestämmelserna skiljer sig något mellan olika medlemsstater. Ni bör därför kontrollera sådana detaljer hos er förvaltningsmyndighet. Finansiella föreskrifter och förfaranden Följande bestämmelser gäller i hela EU och bör bidra till; att förklara vilka utgifter som är stödberättigande och vilken partner som kan söka ersättning; vara till hjälp vid planering och förvaltning av arrangemang för kostnadsdelning och slutligen bidra till att dubbel finansiering undviks. Dessa regler beaktar revisionsrättens kritiska kommentarer och den betydande ökningen av de (relativa och absoluta) belopp som står till förfogande för transnationellt samarbete inom ramen för Equal-initiativet. 1. Följande utgiftskategorier kommer att vara stödberättigande i det transnationella samarbetet a) Kostnader för deltagande (resor, logi och måltider) i arbetsmöten och evenemang samt för informationsbesök. b) Kostnader för kommunikation och översättning för att underlätta utbyte av information och erfarenheter. c) Kostnader för informationsbesök och praktik för deltagarna (lärare, praktikanter, personal, nyckelaktörer och andra). d) Individuella kostnadsbidrag från varje utvecklingspartnerskap för gemensam verksamhet /gemensam utveckling av tjänster eller produkter. e) Kostnader för att anordna möten, evenemang, informationsbesök och praktik, inklusive kostnader för möteslokaler, tolkning, mottagningar, översättning till överenskommet arbetsspråk f) Kostnader för gemensam verksamhet / gemensam utveckling av tjänster eller produkter som genomförs av tredje part. g) Kostnader för ett samordningssekretariat, processkonsulter och handledare, experter, gemensamma enkäter, utvärdering av det gemensamma arbetet etc. h) Övrigt, ska specificeras. Observera följande Medlemsstaterna kommer att främja och kontrollera att de transnationella budgetarna ligger i linje med utvecklingspartnerskapens nationella planer med åtföljande budgetar. Stödberättigande utgifter för kategori 1 f och 1 g som godkänns inom ramen för ett arrangemang för kostnadsdelning får inte överstiga 25 % av den transnationella budgeten i ett transnationellt samarbetsavtal. Finansiell planering och förvaltning En naturlig utgångspunkt för planering av den transnationella budgeten är att ställa sig följande frågor: January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Hur stor är den totala budget som varje partner har ansökt om / har godkänts för varje partner? Hur stor del av denna budget avser det transnationella samarbetet ? När det gäller den siffra som har angivits för det transnationella inslaget i varje partners ursprungliga ansökan om utvecklingspartnerskap, bör ni observera följande: Utvecklingspartnerskapen har sannolikt olika ekonomi och vissa har mycket mindre transnationella budgetar än andra. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att varje transnationellt partnerskap måste begränsa sitt arbetet till den omfattning som det deltagande utvecklingspartnerskap med minst budget tillåter. Däremot måste planerna utformas omsorgsfullt så att ni tar reda på vad samtliga utvecklingspartnerskap kan bidra med och se till att alla är involverade i det transnationella partnerskapets viktiga beslut och kärnverksamheter. Samtidigt som det är föga troligt utvecklingspartnerskap ökas kan det transnationella verksamheter genom övergripande budgeten, eller genom nationella eller lokala källor. att de övergripande budgetar som anslagits till enskilda fortfarande vara möjligt att öka det belopp som anslagits till att ESF-myndigheterna medger en omfördelning av den att partnerskapet söker ytterligare finansiellt stöd från andra Därefter bör ni ställa följande tre frågor: Förväntas några av era transnationella verksamheter generera någon intäkt? Hur kommer i så fall denna intäkt att fördelas mellan partnerna och hur kommer ni att redovisa detta? Vilken hänsyn har tagits till frågan om immateriella rättigheter och tredje parts användarrättigheter? Om ni utarbetar en budget för varje uppgift eller skede i arbetsprogrammet, bör ni tydligt definiera varje utvecklingspartnerskaps bidrag’, eftersom detta bidrar till att säkerställa åtaganden och undvika missförstånd. Fastställande av en budget för varje uppgift/fas kommer också hjälpa er att enas om gemensamma grundregler för hur varje deltagande utvecklingspartnerskap kan spendera från den transnationella budgeten. Som slutprodukt bör ni ha utarbetat en övergripande transnationell budget för varje fas eller uppgift som visar varje utvecklingspartnerskaps finansiella ansvar. För att garantera insyn i den finansiella förvaltningen och för att säkerställa att ni följer både EU:s och era egna nationella finansiella föreskrifter och avtal måste ni vara noggranna och följa god redovisningssed. 2. Gemensamma regler och förfaranden för presentation och kontroll av transnationella verksamheter Detta avsnitt innehåller en sammanfattning av de viktigaste punkterna när det gäller presentation och kontroll av kostnader som hänför sig till transnationella verksamheter. Om ni ansvarar för sådana frågor bör ni studera relevanta detaljer. Upplupna utgifter för transnationella verksamheter kommer att delas av de medverkande utvecklingspartnerskapen enligt följande förfaranden och måste anges tydligt i det transnationella samarbetsavtalet: 2.1 I största möjliga utsträckning bör kostnader för transnationella verksamheter fördelas jämnt mellan de deltagande utvecklingspartnerskapen (principen “arrangören betalar”). Denna princip för kostnadsdelning baseras på tanken att alla utvecklingspartnerskap kommer att dra fördel av resultaten av det transnationella arbetet i lika hög grad. När ni utformar ert gemensamma arbetsprogram bör ni därför ta upp principen “arrangören betalar” och diskutera med era partner hur den ska tillämpas i praktiska termer. I detta sammanhang bör ni tänka på att finansiell förmåga och storlek, antal personal som avdelas för transnationellt arbete, de förväntade resultatens relevans liksom förmågan att samordna gemensamt arbete eller att anordna gemensamma evenemang kan skilja sig mellan de deltagande utvecklingspartnerskapen. Om harmonisering inte går att uppnå, framför allt när det gäller finansieringskapaciteten, kan kostnaderna för den transnationella verksamheten fördelas olika mellan olika January 2002 34 EQUAL Guide för transnationalitet utvecklingspartnerskap. I så fall kan de utvecklingspartnerskap som har mest resurser (1) betala för verksamheter som kräver större finansiering eller (2) betala för mer verksamhet än de andra utvecklingspartnerskapen eller (3) betala en större andel av kostnaderna för en viss verksamhet (kostnadsdelningsarrangemang). Under alla omständigheter måste det klart och tydligt framgå av det transnationella samarbetsavtalet hur man valt att fördela kostnaderna mellan de olika utvecklingspartnerskapen och vilka beslut som har fattats i denna fråga. Formel för tilldelning och förvaltning av den transnationella budgeten Enskilda TN kostnader Gemensamma TN kostnader Arrangören betalar Arrangören betalar Proportionell fakturering Arrangemang för kostnadsdelning Återbetalning 2.2 Varje transnationell budget ska läggas fram i två delar: Enskilda transnationella kostnader härrör från den uppdelning av uppgifter (och de kostnader som hänför sig till dessa) som gjorts mellan de utvecklingspartnerskap som ingår i ett transnationellt partnerskap. Dessa kostnader kan hänföras direkt till sådana verksamheter (moduler i den gemensamma handlingsplanen) som ett av utvecklingspartnerskapen genomför (kategorierna 1a – 1d) och kommer därför att betalas av varje berört utvecklingspartnerskap. Gemensamma transnationella kostnader är de kostnader som uppkommer för gemensamma verksamheter/tjänster/produkter som utförs/utvecklas på det transnationella partnerskapets vägnar och som varje enskilt utvecklingspartnerskap i ett transnationellt partnerskap förväntar sig dra lika stor nytta av (kategorierna 1e - 1g). Ett viktigt påpekande är att gemensamma transnationella kostnader delas enbart mellan de deltagande utvecklingspartnerskap som är belägna i medlemsstaterna. Associerade partner från Phare, Tacis och Meda-länder behöver alltså inte delta i dessa kostnader. Transnationella partnerskap kan välja mellan följande två modeller för att hantera gemensamma transnationella kostnader: 1. System där arrangören betalar (dessa system bör vara regel) och 2. System för kostnadsdelning (antingen proportionell fakturering eller återbetalning). 1) När så är möjligt ska de allmänna förfarandena för att hantera gemensamma transnationella kostnader vila på system där arrangören betalar. I detta fall handhas en del av det gemensamma arbetet (som kan utföras av en entreprenör eller av ett av utvecklingspartnerskapen) och betalas ut av endast ett av utvecklingspartnerskapen, och andra delar (av ungefär samma storlek) av det gemensamma arbetet handhas och betalas av övriga utvecklingspartnerskap. Principen att arrangören betalar måste tillämpas för administrativa kostnader för möten och evenemang (kategori 1 e). Dessa kostnader ska därför betalas av det utvecklingspartnerskap som står som värd. 2) Om principen “arrangören betalar” inte kan användas på ett genomförbart sätt, ska system för kostnadsdelning fastställas för att hantera gemensamma transnationella kostnader. En överenskommelse om ett sådant system ska i huvudsak innefatta bestämmelser om transnationell överföring av medel mellan utvecklingspartnerskap eller till gemensamma entreprenörer, de typer av verksamheter för vilka arrangemang för kostnadsdelning ska användas, formel för fördelning av January 2002 35 EQUAL Guide för transnationalitet kostnader mellan de medverkande utvecklingspartnerskapen samt bestämmelser om vilka förfaranden som ska användas vid utfärdande av kontrakt och hantering av fakturor. Utvecklingspartnerskapen kan välja ett av de arrangemang för kostnadsdelning som beskrivs nedan: Om proportionell fakturering används ska samtliga deltagande utvecklingspartnerskap ingå ett avtal med en tredje part eller ett utvecklingspartnerskap ingå ett avtal med tredje part i dess eget och de övriga partnerskapens namn. I detta avtal anges att avtalsparten (leverantören) ska sända proportionella fakturor till samtliga deltagande utvecklingspartnerskap som därefter betalar sina andelar direkt till avtalsparten (leverantören). Återbetalningsmetoden tillämpas när en av de deltagande utvecklingspartnerskapen agerar som entreprenör för gemensamma tjänster eller produkter. I denna roll kommer det att ta emot och betala fakturor till avtalsparten och de övriga utvecklingspartnerskapen kommer att, baserat på ett återbetalningskrav, ersätta dess kostnader enligt den formel som överenskommits för uppdelning av kostnaderna. Om en av de medverkande utvecklingspartnerskapen påtar sig rollen som transnationellt samordningssekretariat (kategori 1 g ovan) kan återbetalningsmetoden också tillämpas. Under alla omständigheter måste system för kostnadsdelning följa gällande gemenskapslag och säkerställa att den inre marknaden fungerar väl och inte leda till att det uppstår nya hinder för tillhandahållande av tjänster över gränserna. Undantag från dessa allmänna regler och förfaranden måste motiveras på ett välgrundat sätt i det transnationella samarbetsavtalet. Nedan lämnas några råd när det gäller finansiell förvaltning av transnationell verksamhet: Se till att ni känner till er förvaltningsmyndighets finansiella regler och föreskrifter eftersom mindre skillnader kan förekomma mellan medlemsstaterna. Diskutera dessa frågor med era transnationella partner under planeringsskedet. Upprätta en separat transnationell budget och separata konton. Skilj på enskilda och gemensamma utgifter. För en komplett redovisning över samtliga finansiella transaktioner och gör aldrig en utbetalning innan ni har mottagit faktura i original. När det gäller återbetalning av gemensamma transnationella kostnader bör ni fråga er förvaltningsmyndighet vilka formella krav som ställs på attesterade kopior (av originalfakturan) som grund för betalning. Undvik dubbel bokföring av kostnader. Ni kan exempelvis inte begära ersättning för samtliga era telekommunikationskostnader inom ramen för nationella kostnader och därefter också ta upp internationella telefonkostnader som en transnationell kostnad. Kom överens i förväg med era partner om grundreglerna för hur gemensamma utgifter ska hanteras (dvs. vem som ska betala för vad etc.). Kom överens i förväg med era partner om vilka förfaranden som ska följas om en eller flera partner vill ändra tidigare finansiella avtal. Diskutera i förväg med era partner och kom överens om vissa beredskapsplaner: exempelvis vad som ska ske om en partner (av någon anledning) halkar efter i arbetet eller måste hoppa av. Försök förutse svårigheter och utarbeta en “plan B” för att hantera sådana fall. Om saker börjar gå fel, agera snabbt men råka inte i panik. Rådfråga er förvaltningsmyndighet/den nationella stödstrukturen. När det gäller förvaltning av kassaflöde och beredskapsplanering, förvissa er om att ni kan klara av oförutsedda händelser (t.ex. sena betalningar, oförutsedda kostnader, överskridande av budgeten etc.). Se till att ni följer era nationella ESF-bestämmelser. Lägg upp era finansiella system så att ni är säkra på att de följer era nationella redovisningsbestämmelser. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 36 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det nionde i serien. 9 Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete Inledning Equal är ett europeiskt försöksprogram som baseras på principen att prova och stimulera nya sätt att genomföra arbetsmarknads- och utbildningspolitik ("nyskapande") inom geografiska områden eller i politiska frågor där det finns gemensamma problem ("tematiskt synsätt"). Det genomförs av engagerade nyckelaktörer ("arbete i partnerskap"), som lär sig genom att arbeta tillsammans med partner i andra medlemsstater ("transnationellt samarbete"), för att utveckla färdigheter och förmåga ("delaktighet"), i syfte att överföra goda lösningar till allmän politik och praxis ("spridning och mainstreaming"). En sund och effektiv utvärdering av Equal kommer därför att vara mycket viktig för att programmet ska bli framgångsrikt. Medlemsstaterna och kommissionen har beslutat att utvärderingen inom Equal ska ske på följande tre olika nivåer: Utvecklingspartnerskapen ska sörja för fortlöpande bedömning av strategi, genomförande och verksamheter. Medlemsstaterna ska uppdra åt oberoende experter att genomföra en utvärdering på programnivå, inriktad på varje programs tematiska områden. Kommissionen ska organisera en utvärdering för EU i dess helhet, som ska fokusera på Equals huvudprinciper inom de nio tematiska områdena: det transnationella samarbetet på utvecklingspartnerskapsnivå, nätverkssamarbetets effektivitet, spridning och mainstreaming på nationell nivå och inom EU, samt Equals potential att påverka den europeiska sysselsättningsstrategin och processen för social integrering samt andra gemenskapsprogram. Det huvudsakliga ansvaret för utvärdering i medlemsstaterna ligger hos de nationella förvaltningsmyndigheterna medan Europeiska kommissionen ansvarar för utvärdering som omfattar flera medlemsstater. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att fastställa kontaktpunkter mellan dessa nivåer såväl när det gäller överföring av uppgifter och information som metodikvägledning när det gäller insamling av uppgifter och analys av dem. Er egen övervaknings- och utvärderingsverksamhet och i synnerhet er fortlöpande bedömning av det transnationella arbetet måste organiseras mot denna bakgrund. Övervakning och utvärdering på utvecklingspartnerskapsnivå. Övervaknings- och utvärderingsprocesser spelar en viktigt roll för att säkerställa att utvecklingspartnerskapet förvaltas effektivt, att det ger lyckade resultat och att det leder till bättre lösningar i framtiden. De är viktiga och nödvändiga instrument för att garantera kvalitet och effektivitet när det gäller såväl er nationella strategi och verksamheter som det transnationella samarbete som ni kommer att delta i. Samtliga utvecklingspartnerskap inom Equal måste anordna fortlöpande utvärdering av sina verksamheter och resultat och av det transnationella arbete som de deltar i. Genom denna självbedömning kan man få en djupare kunskap om utslagning, diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden och om dessa företeelsers orsaker, identifiera faktorer som leder till goda lösningar, fastställa utgångsvärden för att kunna jämföra strategier, verksamheter och resultat (benchmarking). January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet I praktiken innebär detta att ett villkor för att ett utvecklingspartnerskap ska kunna finansieras inom ramen för Equal är att det finns arrangemang för övervakning och utvärdering, tillsammans med mekanismer för uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetodik och organisatoriska arrangemang. Dessa arrangemang för övervakning och utvärdering har följande tre syften: Att ta fram uppgifter och information för utvärderingen på nationell nivå och på EU-nivå. Er förvaltningsmyndighet kommer att ge er vägledning om vilken typ av uppgifter som ni måste övervaka, registrera och föra över till utvärderarna. Att samla in uppgifter och dokumentera erfarenheter för de tematiska nätverk som inrättas på nationell nivå och på EU-nivå för att hjälpa till att identifiera, validera och sprida goda lösningar. Medlemsstaterna kommer i sina mainstreamingstrategier att i närmare detalj ange den roll som utvecklingspartnerskapen ska spela för att identifiera goda lösningar. Att övervaka ert utvecklingspartnerskaps verksamhet och utveckling och dess transnationella arbete och att kontinuerligt bedöma dem i syfte att förbättra era resultat och påverkan. Ert transnationella partnerskap ska i det transnationella samarbetsavtalet ange vilka metoder ni avser använda för sådan fortlöpande bedömning. I detta faktablad lämnas råd till de personer som inom varje utvecklingspartnerskap ska ansvara för planering, utformning och genomförande av fortlöpande övervakning och utvärdering inom ramen för det transnationella samarbetet. Utformning av övervaknings- och utvärderingsverksamheter När ni planerar och utformar övervaknings- och utvärderingssystem och förfaranden kan det vara till hjälp att strukturera tankarna genom att ställa sig frågorna var, vad, vem, hur och när. Vissa svar till dessa frågor lämnas nedan. Motivering Frånsett det faktum att övervakning och utvärdering är ett krav i avtalen om transnationellt partnerskap kan de framför allt hjälpa er att förbättra verksamheten och resultatet i ert transnationella samarbete. Övervakning och utvärdering kommer också att hjälpa er att bedöma fördelarna med ert transnationella partnerskap allteftersom detta tar form och att stödja era planerade verksamheter för spridning och mainstreaming och deras effekter. I allmänna termer handlar utvärdering om att bedöma verksamhetens kvalitet, värde och betydelse. Inom ramen för Equal är samtliga tre aspekter viktiga och ger upphov till följande frågor: Har era transnationella verksamheter genomförts (planerats, förvaltats, utförts) på ett bra sätt? Gav ert transnationella partnerskap och program några värdefulla bidrag till lokal eller regional politik och praxis (genom de utvecklingspartnerskap som var era partner) som värderades högre än dess kostnader? Med andra ord har det gett upphov till något mervärde? Har det transnationella partnerskapet varit lyckat och haft någon betydelse när det gällt att bidra till ert utvecklingspartnerskaps övergripande strategi och ge upphov till positiv påverkan, särskilt att bidra till förändringar av arbetsmarknadspolitik på nationell eller europeisk nivå? [Kvalitet] [Värde] [Betydelse] Vad ska övervakas och utvärderas? När ni har övervägt och diskuterat ovanstående frågor med era transnationella partner kan ni börja fundera på vad ni ska övervaka och utvärdera. Övervakning handlar i stort om att mäta och observera vad som åstadkommits jämfört med planerade resultat i det transnationella samarbetet och åtföljande milstolpar. Utvärdering å andra sidan bör vara att göra välgrundade bedömningar om vad man kan lära av detta: Gjorde vi detta rätt, vad kunde ha gjorts bättre och i så fall hur? Utforskade och provade vi rätt frågor och problem och vilka relevanta ämnen för Equal har framträtt? January 2002 38 EQUAL Guide för transnationalitet Tänk på att många har ett intresse av utvärderingen: Intressenter i utvärderingsprocessen Beslutsfattare (på unionsnivå och nationell nivå) Utvecklingspartnerskap och projektsponsorer samt finansieringsorgan (inklusive Europeiska kommissionen) Programförvaltare (förvaltningsmyndighet och nationella stödstrukturer) Andra utvecklingspartnerskap som är partner och era transnationella partner Särskilda grupper som är utsatta för diskriminering eller utslagning Andra? och de kan ha olika förväntningar och krav som måste klargöras och beaktas från början. I allmänna termer ligger betoningen i utvärderingarna vanligen på en eller flera (och vanligtvis fler än en) av följande faktorer: Produkter Processer Projekt Personal Metoder Projektledare Prestanda Procedurer Program Partnerskap Förslag Politik Mer specifikt tenderar utvärderingsprocesserna att ha rangordnade mål och dessa kan hjälpa er att utforma er plan för övervakning och utvärdering och fastställa vilka prioriteringar som den ska ha: Resurser – är de tillräckliga för att nå det transnationella samarbetets syften och mål? Aktiviteter & evenemang – är de ett lämpligt sätt att uppnå de mål som anges i ert transnationella samarbetsavtal och genomförs de på ett effektivt sätt? Deltagande – är det transnationella partnerskapet öppet för ett brett deltagande? Är det riktigt eller bara skenbart? Reaktioner – Har det transnationella partnerskapet framkallat nyttiga (positiva) reaktioner från andra viktiga partner och aktörer? Finns det tecken på förändrade beteenden och attityder (från exempelvis andra regionala organisationer som berörs av arbetsmarknadsverksamheter)? Medvetenhet & lärande – Informerar det transnationella partnerskapet människor och institutioner om ny utveckling och nya sätt att se på arbetslivsfrågor? Åtgärder – har det transnationella partnerskapet stimulerat lämpliga och effektiva åtgärder i form av angivna syften och mål, särskilt vad avser att påverka arbetslivspolitik och metoder? Effekter – har det transnationella partnerskapet börjat ge positiva effekter i den miljö där det är verksamt (fler kvalificerade arbetstillfällen, förbättrad anställbarhet bland arbetare, större social integrering, ökad jämlikhet etc.)? När det specifikt gäller det transnationella samarbetet inom Equal-initiativet kan det vara lämpligt att inrikta utvärderingen på deltagande, lärande, åtgärder och effekt. Mer exakt kommer ni att behöva övervaka och utvärdera följande inslag: Processer och erfarenheter i det transnationella samarbetet (slutförande av uppgifterna inom planerad tid, kommunikationer, finanser etc.). Resultat och produkter som det transnationella samarbetet har gett upphov till. (Uppnåddes målen? Var resultaten så värdefulla som förväntats? Erhölls några oförutsedda resultat? etc.) Perspektiv och potential för framtida (eller fortsatt) transnationellt samarbete efter det att arbetet inom ramen för det transnationella samarbetsavtalet har avslutats. Det mervärde som de transnationella verksamheterna ger och resultaten för politisk utveckling på lokal, regional, nationell och EU-nivå. January 2002 39 EQUAL Guide för transnationalitet De faktiska resultaten av ert transnationella arbetsprogram måste mätas mot ett antal kriterier- Som en del av er arbetsplan bör ni därför fastställa en lämplig uppsättning resultatmål. Vem ansvarar för att övervaka och utvärdera transnationellt samarbete? Övervakning betraktas ofta som en intern process för ett partnerskap och dess ledning. Utvärdering genomförs däremot ofta av externa utvärderare. Detta kommer att bli fallet för utvärderingar av Equal på nationell nivå och på EU-nivå. När det gäller Equals utvecklingspartnerskap kan utvärderingen genomföras internt av medlemmar i partnerskapsgruppen (intern utvärdering) eller av en blandning av intern och extern personal (medverkansbaserad utvärdering). Externa utvärderare har fördelen att vara mer objektiva i sin bedömning medan interna utvärderare har mer ingående kunskaper om verksamheten. Inom ramen för det experimentella Equal-initiativet ska metodiken för och genomförandet av den fortlöpande bedömningen ge utrymme för regelbunden feedback från utvärderaren till dem inom utvecklingspartnerskapet som är inblandade i eller ansvarar för det transnationella arbetet. Ett formativt arbetssätt som påverkar arbetet efterhand. Om det är genomförbart rekommenderas ett blandat interntexternt (medverkansbaserat) tillvägagångssätt. Tillsammans med era transnationella partner bör ni därför överväga om övervakning och utvärdering av transnationella verksamheter och resultat bör genomföras individuellt av varje utvecklingspartnerskap som är företrätt inom det transnationella partnerskapet (parallell men fristående utvärdering) eller genomföras kollektivt av en transnationell utvärderare på samtliga utvecklingspartnerskaps vägnar (en enda gemensam utvärdering), eller ske genom ett system baserat på peer review där varje utvecklingspartnerskap ansvarar för att utföra transnationell utvärdering för ett annat utvecklingspartnerskap inom det transnationella partnerskapet (peer review-utvärdering). Genomförande av transnationell övervakning och utvärdering För övervakning och utvärdering av transnationella arbetsprogram ska allmänt sett följande faktorer fastställas: (a) Kriterier och indikatorer för de transnationella processerna och åtföljande resultat. (b) Metoder för övervakning och utvärdering (analys, synpunkter, intervjuer etc.) (c) Metoder för att samla in och sprida resultaten. Fundera på var och en av dessa faktorer i samband med ert transnationella partnerskap och de mål ni har så att ni kan utforma en strategi för övervakning och utvärdering som fyller era särskilda behov och passar i er situation. Varje utvärdering bör utformas för det särskilda syfte och sammanhang som den används för. Inga utvärderingar kommer att bli identiska även om de flesta kommer att ha många gemensamma inslag. Se till att utvärderingen inte är överdimensionerad i förhållande till partnerskapets verksamheter. Liten kan också vara bra! Tidsplanering av övervakning och utvärdering Ni rekommenderas att välja ett övervakningssystem som är både regelbundet och rutinmässigt. Det ska vara så enkelt och billigt som möjligt att genomföra men samtidigt ska övervakning ske regelbundet för att ge tidig varning om något inte går enligt ritningarna. Om ni har ett system för tidig varning har ni större möjligheter att korrigera ett problem innan det blir allvarligt. Det transnationella samarbetet förväntas ge nyskapande idéer och leda till överföring av goda lösningar från ett sammanhang till ett annat. Det är därför viktigt att ni kan utvärdera de skillnader (mervärde) som det transnationella samarbetet ger, för er nationella verksamhet, era partners verksamhet och nationell och europeisk politik och praxis. Därför måste ni känna till utgångsvärdet (bedömning i förväg) och kunna January 2002 40 EQUAL Guide för transnationalitet bedöma resultat och verkan som ert (transnationella) arbete kommer att ge när det har slutförts (utvärdering i efterhand). I riktlinjerna för Equal ombeds ni utforma ett utvärderingssystem som är pågående (fortlöpande och formativt). Transnationella arbetsprogram kommer att omfatta två till tre år och under denna period kommer de yttre omständigheterna att förändras. Sådana förändringar liksom era erfarenheter av det transnationella arbetet kan kräva att ni ändrar ert transnationella arbetsprogram och dess mål (på sätt som inte kan förutses från början). Om ni betraktar utvärdering som ett inlärningsinstrument kan ni genom att anta en fortlöpande utvärderingsmetod skapa fler möjligheter till inlärning och förbättring under det transnationella arbetets gång och därmed utnyttja samarbetet på bästa sätt. Hur ofta formativ utvärdering görs kommer att bero på hur den transnationella verksamheten ser ut och hur intensiv den är. Det kan exempelvis vara klokt att lägga in utvärderingsverksamheter i fas med det transnationella partnerskapets möte. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 41 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det tionde i serien. 10 Verktyg för genomförande av transnationellt samarbete Inledning För att hjälpa er att förbereda er för transnationellt arbete och att utarbeta ert arbetsprogram i samarbete med era partner i andra länder, ges i detta faktablad en kortfattad beskrivning av några instrument, tips på typer av verksamheter som kan vara användbara. Det riktar sig främst till ledare av utvecklingspartnerskap eller andra som har till uppgift att upprätta ett transnationellt arbetsprogram och utarbeta ett transnationellt samarbetsavtal. Möten, studiebesök, utbyten och praktik Att utveckla och driva ett transnationellt partnerskap som bara kan kommunicera på avstånd (genom telefon, fax och e-post) medför vissa allvarliga begränsningar. Nära samarbete, genom vilket reellt ömsesidigt lärande, överföring av goda lösningar och kreativ gemensam utveckling kan ske, kräver direkta möten ansikte mot ansikte. Sådana kontakter kan vara korta och täta eller mindre ofta förekommande men pågå längre. De kan ta formen av möten, studiebesök, personalutbyte och praktik. Inför alla dessa typer av möten finns det vissa saker som man bör vara beredd på eller planera för. När ni planerar era transnationella verksamheter, bör ni ta hänsyn till den transnationella budget som varje partner har till sitt förfogande. De kan vara av varierande storlek och kan antingen föra in begränsningar för vad ni kan förvänta er att uppnå tillsammans eller leda till att besök fördelas på ett ojämnt sätt. Ta hänsyn till helgdagarna i de olika medlemsstaterna när ni utarbetar ett besöksprogram. Förvissa er om att systemen för betalning av möteskostnader är klart och tydligt överenskomna i förväg. Kom ihåg att normalt sett bör enskilda transnationella kostnader betalas av det utvecklingspartnerskap som drar på sig dem. Om det finns gemensamma transnationella kostnader bör ni i förväg enas om ett system för kostnadsdelning. Ta hänsyn till restider, särskilt när en eller fler partner befinner sig i andra änden av Europa. Förbered alla möten, utbyten etc. noga. Med hänsyn till att budgetarna är begränsade är sannolikt möjligheterna till direkta möten också begränsade varför det är viktigt att ni till fullo kan utnyttja dessa tillfällen. I god tid innan ett möte äger rum bör ni ta reda på vilka synpunkter de olika partnerna har när det gäller syfte, mål och förväntningar. Därefter kan ett utkast till schemalagt program sändas runt med fax, och diskuteras och beslutas om innan mötet äger rum. Inkludera sociala evenemang i programmet. Informellt nätverkssamarbete är ofta bästa sättet att lära känna sin partner. Tänk på att sedvänjor och regler om finansiering av värdskap varierar från plats till plats. Försök undvika att genera en partner som inte kan erbjuda er samma gästfrihet som ni själva. I större transnationella partnerskap bör ni överväga om bi- eller trilaterala möten skulle kunna vara mer givande än multilaterala möten. Detta är sannolikt fallet om en undergrupp partner har ett gemensamt intresse i en särskild fråga eller flera frågor. Planera studiebesök noggrant vad avser mål och innehåll, gruppens sammansättning, information före besöket och avrapportering efteråt, samt praktiska arrangemang. När ni står som värd för studiebesök bör ni fundera över vilka personer era besökare kommer att träffa (glöm inte beslutsfattare och sponsorer). Informera samtliga i er grupp som är engagerade i besöket innan det äger rum och be dem rapportera efter besöket. Ta reda på vilka områden som är January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet av särskilt intresse för besökarna och försök tillgodose deras önskemål. Kontrollera vilka språk deltagarna talar, eventuell diet och andra särskilda behov. Engagera lokala myndigheter och viktiga aktörer när ni kan. Det höjer profilen och ökar trovärdigheten för ert eget partnerskap och för det transnationella samarbetet och leder till att information sprids till politiska beslutsfattare, bidrar till mainstreamingprocessen och kan inverka på utvecklingspartnerskapets framtid. Överväg om ni ska bjuda in riksdagsledamöter och press. Blanda inte de dagordningspunkter som handlar om tekniska och förvaltningsmässiga frågor (som berör experter mm) med presentationer och andra former av PR (som berör politiker och andra offentliga personer). Håll hellre separata möten. Se till att tidtabellen för besöket inte är alltför fullbokad. Planera ett socialt program men ge också deltagarna viss ledig tid. Saker tar ofta mer tid att genomföra än vad som normalt planeras. Samarbete mellan olika länder utvecklas inte enbart genom möten utan också, och kanske ändå viktigare, genom uppföljande arbete, så att ni gör framsteg och kan visa resultat vid nästa möte. Se till att samtliga partner är införstådda med nästa steg och vad de förväntas göra. När det gäller längre studiebesök, utbyten och praktik bör deltagarna väljas ut med omsorg och ni bör försäkra er om att deras mål är klara från början (både för dem och för värdarna). Se till att de som sköter praktik etc. har förberetts ordentligt och har fått ändamålsenlig utbildning (att klara av kulturskillnader, skilda arbetsmetoder, språk etc.). Gör utvärderingar före och efter längre personalutbyten (inklusive information före besöket och avrapportering efteråt). Beroende på besökets längd kan ni behöva genomföra viss kontroll av framstegen under pågående besök. Slutligen bör ni försäkra er om att samtliga praktiska och logistiska frågor tas om hand, logi, möteslokaler, presentationshjälpmedel, vem som ska sköta ordförandeskapet, föra protokoll respektive skriva rapporten etc. Listan ovan kan tillämpas generellt men ni bör tänka på att det därtill finns särskilda frågor i samband med följande typer av möten. Exempel Transnationella möten Vidta de åtgärder som behövs för att alla deltagare ska förstå vad som sägs. Försäkra er om att ni i förväg vet vilka som kommer och vilka språkkunskaper de har (om ni inte i förväg har kommit överens om att använda ett gemensamt arbetsspråk). Se till att slutsatser blir överenskommelser. Försäkra er om att alla deltagare får säga sin mening (inte bara de som talar arbetsspråket flytande). Om ett gemensamt arbetsspråk används bör de som talar detta språk flytande tänka på att de talar långsamt och tydligt och inte använder vardagsuttryck. Den som leder mötet bör sammanfatta läget med jämna mellanrum och försäkra sig om att alla förstår, särskilt när beslut fattas om särskilda punkter. Se till att arrangemang skrivs ner (använd blädderblock etc.) så att alla kan se, förstå och vid behov ta upp frågor till diskussion. Se till att en rapport sammanställs och sprids så snart som möjligt efter mötet. Se till att ni bekräftar kontakter och uppföljningsåtgärder som ska genomföras efter mötet och före nästa möte. Ordna så att någon kan möta besökarna eller se till att ni ger dem information om lokaltrafik och kommer överens om mötesplats.. Gör hotellbokningar (och kontrollera om några besökare av personliga skäl tänker stanna längre). Ordna med måltider och tänk på eventuella dietkrav. Beakta deltagarnas behov av tillgänglighet inte bara språkmässigt. Fysisk tillgänglighet är t.ex. inte självklart i alla lokaler. Exempel Studiebesök & utbyten January 2002 43 EQUAL Guide för transnationalitet Om ni verkligen känner er partner väl kan ni ordna ett besök genom att först utbyta information men om ni är tveksamma bör ni ordna ett direkt möte för att slutföra samtliga arrangemang. Sänd er värd uppgifter om er grupp i förväg (deras namn, kön, organisation, position, roll i utvecklingspartnerskapet, expertområde, andra intressen, särskilda önskemål eller behov (diet etc.), tillgänglighet, språkkunskaper etc.). Dessa besök ger ett tillfälle att se till att människor, vars stöd är viktigt för att ert utvecklingspartnerskap ska fungera väl och för dess framtida utveckling, förstår och övertygas om värdet av transnationella verksamheter. Utöver utvecklingspartnerskapets samordningsgrupp bör ni överväga om ni ska inkludera deltagare från följande grupper: Viktiga aktörer i ert utvecklingspartnerskap, medlemmar av ert utvecklingspartnerskaps styrkommittée Viktig personal i er organisation. Praktikanter eller deltagare. Beslutsfattare eller politiker. Sponsorer/grundare av ert utvecklingspartnerskap. Om er värd inte kan tillhandahålla en tolk kanske ni också bör inkludera någon i er grupp som kan fullgöra denna uppgift. Praktik En allmän regel är att ju längre praktikperiod desto bättre. Det finns dock en naturlig gräns för en utbytesperiods längd som beror på dess syfte, deltagare och de resurser som finns tillgängliga. Viktiga urvalskriterier är bakgrund, nivå beträffande teoretiska och praktiska färdigheter och den enskildes motivation och intresse. I vissa sammanhang som när det gäller administrativa/sekreterar-uppgifter kan kunskaper i utländska språk också vara ett av kriterierna. Kom överens med er värd om högsta antalet deltagare. Börja med små grupper för att lära av erfarenheterna för framtida grupper. Syftet med praktiken liksom arbetsuppgifterna under denna period bör väljas med hänsyn till varje partners respektive starka områden och båda parter måste acceptera och vara villiga att lösa de tekniska och praktiska problem som hänger samman med utbildning och arbete i ett annat land och på ett annat språk. Försäkra er om att alla är ordentligt informerade, det gäller deltagare och i tillämpliga fall deras familjer, medföljande personal, de utsändande och mottagande organisationerna, värdföretagen och om detta är relevant också värdfamiljerna. Se till att alla praktiska frågor (som sjukförsäkring, ansvarsförsäkring etc.) ordnas i god tid innan praktiktjänstgöringen inleds. Att utveckla gemensamma system, produkter och processer Transnationella verksamheter bör leda till resultat eller produkter 10 som kan anpassas och användas av människor, organisationer och företag utanför partnerskapet. Om dessa resultat eller produkter är effektiva ska de dokumenteras och spridas som en del av mainstreamingverksamheten. När situationer och praxis i olika medlemsstater jämförs bör ni fastställa riktpunkter (benchmarks) och fastställa vilka metoder eller vilken politik som skulle kunna förbättras i er medlemsstat. 10 Med produkter avses här skrivna dokument, som rapporter, studier och skrifter, CD-rom och webbsidor, samt nya metoder, kurser och tjänster. För att säkerställa att alla produkter kan anpassas och användas av andra bör de dokumenteras och spridas som en del av verksamheterna för att påverka politiken . January 2002 44 EQUAL Guide för transnationalitet Utnyttja sakkunskap och metoder i andra medlemsstater. Analysera i vilken utsträckning de kan överföras och vid behov anpassas. Om ni utvecklar gemensamma system, processer eller produkter, lägg ihop varje partners starka sidor till en gemensam strategi och ett gemensamt tillvägagångssätt som kan tillämpas i olika medlemsstater. Försök förvissa er om att ni får användbara resultat. Fråga er hela tiden för vem tjänstesystemet eller produkten är avsedd, målinrikta den omsorgsfullt och planera redan från början hur den ska spridas. Se till att alla resultat (produkter, instrument, metoder etc.) offentliggörs och blir helt tillgängliga för tredje part, för eget bruk. Sök vägledning från er förvaltningsmyndighet om era resultat kan tänkas ha kommersiellt värde och om ni planerar att utnyttja resultaten kommersiellt. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 45 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det elfte i serien. 11 Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal Inledning I detta faktablad behandlas de formella förfaranden och några av de informella processer som ni kommer att använda för att utarbeta och sluta ett transnationellt samarbetsavtal 11 med era transnationella partner. Uppgifterna riktar sig främst till de medlemmar i utvecklingspartnerskapen som ansvarar för att utarbeta, förhandla och ingå transnationella samarbetsavtal. Inom ramen för Equal kommer utvecklingspartnerskapens medverkan i samarbetet över gränserna att ske på två nivåer: dels mellan utvecklingspartnerskap och dels mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap. I detta faktablad tas endast det första av de två verksamheterna upp. Den andra nivån kommer att organiseras och förvaltas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter. Transnationellt samarbete mellan utvecklingspartnerskap Utvecklingspartnerskapens strategier kommer att fastställas i åtgärd / fas 1 och genomföras i åtgärd / fas 2. Transnationellt samarbete kommer att binda samman (åtminstone två) utvecklingspartnerskap från flera medlemsstater som delar en gemensam syn på hur de ska ta itu med gemensamma problem, utvecklar liknande strategier och arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma resultat. De gemensamma verksamheterna kommer att genomföras på ett sådant sätt att de tillför varje utvecklingspartnerskaps strategier och handlingsplaner ett betydande mervärde. För att ni ska få ert val bekräftat och erhålla finansiering för att genomföra arbetet i åtgärd / fas 2, måste ert utvecklingspartnerskap inlämna två handlingar till den ansvariga förvaltningsmyndigheten: ett avtal om utvecklingspartnerskap och ett transnationellt samarbetsavtal. Att sluta ett avtal med transnationella partner När ni har funnit en eller flera lämpliga transnationella partner kommer ni att tillsammans med dem diskutera och förhandla fram ett gemensamt arbetsprogram med tydliga mål och förväntade resultat samt arbetsmetoder och tillhörande verksamheter tillsammans med en budget och överenskommelser om samordning, uppdelning av uppgifter och ansvarsområden. Ni kommer att utarbeta ert transnationella samarbetsavtal mellan ert utvecklingspartnerskap och era transnationella partner genom besök, möten, utbyte av dokument, e-post etc. tills ni har förhandlat fram ett avtal som är tillfredsställande för alla parter. I faktablad 7 i denna serie behandlas några av de frågor som är viktigast att ta upp och där lämnas värdefulla tips om vad ni kan göra för att förhandlingarna ska bli framgångsrika. Om ert utvecklingspartnerskap ännu inte har utnämnt en transnationell samordnare eller har lagt ansvaret för den transnationella samordningen på någon namngiven person, bör den göra detta nu för att säkerställa att förhandlingarna med de transnationella partnerna genomförs effektivt och för att vara säker på att förslaget till transnationellt samarbetsavtal blir tillfredsställande för ert utvecklingspartnerskap. Genomförande av det transnationella arbetsprogrammet kommer att kräva effektivorganisation av aktiviteterna såväl inom varje utvecklingspartnerskap som för helheten av de transnationella samarbetsverksamheterna. I faktablad 7 behandlas fördelar och nackdelar med olika organisatoriska modeller. Vissa transnationella partnerskap kan enas om förvaltningsstrukturer där ett utvecklingspartnerskap formellt agerar som den transnationella samordnaren eller det transnationella sekretariatet för en rad olika särskilda uppgifter. I andra fall kan ett transnationellt partnerskap anta ett roterande ordförandeskap och förvaltningsstruktur så att samtliga deltagande utvecklingspartnerskap har samma ställning. 11 Se riktlinjerna för Equal, 2000/C 127/02, punkt 38. January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Användning av ETCIM (Equal Transnational Cooperation Internet Module) kommer också att kräva att ett av de deltagande utvecklingspartnerskapen påtar sig uppgiften att föra in data i och uppdatera ETCIM, dvs. påtar sig rollen att vara s.k. “ETCIM-sekreterare”, vilket samtliga berörda utvecklingspartnerskap således måste enas om. Om ett transnationellt partnerskap har enats om att utse en gemensam samordnare eller att inrätta ett gemensamt sekretariat kan det också överlämna funktionen som “ETCIM-sekreterare” till denna samordnare/detta sekretariat. Om partnerskapet väljer den senare lösningen bör endast ett utvecklingspartnerskap utses att agera “ETCIM-sekreterare” . Varje utvecklingspartnerskap inom det transnationella partnerskapet bör i ett tidigt skede höra sig för med sin förvaltningsmyndighet om vilka tidsfrister som gäller för inlämnande av det transnationella samarbetsavtalet och om godkänt/godkända språk för detta (och samtidigt tänka på att engelska eller franska kommer att krävas i ETCIM). Se till att ni på lämpligt sätt har samrått med medlemmarna i ert utvecklingspartnerskap. Har ni några tvivel eller frågor om någon aspekt av utkastet till transnationellt arbetsprogram är det nu hög tid att ta upp dem. Om det planerade avtalet inte tillför ert utvecklingspartnerskaps strategi något mervärde eller om huvudinslagen i utkastet till transnationellt samarbetsavtal inte speglar ert utvecklingspartnerskaps främsta intressen bör ni föra fram detta till ledningsgruppen i ert utvecklingspartnerskap och be om ett tydligt förhandlingsmandat i syfte att nå fram till en tillfredsställande lösning. När ni har rätat ut samtliga frågetecken ska de deltagande utvecklingspartnerskapen färdigställa utkastet till transnationellt samarbetsavtal som därefter ska godkännas av ledningen i samtliga berörda utvecklingspartnerskap enligt deras interna arbetsordning och avtalade arrangemang för beslutsfattande. Detta avtal är ett viktigt steg på vägen mot ett utvecklingspartnerskap inom ramen för Equal. Därför vill ni kanske anordna något evenemang med anledning av att ni slutit det transnationella samarbetsavtalet med era partner i andra länder. Detta kan ske på olika sätt. Kanske i form av en workshop där samtliga partner som tar aktiv del i det transnationella arbetsprogrammet deltar, en presskonferens, en officiell mottagning, en rundabordskonferens med ordförandena i de olika medverkande utvecklingspartnerskapen, ett offentligt undertecknande av avtalet av bemyndigade företrädare, eller en kombination av några sådana evenemang. Under alla omständigheter bör ett sådant evenemang användas för att göra relevanta politiska beslutsfattare och aktiva inom området medvetna om er utvecklingspartnerskapsstrategi och ert transnationella samarbete liksom om förväntade resultat och om möjligheterna att lära i ett EU-sammanhang. När ni är redo att lämna in ert transnationella samarbetsavtal till de ansvariga förvaltningsmyndigheterna bör ni ha enats om följande inslag: 1 Namn på det transnationella partnerskapet 2 Bakgrund & syften 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 3 Arbetsprogram & arbetsmetod 3.1 3.2 3.3 12 Gemensamma intressen / metoder / bakomliggande problem. Lärdomar från tidigare relevanta erfarenheter. De deltagande utvecklingspartnerskapens gemensamma transnationella mål. Förväntade (gemensamma/kompletterande) produkter / resultat / delresultat Strategins mervärde och förväntade resultat för vart och ett av de deltagande utvecklingspartnerskapen. Mervärde och finansiell bärkraft när det gäller associerade partner 12 (om sådana finns). Planerad transnationell verksamhet. Metod för att vidarebefordra information, resultat och arbetsinstrument. Tidsplan för etappmål, resultat och evenemang. Se faktablad 6 i denna serie: “Associerade partner”. January 2002 47 EQUAL Guide för transnationalitet 4 Arrangemang för organisation och beslutsfattande 4.1 4.2 4.3 4.4 5 Förfaranden för övervakning och utvärdering 5.1 5.2 6 Varje utvecklingspartnerskaps bidrag och ansvarsområde. “Sekretariatets” samt externa experters roll och uppgifter. Arrangemang för beslutsfattande. Arbetsspråk. (dokumentation etc) Mekanismer för övervakning och utvärdering av de erfarenheter och resultat som det transnationella arbetet ger. Mekanismer för uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetoder och organisatoriska arrangemang. Finansiella bestämmelser 6.1 6.2 Uppdelning av budgeten för varje verksamhet. på typ av kostnader (enskilda eller gemensamma). på typ av verksamhet. på typ av finansiering. Arrangemang för kostnadsdelning, finansiell kontroll och för att undvika dubbel dubbel finansiering. IT-stöd för inlämning, validering och behandling av transnationella samarbetsavtal Medlemsstaterna har enats om att samråda med varandra innan de godkänner något transnationellt samarbetsavtal så att de kan förvissa sig om att samtliga berörda förvaltningsmyndigheter kommer att basera sitt godkännande av åtgärd / fas 2 på samma version av avtalet. Detta kommer att kräva effektiv kommunikation mellan förvaltningsmyndigheterna. För att möjliggöra ett öppet och snabbt förfarande för att lägga in, konsultera och ändra transnationella samarbetsavtal, har kommissionen inrättat en elektronisk plattform – ETCIM (EQUAL Transnational Cooperation Internet Module). ETCIM-funktioner ETCIM kommer att möjliggöra och underlätta följande åtgärder: Införande/ändring (på engelska eller franska) av alla uppgifter i det transnationella samarbetsavtal som utvecklingspartnerskapen har enats om. Införande/ändring utförs av det utvecklingspartnerskap som agerar som “ETCIM-sekreterare” för partnerskapet. Övriga utvecklingspartnerskaps validering av de uppgifter som lagts in i ETCIM (elektroniskt godkännande) Kommentarer från förvaltningsmyndigheterna om (en gemensam version av) utkast till transnationella avtal. (elektroniskt) Uppgift från förvaltningsmyndigheterna att de har bekräftat val av utvecklingspartnerskap för åtgärd / fas 2 ("på villkor att godkännande erhålls från övriga förvaltningsmyndigheter som berörs av det transnationella samarbetsavtalet”). Överföring av uppgifterna i avtalet till ECDB, efter det att samtliga berörda förvaltningsmyndigheter har lämnat sitt godkännande via ETCIM. Observera att utarbetandet och framförhandlingen av ert transnationella samarbetsavtal med övriga utvecklingspartnerskap inte genomförs genom, eller stöds av, ETCIM. ETCIM är tillgängligt endast på Internet för godkända användare. Er förvaltningsmyndighet beviljar tillträde på grundval av vägledning som kommissionen lämnar. Ni kommer att få ett login (användarnamn) och ett lösenord för att kunna läsa text i ETCIM och ett annat lösenord för att kunna föra in/ändra eller validera uppgifter. Av naturliga skäl kan ni bara få tillträde till uppgifter i det samarbetsavtal som ni är part i. Inlämning av det transnationella samarbetsavtalet Så snart som ni har enats om samtliga huvudinslag i det transnationella samarbetsavtalet och slutfört utkastet till avtal ska det överlämnas till de ansvariga förvaltningsmyndigheterna. Detta kommer att ske samtidigt genom följande två parallella förfaranden: January 2002 48 EQUAL Guide för transnationalitet Individuellt, genom att ert utvecklingspartnerskap liksom samtliga era transnationella fullständiga partner var och en till sina respektive förvaltningsmyndigheter lämnar in det gemensamma transnationella samarbetsavtalet tillsammans med dess individuella avtal om utvecklingspartnerskap, enligt medlemsstaternas krav (som kan innehålla krav på översättning av det transnationella samarbetsavtalet till det nationella språket). Kollektivt, genom att “ETCIM-sekreteraren” lägger in utkastet till transnationellt samarbetsavtal (på engelska eller franska) i ETCIM. En hyperlänk kan hänvisa till eventuella andra språkversioner. Eftersom avtalet i detta skede fortfarande är ett utkast bevaras det tillfälligt och under denna period kan det ändras enbart av er “ETCIM-sekreterare” för att underlätta koordineringen av justeringar i avtalet.. Validering av datainmatning samt ansvariga förvaltningsmyndigheters konsultation av uppgifter via ETCIM När “ETCIM-sekreteraren” har lagt in utkastet i databasen kommer ETCIM att sända ett e-postmeddelande till de övriga transnationella partnerna och be dem validera datainmatningen. Om de kan bekräfta att den version som har lagts in i ETCIM exakt motsvarar den som har överenskommits mellan utvecklingspartnerskapen kommer de att ge sitt samtycke genom att validera denna version i ETCIM. Om de vill göra ändringar, måste de be “ETCIMsekreteraren” att utföra dessa ändringar och återlämna avtalet för validering. När alla partner har validerat utkastet till avtal kommer ETCIM att per e-post meddela de berörda förvaltningsmyndigheterna att avtalet har slutits och uppmana dem att granska det. Det kommer att ske i fyra etapper enligt följande: Förvaltningsmyndigheterna kommer att granska avtalet och bedöma dels om innehållet i de föreslagna transnationella verksamheterna håller tillräckligt hög kvalitet och kommer att tillföra utvecklingspartnerskapets strategi något mervärde, dels om åtföljande finansplan överensstämmer med föreskrifter och krav. Som ett resultat av denna granskning kan förvaltningsmyndigheterna vilja göra kommentarer eller kräva att kompletteringar eller ändringar av avtalet sker. Så snart som en kommentar har delgivits ETCIM kommer ETCIM att per e-post informera samtliga berörda utvecklingspartnerskap om detta. Utvecklingspartnerskapen diskuterar därefter huruvida ändringar krävs för att avtalet ska kunna gokännas och om så är fallet enas de om vilka. “ETCIM-sekreteraren” för därefter in ändringarna eller tilläggen. Samma valideringsförfarande gentemot samtliga utvecklingspartnerskap som tidigare har skett upprepas därefter. Godkännande av det transnationella samarbetsavtalet När en berörd förvaltningsmyndighet på basis av sina egna förfaranden har godkänt det transnationella samarbetsavtalet kommer den att omedelbart ange detta i ETCIM. Detta godkännande innebär att motsvarande utvecklingspartnerskap också har godkänts vilket leder till att det utvecklingspartnerskapet har valts ut för finansiering inom ramen för Equal åtgärd / fas 2, under förutsättning att de övriga förvaltningsmyndigheter som berörs av det transnationella samarbetsavtalet också ger sitt godkännande. När samtliga förvaltningsmyndigheter har godkänt det transnationella samarbetsavtalet kommer uppgifterna om avtalet att föras över till ECDB (Equal Common Database) och de flesta uppgifterna kommer först då att bli tillgängliga för allmänheten. Tänk på följande: Diskutera och kom överens med era partner vilket språk ni ska använda för att utarbeta avtalet tillsammans. Välj det språk som ger er bäst kommunikation och gemensam förståelse. När ni diskuterar detta bör ni komma ihåg att varje förvaltningsmyndighet har sina egna regler om vilket språk som ska användas för att lämna in avtalstexten. Sverige godtar alla EU språk, I tillämpliga fall bör ni i er budget reservera medel för översättningskostnader. Kom ihåg att ert utkast till transnationellt samarbetsavtal som lämnas in till ETCIM, måste vara författat antingen på engelska eller franska. Förvaltningsmyndigheternas roll Förvaltningsmyndigheterna kommer att ansvara för bedömning och behandling av de transnationella samarbetsavtalen och för att utfärda skrivelser om beviljande av bidrag enligt åtgärd / fas 2. Detta arbete sker i enlighet med EU:s och medlemsstaternas rättsliga ramar samt följer bestämmelserna i programmet för January 2002 49 EQUAL Guide för transnationalitet gemenskapsinitiativ och programkomplementet. De kommer också att följa gemensamma bestämmelser för förfaranden för inlämning, bedömning och beviljande av bidrag. Sammanfattningsvis kommer de att göra följande: Synkronisera tidpunkter för bedömning och beviljande. Stödja verksamheter för att söka partner. Underlätta utarbetande av utkast till transnationella samarbetsavtal. Underlätta inlämning av transnationella samarbetsavtal. Tillämpa gemensamma kriterier för bedömning av transnationella samarbetsavtal. Samråda med varandra innan de godkänner ett transnationellt samarbetsavtal. Tillämpa gemensamma samrådsförfaranden för senare mer omfattande ändringar av transnationella samarbetsavtal. Minimera antalet utvecklingspartnerskap som “hoppar av” det transnationella samarbetet liksom antalet “hemlösa” utvecklingspartnerskap. Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 50 EQUAL Guide för transnationalitet Den transnationella guiden för EQUAL har utformats för att hjälpa Utvecklingapartnerskapen att utveckla framgångsrika transnationella samarbetsaktiviteter inom ramen för genomförandet av EQUAL programmet. Guiden består av ett antal kapitel varav detta är det tolfte i serien. 12 EQUAL - Kontakter Följande adresser uppdaterades den 25 januari 2002. Alla ytterligare uppdateringar kan återfinnas på EU kommissionens hemsida: http://europa.eu.int/comm/equal. ESF- Managing Authorities National Support Structures BELGIË Ministerie van de Vlaamse Gemeenschap EWBL / Afdeling Europa Werkgelegenheid Mr. Louis VERVLOET Markiesstraat 1 B - 1000 BRUSSEL Phone: +32 2 553 44 34 Fax: +32 2 553 44 25 Ministerie van de Vlaamse Gemeenschap EWBL / Afdeling Europa Werkgelegenheid Markiesstraat 1 B - 1000 BRUSSEL Phone: +32 2 553 44 34 Fax: +32 2 553 44 25 Mr. Antonio GEORGOPALIS Phone: +32 2 553 44 52 [email protected] Ms. Liezelotte DESCHRIJVERE Phone: +32 2 553 44 24 [email protected] www.vlaanderen.be/ned/sites/werk/index.html [email protected] BELGIQUE Agence FSE Mr Guy DE SMEDT Rue Royale, 123 B - 1000 BRUXELLES Phone: +32 2 278.42.24 Fax: +32 2 278.42.18 www.fse.be/ Agence FSE Rue Royale, 123 B - 1000 BRUXELLES Phone: +32 2 278.42.24 Fax: +32 2 278.42.18 Ms Jenny CHARLIER [email protected] DANMARK Arbejdsmarkedsstyrelsen(AMS) Mr. Morten FENGER Socialfonds - og Puljekontoret Blegdamsvej, 56 DK - 2100 KOBENHAVN Phone: +45 35.28.81.00 Fax: +45 33.14.71.76 www.socialfonden.dk Arbejdsmarkedsstyrelsen(AMS) Mr. Henning ERIKSEN Socialfonds - og Puljekontoret Blegdamsvej, 56 DK - 2100 KOBENHAVN Phone: +45 35.28.81.00 Fax: +45 33.14.71.76 www.socialfonden.dk [email protected] DEUTSCHLAND Bundesministerium für Arbeit und Sozialordnung Referat VIa3 Frau Vera WERKER Rochusstraße 1 D – 53123 BONN Phone: +49 228 527.2295 Fax: +49 228 527.12.09 www.bma.bund.de/esf/initiativen.asp ve.werker@ bma. Bund. de Bundesministerium für Arbeit und Sozialordnung Abt. VI Gruppe Nationale Stützstruktur Rochusstraße 1 D – 53123 BONN Phone: +49 228 527.2800 Fax: +49 228 527.11.76 January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet ELLAS Ministry of Labour – ESF Ms. Dimitra GANA Peiraios, 40 GR – 10182 ATHENS Phone: +30 1 524.30.68 Fax: +30 1 529.51.93 www.labor-ministry.gr/main.htm [email protected] Ministry of Labour-ESF Ms. Popi VENIOU Peiraios, 40 GR -10182 ATHENS Phone: +30 1 529.5.223/156 Fax: +30 1 529.5.193 www.labor-ministry.gr/main.htm [email protected] ESPAÑA Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales U.A.F.S.E. Ms Aurora SAETA DEL CASTILLO Pío Baroja, 6 E - 28009 MADRID Phone: +34 91 363.18.13 Fax: +34 91 363.20.36 www.mtas.es/UAFSE Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales U.A.F.S.E. Ms. Concha DIAZ Pío Baroja, 6 E - 28009 MADRID Phone: +34 91 363.18.13 Fax: +34 91 363.20.36 www.mtas.es/UAFSE [email protected] FRANCE Ministère de l'Emploi et de la SolidaritéDGEFP Ms Geneviève RIALLE-SALABER 7, square Max Hymans F - 75741 PARIS Cedex 15 Phone: +33 1 44.38.30.36 Fax: +33 1 44.38.34.13 www.travail.gouv.fr RACINE 73-77, rue Pascal F - 75013 PARIS Phone: +33 1 44.08.65.10 Fax: +33 1 44.08.65.11 www.racine.asso.fr www.equal-france.com [email protected] Mr Claude BAPST [email protected] IRELAND Department of Enterprise & Employment Ms Clare DUNNE Davitt House, 65A Adelaide Road IRL - 2 DUBLIN Phone:+353 1 631.31.07 Phone: +353 1 631.33.35 Fax: 353 1 631.32.36 www.esf.ie www.equal-ci.ie [email protected] Technical Support Structure Dr. Carmel DUGGAN WRC - Social & Economic Consultants 4 Lr Ormond Quay, Dublin 1, Ireland Phone: +353 1 872.31.00 Fax: 353 1 872.38.40 [email protected] ITALIA Ministero del Lavoro e delle Politiche Sociali Direttore Generale per l'Impiego, l'Orientamento, e la Formazione Via Fornovo n° 8 I - 00192 ROMA Phone: +39 06 46.83.1 Fax: +39 06 323.01.61 Mrs. Lea BATTISTONI Phone:+39 06 36.75.49.31 [email protected] Mr Domenico CARNEVALE Phone:+39 6 43.58.79.16 [email protected] ISFOL Ms. Antonietta DI STEFANO Via G.B. Morgagni 30/E I - 00161 ROMA Phone: +39 06 44.59.04.69/ 06 44.59.01 Fax: +39 06 44.59.08.75 [email protected] CONSEDIN Mr Guglielmo DE GREGORIO Mr Giovanni VERNA Mrs Paola TAMBUSCIO Lungotevere Michelangelo n° 9 I – 00192 ROMA Phone: +39 06 692.09.51 January 2002 52 EQUAL Guide för transnationalitet Fax: +39 06 67.86.910 www.equalitalia.it [email protected] LUXEMBOURG Ministère du Travail 26, rue Zithe L - 2939 LUXEMBOURG Phone: +352 478.61.12 Fax: +352 478.63.25 www.mt.etat.lu Ms Maryse FISCH [email protected] Mr Jeannot BERG [email protected] NEDERLAND Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid - Afdeling Europese Subsidiemaatregelen (AM/ESM) Postbus 90801 NL - 2509 LV DEN HAAG Phone: +31 70 333.58.23/ 41.40 Fax: +31 70 333.40.06 Mr T. Louis GEELHOED Ms Margreet VAN OOSTROM (EQUAL) Phone: +31 0800 90 51 [email protected] Ms. Bernadette REYNDERS-LIPS [email protected] ÖSTERREICH Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit Abteilung Europäischer Sozialfonds Stubenring 1 A-1010 Wien Phone: + 43 1 711.00.0 Fax: + 43 1 711.00.6049 www.equal-esf.at Mr Michael FÖRSCHNER [email protected] Agentschap SZW Business Unit 2000-2006 (ministerie van SZW) Service Unit EQUAL Anna van Hannoverstraat 4 2595 BJ Den Haag Postbus 90801 2509 LV Den Haag Tel. 070 – 333.49.86 Fax: 070 – 333.40.44 www.agentschapszw.nl/equal/contact.html [email protected] Mrs. Beate VAN DEN BERG Phone: +31 70 333 46 53 [email protected] Mr. Hans DIEMEL Phone: +31 70 333 54 67 [email protected] EQUAL BÜRO ÖSTERREICH Reisnerstraße 40/4 A-1030 Wien Phone: +43 1 714.14.18/32 Fax: +43 1 714.94.05 www.equal-esf.at Ms Elisabeth FREUDENTHALER [email protected] Mr Roland HANAK Phone + 43 711 00.6175 [email protected] PORTUGAL Gabinete de Gestão EQUAL Ms Ana VALE Av. da República 62 - 7° P - 1050 197 Lisboa Phone: +351 21 799.49.30 Fax: +351 21 793.39.20 www.equal.mts.gov.pt Gabinete de Gestão EQUAL Ms Ana VALE Av. da República 62 - 7° P - 1050 197 Lisboa Phone: +351 21 799.49.30 Fax: +351 21 793.39.20 www.equal.mts.gov.pt [email protected] January 2002 53 EQUAL Guide för transnationalitet [email protected] SUOMI /FINLAND ESF - FSE Ministry of Labour P.O. Box 524 SF - 00101 HELSINKI Phone: +358 9 18.56.90.79 Fax: +358 9 18.56.80.58 www.teho.net ESF - FSE Ministry of Labour P.O. Box 524 SF - 00101 HELSINKI Phone: +358 9 18.56.90.79 Fax: +358 9 18.56.80.58 www.esr.fi/ Ms Riitta KANGASHARJU [email protected] SVERIGE Ministry of Labour Ms Margareta LORENTZI Drottninggatan, 21 S - 10333 STOCKHOLM Phone: +46 8 405.13.43 Fax: +46 8 20.31.27 www.esf.se www.equal.nu [email protected] Inger WIJKSTRÖM Phone: + 46 8 405 13 43 [email protected] UK – GREAT BRITAIN Department for Work and Pensions ESF Division Moorfoot – Level N2 UK - S1 4PQ Sheffield Phone: +44 114 267.73.03 Fax: +44 114 267.72.89 www.esfnews.org.uk Ms Jane EVANS [email protected] Mr Gordon PURSGLOVE [email protected] The Swedish ESF-Council Box 47 141 S - 100 74 STOCKHOLM Phone: +46 8 579.171.00 Fax: +46 8 579.171.01 www.esf.se Ms Margit UNNEFELDT Phone: +46 8 579.171.26 [email protected] ECOTEC (England) The EQUAL Support Unit Ms Margaret JAMES Priestly House, 28-34 Albert Street GB - B4 7UD BIRMINGHAM Phone: +44 121 616.36.60 Fax: +44 121 616.36.62 www.equal.ecotec.co.uk [email protected] Scottish ESF Objective 3 Partnership (Scotland) Ms Muriel MACKENZIE Caithness House 127 St Vincent Street GB - G2 5JF Glasgow Phone: +44 141 582.04.10 www.objective3.org/equalframe.htm Welsh European Funding Office (Wales) Mr David THORNLEY The Old Primary School GB – SY20 8PE Phone: +44 1654 704.900 www.wefo.wales.gov.uk/newprogs/equal UK- NORTHERN IRELAND European Unit Department for Employment and Learning (DEL) Adelaide House, 39/49 Adelaide St. UK - BT2 8FD BELFAST Phone: +44 28 90.25.78.74 PROTEUS 8, Edgewater Office Paric Edgewater Road UK- Belfast BT3 9JQ Phone: +44 28 90.37 1023 Fax: +44 28 90.37.1024 January 2002 54 EQUAL Guide för transnationalitet Fax: +44 28 90.25.76.46 Dr John NEILL [email protected] www.proteus-ni.org Mr Pat DONNELLY [email protected] Ms Rosemary MULHOLLAND [email protected] CESKÃ REPUBLIKA Deputy Minister of Labour and Social Affairs for European Integration and International Relations Ministry of Labour and Social Affairs Na poříčním právu 1, CZ-12801, Prague 2 JUDr. Miroslav FUCHS Phone: +4202 2192 2508, 2192 2300 Fax: +4202 2492 1883 [email protected] MAGYARORSZÃG Head of the International Co-operation Dept Ministry of Education Mr. Istvan KOVACS [email protected] Director of the National Training Fund of the Czech Republic Vaclavske nam. 43, CZ-11000, Prague 1 PhDr. Miroslava KOPICOVA Phone: +4202 222 473 61, 222 473 32 [email protected], EQUAL NSS Vaclavske nam. 43, CZ-11000, Prague 1 Mr. Marcin STRYJECKI Phone.: (+4202) 242 151 78, 242 316 87, Fax: (+4202) 242 145 33 [email protected] PHARE Office (NSS) Ajtorsi Dürer sor 19-21 H-1146 Budapest Mrs Eva GONCZI Tel: +36.1.344-0337 Fax : +36 1 344 0338 [email protected] Detta delkapitel innehåller dels bastext och dels ytterligare förklaringar och exempel som refererats till i de numrerade fotnoterna. De senare kan också tillgås via hyperlänkar i den elektroniska versionen på adressen http://europa.eu.int/comm/employment_social/equal/data/document/transnatguide_sv.doc För ytterligare information kontakta respektive ansvarig nationell genomförandeorganisation som återfinns i kapitel 12 (högerspalten) eller Europeiska Kommissionen, DG Sysselsättning och Socialpolitik, Enhet B4, [email protected] Gå till innehållsförteckningen January 2002 55 EQUAL Guide för transnationalitet EQUAL Guide för transnationalitet Ytterligare förklaringar och exempler January 2002 EQUAL Guide för transnationalitet Gemenskapsinitiativet EQUAL 11 Den europeiska sysselsättningsstrategin som lanserades vid toppmötet I Luxemburg 1997 utgör en praktisk ram för en europeisk arbetsmarknadsstrategi. Huvudsakliga prioriterade åtgärdsområden för EES fastställs årligen i form av europeiska sysselsättningsriktlinjer som baseras på följande fyra pelare: Anställbarhet Företagaranda Anpassningsförmåga Lika möjligheter för kvinnor och män Dessa riktlinjer införlivas sedan med de nationella handlingsplanerna för sysselsättning (NHS) som anger de verksamheter varje land föreslår för att skapa fler arbeten och arbeten av bättre kvalitet under det aktuella året. Tillbaks till huvudtexten EQUAL-initiativet har följande nio tematiska prioriteringar: Anställbarhet a) Underlätta inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden för dem som har svårt att integreras eller återintegreras på en arbetsmarknad som måste vara öppen för alla. b) Bekämpa rasism och främlingsfientlighet i samband med arbetsmarknaden. Företagaranda c) Ge alla möjlighet att starta en affärsverksamhet genom att tillhandahålla de verktyg som är nödvändiga för att starta en rörelse samt identifiera och utnyttja nya sysselsättningsskapande möjligheter i städer och på landsbygden. d) Bygga ut den sociala ekonomin (den tredje sektorn), särskilt vad gäller samhällstjänster, med särskild fokusering på att höja arbetets kvalitativa innehåll. Anpassningsförmåga e) Främja livslångt lärande och utveckla rutiner som motverkar utanförskap på arbetsplatsen för att därmed uppmuntra rekrytering och kvarhållande av personer som utsätts för diskriminering och ojämlik behandling i samband med arbetsmarknaden. f) Ge stöd till företag och anställda för att de skall kunna anpassa sig till ekonomiska strukturförändringar och använda sig av informationsteknik och annan ny teknik. Lika möjligheter för kvinnor och män g) Förena yrkeslivet med familjelivet och underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för kvinnor och män som lämnat den, genom att utveckla mer flexibla och effektiva former av arbetsorganisation och stödtjänster. h) Minska könsskillnader och ge stöd till desegreringen av arbetsmarknaden. Asylsökande January 2002 57 EQUAL Guide för transnationalitet AS Asylsökande som har rätt att söka sig in på arbetsmarknaden ska få hjälp med detta och de som inväntar repatriering ska få hjälp med allmän utbildning och yrkesutbildning som de kan ha användning för i sitt hemland. Tillbaks till huvudtexten Mekanismerna för att förbättra kvaliteten på transnationell verksamhet mellan utvecklingspartnerskap (UP) samt resultaten i EQUAL-initiativet innefattar stöd och hjälp under åtgärd 1 med att identifiera lämpliga transnationella partner (minst en) och upprätta ett transnationellt samarbetsavtal (TSA). Detta kommer att innefatta tillgång till rådgivning och till en databas för utvecklingspartnerskap i alla medlemsstater, förplanering av ett transnationellt program för en verksamhet där erfarenhet, lärande och överföring av god praxis planeras inom ramen för ett transnationellt samarbetsavtal, synkronisering av genomförandet av nationella EQUAL-program för att säkerställa ett effektivt transnationellt samarbete, arbetsprogram för åtgärd 2 på både nationell och transnationell nivå, vilka gör det möjligt för alla partner i utvecklingspartnerskapen att engagera sig, tonvikt på spridning, horisontellt och vertikalt, och utveckling av en strategi för spridning och mainstreaming för varje EQUAL-program för att säkerställa maximal påverkan på den nationella politiken (multiplikatoreffekt). Tillbaks till huvudtexten January 2002 58 EQUAL Guide för transnationalitet Det transnationella perspektivet 21 Särskilda mekanismer och instrument har inlemmats i utformningen av EQUAL-initiativet för att hjälpa utvecklingspartnerskapen och deras medlemmar att bemästra några av de svårigheter som hittills har varit förenade med att etablera och driva transnationella partnerskap, t.ex.att synkronisera medlemsstaternas datum för igångsättning av åtgärd 1 (15 november 2001) och av åtgärd 2 (15 maj 2001) för att bidra till samordning av transnationell utveckling och verksamhet, medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter åtagit sig att samråda med varandra innan de godkänner ett transnationellt samarbetsavtal (TSA), de nationella stödstrukturer (NSS) som inrättats av förvaltningsmyndigheterna hjälper till med utvecklingen av utvecklingspartnerskap och transnationella partnerskap och de gemensamma integrerade arbetsprogrammen, ekonomiskt stöd och rådgivning ges till utvecklingspartnerskapen under åtgärd 1 för att medverka till ett effektivt sökande efter transnationella partner och till utarbetande av bra transnationella samarbetsavtal (TSA). Kommissionen kommer att tillhandahålla den elektroniska infrastrukturen för en databas som är lämplig för att finna transnationella partner, tillhandahålla en elektronisk plattform för att underlätta presentation och uppdatering av och samråd om transnationella samarbetsavtal, skapa ett forum för utbyte av god praxis i transnationellt samarbete. Deltagande av utvecklingspartnerskap i tematiska nätverk. Tillbaks till huvudtexten Mall som illustrerar formella och informella transnationella förbindelser mellan organisationer eller individer med olika roller i de deltagande utvecklingspartnerskapen Följande exempel åskådliggör en enkel modell av ett transnationellt partnerskap där samarbetet inte är begränsat till aktörer i motsvarande ställning utan även inkluderar förbindelser med andra aktörer UP1 Ordf UP ordförande/samordnare TSA-samordnare Utbildningsorganisation Lokal myndighet Fackförening Arbetsgivarförening Praktikanter Lokal arbetsförmedling Samor dnare X X Utbil dning UP2 Lokal Fack mynd Arb.givar org Prakt Arbfö rmed X X X X X X X X Tillbaks till huvudtexten Modell 1: Utbyte av information och erfarenheter Denna modell utgör vanligen startpunkten för det transnationella samarbetet och är även en gemensam nämnare för de övriga modellerna. Partnerna utbyter information om sina strategier och om bakgrunden till January 2002 59 EQUAL Guide för transnationalitet sina verksamheter. Partnerna har inte explicit fastställt gemensamma konkreta mål för sitt samarbete på detta stadium. Två eller flera utbildningspartnerskap (i olika medlemsstater) försöker till exempel vart och ett att utarbeta utbildningspaket för att hjälpa missgynnade grupper att på nytt komma in på arbetsmarknaden. Som en del i sitt transnationella samarbete försöker de helt enkelt utbyta information med varandra om sig själva, sina olika miljöer och tillvägagångssätt för att utarbeta utbildningspaketet. En del användbara idéer kanske utväxlas, men detta sker av en tillfällighet snarare än avsiktligt, men i andra fall sker kanske ingen användbar överföring av kunskap, erfarenhet eller expertis. Denna metod för transnationellt samarbete hjälper ett utvecklingspartnerskap att få ett mått på sin egen verksamhet och dess resultat, ett s.k. benchmark. Tillbaks till huvudtexten Modell 2: Parallell utveckling av nyskapande tillvägagångssätt I den här modellen har partnerna ett gemensamt konkret mål men arbetar ändå relativt oberoende av (eller parallellt med) varandra för att uppnå sitt gemensamma mål. Utbytet av erfarenheter är inte lika generellt utan mer systematiskt målrelaterat jämfört med den första modellen. Det är ett systematiskt försök att skaffa sig stöd I utvecklingen av innovationer från partnerskap med gemensamma mål. I jämförelse med föregående exempel (Modell 1), bedömer och utvärderar två eller flera utvecklingspartnerskap varandras mål systematiskt och kommer överens om en gemensam uppsättning mål. När det gäller att nå målen och att utveckla utbildningspaketen arbetar de emellertid relativt oberoende av varandra. Eftersom de förhandlat och kommit överens om ett gemensamt mål, kan nyskapande och överföring av know-how komma att utbytas på ett systematiskt sätt. Den här modellen för transnationellt samarbete hjälper också utvecklingspartnerskapen att få ett mått på sin egen verksamhet och dess resultat, ett s.k. benchmark. Tillbaks till huvudtexten Modell 3: Import, export eller införande av nya tillvägagångssätt och anpassning av dem till den egna situationen Den här modellen är vanligen en variant eller fortsättning på modellen med “parallell utveckling” (modell 2), som träder i funktion när det blir uppenbart under det transnationella samarbetets gång att ett utvecklingspartnerskap redan har en i stort sett ”fullständig” lösning på sitt eget problem. I det fallet gör det transnationella perspektivet det möjligt för partner att få tillgång till insikter som den andra partnern redan har. Inom ramen för föregående exempel (Modell 2), tar två eller flera utvecklingspartnerskap rutinmässigt del av resultaten av utarbetandet av sina utbildningspaket, och vart och ett drar nytta av det utbyte av sakkunskap och erfarenheter som sker, vilket får till följd vissa ändringar av innehållet, stilen och tillvägagångssättet med avseende på de utbildningspaket som blir resultatet. I sådana fall har kanske ett utvecklingspartnerskap redan utarbetat ett liknande utbildningspaket och överföringen av know-how till det andra utvecklingspartnerskapet består huvudsakligen I att dra nytta av detta och försöka att hitta sätt att förbättra det ytterligare. Denna form av transnationellt samarbete innefattar ett slags ‘skuggning’, särskilt I fall när en eller flera partner försöker överföra expertis och know-how från en annan som redan har vidsträckt erfarenhet inom det valda området. Tillbaks till huvudtexten Modell 4: Gemensam produkt- eller systemutveckling – uppdelning av uppgifter med ett gemensamt mål. Denna modell är ofta ett resultat av ett partnerskap som har funnits till under en tid. Det förutsätter att man uppfattar problemet på samma sätt och att man har för avsikt att hitta en gemensam lösning på det genom att January 2002 60 EQUAL Guide för transnationalitet medvetet utnyttja varandras starka sidor. Man fastställer de åtgärder som krävs för att lösa problemet och därefter enas man om de uppgifter som delas upp mellan de transnationella partnerna. Med hänvisning till exemplet med utbildningspaketet (i modellerna 1, 2 och 3) kommer två eller flera utbildningspartnerskap vid starten överens om gemensamma mål och gemensamt utarbetande av utbildningspaketet. De arbetar tillsammans kontinuerligt för att hitta en enda “lösning”, vilket kan innefatta en överenskommen uppdelning av arbete och uppgifter enligt deras olika specialistkompetens. I sådana fall är det sannolikt till hjälp att bilda ett transnationellt partnerskap med ett eller flera utvecklingspartnerskap (i andra medlemsstater) med kompletterande erfarenheter och färdigheter. Inom denna ram är det sannolikt att varje utvecklingspartnerskap behöver skräddarsy den gemensamma ”produkten” för att tillfredsställa behoven i sina egna lokala förhållanden. Sådana behov av anpassning bör hållas i minnet i början när möjligheterna till samarbete om utveckling av en gemensam produkt eller ett gemensamt system diskuteras med potentiella transnationella partner. I detta fall kan transnationalitet liknas vid “tvinnande” på så sätt att de två (eller flera) partnerna eftersträvar ömsesidiga och likvärdiga fördelar från sitt arbete med och förhållande till varandra. På grund av att förhållandet sannolikt kommer att bli varaktigt vinns fördelarna ofta under en längre tidsperiod och faller utanför ramen för vad man ursprungligen räknade med. Tillbaks till huvudtexten Modell 5: Tilläggsverksamhet bestående av utbyte av praktikanter/lärare/personal. Utbyte av praktikanter, lärare eller personal mellan transnationella partnerskap är en tilläggsverksamhet eller en delmodell som vanligen förekommer parallellt med en av de fyra huvudmodellerna. Men denna verksamhet måste sträcka sig utöver studiebesök (i annat fall skulle den höra till den första samarbetsmodellen). Det måste finnas en exakt definition av de särskilda målen för utbytet i förhållande till den fortsatta utvecklingen mot de gemensamma transnationella målen. Med hänvisning till föregående exempel (i modell 4), vinner transnationellt samarbete sannolikt på arrangemang för utbyte av personal (lärare, innehålls- och systemplanerare, praktikanter etc.) mellan transnationella partner för att till exempel testa och validera gemensam utveckling av produkter och system efterhand som de tas fram. Sådana utbyten underlättar naturligtvis även gemensam planering och utveckling. Tillbaks till huvudtexten Vissa utvecklingspartnerskap kommer att ha mycket bestämda idéer om det slags partner i en annan medlemsstat som de söker efter och vill samarbeta med. Detta kommer sannolikt att vara fallet när ett utvecklingspartnerskap arbetar med ett mycket speciellt ämne eller en väldefinierad missgynnad grupp (t.ex. med att komma tillrätta med missbruk). I allmänhet kan dock partnerskap mellan utvecklingspartnerskap i olika medlemsstater baseras på arbete inom samma tema, med liknande typer av organisation, försök att lösa samma typ av problem eller strävan att integrera en liknande social grupp. Allt bör beaktas när man planerar för det transnationella samarbetet och söker efter partner. Se vidare faktablad 5: “Att finna transnationella partner”. Tillbaks till huvudtexten För att fastställa sina strategier måste utvecklingspartnerskapen välja ett av de prioriterade teman som valts av deras medlemsstat (se nedan). När de utvecklar transnationella partnerskap kommer utvecklingspartnerskapen företrädesvis att välja partner som arbetar inom samma tema i en eller flera medlemsstater (Se punkt 36 i Riktlinjerna för EQUAL 2000/C 127/02). Detta innebär vissa begränsningar av omfattningen av det transnationella samarbetet men skulle kunna bidra till en klar och tydlig inriktning och till att gemensamma mål utarbetas i samband med förhandlingarna om transnationella samarbetsavtal och arbetsprogram. EQUAL-initiativet har en tematiskt inriktning med 9 teman (se faktablad 3). Alla medlemsstater har samtyckt till att prioritera det tematiska område som behandlar integrationen av asylsökande. Vidare har de flesta January 2002 61 EQUAL Guide för transnationalitet medlemsstater inom ramen för sina program för gemenskapsinitiativ valt ett antal prioriterade områden bland de återstående åtta temana. Fyra medlemsstater (Tyskland, Grekland, Nederländerna och Portugal har valt att prioritera alla de nio områdena. En fullständig förteckning över medlemsstaternas prioriterade områden ges i faktablad 3. . Tillbaks till huvudtexten January 2002 62 EQUAL Guide för transnationalitet Effektiva transnationella samarbeten och partnerskap tenderar att bli kostsamma både I fråga om mänskliga och finansiella resurser, och även detta sätter gränser för vad som realistiskt sett kan uppnås. Ledare för partnerskap och deras transnationella partner bör göra en noggrann bedömning av vad det kommer att kosta i tid och pengar att förverkliga de mål de satt upp och bör vid behov vara beredda att anpassa målen för att vara säkra på att de är möjliga att uppnå. Tillbaks till huvudtexten Tid och tidsramen för inlämning av resultaten är ytterligare en begränsande faktor. Arbetsprogrammet ska lämnas in under EQUAL-initiativets åtgärd 2, som pågår under 2–3 år. Spridningsverksamheten bedrivs under åtgärd 3 men kan löpa parallellt med åtgärd 2. Ny praxis, nya system och produkter tar tid att utveckla och testa och ännu längre tid att sprida och integrera i all politik. Utvecklingspartnerskapen bör således sätta upp realistiska mål och vara medvetna om dessa begränsningar. Tillbaks till huvudtexten Den stora mångfalden europeiska lokala samhällen, regioner och medlemsstater erbjuder rika tillfällen att lära av varandra och utgör grunden för principen om transnationalitet i EQUAL-initiativet. Mångfald kan emellertid även föra med sig problem, särskilt för dem som inte redan är förtrogna med transnationellt samarbete i ett europeiskt sammanhang. Skillnaderna i kultur, språk och tillvägagångssätt kan innebära att saker och ting tar längre tid och är svårare att utföra. Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete är en oerhörd fördel – man vet vad man har att vänta. Om man saknar sådan erfarenhet är det nödvändigt med en intensiv dialog och omsorgsfull planering tillsammans med potentiella transnationella partner på ett tidigt stadium (under åtgärd 1) för att förutse och övervinna potentiella svårigheter . Tillbaks till huvudtexten Källa: "European wide Evaluation of the Community Initiative EMPLOYMENT", slutlig rapport av NEI/FHVR mars 2000/"EU Wide Evaluation of the Community Initiative ADAPT", slutlig rapport av PLS Consult mars 2000. Det är naturligtvis möjligt att klassificera transnationellt samarbete på andra sätt. Tillbaks till huvudtexten January 2002 63 EQUAL Guide för transnationalitet Medlemsländernas tematiska områden 31 TEMATISKT OMRÅDE A - ANSTÄLLBARHET: (Åter-)inträde på arbetsmarknaden MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Att prova nya sätt att integrera de grupper som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Insatserna inriktas på följande två kategorier eftersatta grupper: Människor som är eftersatta i bred bemärkelse: Åtgärder: utveckling av nya metoder, verktyg och stödstrukturer för att lösa särskilda problem som leder till diskriminering. Stark betoning på förbättring av kontakterna mellan olika aktörer t.ex. genom att skapa ett kontor där all information samlas och sprids. Människor med funktionshinder: Mentorskap och utbildning under övergångsfasen från skola till arbetsliv. Nya hjälpmedel för att underlätta övergången från arbetsliv till pensionering. Informationskampanjer för att stimulera arbetsgivare att anställa människor med funktionshinder. Österrike Belgien (de fransk- och tyskspråkiga delarna) Att öka kvaliteten och effektiviteten på det stöd som syftar till att förbättra anställbarheten hos dem som har störst problem på arbetsmarknaden. Belgien (nederländskspråkig del) Att utforma lokala sysselsättningsstrategier som gör det lättare att para ihop arbetssökande med tillgängliga arbetstillfällen. Att förbättra invandrares och flyktingars liksom deras barns möjligheter på arbetsmarknaden. Danmark Finland Att göra det lättare för de människor som har de största svårigheterna att träda in och Utveckla IT inom samtliga områden Införa ett sektorsövergripande tillvägagångssätt för att tillgodose behoven hos ungdomar som lämnar skolan med små kunskaper eller inga alls. Förbättra anställbarheten hos människor med låg kompetensnivå eller som är långtidsarbetslösa. Främja erkännande av kvalifikationer och färdighet i hela EU Innovativa tillvägagångssätt för utbildning i grundläggande färdigheter. Arbeta med arbetsmarknadens parter för att göra dem mer medvetna om värdet av att anställa dem som har störst svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden, i synnerhet etniska minoriteter Utvecka bättre förbindelser mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden för att säkerställa att systemet ger relevanta färdigheter. Utarbeta lämpliga metoder för att ge arbetssökande tillträde till arbetsmarknaden. Utveckla innovativa sätt att höja sysselsättningsgraden i de mest eftersatta grupperna. Samtliga UP måste innehålla minst två av följande åtgärder: Utbildning/yrkesutbildning, rådgivning och yrkesvägledning. Övervakning och analys av arbetsmarknaden. Utveckling av strukturer, stödsystem och nätverk. Information, främjande av bra lösningar och mainstreaming. Samtliga UP måste ta upp minst två av följande faktorer som hindrar integration: Bristande språkkunskaper. Begränsad utbildning eller arbetserfarenhet. Attityder. Kulturskillnader. System som fungerar som barriärer. Inrätta system för stöd till arbetsplacering för att hjälpa de mest eftersatta grupperna att få varaktig anställning. January 2002 64 EQUAL Guide för transnationalitet återinträda på arbetsmarknaden. Utveckla nya stödsystem för att hjälpa dem som har särskilda svårigheter (t.ex. funktionshinder) att ta sig in på arbetsmarknaden. Utveckla nya inlärningsmetoder som är intressanta och tillgängliga för personer som inte har studievana. TEMATISKT OMRÅDE A - ANSTÄLLBARHET: (Åter-)inträde på arbetsmarknaden MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: January 2002 65 EQUAL Guide för transnationalitet Mer effektiv integrering av de mest eftersatta grupperna på arbetsmarknaden genom bättre användning av IT. Detta innefattar utveckling av: metoder direkt stöd till enskilda människor Frankrike Att främja tillträde till eller återgång till arbetsmarknaden genom: att undanröja hinder inom olika branscher, att förbättra IT-utbildningen Tyskland Att utveckla och genomföra en ny metod för att stödja arbetslösa. Att främja arbetsgivares och branschorganisationers aktiva medverkan i program för att skapa sysselsättning. Grekland Användning av IT för att stödja inrättande av metoder för att: utveckla nätverk som kan understödja arbetsmarknadsstöd och stöd till yrkesutbildning och göra detta mer professionellt, förbättra förståelse av och medvetenhet om den information, rådgivning och yrkesvägledning som står till klientgruppernas förfogande, förbättra undervisningsmetoder som inrITas på inställningen till IT och som gör IT mer begripligt bidra till förnyelse i svårtillgängliga regioner (omgivna av berg eller vatten). Användning av IT för att stödja enskilda personer genom: nyskapande individanpassat stöd till social eller yrkesmässig återinträde på arbetsmarknaden, utveckling av individuella färdigheter (teamwork, förmåga att ta ansvar, initiativ, beslut etc.), individanpassat stöd för att hjälpa funktionshindrade att övervinna barriärer på arbetsmarknaden genom distansarbete, anpassning av den “normala” arbetsmiljön eller skapande av skyddade arbetsplatser. Förbättring av rådgivning och yrkesvägledning genom: individanpassade planer, arbetsplacering för de mest eftersatta. Förbättring av metoder för förmedling av yrkeskompetens och yrkesutbildning genom: integration av IT, främjande av rörlighet inom yrkesutbildningen, utveckling av flexibel och lättåtkomlig yrkesutbildning som t.ex. modulbaserad utbildning och fortbildning, vilka ger kvalifikationer, nya tillvägagångssätt att komma in på arbetsmarknaden t.ex. genom utbildning för arbete i framtidsyrken inom service- och IT-branschen, med särskild inriktning på flickor och kvinnor, inrättande av yrkesutbildning organiserad av företagssammanslutningar som innefattar SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG som leds av utlänningar, underlättande av övergång från skolor, rehabilitering, fängelser och terapianstalter till utbildning och anställning samarbete mellan utbildningsorgan och SMF. Uppgradering och modernisering av (privata och offentliga) strukturer och system för stöd till eftersatta grupper. Stärkande av samarbete och nätverksarbete mellan sysselsättningsstödjande strukturer på nationell och lokal nivå. Långsiktig utbildning för eftersatta grupper i branscher med tillväxtpotential. Mer effektiv förmedling av arbete till eftersatta grupper genom inriktning på följande områden: Särskilt samarbete mellan företag, lokala myndigheter och utbildningsorgan. Nya arbetstillfällen i den sociala ekonomin och den “nya” ekonomin. Insatser för att medvetandegöra arbetsgivare och branschorganisationer. Rådgivning om incitament och fördelar med att skapa nya arbetstillfällen. Nätverksarbete och medverkan i befintliga system för arbetsmarknadsinformation. Särskilda managementprogram för January 2002 66 EQUAL Guide för transnationalitet personalledning. TEMATISKT OMRÅDE A - Anställbarhet - (Åter-)inträde på arbetsmarknaden MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Irland Att utveckla och främja innovativa arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder för att underlätta marginaliserade gruppers integration eller återintegration på arbetsmarknaden. Italien Att skapa förutsättningar för de mest missgynnade att komma in på arbetsmarknaden Luxemburg Att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för dem som har svårt att ta sig in på den (missbrukare, hemlösa, brottslingar). Utveckla fördjupad vägledning och stöd, inklusive uppföljning och stöd när personerna har lämnat institutionen. Förbättra tillträdet till arbetsförmedlings- och rådgivningstjänster. Utveckla allmänna tjänster som tar hänsyn till diskriminerade gruppers behov. Utveckla integrerade åtgärder och stöd för progressionsrapporter inriktade på dem som är mest marginaliserade på arbetsmarknaden. Åtgärder som strävar efter att förändra arbetsmarknaden föratt bättre erkänna och erbjuder mångfald Prova nya sätt att ge arbetsförmedlingar möjlighet att tillgodose de mest marginaliserade gruppernas behov, Modernisera yrkesvägledning och yrkesutbildning så att den är flexibel och integrerad, Främja nya avtal mellan företag och lokala aktörer för att stödja integration av dem som befinner sig i den “grå” ekonomin, Främja samordning och stabila kopplingar mellan utbetalning av socialbidrag och verktyg för att utveckla yrkesutbildning och sysselsättning. Missbrukare: utforma yrkesvägledning, förberedande yrkesutbildning, yrkesutbildning, förmedling av praktikplats, övervakning och uppföljning. Interner: förbättra kvaliteten på systemen för arbetsmarknadsanpassning, erbjuda möjligheter till fortbildning som leder till yrkesbehörighet. Särskilt viktigt på slutna anstalter. Ungdomsbrottslingar: prova, utveckla och utvärdera det koncept som utvecklats på slutna kriminalvårdsanstalter för utbildning av ungdomar. Häktade som inväntar rättegång: utforma, genomföra och utvärdera sätt att förbättra verksamheter för häktade. Hemlösa: utforma, prova och utvärdera system för arbetsförberedelse som tar hänsyn till praktiska och psykologiska anställningshinder. January 2002 67 EQUAL Guide för transnationalitet Att utveckla ett integrerat tillvägagångssätt för att fylla de mest eftersatta gruppernas behov. Inriktning: Långtidsarbetslösa kvinnors återinträde på arbetsmarknaden, frigivna interner och de som dömts till vård istället för fängelsestraff. Nederländerna Att bekämpa diskriminering på grund av kön, religion, trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller fuktionshinder. Nordirland Att öka beslutsfattarnas och yrkesverksammas förståelse för de hinder som eftersatta grupper möter på arbetsmarknaden. Att utveckla nya verktyg och stöd för att bidra till integration av de mest missgynnade grupperna. Att säkerställa att politiska beslutsfattare och yrkesverksamma tar hänsyn till resultaten av detta arbete. Portugal Att ge de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden möjligheter att finna arbete. Att komma till rätta med negativa attityder till dessa grupper. Spanien Det övergripande syftet är att förbättra de integrerade arbetsmarknadstjänsternas effektivitet och deras förmåga att utveckla effektiva individanpassade vägar in på arbetsmarknaden. Detta kommer att kräva att man provar nya Integrerade och individanpassade åtgärder som bygger på en helhetssyn på social integrering. Stöd kan variera och innefatta rådgivning, social kompetens, råd och stöd beträffande bostad, skuldsanering eller fortlöpande stöd när personen har fått arbete. Öka andelen eftersatta personer som placeras i arbete t.ex. genom bättre informationsutbyte. Göra det möjligt för äldre att fortsätta att arbeta genom förändring av arbetsgivarnas attityder, eller genom att hjälpa anställda att byta arbete inom eller mellan branscher. Stödja äldre kvinnor eller anställda med utländskt ursprung att hjälpa flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Utveckla kulturneutrala rekryterings- och urvalsprocesser. Utveckla bra arbetssätt beträffande lika möjligheter på arbetsplatsen. Utarbeta uppförandekoder för klagomålsförfaranden. Forskning, information och evenemang för att få till stånd en förändring av arbetsgivares synsätt. Utbilda chefer, personalansvariga och mellanhänder i interkulturell personalpolitik, handikappfrågor och mångfaldspolicy. Åtgärder för att bereda målgrupperna möjlighet att befordras till ledningsnivå eller ingå i personal- och mellanliggande organisationer som tar upp de arbetslösas behov. Nytt arbete för att förstå vilka människor som är missgynnade och identifiera deras behov genom t.ex. disaggregering av statistiken om funktionshinder och ras. Utveckla nya verktyg eller tillvägagångssätt för att hjälpa arbetsgivare och arbetskamrater förstå vilka behov personer med integreringssvårigheter har, med inriktning på de grupper som har svårt att göra sig förstådda. Utveckla och prova nya åtgärdspaket som syftar till att nå ut till, vägleda och stödja målgruppen. I åtgärderna bör såväl organisationer inriktade på arbetsmarknaden som de organisationer som har bättre tillträde till kundgrupperna medverka. Prova nya tillvägagångssätt som ger eftersatta grupper möjligheter att förbättra grundläggande färdigheter, gör denna inlärning av baskunskaper mer lockande samt gör den mer lättillgänglig för en bredare krets. Prova modeller för stöd till arbetsplacering (lönebidrag). Utveckla flexibel, effektiv och integrerad yrkesvägledning och utbildning genom att stimulera parterna att arbeta tillsammans och ge uppföljande stöd efter utbildningens slut. Säljfrämjande arbete tillsammans med arbetsgivarna: "social marknadsföring” för att stimulera arbetsgivare att rekrytera från de mest eftersatta grupperna och ge människor möjlighet att nå sin fulla potential. Marknadsföring riktad till ungdomar för att ge dem en positiv bild av nya jobb där efterfrågan är stor men där det krävs ytterligare utbildning eller kompetensförbättring. Kompetensutveckling (inklusive inom IT) för eftersatta grupper och för stödpersonal. Söka nya vägar att ge integrerad rådgivning och stödtjänster och att utveckla mer effektiv utbildning (innehåll och undervisningsmetoder). Utveckla effektivt stöd till uppföljning och hjälp när väl en arbetssökande har fått anställning. January 2002 68 EQUAL Guide för transnationalitet metoder och kombinerar olika angreppssätt. Stödet måste tillgodose behoven hos samtliga grupper som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, med särskild inriktning på kvinnors och invandrares behov. Utveckla effektiva utvärderingsmetoder för att förbättra tjänsternas kvalitet TEMATISKT OMRÅDE A – ANSTÄLLBARHET - (Åter-)inträde på arbetsmarknaden MEDLEMSSTAT: Sverige M ÅL: VERKSAMHET: Den svenska sysselsättningspolitiken syftar till att andelen reguljärt sysselsatta i åldrarna 20-64 år skall var 80 % år 2004. Mot bakgrund av detta kommer Equal att inriktas på följande områden: Att förbättra övergången från skola till arbetsliv Att utveckla arbetsgivares sociala ansvar Att utveckla alternativa vägar till sysselsättning Nya vägar till arbete för de som står utanför arbetsmarknaden Att bekämpa den diskriminering som enskilda möter och främja jämlikhet på arbetsplatsen. Prova stödmekanismer för att hjälpa eftersatta gruppers återinträde på arbetsmarknaden. Stödja ungdomar vars behov inte har kunnat tillgodoses inom ramen för den ordinarie skolan. Förbättra partnerskap mellan företag, frivilligorganisationer och offentlig sektor i syfte att definiera roller och ansvarsområden och prova nya arenor för detta. Arbeta med den privata sektorn för att utveckla stöd till långtidsarbetslösa och icke förvärvsarbetande. Hjälpa de individer och grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, bland annat genom rehabilitering. Storbritannien Söka vägar att hjälpa arbetsgivare att förstå de ekonomiska och sociala argumenten för jämlikhet på arbetsplatsen och ge arbetsgivare praktiskt stöd för att utveckla och genomföra effektiv jämställdhetshetspolitik. Prova vägar att hjälpa arbetsgivare omforma arbete/arbetsplatser för att behålla, integrera eller återintegrera funktionshindrade personer och andra som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Prova aktiva åtgärder för grupper som är underrepresenterade eller inte kan få arbete. Prova sätt att koppla missgynnade samhällen till sysselsättningstillväxt i närområdet. Prova sätt att förbättra vård av närstående (funktionshindrade personer och äldre släktingar) och förena arbetsliv och ansvar för hemmet. Prova sätt att ge ekonomiskt stöd och rådgivning för att bidra till att få människor tillbaka i arbete. Målinriktad utbildning som ger grundläggande färdigheter för att nå dem som inte kan få tillträde till nuvarande utbud. Mentorsystem för att lösa problem med tillträde, kompetensutveckling, kvarhållande av arbete samt utveckling och trakasserier. Prova sätt att hålla kvinnor med högre kunskaper (särskilt forskare, ingenjörer och tekniker) kvar i arbete och att sörja för deras karriärutveckling. Utveckla språkkurser så att flyktingar, inklusive de med hög kunskapsnivå, kan komma in på arbetsmarknaden. January 2002 69 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE B – ANSTÄLLBARHET: Bekämpa rasism MEDLEMSSTAT: Österrike Belgien (nederländsktalande) M ÅL: VERKSAMHET: Att finna nya sätt att bekämpa rasism Att bekämpa diskriminering som drabbar etniska minoriteter. Finland Att främja sysselsättningsmöjligheter för etniska minoriteter i samarbete med arbetsmarknadens parter. Främja jämställdhet och utveckla aktiva åtgärder för att visa värdet av mångfald. Särskild inriktning på grupper med flera svårigheter – kvinnor, ungdomar, invandrare som inte är läs- och skrivkunninga. Att mobilisera huvudaktörerna i kampen mot rasism och främlingsfientlighet och ge dem möjligheter att påverka arbetslivet. Integration i arbetslivet av dem som diskrimineras (särskilt kvinnor som möter större svårigheter) Anpassning av utbildningen. Frankrike Att bekämpa rasism och främja förståelse och tolerans Tyskland Att främja ett multikulturellt samhälle där mångfald (etnisk, språklig, religiös) betraktas tillföra ett mervärde. Grekland Enkäter och studier för att identifiera rasistiska eller främlingsfientliga beteenden och system. Rådgivning och utbildning i konflikthantering. Informationskampanjer . Förbätta möjligheterna till arbete och karriärutveckling för dem som tillhör etniska minoriteter Insatser för att låta erbjudande om arbete åtföljas av utbildning och stöd. Initiativ som inbegriper arbetsmarknadens parter och som bidrar till att utveckla och visa mervärdet med en mångkulturell arbetskraft. Åtgärder som hjälper till att utveckla konkurrenskraften hos de små och medelstora företag som rekryterar inom de etniska minoriteterna. Betona fördelarna med en multikulturell miljö och främja tolerans på arbetsmarknaden i stort och på utbildningsområdet. Utveckla system för att identifiera och övervaka diskriminering på arbetsplatsen samt modeller som främjar goda kontakter mellan människor av olika ras. Utveckling av t.ex. följande system: Observationsorgan som kan bedriva forskning och ge objektiv information om orsakerna till rasism för att stödja huvudaktörernas arbete. Sammanställa utbildning som kan tillgodose de behoven hos tjänstemän och andra som ansvarar för arbetsmarknadsstöd och –utveckling, spridning av bra lösningar. Utveckla nya sätt att hantera mångfald och integration i företag och organisationer. System för att stimulera lokala partnerskap (företag/arbetsgivare/fackföreningar) som kan bidra till rekrytering av unga invandrare eller barn till invandrare. Förbättring av utbildning för att T.ex. hjälpa arbetsförmedlare att hantera arbetsgivares rasistiska attityder. Införa ett multikulturellt inslag i utbildningen av personal som sysslar med arbetsförmedling. Förbättra det sätt på vilket tjänstemän tillgodoser de behov som invandrare och rörlig arbetskraft har. Stöd till enskilda: Åtgärder för att se till att stöd till företagsutveckling ligger i linje med invandrares behov. Multikulturell undervisning och undervisningsmetoder. Interkulturell konflikthantering. Tillvarataga mångfald inom små och medelstora företag och olika organisationer . Medvetandegöra och fortbilda lärare och personer med personalansvar. Stöd till rasdiskrimineringens offer genom förbättring av kunskaper och hjälp till social integration genom följande åtgärder: Utformning av specialiserade strukturer för att vägleda flyktingar, invandrare, och offer för rasdiskriminering. Produktion och spridning av litteratur. Utbildning av personal. Forskning, främjande och stärkande av utlänningars roll och rättigheter på arbetsmarknaden genom följande åtgärder: Studier om allmänhetens åsikter och fördomar, liksom January 2002 70 EQUAL Guide för transnationalitet om åsikter och fördomar hos de grupper av utlänningar som utsätts för diskriminering. Rättstöd till dem som utsätts för diskriminering Insatser för att göra allmänheten medveten genom följande: Utarbetande av handledning om bra arbetssätt för fackföreningar och andra kollektivorganisationer. Utnämning av "Kulturmedlare” från minoritetsgrupper för att arbeta inom utbildning. TEMATISKT OMRÅDE B – ANSTÄLLBARHET : Bekämpa rasism MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Italien Att motverka ökad rasism och främlingsfientlighet. Nederländerna Portugal Spanien Att bekämpa rasism och främlingsfientlighet på arbetsmarknaden Att öka medvetenheten och minimera effekterna av (ofta omedveten) diskriminering på arbetsplatsen. Att förebygga och bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. Att främja invandrares integration i arbetslivet och i samhället i allmänhet. Storskalig invandring är ett relativt senkommet fenomen och först nu blir fall av diskriminering i arbetslivet synliga. Utveckla förebyggande tillvägagångssätt för att ta itu med rasism och främja solidaritet och tolerans. Göra viktiga aktörer mer medvetna om dessa frågor. Att förbättra anställningsmöjligheterna för etniska minoriteter. Öka medvetenheten. Utbilda lärare och andra aktörer så att de förstår frågorna. Främja värdet av kulturell mångfald. Utbildning som syftar till aktivt medborgarskap. Identifiera riskfaktorer på arbetsplatsen. Förbättra inställningen till integration av invandrare. Bedöma effekterna av ökad invandring och bedöma sannolika följder. Informationskampanjer för att främja kulturutbyte. Storbritannien Kampanjer för att öka kunskaperna om och samtidigt bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Insatser med aktiv medverkan från arbetsmarknadens parter för att bekämpa diskriminering. Utveckling av utbildningsmetoder och verktyg för att bekämpa rasism. Verksamheter för att bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung för att förbättra människors förmåga att träda in eller återinträda på arbetsmarknaden Utveckla interkulturell personalpolitik eller utbildning. Genomföra en nationell kampanj för att bekämpa diskriminering på arbetsplatsen. Främja positiva åtgärder på de områden där etniska minoriteter är underrepresenterade. Utveckla innovativa lösningar för att förbättra effekterna av statlig sysselsättningspolitik och utbildningsprogram för etniska minoriteter. Utveckla metoder att argumentera för det affärsmässigt riktiga i att ha en mångkulturell arbetskraft. Förbättra arbetsgivarnas medvetenhet om kompetens som skaffats i andra länder och utveckla sätt att visa dem fördelarna med att företagen har anställda med kunskaper i de etniska minoriteternas språk (särskilt fördelarna för små och medelstora företag). Utveckla efterfrågestyrda initiativ som syftar till att föra in etniska minoriteter i arbete med krav på högre kompetens/högre lön. January 2002 71 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE C - FÖRETAGARANDA: Skapande av företag MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Belgien (fransk & tysktalande) Att stimulera de som är missgynnade eller diskriminerade på arbetsmarknaden att starta företag. Belgien (nederländsktalande) Frankrike Tyskland Grekland Särskild inriktning på den sociala ekonomin och servicesektorn. Att skapa nya arbetstillfällen och utveckla förstklassiga, varaktiga företag. Potentiella sektorer att inrikta sig på: IT, miljö, turism och rekreation. Att främja ett samlat tillvägagångssätt för att skapa nya företag och för företagsutveckling. Att utveckla företagsstöd som stimulerar uteslutna eller diskriminerade personer att starta sina eget. Att förbättra det befintliga stödet till nyetablerade företag för att göra det lättare att starta ett företag. Fokus. Kvinnliga företagare. Att främja företagandet som en möjlighet för missgynnade grupper. Att utveckla integrerat stöd för skapande av nya företag. Irland Att utveckla och främja innovativa och allsidiga färdigheter och möjligheter när det gäller företagsetablering för marginaliserade grupper i såväl städer som på landsbygden. Främja fördelar och potential med eget företagande. Förbättra stödet i alla skeden av ett företags utveckling: etableringsfasen, ledning, övergång till en tillvaro utan stöd etc. Stöd till skapandet av nya företag särskilt inriktat på invandrare eller kvinnor. Stöd för bevarandet av företag (nätverk, s.k. one stop shops för små och medelstora företag, tillträde till riskkapital etc.) Utveckla integrerade tjänster som samlar olika aktörer som ger företagsstöd för att fylla brister i det befintliga utbudet och tillgodose de diskriminerades behov. Stödja initiativ som stimulerar ett samlat synsätt på företagsutveckling, t.ex. expertcentrum, t.ex. formgivare. Utveckla samlat stöd för att hjälpa anställda i osäker anställning eller med låga kunskaper att starta företag. Dessa människor får lite stöd jämfört med dem som riskerar att friställas och riskerar att utsättas för diskriminering. Åtgärder som förbättrar spridning och mainstreaming av lärdomar från gemensamma åtgärder. Förbättra kunskaperna i yrkesskolor och universitet om möjligheterna till eget företagande. Utveckla integrerat stöd, handledning och rådgivning. Inrättande av s.k. one-stop-shops, för att ledsaga och ge råd under etablerings-, konsoliderings- tillväxt- och uppföljningsfaserna Bidra till konsolidering av nyetablerade företag. Förbättra nätverksarbetet och samarbetet på lokal, regional och central nivå mellan organ och strukturer som stödjer företagande, i syfte att utbyta information och utveckla lämpliga stödpaket för arbetslösa. Bidra till och utveckla tjänster och system för att ge stöd, rådgivning och övervaka företagande när det gäller särskilda socialgrupper. Innovativa och integrerade tillvägagångssätt för stödtjänster för nya företag Studier och utveckling av pilotsystem för finansiering av nya företag Förstärkning av pilotprogram genom rådgivningstjänster och skapande av en skyddad arbetsmiljö inklusive utbildning och specialiserade metoder för att skapa nya företag. Stöd till företagsutveckling för invandrare. Åtgärder för att främja jämlikt tillträde till offentliga program för eget företagande för de grupper som för närvarande är underrepresenterade. Medverkan från arbetsmarknadens parter för att utveckla mekanismer för att stödja skapande och utveckling av företag, inklusive socialt inriktade företag i eftersatta stads- och landsbygdsområden. January 2002 72 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE C - FÖRETAGARANDA: Skapande av företag MEDLEMSSTAT: Nederländerna M ÅL: VERKSAMHET: Att stimulera företagande. Inriktning på etniska minoriteter, kvinnor och människor med arbetsrelaterade funktionshinder. Att stimulera företag att ta socialt ansvar i närområdet. Att utveckla integrerade strategier som tillgodoser behoven av lokal utveckling och arbetstillfällen. Att utveckla affärskompetens och innovationsförmåga. Portugal Spanien Sverige Storbritannien Att stimulera lokalt skapande av sysselsättning, förbättra användning av ny teknik och säkerställa att stödet är tillgängligt för kvinnor. Mot denna bakgrund har följande prioriteringar fastställts: Utveckling av företagsstöd som tillgodoser behoven hos dem som står utanför arbetsmarknaden. Utveckling av stöd som fyller kvinnliga företagares behov. Att stimulera egenföretagande som en väg in på arbetsmarknaden och ett sätt att skapa sysselsättning i ekonomiskt mindre gynnade regioner. Att prova metoder för att säkerställa att det allmänna företagsstödet utformas för att tillgodose behoven hos dem som står utanför arbetsmarknaden. Att stärka lokala företagsnätverk, som använder mentorer för att göra dem mer professionella. Utveckla individuellt anpassade kreditmöjligheter. Specialiserade rådgivare/vägledare för olika geografiska områden. Utveckla nya flexibla sätt att förena arbete och barntillsyn. Utveckla sätt att stödja företag som deltar i lokala verksamheter med sociala mål. Skapa nya anställningsmöjligheter för dem som är missgynnade. Inrätta nätverk för lokal social och ekonomisk utveckling som strävar efter att höja kompetensen hos de medverkande parterna. Inrätta nya partnerskapsbaserade initiativ som inriktas på närområdets och det lokala samhällets behov inklusive de mest missgynnade grupperna. Särskild inriktning på landsbygdsområden och eftersatta stadsområden. Utveckla strukturerade och integrerade vägledningsoch stödmekanismer, som söker efter alternativa sätt att finansiera småföretag och mikroföretag och tar hänsyn till behoven hos dem som löper störst risk att hamna utanför arbetsmarknaden. Identifiera marknader som ännu inte är mättade, nya marknader eller nischmarknader som kan generera nya företag Utveckla integrerade rådgivnings- och stödtjänster för att stimulera företagsutveckling. Utbildning i affärskompetens inriktad på att bygga upp kvalitet, nyskapande, kreativitet och stimulera ökad användning av ny teknik. Verksamheter som stärker marknadsföring och företagssamarbete. Utveckla tillgängliga källor till finansiellt stöd för företag. Utveckla individuellt anpassat och integrerat stöd innefattande samtliga ovannämnda inslag inriktat på kvinnor som vill starta eget. Verksamheter för att ta upp problemet med stereotypa synsätt på kvinnor/män Utveckla stödsystem för kompetensutveckling av egenföretagare. Lokala initiativ för att främja sysselsättningen inom den sociala ekonomin. Förbättra tillträdet till finansiellt stöd. Förbättra färdigheter relevanta för företag (finansiering, marknadsföring, företagsplanering) för att förbättra utveckling av företagandet och andelen framgångsrika företag. Skräddarsy tjänster så att de passar särskilda gruppers behov (kvinnor /äldre /etniska minoriteter /funktionshindrade). Utveckla ett system där befintliga företag agerar som mentorer. Stimulera företag i eftersatta områden. January 2002 73 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE D - FÖRETAGARANDA: Social ekonomi MEDLEMSSTAT: Österrike Belgien (nederländsktalande) Finland Frankrike Tyskland M ÅL: VERKSAMHET: Att utveckla nya högkvalitativa jobb i servicesektorn, som inte ännu är livskraftig men som skulle kunna ge arbetstillfällen om den fick stöd. Att förbättra den ekonomiska basen för dessa företag och icke-statliga företag. Att utnyttja möjligheterna till sysselsättningstillväxt i den sociala ekonomin, i synnerhet genom lokala sysselsättningsmöjligheter och servicesektorn. Att utveckla en nationell strategi för den sociala ekonomin, och skapa ett klimat som stimulerar företag inom den tredje sektorn. Förbättra huvudaktörernas förmåga att utveckla nya tillvägagångssätt, tjänster av god kvalitet och varaktig sysselsättning. Utveckla en väg till varaktig anställning för dem som står utanför arbetsmarknaden. Att revitalisera tjänster som tillhandahålls för alla (socialbidrag, visst företagsstöd, tjänster för att fylla nya behov) genom samarbete med lokala aktörer för att bygga upp kompetens och erbjuda tjänster av hög kvalitet. Se till att de som är eftersatta har tillträde till tjänsterna exempelvis genom att säkerställa att personliga eller kulturella tjänster erbjuds till skäligt pris. Att förbättra kvaliteten på jobb i tredje sektorn genom att utveckla metoder för att göra denna sektor mer professionell och förbättra produkter och tjänster. Prova system för att förbättra arbets- karriär- och lönevillkor för anställda i sektorn. Prova system för att återintegrera arbetslösa genom verksamheter i den tredje sektorn. Förbättra kompetens och yrkeskunskaper på teknisk och ledningsnivå i hela denna sektor. Främja hållbar utveckling av den sociala ekonomin genom samarbete mellan företag och offentliga myndigheter, social granskning etc. Insatser för att göra arbetet inom den sociala ekonomin mer professionellt. Rådgivning och praktiskt stöd som regionala "plantskolor" och tillträde till riskkapital. Definition av den sociala ekonomin inom ramen för den finska arbetsmarknaden. UP bör innehålla möjligheter till nätverksarbete mellan företagare och samhällsföretag. Initiativ för att hjälpa sociala företag att utveckla högkvalitativa produkter och tjänster. Utveckla stöd till samhällsföretag för att ge dem möjligheter att hjälpa personer som står utanför arbetsmarknaden till varaktog anställning. Detta kan innefatta följande: En förskjutning av tjänsteutbudet (socialt eller kulturellt) för att tillgodose eftersatta gruppers behov i identifierade särskilda områden (som fastställs på regional/lokal nivå). Innovativa tillvägagångssätt för att erbjuda tjänster som förbättrar livskvaliteten. Dessa tjänster kan vara privata (bagerier, affärer, kiosker) eller offentliga (kulturella). Omgruppering av tjänster för att göra dem tillgängliga genom s.k. one-stop shops. Stödja och främja en områdesbaserad strategi, särskilt pilotåtgärder för arbete med målgrupper för att utveckla tjänster som fyller områdets behov. Kompetensutveckling för dem som utvecklar samhällstjänster. Skapa och bevara arbetstillfällen i företag inom den tredje sektorn. Förbättra kvaliteten på jobben i företag i den tredje sektorn. Utveckla professionell företagsledning i företag inom den tredje sektorn. Förbättra tjänster, marknadsföring och produkter från företag i den tredje sektorn. Etablera ett nätverk mellan privata företag och företag inom den tredje sektorn. January 2002 74 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE D - FÖRETAGARANDA: Social ekonomi MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Att stärka skapandet av sysselsättning och nya organisationer i den sociala ekonomin. Skapa ett gynnsamt företagsklimat som underlättar verksamheter i den tredje sektorn genom följande insatser: Inrättande av stödmekanismer för att tillhandahålla integrerad informationsrådgivning. Tillhandahållande av stöd och utveckling av lokala nät för att upprätta band till den privata sektorn, företagsorgan och icke-statliga organisationer. Identifiera nya arbetstillfällen i den sociala ekonomin genom följande verksamheter: Inrättande av ett nätverk på regional och central nivå för att förbättra utformning, samordning, specialisering, nätverksarbete, kontroll och utvärdering av de tjänster som erbjuds liksom för att förbereda och främja eventuella rättsliga och institutionella arrangemang som krävs. Utveckling av nya utbildnings- och undervisningsmetoder och yrkesutbildningsprogram för dem som arbetar i denna sektor (anställda eller frivilliga). Stödja inrättandet av företag/kooperativ med sociala mål på följande sätt: Etablering av företag i linje med den fria arbetsmarknadens behov. Identifiering av lokala behov av sociala tjänster och identifiering av potentiella affärsmöjligheter. Utveckling av mekanismer för att övervaka sysselsättningen. Utveckling av lämpligt stöd – information, rådgivning och vägledning till människor med relevant utbildning Utveckling av nätverk av god kvalitet inom den sociala ekonomin. Förbättra kvaliteten på den sociala ekonomin t.ex. ge aktörer inom den sociala ekonomin bättre tillträde till IT. Skapa sysselsättningsmöjligheter för eftersatta grupper inom hälsovård, sociala tjänster, miljöområdet. Utveckla den sociala ekonomin som en alternativ väg till arbete för dem som har störst svårigheter. Pilotåtgärder för att förbättra kvaliteten inom detta arbetsområde genom att stimulera samarbete mellan den privata och den sociala sektorn. Modernisera sektorn och hjälpa till att bestämma dess bidrag genom att identifiera de färdigheter och den kompetens som krävs och utveckla en lämplig bedömnings- och ackrediteringsmetod. Utveckla innovativa metoder för personalledning inom organisationer verksamma i den sociala ekonomin. Utveckla nya lösningar för att tillgodose sociala och kulturella behov. Grekland Italien Nederländerna Att stärka den sociala ekonomin genom att främja bärkraftiga företag och tjänster av god kvalitet. Att stärka sysselsättningsmöjligheterna inom den sociala ekonomin. Portugal Storbritannien Att modernisera och stärka den sociala ekonomin för att förbättra dess bärkraft, tillgänglighet och kvalitet och göra dess tjänster mer innovativa. Att förbättra de tekniska färdigheterna inom den sociala ekonomin liksom värdet av detta arbete. Att utveckla en gemensam syn på hur den sociala ekonomin kan stimulera integration på arbetsmarknaden. Klargöra de olika målsättningarna för nuvarande verksamheter inom den sociala ekonomin i Storbritannien och andra medlemsstater. Utveckla och prova lämpliga mekanismer för att fylla särskilda behov. Hjälpa till att utveckla infrastruktur för att stödja dem som är verksamma inom den sociala ekonomin på lokal och nationell nivå. Utveckla ledningsförmåga och affärskompetens inom den sociala ekonomin. January 2002 75 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Livslångt lärande MEDLEMSSTAT: Österrike Belgien (fransk- & tysktalande) M ÅL: VERKSAMHETER: Syfte: Allmänt tillträde till utbildning och fast anställning. Målinriktning: Det är särskilt viktigt att åtgärderna inriktas på att fylla behoven för dem som redan har problem när det gäller anställning, utbildning och yrkesutbildning. Prova nya sätt att: underlätta övergång från skola till arbetsliv (yrkesvägledning, utbildning för att förbereda ungdomar för arbetsmarknaden, utarbetande av utbildningsmateriel för distansarbete och IT), utforma modeller för arbetsorganisation och personalutveckling som undviker diskriminering och motiverar studieovana personer att lära (öka intern rörlighet på arbetsplatsen, göra arbetets innehåll mer utvecklande, finna arbetstider som underlättar för kvinnor att gå ut i arbete, minska hierarkin i arbetsstrukturer). Prioritet kommer att ges till initiativ som använder IT på bästa sätt. Utveckla innovativa utbildningsmetoder för att minimera diskriminering och hjälpa dem som har lägst kvalifikationer att finna arbete. Förutse kompetens- och utbildningsbehov genom inrättande av regionala eller branschvisa observationsorgan. Erbjuda anställda i små och medelstora företag och mikroföretag, och särskilt etniska minoriteter, fortbildning. Skapa utbildningssystem inom företagen för att stimulera social dialog och främja lika tillträde till utbildning. Främja värdet av att ha erfarna äldre anställda. Sörja för bättre erkännande av färdigheter och tidigare utbildning (inklusive erkännande av kvalifikationer i hela EU och forskning om erkännande av kompetens som förvärvats genom erfarenhet istället för genom formell utbildning). Utforma utbildningspolitik som erkänner individens rätt till livslångt lärande. Prova nya former av utbildning. Förbättra banden mellan den offentliga och privata sektorn, mellan utbildningsorgan och företag för att göra utbildningen så effektiv som möjligt. Varje UP måste innefatta mer än en av följande åtgärder: Utbildning/yrkesutbildning, rådgivning och yrkesvägledning. Övervakning och analys av arbetsmarknaden. Anpassning av strukturer, stödsystem och nätverk. Information, främjande av bra lösningar och mainstreaming. Att främja livslångt lärande för att fylla de behov som outbildade eller lågutbildade personer har och skapa instrument för att hjälpa företag att förutse utbildnings- och kompetensbehov. Belgien (nederländsktalande) Att säkerställa att strategier för personalutveckling utrustar anställda med de kunskaper de behöver för att anpassa sig till de fortlöpande och snabba förändringar som IT för med sig. Danmark Att främja livslångt lärande och utveckla rutiner som motverkar utslagning från arbetsplatsen för att därmed uppmuntra rekrytering och kvarhållande av personer som är missgynnade på arbetsmarknaden. Syfte: att minska arbetslösheten, öka dessa människors medverkan, främja permanenta och fastare band till arbetsmarknaden. Inriktning bland annat på människor med funktionshinder. January 2002 76 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Livslångt lärande MEDLEMSSTAT: Frankrike Tyskland Grekland Irland M ÅL: VERKSAMHET: Att tillgodose de äldre anställdas behov (dvs. över 55 år) genom att bekämpa diskriminering, utveckla flexibla arbetssätt för att ge dem möjligheter att fortsätta arbeta liksom kompetensanalys och söka efter andra sätt att behålla anställningen. Att förbättra tillträdet till utbildning och tillgodose särskilda behov: t.ex. beträffande äldre arbetare som ofta också har något funktionshinder, eller andra eftersatta grupper. Fokus: kvinnor, utlänningar, outbildad och lågutbildad arbetskraft, äldre anställda, funktionshindrade och andra eftersatta grupper när det gäller livslångt lärande. Att stärka utbildningskulturen i företag, särskilt små och medelstora företag, genom innovativt utnyttjande av IT och skapa utbildningsmöjligheter som tillgodoser behoven hos de grupper som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden samt skapa stödsystem som bidrar till integrering i yrkeslivet. Att utveckla och främja metoder som leder till rekrytering och kvarhållande av dem som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Utveckla bättre förståelse av vilka egenskaper som kännetecknar dem som har varit i arbete mer än 20 år. Prova nya utbildningsmetoder, t.ex. utforska den roll IT kan spela för att ge individanpassad och lättillgänglig utbildning. Kompetensanalys och individanpassade utvecklingsplaner. Utveckla utbildning på arbetsplatsen för att bidra till bedömning av färdigheter och analys av möjligheter till förflyttning till andra arbetsuppgifter inom företaget. Prova nya sätt att göra det möjligt för människor att stanna kvar i arbetslivet genom att förändra deras arbetsmönster, exempelvis genom deltidsarbete, arbeta direkt för flera arbetsgivare, eller för en grupp arbetsgivare. Utveckla handledning om bra lösningar och stöd för att göra det möjligt för arbetsgivare att klara av detta. Verksamheter för att hjälpa arbetsmarknadens parter att spela en proaktiv roll för att förhindra åldersdiskriminering. Förebyggande arbete för att minimera de problem som äldre arbetare kan möta: höjda krav på yrkeskompetens, uppdatering av kunskaper och nya inlärningssätt, nya former av arbetsorganisation kopplat till omstrukturerad förvaltning av mänskliga resurser. Nya sätt att utveckla en progressiv väg till pensionering. Utveckla flexibla undervisnings- och inlärningsmetoder (datorstödd undervisning (e-learning), distansundervisning, lära genom praktiskt arbete). Utveckla en kultur för lärande i företag, särskilt små och medelstora. Stimulera små och medelstora att delta i utbildning och fortbildning. Stärka arbetslivsanknutna utbildningsprogram för anställda och arbetslösa (arbetsrotation). Stimulera små och medelstora företag att sörja för livslångt lärande och uppgradera företagens förmåga på området för mänskliga resurser genom sektors- eller regionövergripande specialistinsatser. Stödja utbildningssystems och arbetsplatsers anpassning till ny teknik och eftersatta gruppers behov genom följande: IT-baserad distansundervisning och –ackreditering. Incitament för arbetsgivare att installera IT för att förbättra IT-baserad inlärning för lågutbildad och missgynnad arbetskraft. Anpassning av arbetsmiljön för att hjälpa arbetare med särskilda behov. Studera moderna metoder för utbildning på arbetsplatsen Förbättra arbetsgivares, fackföreningars och chefers kunskaper om fördelarna med ”lärande organisationer”. Program för att utbilda anställda som hotas av arbetslöshet så att de kan dra full nytta av IT. Initiativ som riktar sig till anställda med låg utbildningsnivå. Företagsledda förslag som utvidgar och överför synen på livslångt lärande/arbetsbaserad inlärning till små och medelstora företag. Initiativ för att skapa mer flexibla arbetsplatser. Forskning om äldre arbetares anpassningsbehov. January 2002 77 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE E - ANPASSNINGSFÖRMÅGA: Livslångt lärande MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Italien Att främja metoder för livslångt lärande som stimulerar rekrytering och kvarhållande av dem som utsätts för diskriminering och ojämlikhet. Nederländerna Att utveckla effektiva initiativ för livslångt lärande som fyller de mest sårbara gruppernas behov. Att förbättra kopplingen mellan utbildning och arbete. Inriktning: de som lämnar skolan utan examen, etniska minoriteter, kvinnor som återvänder till arbetsmarknaden. Portugal Att främja livslångt lärande på arbetsplatsen Sverige Storbritannien Att främja livslångt lärande och rutiner som motverkar utslagning från arbetsplatsen för att hjälpa dem som är missgynnade. Att främja mångfald. Att utforma extra stöd till anställda med funktionshinder. Att förbättra karriärplaneringen. Syftet är att prova innovativa metoder för att locka personer som inte är studieinriktade att förbättra sina grundläggande färdigheter och skaffa nya. Utveckling av nya metoder för att förbättra färdigheter som tar hänsyn till den enskildes situation. Utveckling av nya metoder för ackreditering av tidigare lärande. Utveckling av integrerade utbildningsprojekt (utbildning/forskning/handling) som tar hänsyn till den enskildes och arbetsgivarens behov. Utveckla verksamheter relaterade till sektorer med tillväxtpotential, för att möjliggöra för nyckelaktörer att arbeta tillsammans och utveckla bättre verktyg för att förutse och hantera förändring, så att människor därmed får möjligheter att utveckla ny kompetens. Innovativa synsätt på utbildning för anställda eller arbetssökande utan yrkeskompetens. Prova nya metoder för livslångt lärande för att säkerställa att anställda utvecklar de färdigheter som kommer att krävas i framtiden. Utveckla individanpassade program som kan fylla studieovana personers behov. Utveckla nya verksamheter för att göra flickor och kvinnor intresserade av att ta tekniska jobb på alla nivåer. Arbeta tillsammans med företag och utbildningsanstalter för att utveckla stöd via mentorer eller handledare för dem som löper störst risk att slås ut från arbetsmarknaden. Utveckla mentorprogram i företag och institut för att bistå nyanställda. Förbättra kopplingen mellan utbildning, yrkesutbildning och arbete genom att arbeta inom befintliga strukturer eller vid behov bygga upp nya. Nya och effektiva sätt att lägga upp och utveckla lärande på arbetsplatsen Utveckla ny metodik och integrerade lösningar för att förbättra produktionssystem inklusive nya inlärnings- och undervisningsmetoder. Främjande av ”lärarutbildning" för chefer på mellannivå. Ackreditering av tidigare arbetsbaserat lärande. Inrättande av inlärningsgrupper. Utarbeta metoder på olika nivåer för livslångt lärande och mångfald i arbetslivet. Förbättra tillgänglig vägledning. Utveckla företagsanpassad vägledning. Utforma nya sätt att förbättra tillträdet till baskunskaper på arbetsplatsen, t.ex. aktiva åtgärder och mentorskap. Innovativa tillvägagångssätt för att möjliggöra för arbetsmarknadens parter att införa lärande på arbetsplatsen. Innovativa metoder för att stimulera lärande i lokalsamhället. January 2002 78 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE F - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Anpassning till förändring och IT MEDLEMSSTAT: Finland Frankrike M ÅL: VERKSAMHET: Att hjälpa små och medelstora företag att tillgodose de förändrade behov som informationssamhället medför och anpassa sig till strukturförändringar. Huvudinriktning: att utveckla ITkompetens och ny teknik för att bibehålla och skapa nya arbetstillfällen samt tillgodose de behov som anställda med begränsade IT-kunskaper har. Att utnyttja sysselsättningspotentialen i det traditionella industri- och kulturarvet för att bibehålla befintliga arbetstillfällen och skapa nya möjligheter för dem som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Tyskland Grekland Irland Nederländerna Att utöka missgynnade arbetares flexibilitet genom att förbättra viktig kompetens, särskilt på ITområdet. Att utveckla efterfrågestyrd individanpassad utbildning. Att i samarbete med arbetsmarknadens parter främja och genomföra flexibla metoder för produktion och arbetsmönster. Att utveckla och främja metoder som underlättar företags och enskilda personers anpassning till större förändringar inklusive införandet av ny teknik. Att säkerställa att de som är eftersatta på arbetsmarknaden inte marginaliseras ytterligare Utveckla färdigheter för att förbättra konkurrenskraften. Erbjuda utbildning till dem som löper mest risk på arbetsmarknaden (äldre arbetare, de som har små eller förlegade kunskaper). Utarbeta flexibel yrkesutbildning som leder till behörighet. Utveckla en arbetsorganisation som tar hänsyn till enskilda människors behov (t.ex. äldre arbetare, förståndshandikappade, personer med familjeansvar). Åtgärderna kan innefatta följande inslag: Observationsorgan för att samla in information och bedöma den ekonomiska potentialen inom traditionell industri eller hantverk. Studier eller pilotprojekt för att utveckla nya produkter som tillverkas av traditionella produkter eller genom traditionella processer . Prova traditionella branschers förmåga att anpassa sig och använda nya material eller processer. Ekonomisk stimulans av ”hantverksmässiga” industriprodukter och –processer. Ge vägledning och lämplig utbildning för att hjälpa eftersatta grupper få tillträde till arbete på detta område. Utveckla nätverk och undervisningsmetoder för att få ut mest möjligt av dessa traditionella färdigheter och hantverk . Stimulera lokala initiativ för att stödja skapande av nya verksamheter och nya arbetstillfällen på detta område. Ytterligare utveckling av arbetsrotation. Utveckling av nya sätt att överföra nyckelkompetens kopplad till specialistkunskaper (särskilt i IT-sektorn). Utveckla och anpassa utbudsinriktad och skräddarsydd fortbildning för små och medelstora företag. Utveckla och anpassa flexibel och medverkansinriktade organisations- och arbetstidsmodeller i små och medelstora företag. Utveckla medverkansinriktade metoder för process- och arbetsoptimering i små och medelstora företag (inklusive genomförande av kvalitetsförvaltningssystem och ITbaserade ledningsförfaranden). Stärka nya former av arbetsorganisation och flexibla anställningsformer Stödja företag i syfte att stimulera samarbete och införande av flexibla produktionssystem. Kan innefatta: personalutbildning, kunskapsöverföring, anpassning av system till särskilda behov, nätverk för att främja samarbete mellan små och medelstora företag, offentliga myndigheter och forskningsorganisationer. Initiativ för att skapa mer flexibla arbetsplatser. System på arbetsplatserna för att främja större rörlighet och bättre möjligheter för personer i arbeten med lågt kvalitativt innehåll, lågavlönade personer eller personer med sårbar anställning. Innovativa sätt att göra IT tillgängligt för alla genom att använda representativa organisationers befintliga nätverk eller platser där marginaliserade grupper redan har tillträde till IT. Utveckla IT-verksamhet för eftersatta grupper inklusive kvinnor, äldre arbetare samt de med yrkesskador. Använda IT för att förbättra kopplingen mellan utbud January 2002 79 EQUAL Guide för transnationalitet genom IT. Inriktning på äldre arbetare, de som har låga kunskaper eller enbart baskunskaper samt kvinnor. och efterfrågan på arbetsmarknaden. TEMATISKT OMRÅDE F - ANPASSNINGSFÖRMÅGA : Anpassning till förändring och IT MEDLEMSSTAT: Portugal M ÅL: VERKSAMHET: Att förbättra företags och arbetares förmåga att anpassa sig till ekonomisk och strukturell förändring och främja IT och annan ny teknik. Att minimera den effekt som industriella förändringar har på arbete och för den enskilde. Att utveckla verktyg för att modernisera arbetsorganisationen. Att stimulera delaktighet i samhället genom förtagaranda för att främja integration av de mest sårbara grupperna. IT – bygga upp de mest eftersatta gruppernas färdigheter så att de kan utnyttja IT för att få möjligheter till sysselsättning. Stimulera små och medelstora företag att anta IT-baserade lösningar Spanien Storbritannien Även om ny IT inte ännu har fått vid spridning i Spanien har den redan påverkat de lågutbildade. Equal kommer att prova innovativa sätt att utveckla arbetsorganisationen och tillgodose de kompetensbehoven hos de mest lågutbildade som löper störst risk att hamna utanför arbetsmarknaden. Equal kommer också att söka komma till rätta med den ojämna könsfördelningen på arbetsplatsen. Fokus – äldre arbetare. Att främja rutiner som motverkar utslagning från arbetsmarknaden och förbättrar anpassningsförmåga på arbetsplatsen. Att säkerställa att de som har lägre kunskapsnivå bygger upp IT-kompetens. Utveckling av stödmekanismer för att hjälpa till att omstrukturera företag och förbättra anställdas kompetens. Utveckling av mekanismer för att bedöma vilken kompetens (hårda och mjuka frågor) som nuvarande anställda som hotas av friställning har och ge vägledning, planera för utbildning eller omskolning för att förbättra deras möjligheter att finna arbete. Utveckling av regionala/sektoriella nätverk för övervakning på Europeisk nivå för att förutse sysselsättnings- och kunskapstrender. Utveckling av verktyg för att förbättra personal-, lednings- och strategisk kompetens – utveckla ledningssystem för arbetsmiljön som införlivar riskbedömning och föregriper problem som äldre arbetare och arbetare med funktionshinder drabbas av. Översyn av offentliga organisationer för att säkerställa att de beaktar frågan om lika möjligheter. Utveckling av bra metoder för att stimulera företag att arbeta tillsammans med lokala grupper till förmån för lokal socioekonomisk utveckling. Utarbetande av verksamheter eller modeller som främjar gemensamt socialt ansvar. Utformning av nya metoder för att ge målgrupperna möjlighet att få tillträde till yrkesutbildning och stöd som exempelvis stöd online, självstudier och distansstudier. Utveckling av nya utbildnings- och ledningsmetoder baserade på IT för att förbättra företagens prestanda, nå kompetensutveckling och därigenom förbättra organisationernas förmåga. Att stimulera företag att arbeta tillsammans. Att utforma fortbildning för att hjälpa anställda att anpassa sig till nya former av arbetsorganisation och bredda kompetensen. Utveckla IT som ett utbildningsverktyg för anställda, lärare och chefer. Balans arbete/privatliv: Utveckling av system och verktyg för att övertyga och hjälpa arbetsgivare (särskilt små och medelstora företag) och anställda att finna en balans mellan arbete/privatliv. Användning av teknik i arbetet för att stödja rekrytering eller kvarhållande av äldre människor med hälsoproblem, funktionshindrade, människor med familjeansvar. Utveckling av goda metoder för flexibel/progressiv pensionering för att bevara nyckelkompetens. Användning av IT: Stödjande av IT-kompetens och strävan att stödja utveckling av arbetsplatser som motverkar utanförskap. January 2002 80 EQUAL Guide för transnationalitet ITEC-strategin syftar till att göra UK till det mest framstående landet när det gäller tillgång till specialiserad IT- elektronik- och kommunikationskompetens. Utveckla vägar att förbättra tillträdet till kompetens på och utanför arbetsplatsen, t.ex. mer fantasifullt och effektivt utnyttjande av IT. TEMATISKT OMRÅDE G – LIKA MÖJLIGHETER: Förena yrkesliv och familjeliv MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Belgien (fransk & tysktalande) Att främja innovativa sätt att se på arbetstid, inklusive deltidsarbete och distansarbete i syfte att skapa bättra balans mellan yrkesliv och familjeliv. Att öka medvetenheten om de problem som könssegregering på arbetsplatsen orsakar och utveckla verktyg för att lösa dessa problem. Att skapa och anpassa nya arbetssätt för att möjliggöra en bättre balans mellan yrkesliv och familjeliv. Att stimulera forskning och pilotarbete för att utveckla nya sätt att uppnå en bättre balans mellan yrkesliv och familjeliv. I synnerhet följande: Granska rapporter om balansen yrkesliv/familjeliv Rätta till skillnader mellan könen när det gäller sysselsättningsgrader och halvtidsarbete Öka tid som ägnas åt privatliv, klubbar och frivilligarbete. Anpassa tjänster för att möjliggöra bättre balans mellan yrkesliv och familjeliv Särskild inriktning på kvinnor och lågutbildade, långtidsarbetslösa, invandrare och deras familjer, samt eftersatta områden. Företagsinriktning: små och medelstora företag (och mycket små företag) Att utveckla och främja mer flexibla former av arbetsorganisation och utbildning som på ett bättre sätt förenar familjeliv och yrkesliv. Att utveckla en mer ”familjevänlig” arbetsorganisation genom att förbättra kompetensen hos de kvinnor som har lämnat Belgien (nederländsktalande) Frankrike Tyskland Grekland Förbättring av insikten hos näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter om arbetstidsfrågans olika aspekter och granska på vilka sätt företag kan göra förändringar. Utveckling av aktivt stöd för att sammanföra dem som erbjuder lågutbildade kvinnor utbildning. Arbete med kvinnor som återvänder till arbetsmarknaden i synnerhet kvinnor som tillhör etniska minoriteter. Åtgärder för att förbättring av medvetenheten om de innovativa verktyg och metoder som utvecklas och påverka beteendet hos unga människor, lärare, utbildare, liksom hos allmänheten. Prova vägar som möjliggör mer flexibla arbetssätt. Utveckla goda rutiner för att ge människor möjligheter att göra uppehåll i karriären och stimulera män att utnyttja denna möjlighet. Prova nya metoder för arbetsorganisation, antal arbetstimmar, andra tjänster som tillträde till barnomsorg, hushållshjälp och transporter. Utbildning och information för att få arbetsgivare, fackföreningar och personal att förändra sina attityder. Prova nya sätt att organisera utbildning för att ge alla möjligheter att delta oavsett hinder som privatlivet ställer (t.ex. ensamstående mödrar) . Samla lokala nätverk av yrkesverksamma, företag och organisationer som redan har genomfört verksamheter för att förbättra balansen mellan yrkesliv/familjeliv. Utveckling av modeller för flexibel arbetstid för män. Tillhandahållande av flexibla program för kompetensutveckling och arbetsorganisation, baserade på IT-stödd undervisning och inlärning, elektroniskt lärande, distansarbete och öppen och flexibel inlärning Åtgärder för att upprätthålla och utveckla kvinnors och mäns yrkeskompetens medan är hemma med sina barn. Studera och främja nya modeller för arbetsorganisation (tid och plats) inom regioner eller sektorer för att förena familjeliv och yrkesliv . Verksamheter för att undanröja stereotypa bilder av January 2002 81 EQUAL Guide för transnationalitet Irland arbetslivet för att axla sitt familjeansvar. Att utveckla och främja mer flexibla arbetsformer som ger möjligheter att på ett bättre sätt förena familjeliv och yrkesliv. kvinnors och mäns olika roller inom familjen. Verksamheter för att främja föräldraledighet för män och skola unga människor att överge den stereotypa synen på kvinnors och mäns olika roller beträffande familjeliv och familjeansvar. Sprida bra lösningar på nationell och lokal nivå. Åtgärder inriktade på särskilda typer av ojämlik behandling av kvinnor och män, särskilt åtgärder som kan göra det lättare att förena yrkesliv och familjeliv. Innovativa sätt att lösa frågan med barnomsorg och andra omsorgsfrågor. Informationskampanjer riktade till företag för att främja familjevänliga arbetsrutiner och göra företagen medvetna om fördelarna med sådana rutiner. TEMATISKT OMRÅDE G – LIKA MÖJLIGHETER: Förena yrkesliv och familjeliv MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Luxemburg Att bygga ut barnomsorgen, förbättra kvalitet och göra den barnvänlig. Att främja fördelarna med formell barnomsorg. Nederländerna Att möjliggöra för människor att kombinera arbete och omsorgsansvar. Inriktning på barnomsorg för utländska kvinnor och ensamstående föräldrar, dem som återinträder på arbetsmarknaden (under fortbildning och vidareutbildning). Utländska kvinnor (under integration och språkträning) människor med arbetsrelaterade funktionshinder. Att göra strukturer för familjestöd mer lättillgängliga, höja kvaliteten och göra dem mer flexibla. Portugal Spanien Att främja flexibla arbetsformer för att undanröja könssegregeringen på arbetsplatsen genom att införa nya metoder för organisation av arbetet och ställa förstklassiga stödtjänster till förfogande. Att förbättra system för yrkesutbildning och omskolning. Utveckling av nya barnomsorgssystem eller förbättring av befintliga system. Utveckling av modulbaserad intensivutbildning för omsorgspersonal. Utveckling av utbildning av lokala politiska beslutsfattare för att göra dem mer medvetna om befintligt utbud, behov, samt brister när det gäller befintlig informell barntillsyn och överväga integrering av befintliga nätverk. Översyn av arbetsorganisation, i synnerhet arbetstid, för att ta hänsyn till anställdas ansvar för barnomsorg. Identifiering av goda rutiner beträffande t.ex. hur små och medelstora företag kan ge föräldraledigt. Forskning, konferenser och informationsutbyte om uppdelning av uppgifter i hemmet. Försök med flexibelt tillhandahållande av barnomsorg som ger målgrupperna möjligheter att få tillträde till utbildning och arbete. Innovativa metoder som kan möjliggöra för kvinnor och män att finna en balans mellan yrkesliv och familjeliv och ger män möjligheter att spela en mer aktiv roll i hemmet och ta ett större ansvar på detta område. Utbildning av den personal som ansvarar för strukturer för familjestöd. Främjande av flexibla arbetsrutiner i handels- och servicesektorerna för att göra det möjligt för människor att finna en balans mellan arbete och andra åtaganden. Åtgärder för att göra omsorgen mer lättillgänglig, höja dess kvalitet och göra dessa tjänster mer flexibla, samt utbildning av omsorgspersonal. Utveckling av praktiska verktyg som stödjer den omorganisation av arbetsprocesser och tidsförvaltning som gör det möjligt för människor att förena familjeliv och yrkesliv. Utveckling av sådana tjänster som kan göra det möjligt för människor att förena yrkesliv och familjeliv, med särskild betoning på vård av närstående. Utforma utbildning som tillgodoser behoven hos dem som tillfälligt står utanför arbetsmarknaden. Åtgärder som beaktar behoven hos människor som har stått utan arbete under längre tid, med särskild betoning på IT. January 2002 82 EQUAL Guide för transnationalitet January 2002 83 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Österrike Att utveckla verktyg för att minimera kvinnors problem på arbetsmarknaden: arbeten, arbetsvillkor, arbetets kvalitativa innehåll, arbetstid, arbetsbedömning och lön. Åtgärderna har indelats i olika undergrupper med inriktning på olika eftersatta grupper: Grupper som är eftersatta rent allmänt sett. Åtgärder i flera steg (förbättrade kvalifikationer, praktisk erfarenhet, yrkesvägledning, motivation) för att förbättra varaktig integration på arbetsmarknaden. Människor med funktionshinder. Åtgärder för att underlätta integration på arbetsmarknaden, särskilt övergång från skola till arbete, förbättring av arbetsvillkor för funktionshindrade. Upplysningskampanjer riktade till dem som tillhandahåller yrkesutbildning för att säkerställa att de förstår hur de skall föra fram detta arbete i praktiken. Åtgärder för att rätta till obalansen mellan könen exempelvis genom arbete för att få fler kvinnor att ta tekniska jobb eller icke-traditionella kvinnojobb. Information riktad till personalchefer om det stöd som finns för att främja mångfald. Åtgärder som leder till en jämnare fördelning av män och kvinnor i ekonomiska tillväxtsektorer, hierarkin på arbetsplatsen, yrken där kvinnor för närvarande överväger, innovativa tillvägagångssätt. Belgien (nederländsktalande) Att säkerställa att utbildning, rekrytering och karriärutveckling är könsneutral. Danmark Finland Tyskland Att minska könsskillnaderna och stödja desegregering på arbetsplatsen. Prioritering av UP som kan bidra till den nuvarande danska mainstreamingstrategin för att minska könsskillnader och befästa befintliga kunskaper. Att prova nya sätt att desegregera anställning och utbildning och stimulera kvinnor att ta icke-traditionella arbeten eller chefstjänster. Att utveckla familjevänliga arbetsrutiner med särskild inriktning på mäns behov. Att stimulera kvinnor att etablera företag i icke-traditionella branscher. Att minska könsskillnaderna och främja nya möjligheter för kvinnor. Att bekämpa segregering på arbetsplatsen. Grekland Italien Att minska könsskillnaderna på arbetsmarknaden och könsbaserad segregering på arbetsplatsen genom att bekämpa de mekanismer som leder till vertikal och horisontell segregation och främja politik för ny arbetstid . Prova nya sätt att minimera horisontell och vertikal könsuppdelning på arbetsmarknaden, studera erfarenheter i nordiska länder och andra medlemsstater. Stimulera kvinnor att etablera företag som använder ny teknik i stads- landsbygdsmiljö och i skärgården. Initiativ för att göra det lättare att förena yrkesliv och familjeliv. Utveckla yrkesvägledning och system för att främja och bibehålla icke-traditionella arbetstillfällen. Åtgärder för att öka andelen kvinnor inom IT och på höga tjänster i serviceyrken. Öppna yrken med högre kvalifikationskrav för kvinnor Tillträde till chefsposter (i större bolag) Utveckla instrument för att granska och certifiera jämställdhetspolitik (inklusive europeisk certifieringsvärdering) Åtgärder för att: Utveckla organisationssystem och mekanismer för att övervaka och utvärdera införlivande av jämställdhetsaspekten i alla offentliga och privata sektorer. Stimulera företag att locka till sig fler kvinnor till högre tjänster och i de sektorer där de är underrepresenterade. Arbete i partnerskap med utbildningsinstitut, arbetsmarknadens parter och branschföreningar för att uppmuntra kvinnor att arbeta med ny teknik och i den sociala ekonomin. Åtgärder som: syftar till att engagera kvinnor i företagsvärlden, söker utveckla kvinnors karriärer och bekämpa horisontell segregering, strävar efter att främja nya arbetstider, syftar till att förena familjeliv och yrkesliv. January 2002 84 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering MEDLEMSSTAT: Nederländerna Nordirland Portugal M ÅL: VERKSAMHET: Att minska horisontell och vertikal könssegregering på arbetsmarknaden. Att öka förståelsen och identifiera sätt att bekämpa sätt att bekämpa diskriminerande attityder som hindrar kvinnors inträde på och karriär på arbetsmarknaden. Att förbättra den kapacitet och de verktyg som lärare förfogar över för att stimulera män/kvinnor att träda in i icke traditionella jobb som ger högre lön och status. Att identifiera och stödja arbetsgivare att anpassa arbetsrutiner så att framsteg blir möjliga på arbetsplatsen. Att bekämpa könsdiskriminering i arbetslivet och utveckla strategier för att minska segregering på arbetsplatsen. Att bekämpa horisontell könsuppdelning på arbetsmarknaden. Spanien Sverige Att minska den starka horisontella och vertikala könsuppdelningen på arbetsmarknaden genom att: vidga yrkesvalet för män och kvinnor, utforska nya branscher och nya arbetssätt, och främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Minska horisontell segregation i yrkeslivet, utveckla kvinnornas roll inom företag och i olika branscher. Främja kvinnors karriärmöjligheter och möjliggöra för kvinnor att befordras till chefstjänster och högre poster. Ny forskning och spridande av kunskaper om löneskillnader mellan könen, vägledning om hur denna fråga kan angripas, utveckling av mätbara indikatorer för att övervaka framsteg och prova att mäta denna förändring inom olika yrken. Utveckla utbildnings- och yrkesutbildningsprogram med arbetsmarknadens parter i syfte att få dem att förstå kvinnors behov, och i synnerhet när det gäller kvinnor med ansvar för vård av barn eller närstående. Utveckla yrkesvägleding i skolor för att vidga intresset till icke-traditionella arbeten. Utveckla verktyg och metoder för rådgivare i skolor och lärare att utbilda människor för arbete inom icketraditionella områden där det råder kompetensbrist. Utveckla positiva åtgärder för kvinnor på områden där de är underrepresenterade, i synnerhet IT. Identifiera, utveckla och prova metoder att hjälpa outbildade och lågutbildade kvinnor att träda in på arbetsmarknaden och avancera där. Huvudinriktning på små och medelstora företag – prova tillvägagångssätt för att möjliggöra för företag att ge pappaledigt, handskas med mammaledighet och anställda som återvänder till arbetet Utveckla (i syfte att senare överföra) innovativa system för barnomsorg. Utveckla verktyg för att bekämpa diskriminering i arbetslivet, t.ex. processer för annonsering och rekrytering, tillträde till utbildning, karriärutveckling, lön, korttidskontrakt. Främja integration av män/kvinnor på områden där de är underrepresenterade. Utveckla tillvägagångssätt för att ackreditera inlärning som inte är formell. Utveckla planer för aktiva åtgärder i arbetsmiljön för att: påverka utvecklingen av kvinnors yrkeskarriärer, främja kvinnors roll i kollektivt beslutsfattande, sörja för bättre balans mellan könen i samtliga branscher och på samtliga nivåer samt bättre karriärutveckling inom yrken. Stimulera verksamheter som främjar och möjliggör förändring genom: inrättande av bredare valmöjligheter när människor fattar beslut om utbildning eller anställning, införande av lika möjligheter i företagskulturen på varje arbetsplats. Utveckling av pedagogik och metoder för attitydpåverkan på olika nivåer. Forskning och kartläggning som kan utnyttjas i arbetet för att främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv, exempelvis av arbetsförhållanden inom de ”nya” delarna av arbetslivet såsom t.ex. IT-sektorn. Analys av tidigare erfarenheter och utveckling av metoder för tillämpning av ett jämställdhetsperspektiv i olika sektorer på arbetsmarknaden. January 2002 85 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE H – LIKA MÖJLIGHETER: Minska könsskillnader och segregering MEDLEMSSTAT: Storbritannien M ÅL: VERKSAMHET: Att identifiera sätt att minska segregeringen på arbetsmarknaden. Att bekämpa diskriminering och arbetsgivarnas attityder samt främja desegregering bland arbetsgivare. Utveckling av sätt att bryta ner och övervinna stereotypa uppfattningar om ”kvinnligt och manligt” arbete och könsroller bland föräldrar, ungdomar, lärare, yrkesvägledare, utbildningsorgan och arbetsgivare. Främjande av desegregering på arbetsmarknaden, t.ex. i vetenskaps- och teknikyrken genom att kvinnor stimuleras ta arbete som tekniker och under denna nivå, genom prioritering av hjälp till kvinnor att utbilda sig för och fylla kompetensbrist på IT-området (unga kvinnor, äldre kvinnor samt kvinnor som är missgynnade av flera orsaker bör prioriteras). January 2002 86 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Österrike Att förbättra asylsökandes personliga situation och utsikter på arbetsmarknaden i samband med inhemsk lagstiftning. Åtgärder som leder till integration på arbetsmarknaden genom att utveckla asylsökandes färdigheter och genom att tackla de problem som hindrar integration: yrkesvägledning, rådgivning, mentorskap, läs- och skrivundervisning, kartläggning och utvärdering. Språkundervisning för att ge asylsökande tillträde till allmänt stöd, inklusive innovativa metoder som fyller deras behov. Förbättring av mottagningsanläggningar, yrkesvägledning och utbildning. Förbättrat erkännande av kompetens och kvalifikationer. Informationskampanjer som inriktas på näringslivets organisationer, arbetsmarknadens parter samt allmänheten för att bygga upp bättre förståelse för de problem som asylsökande möter. Språkundervisning – nederländska, engelska och franska Arbeta för att hjälpa till med erkännande av kvalifikationer och tillträde till utbildning. Platsförmedling när beslut om beviljande av asyl har fattats. Särskilt stöd inriktat på asylsökandes psykiska hälsa för att hjälpa asylsökande med psykiska problem. Åtgärder som förbättra kvalitet eller kvantitet beträffande följande inslag: Utbildningsinriktade arbetsmarknadsinsatser eller yrkesutbildningssystem för asylsökande både inom och utanför asylcentrum. System för anställningsstöd som bidrar till att främja möjligheter för asylsökande. Validering av befintliga färdigheter Nätverksarbete Inrättande av mottagningscentrer för asylsökande Förbättring av stödet till ungdomar Identifiering och tillgodoseende av de behov som asylsökande med psykiska problem har. Åtgärder för att förbereda återvändandet till ursprungslandet genom kompetensanalys och relevant utbildning för att fylla de behov som konstaterats. Upplysningsarbete inom samhället i stort för att förbättra förståelsen för asylsökandes situation. Belgien (fransk & tysktalande) Att förbättra kvaliteten på mottagandet av asylsökande och utforma utbildning som ger dem möjligheter att få tillträde till allmänt stöd för sysselsättning och utbildning. Belgien (nederländsktalande) Att förbereda asylsökande för social och yrkesmässig integration. Danmark Finland Att utarbeta stöd till asylsökande för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden i Danmark eller i hemlandet. Inriktning på ungdomar i åldrarna 17 till 25 år och kvinnor. Att ge stöd till asylsökande (inklusive de med tillfälligt skydd) så att de kan spela en roll i samhället och styra sina egna liv. Att förbereda för integration eller återvändande till hemlandet. Att förbättra kontakterna med samhället i övrigt genom information till allmänheten om asylsökandes behov. Inriktning på stöd till barn och ungdomar. Särskilt stöd till ungdomar i åldrarna 17 till 24 år. January 2002 87 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE MEDLEMSSTAT: M ÅL: VERKSAMHET: Att inom ramen för den nationella lagstiftningen förbättra kvaliteten på mottagandet av asylsökande och utformningen av utbildning för denna grupp. Stöd som kommer att variera enligt den enskildes rätt till förmåner: Asylsökande har inte rätt att arbeta eller motta yrkesutbildning (om de inte omfattas av ett undantag) men de kan få tillträde till grundläggande utbildning som läs- och skrivundervisning, eller som möjliggör social/yrkesmässig hjälp som inte leder direkt till ett arbete eller betald utbildningsplats. Åtgärder för att förbättra mottagningssystemen och ge lämpligt stöd till denna grupp. De som tas in inom ramen för ett humanitärt evakueringsprogram, t.ex. Kosovoalbaner, har rätt att arbeta och få tillträde till yrkesutbildning. De som omfattas av andra former av skydd som ”territoriellt asylsystem” kan vara berättigade att få yrkesutbildning och arbete om de har uppehållstillstånd. Dessa grupper kan omfattas av följande: Verksamheter för att underlätta tillträde till den franska arbetsmarknaden, t.ex. undervisning i franska. Verksamheter för att hjälpa de asylsökande att utveckla kunskaper och kompetens som kommer att bli användbara när de återvänder till Kosovo (eller hemlandet). Alla de som nekas asyl kan söka stöd för att få hjälp med återintegration i sitt ursprungsland. Equal kommer också att försöka genomföra utbyte mellan dem som arbetar med asylsökande inom EU. Sträva efter att barn till asylsökande erhåller avgångsbetyg. Utarbetande av modeller för psykosocial stabilisering av asylsökande. Utveckling av väglednings- och rådgivningsprogram för asylsökande. Språkundervisning i tyska (och engelska). Upprättande av modulbaserade program som beaktar möjlighet till förbättrad integration i deltagarnas hemländer. Utveckling av kompetens som gör det möjligt för deltagarna att etablera företag i sina hemländer. Inrättande av nätverk av stödstrukturer för asylsökande. Främjande av mångkulturell kompetens hos den personal som arbetar i stödcentrer för asylsökande. Uppgradering av infrastrukturen i befintliga centrer Tillhandahållande av upplysningar om möjligheterna till social och yrkesmässig integration i Grekland och EU. Detta bör innefatta socialt, psykologiskt och rättsligt stöd Tillhandahållande av relevant rådgivning och yrkesvägledning. Ge grundläggande yrkesutbildning som hjälper asylsökande medan de inväntar beslut eller repatriering (frivillig eller ofrivillig). Utveckling och förbättring av de tjänster som enheten för asylsökande (Asylum Seekers Unit) i arbetsmarknadsförmedlingen ger. Beaktande av kulturellt relevanta frågor i aktiv arbetsmarknadspolitik, särskilt beträffande språk och särskilda modeller för yrkespraktik. Utveckling av tjänster för att följa upp dem som får arbete. Ytterligare kartläggning av luckor eller hinder i det allmänna utbudet. Frankrike Att inom ramen för inhemsk lagstiftning bibehålla, återställa eller öka asylsökandes anställbarhet. Tyskland Grekland Irland Att förbättra levnadsförhållandena för asylsökande i mottagningscentrer Att stödja asylsökandes integration i samhället Att främja och utveckla ett antirasistiskt och interkulturellt synsätt som en huvudprincip i integrationspolitiken, innefattande lagstadgade och andra organ på lokal och nationell nivå. January 2002 88 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE MEDLEMSSTAT: Italien M ÅL: VERKSAMHET: Att förbättra de asylsökandes integration i samhället genom förbättrad mottagning och främjande av nya metoder för att utbilda asylsökande. Luxemburg Nederländerna Nordirland Portugal Spanien Sverige Att utarbeta utbildning som är avpassad till den korta bosättningsperioden och som ger asylsökande möjlighet att senare få en examen i deras hemland eller värdland. På grund av arbetsmarknadsbegränsningar kommer utbildningen att ske inom utbildningssystemet. Att förbättra tillträdet till utbildning och anställning inom den inrikespolitiska ramen. Att förbättra kunskapsbasen hos dem som återvänder till hemlandet. Inriktning på minderåriga asylsökande. Eftersom ansvar för denna politik inte har överlåtits till Nordirland kommer Nordirlands avsnitt beträffande asylsökande att återfinnas inom Storbritanniens program. Att hjälpa asylsökande med social integration liksom integration på arbetsmarknaden. Att utrusta asylsökande så att de kan klara av de sociokulturella normerna i värdlandet och förbereda dem för ett arbete eller för återvändande till ursprungslandet. Invandrarverket ger redan en lång rad olika stöd till asylsökande. Equal kommer att ge dessa ett mervärde. Prova nya tillvägagångssätt för att hantera informationsflödet om migrationsströmmarna av asylsökande för att inrätta planering och mottagning som tar hänsyn till lokala behov och befintliga resurser. Utveckla och främja informations- och upplysningskampanjer för att se till att de som arbetar med asylsökande är medvetna om de förhållanden som har lett människor att söka asyl och om de tjänster som står till förfogande. Främja integrerat stöd och korttidsutbildning för att bidra till asylsökandes sociala och yrkesmässiga integration. Utarbeta lämplig utbildning för vuxna asylsökande inom det allmänna utbildningssystemet. Utveckla relevant metodik för att möjliggöra för unga asylsökande att ansluta sig till utbildningssystemet Båda dessa metoder kan innefatta följande: Språkundervisning Effektiv kontroll för att säkerställa att relevant utbildning ges Åtgärder för att förbättra asylsökandes utbildning och sociala integration. Åtgärder som - inom ramen för nationell lagstiftning ger asylsökande vägledning. Åtgärder som förbättrar hemvändandes kvalifikationer. Kurser som syftar till att medvetandegöra dem som deltar i processen liksom lokala samhällen. Utveckling av relevant arbetsmarknadsrådgivning och yrkesvägledning (inklusive språkträning). Erkännande av behörighet. Utveckling av en arbetsmarknad och ett sysselsättningsnätverk för asylsökande som de kan få tillträde till från och med bedömningsförfarandets sjätte månad. Detta kommer att samla de olika institutionerna och stimulera asylsökande att på bästa sätt utnyttja IT. Utveckling av informationstjänster för dem som arbetar med asylsökande för att förbättra deras kunskaper om de rättsliga förfarandena, deras förståelse av asylsökandes situation och deras kontakter med arbetslivet. Utveckla verktyg för kompetensanalys. Utveckla studie- och yrkesvägledning för att fylla konstaterade behov. Utforma stöd för att förbereda inför befintlig utbildning som Invandringsverket står för, och hjälpa de asylsökande finna arbete på den öppna arbetsmarknaden. January 2002 89 EQUAL Guide för transnationalitet TEMATISKT OMRÅDE AS – ASYLSÖKANDE MEDLEMSSTAT: Storbritannien M ÅL: VERKSAMHET: Att utveckla en sysselsättningsstrategi som är anpassad till de asylsökandes behov och till dem som tillåts bo och arbeta i Storbritannien. Ge lämplig information till asylsökande för att göra dem mer medvetna om arbetsmarknadens krav. Ge utbildning så att asylsökande ges möjligheter att få tillträde till det stöd som finns (IT, språkundervisning) Prova metoder som möjliggör en snabb övergång till arbetsmarknaden när asylsökande väl har fått flyktingstatus. Identifiera lämpliga modeller för att ge de asylsökande som har rätt att arbeta i Storbritannien möjlighet att finna och behålla varaktig anställning. Utforma utbildning och yrkesutbildning som är användbar också i ursprungslandet för den händelse ansökan skulle avslås. January 2002 90 EQUAL Guide för transnationalitet 41 Förberedelser inför transnationellt samarbete Exemplet nedan sammanfattar de första svaren som utarbetats av projektets initiativtagare som svar på de sex nyckelfrågorna som ställts ovan. När det gäller EQUAL krävs mer komplexa svar eftersom EQUAL vill främja transnationella förbindelser mellan flera aktörer och flera nivåer. Exempel på ett första utkast om de transnationella aspekterna I vårt projekt har vi för avsikt att på den lokala/regionala nivån 1. utarbeta ett interaktivt paket som omfattar ettsysselsättningsprogram med stöd för att främja integrering av människor med funktionshinder i små och medelstora företag.. 2. Målgruppen för paketet är ägare av små och medelstora företag och rådgivare på arbetsförmedlingar. 3. Det är känt att små och medelstora företags utnyttjandegrad av de möjligheter till ekonomiskt och annat stöd som är förenade med sådana sysselsättningsprogram är lågt, och ägarna till dessa företag vet inte mycket om dem. Projektet kommer att göra det möjligt för oss att upprätta närmare förbindelser mellan små och medelstora företag och arbetsförmedlingar, vilket bör kunna leda till att vudareutbildning kan anordnas.. 4. Projektet är nyskapande därför att det syftar till att ge information om nya program till en ny målgrupp på ett nytt sätt som kommer att göra det möjligt för användarna att själva räkna ut de potentiella ekonomiska fördelarna. Transnationella aspekter: 5. Själva paketet kommer att innefatta viktiga transnationella aspekter eftersom vi har för avsikt att ge exempel på hur sådana program har varit framgångsrika på andra håll (i andra medlemsstater) och vidare eftersom paketet kommer att finnas i flerspråkig form (det vill säga på vart och ett av partnerspråken). 6. Produkten kommer att utvecklas av ett transnationellt team som kommer att utbyta information och know-how och gemensamt leda en jämförande studie. Studiebesök ska genomföras och produkten kommer att skräddarsys för varje deltagande medlemsstats förhållanden samt testas och spridas i varje deltagande medlemsstat. Tillbaks till huvudtexten Resurser och förutsättningar Ett partnerskapsteam med medlemmar som tillsammans har lde rätta kunskaperna och färdigheterna och rätt erfarenhet Finns Kan skaffas Liten utsikt att skaffa [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] January 2002 91 EQUAL Guide för transnationalitet En ledare för teamet som är beredd att avsätta den tid somkrävs och vara en engagerad värd för besökare från andra länder och välinformerad i transnationella frågor Tillräcklig tilldelning av tid till teamet för de transnationella inslagen såväl som för övriga UP-verksamheter [ ] [ ] [ ] Språkkunskaper eller tillgång till översättare/tolkar [ ] [ ] [ ] Tillgång till kontor och kommunikationssystem (telefoner, fax, e-post, datorer med Internetuppkoppling*, kopiator) [ ] [ ] [ ] Engagemang hos nyckelaktörer inom er egen organisation (verkställande direktör, ledande befattningshavare, annan nyckelpersonal) [ ] [ ] [ ] Ett utvecklingspartnerskap och en styrgrupp som omfattar personer och organisationer som vill knytas till, stödja eller bidra med resurser till ert transnationella arbete. [ ] [ ] [ ] Mekanismer för att överföra erfarenheter och resultat från transnationellt arbete till alla partner och deltagare I UP och för att göra det möjligt för dem att delta i processer för transnationellt lärande. [ ] [ ] [ ] * OBSERVERA: Internetuppkoppling behövs för att finna transnationella partner med hjälp av EQUAL:s gemensamma databas (ECDB) och för att registrera ett transnationellt samarbetsavtal (TSA). Tillbaks till huvudtexten Vilka utmärkande egenskaper (fysiska, organisatoriska, historiska, verksamhetsrelaterade eller erfarenhetsmässiga bör era potentiella partner ha? Vad förväntar ni er att den potentiella partnern ska bidra med (kunskaper, erfarenhet, färdigheter, etc.)? Kräver ni att era potentiella partner har tidigare erfarenhet av att arbeta i ett transnationellt sammanhang? Finns det några särskilda kriterier som blivande partner bör uppfylla såsom plats, gemensamt språk eller erfarenhet av nära samarbete med små och medelstora företag etc? Vad kan ni och ert partnerskap erbjuda potentiella partner? Tillbaks till huvudtexten Profil av din idealpartner Föredrar Kriterium Land Typ av organisation, storlek Arbetsmarknadskonfiguration (problem, hinder, dynamik) EQUAL-teman Synsätt Sektor Område/samarbetsområde Tillfredsställande om January 2002 92 EQUAL Guide för transnationalitet Erfarenhet av område/tema Typ av transnationell verksamhet som söks Tidigare transnationell erfarenhet Arbetsspråk Andra organisationer I den lokala partnerskaps-/styrgruppen Tillbaks till huvudtexten Hur hanterar man kulturella skillnader?: Var öppen för nya idéer. Acceptera att man kan arbeta på olika sätt. Ha tålamod. Försök att skaffa information om era partners land och kultur i förväg och inte endast under möten. Bra källor till information är bibliotek, institutioner som British Council, Goethe Institut, Istituto Italiano di Cultura, Alliance Française, internationella handelskammare etc. Förlita er inte enbart på skriftlig kommunikation. Diskutera och tala med varandra. Använd inte stoppur för tidtagning. Var lyhörd för formell och informell kultur i andra medlemsstater. Kom överens om ett gemensamt partnerskapsspråk. Det blir ofta engelska men tänk på att franska kan vara första främmande språk för vissa sydeuropeiska partner. Se till att ni har tillräcklig språkkapacitet inom organisationen. Ordna med översättning och tolkning vid behov (glöm inte att anslå medel för detta för det är dyrt.) Var kreativ i fråga om att skaffa hjälp, t.ex. från era bekanta, lokala språklärare eller studerande. Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer eller använd diagram och ritningar så att ni undviker missförstånd på ett senare stadium. Se till när ni leder ett möte att alla förstår och kan följa diskussionen. Sammanfatta regelbundet vad som sagts och kontrollera att alla har förstått. Skriv huvudpunkterna på blädderblock. Se till att alla får möjlighet och tillräckligt med tid för att uttrycka sin åsikt. Underskatta aldrig språkets betydelse och inflytande, särskilt om det inte är ert eget. Klargör vilka befogenheter partner har att fatta beslut om partnerskapet och dess möten. Förklara er företagskultur för era partner och försök komma underfund med deras. Var inte rädd för att yttra er på möten och uttrycka er tvekan när det är befogat. Kom ihåg att möten är det mest direkta sättet att klargöra era mål och utforska åsiktsskillnader. Därigenom undviker man frustration i ett senare skede. Klargör ert utvecklingspartnerskaps och ert lands starka sidor. Tillbaks till huvudtexten Fem typer av seminarier kan vara lämpliga för att ta itu med dessa frågor: Seminarier för att förmedla erfarenheter, som går ut på att dra nytta av erfarenheter från människor som har genomfört interkulturella projekt, tillbringat tid utomlands och deltagit I interkulturella förhandlingar etc. Informationsorienterade seminarier är inte seminarier i ordets egentliga bemärkelse utan oftare föreläsningar som ger information i allmänhet om den etniska och religiösa bakgrunden i en region såväl som om dess klimat samt politiska och sociala miljöer. Beteendeorienterade seminarier ger råd och tips om hur man ska uppföra sig, vanligen i form av regler som “vad som ska undvikas till varje pris”, t.ex. att det i Grekland anses som en förolämpning att räcka någon sin öppna handflata (”moutza”). Seminarier inriktade på självkännedom för att lära känna och förstå sina egna reaktioner på det som är främmande och de kulturspecifika normer och värderingar som ligger till grund för de egna handlingarna (vanligen med användande av kulturella simuleringsövningar). Seminarier i förståelse av främmande kulturer jämför de kulturella mönster som styr samarbete mellan partner. Kulturella mönster definieras som “alla slag av uppfattning, tänkande, bedömning och January 2002 93 EQUAL Guide för transnationalitet handling som anses normala, självklara, typiska och bindande av de flesta i en viss kultur” och med vilka ens eget och främmande beteende bedöms och regleras*. * Thomas, A. (Hrsg.) (1993). Kulturvergleichende Psychologie. Göttingen: Hogrefe Tillbaks till huvudtexten Källa:Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes), Finland, som var initiativtagare till E.C.HO- och STEPS-projekten under HORIZON –delen av EMPLOYMENT-initiativet. Tillbaks till huvudtexten January 2002 94 EQUAL Guide för transnationalitet 51 Att finna transnationella partner Tänk på följande frågor när ni organiserar ert sökande: Vem är ansvarig för att samordna detta arbete inom ert utvecklingspartnerskap, och vilket mandat ska ges till vem? Vem är ansvarig för att ta kontakter? På vilket sätt och med vilka resurser ska sökandet utföras? Utifrån vilka kriterier ska partnerna slutligen väljas och av vem? Vilka tidsgränser har förutsetts för de olika stadierna av denna uppgift? Tillbaks till huvudtexten Sökning i Equals databas (ECDB) kan göras med fulltextsökning, som gör det möjligt att söka på en bokstavssträng (nyckelord) i alla databasområdena eller på ett särskilt område (t.ex. beskrivning av utvecklingspartnerskapen eller utvecklingspartnerskapens mål). Om ni vill precisera sökningen kan ytterligare sökkriterier användas. kombinerad/avancerad sökning som möjliggör en sökning med mer exakta kriterier där olika filter kombineras med sulltextsökningen. Man kan till exempel söka efter ordet ‘exclusion’ på området beskrivning av utvecklingspartnerskapen men endast bland de franska och engelska utvecklingspartnerskap som arbetar med temat “Underlätta inträdet på arbetsmarknaden” (kombinerad/avancerad sökning). Skillnaden mellan kombinerad och avancerad sökning är antalet filter som används. Tillbaks till huvudtexten Några tips för att hjälpa er att använda Equals databas (ECDB) Börja med att klart ange de egenskaper hos era potentiella transnationella partner och deras arbetsprogram som ni anser nödvändiga (dvs. minsta antalet) och som ni hoppas finna. Börja med en så bred sökning som möjligt för att inte utesluta potentiellt intressanta partner. Även om det i EQUAL-initiativet anges att utvecklingspartnerskapen företrädesvis bör välja partner som arbetar inom samma tema, bör ni försöka att tänka kreativt vad gäller möjligheterna att utveckla transnationellt samarbete. Tänk på att klassificeringen av frågor och problem inom de nio EQUAL-temaområdena kan variera från en medlemsstat till en annan. Utbildning för missgynnade arbetstagare kan t.ex. passa mer än ett tematiskt område. Tänk på att partnerskap ofta blir kreativa och nyskapande när partner som är olika och har olika erfarenheter och sakkunskap (men samma mål) slår sig ihop. Börja inte fininställa sökningen förrän ni har tillräckligt med information för att kunna begränsa sökkriterierna utan att riskera att missa värdefull information. Tänk på att sökresultaten kan vara sammanfattningar av de ursprungliga presentationerna, särskilt när det gäller sökningar på engelska och franska. January 2002 95 EQUAL Guide för transnationalitet Var försiktig när ni tolkar sökresultaten eftersom samma ord kan ha olika betydelser i olika språk och kontexter. Var beredda att använda telefon, fax eller e-post för att be om klargörande upplysningar eller ytterligare information från de andra utvecklingspartnerskapen. Vänta er inte att finna partner som är i stort sett lika ert partnerskap och som arbetar med samma problem på samma sätt. Och om ni gör det, fråga er om samarbete med en sådan partner skulle bli tillräckligt givande.. Var slutligen uppmärksamma på skillnader i politiskt korrekta “koder” och terminologi och dra inga förhastade slutsatser. Rådfråga er NSS om sådana saker. Tillbaks till huvudtexten Med utgångspunkt i sina program för gemenskapsinitiativ har varje medlemsstat fastställt sina egna finansiella gränser för kostnader per utvecklingspartnerskap i åtgärd 1. I en del länder kan utvecklingspartnerskapen använda så mycket som EUR 40 000 på förberedande besök etc. som en del i inrättandet av transnationella partnerskap. I andra fall är gränsen satt så lågt som vid EUR 10 000. Ni bör vara uppmärksamma på dessa variationer när ni planerar förberedande besök och tänka på att blivande partner kan ha mer begränsade finansiella resurser till sitt förfogande än ni. Tillbaks till huvudtexten Några tips för förberedelserna inför det första mötet med potentiella partner: Bästa sättet att lära känna era partner är genom personliga möten under vilka ni kan få veta mer om partnerorganisationer och de system i vilka de verkar. Viktigast av allt är att ni har tid att diskutera och att ställa frågor. Ta er tid att lyssna på alla. Använd detta tillfälle till att ta reda på olika utvecklingspartnerskaps mål och metoder och vad olika aktörer har gemensamt. Se till att ni träffar de personer med olika roller och från olika organisationer som kommer att vara nyckelpersoner när det gäller att driva utvecklingspartnerskapen – och inte endast rådgivare, de personer som är ansvariga för utvecklingspartnerskapens sekretariat eller företrädare för sponsororganisationer. Utbyt skriftlig dokumentation före mötet: information om ert utvecklingspartnerskap och om huvuddragen i dess strategi såväl som om orsakerna till diskriminering och utestängning och den nationella/regionala utbildning eller sysselsättningspolitik och praxis som ert utvecklingspartnerskap avser att ge sig i kast med samt kanske.en kartläggning av ert utvecklingspartnerskaps nyckelaktörer och den vidare regionala/sektoriella politik de verkar inom. Tänk på att termer som utbildning, fortbildning, praktik, vägledning och arbetsmarknad kan täcka olika aspekter i andra länder. Sök efter partner vars deltagande organisationers mål och kärnverksamheter, förväntningar på det transnationella arbetets resultat, motivation och engagemang för transnationellt arbete, arbetssätt och inställning samt användning av gemensamt arbetsspråk överensstämmer med era egna. Tillbaks till huvudtexten Beslut om en transnationell partner bör grundas på god förståelse av varandras mål och insikt om de nyckelfaktorer och begränsningar som ligger bakom deras verksamheter, January 2002 96 EQUAL Guide för transnationalitet förståelse av varandras kulturella, rättsliga och ekonomiska sammanhang, kännedom om varandras organisatoriska struktur och rutiner, kompletterande sakkunskap och erfarenhet för att gynna nyskapande: undvik att söka efter organisationer som är alltför lika er egen, en överenskommelse om testade kommunikationssätt och att man har upprättat goda relationer. Tillbaks till huvudtexten I samband med planeringen av det första mötet med en eller flera potentiella partner är det många punkter som värdorganisationen bör ta hänsyn till: Överväg att ordna en officiell mottagning för att höja den lokala medvetenheten om utvecklingspartnerskapens strategi och för att binda ert utvecklingspartnerskaps nyckelpartner närmare tillsammans. Se till att besökarna informeras i förväg om logistiska arrangemang (resor, logi, mötesprogram etc.) och att ingen oklarhet råder om vem som betalar vad. Ordna mötesplats med omsorg och se till att all nödvändig utrustning finns på plats och fungerar och att arrangemangen är lämpliga för både formella och informella samtal. Överväg att anlita en extern expert för att diskussionerna skall löpa smidigare, och om ni gör det så se till att han eller hon är ordentligt informerad i förväg. Planera dagordningen omsorgsfullt och se till att alla frågor får tillräckligt mycket tid för att de skall kunna diskuteras och att alla deltagare får tillfälle att yttra sig. Anslå alltid rikligt med tid till varje deltagares presentation av sig själv i början av mötet. Detta gör att alla verkligen talar under det första sammanträdet, vilket är viktigt för gruppens sammanhållning. Se till att dagordningen erbjuder tillfällen för era blivande partner att presentera sin bakgrund, sina synpunkter och sina behov. Använd mötet och dagordningen för att fastställa vilka resurser som är tillgängliga för det potentiella partnerskapet, vilka som behöver anskaffas och eventuella problem som måste lösas. Sikta på att avsluta mötet med att skissera ett första arbetsprogram, en handlingsplan rutiner som behöver införas etcetera. Försök att göra en skriftlig sammanfattning av de viktigaste besluten från mötet så snart som möjligt efteråt och skicka den till deltagarna eftersom en skriftlig nedteckning kan medverka till att undanröja eventuella missförstånd som kan uppkomma på grund av språkproblem. Tillbaks till huvudtexten Språk Kom överens om på vilket eller vilka språk ni vill kommunicera och för vilket ändamål, för daglig kommunikation mellan de transnationella samordnarna av utvecklingspartnerskapen. Det gemensamma partnerskapsspråket blir ofta engelska men tänk även på att franska kan vara vissa sydeuropeiska partners första främmande språk. Se till att språkkapaciteten inom er organisationen är tillräcklig. Ordna med översättning och tolkning vid behov (och glöm inte att anslå medel för detta – det är dyrt). Var kreativ när ni skaffar hjälp (t.ex. från bekanta, lokala språklärare eller studerande). Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer: det kan undanröja missförstånd I ett senare skede. Tillbaks till huvudtexten January 2002 97 EQUAL Guide för transnationalitet Kommunikation i det transnationella partnerskapsbyggandets tidiga skeden. När de följande stegen för att utveckla och klargöra innehållet och formen för framtida samarbete preciseras är det viktigt att kommunikationen är effektiv. Tänk på följande: Se till att informationsflödet till och från de transnationella partnerna inte avstannar mellan mötena. Ordna med regelbunden feedback med hjälp av genomgångar och informella eller formella möten inom ert eget utvecklingspartnerskap och se till att förslag till överenskommelser som läses upp under förhandlingarna om något av nyckelinslagen i det transnationella samarbetsavtalet är förankrade hos ert eget utvecklingspartnerskaps styrgrupp och kommer att godkännas. Inrätta om möjligt ett kommunikationsnätverk mellan alla som är inblandade i det transnationella samarbete som är under utveckling, särskilt mellan dem som har betydelsefulla roller, i form av en e-postsändlista, ett informationsblad, en regelbundet uppdaterad webbplats eller ett intranät. Bekräfta alla beslut skriftligt och tydligt. Det är inte säkert att alla människor har gjort samma tolkning av vad som sagts: sätten att kommunicera skiljer sig mellan människor och kulturer. Detta gäller inte endast kommunikation mellan företrädare för transnationella partner utan även diskussion mellan medlemmarna i ett utvecklingspartnerskap. Slutligen bör åtaganden och överenskommelser uttryckas i klarspråk och inte på diplomatspråk. Vad gäller uppföljningsverksamheter bör det tydligt och skriftligen anges vem som har samtyckt till att göra vad och tidpunkt när det senast skall vara utfört. Tillbaks till huvudtexten Några tips för uppföljning av möten Kom överens om några regler för kommunikation mellan mötena som alla bör följa. Gör en förteckning över allmänna helgdagar och vanliga semesterperioder i varje partnerland. Kontrollera att ni känner till allas normala kontorstider.. Gör en klar uppgiftsfördelning där alla vet vad de förväntas göra. Skicka ut dagordningar och uppgifter om praktiska arrangemang i god tid före mötena. Skicka ut protokoll snabbt efter mötena. Tillbaks till huvudtexten E-postens fördelar och begränsningar: E-post är ett mycket användbart verktyg men förlita er inte helt på det. Direkt personlig kontakt är nödvändig för att få saker och ting att fungera effektivt. Detta är viktigare i somliga medlemsstater än i andra, så använd telefonen också. Se till att du har en aktuell förteckning över alla kontaktpersoner och adresser. Försök att insistera på att alla har en personlig e-postadress. I annat fall går meddelandena förlorade. January 2002 98 EQUAL Guide för transnationalitet Tillbaks till huvudtexten January 2002 99 EQUAL Guide för transnationalitet 61 Associerade partner Kandidatländerna är: Länderna som omfattas av PHAREprogrammet Samt Bulgarien Estland Lettland Litauen Polen Rumänien Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Cypern Malta Turkiet Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/enlargement/index.htm Tillbaka till huvudtexten Följande länder omfattas av PHARE- programmet: Bulgarien Estland Lettland Litauen Polen Rumänien Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/enlargement/pas/phare.htm Följande länder omfattas av TACIS-programmet: Armenien January 2002 100 EQUAL Guide för transnationalitet Azerbajdzjan Georgien Kazakstan Kirgizistan Moldavien Mongoliet Ryska federationen Tadzjikistan Turkmenistan Ukraina Uzbekistan Vitryssland Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/external_relations/ceeca/tacis/index.htm Tillbaka till huvudtexten Följande länder omfattas av MEDA- programmet: Algeriet Egypten Israel Jordanien Libanon Marocko Palestinska myndigheten Syrien Tunisien Kandidatländerna Cypern, Malta och Turkiet omfattas av regionala åtgärder som finansieras av Meda. När det gäller nationella verksamheter ställs särskild EU-finansiering till kandidatländernas förfogande på grundval av två rådsförordningar. Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/external_relations/med_mideast/euro_med_partnership/ Tillbaka till huvudtexten Följande länder omfattas av CARDS-programmet: Albanien Bosnien och Hercegovina F.d. jugoslaviska republiken Makedonien Förbundsrepubliken Jugoslavien Kroatien Ytterligare information: http://europa.eu.int/comm/external_relations/see/docs/index.htm Tillbaka till huvudtexten January 2002 101 EQUAL Guide för transnationalitet De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal 71 Utnämning av en transnationell samordnare För att transnationellt samarbete skall bli framgångsrikt måste det ledas på ett effektivt sätt. Oavsett vilka arrangemang för den övergripande samordningen av transnationell verksamhet som de transnationella parterna enas om råder vi varje utvecklingspartner att utse en transnationell samordnare. En sådan person ansvarar på utvecklingspartnerskapets vägnar och enligt ett tydligt mandat för följande uppgifter: Identifiering och val av potentiella transnationella partner. Förhandlingar med transnationella partner om det transnationella samarbetsavtalet. Utveckling och förvaltning (med transnationella partner) av den transnationella handlingsplanen. Övervakning och utvärdering av gemensamma verksamheter. Anordnande och ledning av möten och evenemang då utvecklingspartnerskapet är värd i samband med besök av transnationella partner. Kontakter och informationsmöten med utvecklingspartnerskapets deltagare om samtliga frågor som rör det transnationella samarbetet (inklusive beslutsfattande). En transnationell samordnare bör ha följande egenskaper: Tidigare erfarenhet av transnationellt samarbete. Kunskap om det tematiska område i EQUAL som utvecklingspartnerskapet och dess transnationella partner sysslar med. Färdigheter i det arbetsspråk som parterna har enats om. Lyhördhet för kulturskillnader, särskilt de som hänför sig till de länder där de transnationella parterna finns. God kommunikationsförmåga. Förhandlingsvana. Organisatorisk förmåga och ledningsförmåga. Intresse för samarbete och verksamheter som bedrivs mellan länder. Ert utvecklingspartnerskap bör mycket tydligt ange uppdelningen av uppgifter och ansvarsområden, särskilt när det gäller den transnationella verksamheten eftersom utvecklingspartnerskapens komplexa strukturer (och utvecklingsparternas aktörers varierande medverkan i det transnationella samarbetet) inte alltid är tydlig för dem som befinner sig utanför dem. Utvecklingspartnerskapen bör i synnerhet utforma en tydlig deklaration om sina strukturer för beslutsfattande. Tillbaks till huvudtexten Några tips att hålla i minnet när ni försöker nå en överenskommelse om handlingsplanen och dess förväntade resultat:. Var realistiska. Försök att inte vara alltför ambitiösa. Era mål och förväntade resultat bör ta med i beräkningen de resurser som står till buds för att uppnå dem och bör spegla resultaten av er ”kapacitetsinventering”. January 2002 102 EQUAL Guide för transnationalitet Vidare behöver det knappast sägas att det är absolut nödvändigt att alla partner förstår det transnationella partnerskapets mål fullständigt och känner att dessa mål även är deras. Om partnerna kan definiera och komma överens om en gemensam uppsättning mål kommer de att tjäna som referens under det transnationella samarbetets hela planeringsskede och genomförandeperiod. Tillbaks till huvudtexten Organisationsmodeller Utnämning av en transnationell samordnare (Nav- och ekermodell): En partner väljs av de andra och samtycker till att ansvara för den övergripande ledningen och samordningen av det transnationella arbetsprogrammet. Roterande/gemensam samordning (konsortiemodellen): Varje partner ansvarar i tur och ordning för ledningen och samordningen av en fas (eller ett transnationellt möte) eller för ett avsnitt (uppgifter) av arbetsprogrammet enligt i förväg överenskomna avgränsningar. Styrgrupp: Partnerna upprättar en liten styrgrupp i vilken varje partner är representerad, och gruppen ikläder sig gemensamt övergripande ansvar för ledningen och samordningen av de transnationella verksamheterna. Ordförandeskapet kan rotera från det ena sammanträdet till det andra. Det kan vara befogat att anställa/anlita en lämplig extern expert till stöd för gruppen. Arbetsgrupper: Det kan vara lämpligt att inrätta arbetsgrupper med ansvar för att leda och samordna särskilda avsnitt av arbetsprogrammet och de arbetsuppgifter som är förknippade med dem, att gå mer på djupet med vissa frågor och dra större nytta av partnernas speciella sakkunskaper. (Den tredje och fjärde modellen kan kombineras med en av de två första. Transnationella partnerskap upprättar ofta en styrgrupp och har dessutom en samordnare eller flera roterande Styrgruppen deltar i möten relativt sällan (kanske endast tre eller fyra gånger under den tid partnerskapet varar) och har till uppgift att svara för en mer ”politisk” övervakning verksamheten. Tillbaks till huvudtexten Hur hanterar man kulturella skillnader?: Var öppen för nya idéer. Acceptera att man kan arbeta på olika sätt. Ha tålamod. Försök att skaffa information om era partners land och kultur i förväg och inte endast under möten. Bra källor till information är bibliotek, institutioner som British Council, Goethe Institut, Istituto Italiano di Cultura, Alliance française, internationella handelskammare, ambassader och mer specialiserade institutioner som CEDEFOP (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning i Thessaloniki), kolleger eller bekanta med erfarenhet av transnationellt arbete, publikationer om tidigare projekt, er NSS.. Förlita er inte enbart på skriftlig kommunikation. Diskutera och tala med varandra. Använd inte stoppur för tidtagning. Var lyhörd för formell och informell kultur i andra medlemsstater. Kom överens om ett gemensamt partnerskapsspråk. Det blir ofta engelska men tänk även på att franska ofta är första främmande språk för vissa sydeuropeiska partner. January 2002 103 EQUAL Guide för transnationalitet Se till att ni har tillräcklig språkkapacitet inom organisationen. Ordna med översättning och tolkning vid behov (glöm inte att anslå medel för detta - det är dyrt.) Var kreativ i fråga om att skaffa hjälp, t.ex från era bekanta, lokala språklärare eller studerande. Diskutera med era partner om exakt vad ni menar med vissa begrepp. Gör en lista över termer, så att ni undviker missförstånd på ett senare stadium. Se till när ni leder ett möte att alla förstår och kan följa diskussionen. Sammanfatta regelbundet vad som sagts och kontrollera förståelsen. Skriv huvudpunkterna på ett blädderblock. Se till att alla får möjlighet och tillräckligt med tid för att uttrycka sin åsikt. Underskatta aldrig språkets betydelse och inflytande, särskilt om det inte är ert eget. Klargör vilka befogenheter partner har att fatta beslut om partnerskapet och dess möten. Förklara er företagskultur för era partner och försök komma underfund med deras. Var inte rädd för att yttra er på möten och uttrycka er tvekan när det är befogat. Kom ihåg att möten är det mest direkta sättet att klargöra era mål och utforska åsiktsskillnader. Därigenom undviker man frustration efteråt. Förklara ert utvecklingspartnerskaps och ert lands starka sidor. Tillbaks till huvudtexten "The Message" var ett finskt HORIZON-projekt som leddes av Finlands Muskelhandikappförbund med transnationella partner i Irland och Portugal. January 2002 104 EQUAL Guide för transnationalitet Ekonomisk planering för transnationellt samarbete 81 Immateriella rättigheter och tredje mans användarrättigheter Utvecklingspartnerskapen måste se till att alla resultat som erhålls (produkter, instrument, metoder etc.) kommer att offentliggöras och göras tillgängliga i sin helhet för tredje man för eget bruk. Denna skyldighet gäller även för resultaten av gemensam transnationell verksamhet. Tänk på att lagar och föreskrifter om försäljning av produkter från finansierad verksamhet (och immateriell egendom) inte är enhetliga i hela Europa. Enligt strukturfondsförordningarna utgör dock intäkter från försäljningar, tjänster, arvoden etc. intäkt som reducerar beloppet för Europeiska socialfondens medfinansiering. Ni bör därför rådfråga er förvaltningsmyndighet om era resultat kan ha ett kommersiellt värde och om ni planerar att utnyttja resultaten kommersiellt. Tillbaks till huvudtexten Exempel på tänkbar uppdelning av kostnaderna för gemensamma verksamheter mellan flera utvecklingspartnerskap - Principen “arrangören betalar” samt principen för kostnadsdelning – Verksamhet Diskrimineringsstudie Utbildningsmateriel Gemensamt materiel Utbildningsmodul Multimediaprodukt Konferens Utgivning CD-ROM Jämförande arbetsmarknadsstudie Fördelningsprincip Utvecklingspartnerskap UP A UP B UP C 10 ---10 ---10 Arrangören betalar (på lika villkor) eller Arrangören betalar (enligt avtalad fördelning) Kostnadsdelning (på lika villkor) eller Kostnadsdelning (enligt avtalad fördelning) 30:40:30 12 ---- -15 --- --20 3 20 20 20 15 20 15 Principen “arrangören betalar”: varje utvecklingspartnerskap täcker kostnaderna för en av de gemensamma verksamheterna. Dessa verksamheter kan kosta lika mycket (arrangörerna betalar på lika villkor) eller kan kosta olika mycket (arrangörerna betalar enligt avtalad fördelning). Ett av utvecklingspartnerskapen kan vara ekonomiskt ansvarigt för fler verksamheter än andra utvecklingspartnerskap. Principen för kostnadsdelning: En viss verksamhet betalas av samtliga medverkande utvecklingspartnerskap. Den sammanlagda kostnaden för verksamheten kan delas lika mellan de olika utvecklingspartnerskapen (kostnadsdelning på lika villkor) eller kan delas upp enligt en överenskommen formel (t.ex. 40 % för UP B, och 30 % för UP A och C) – dvs. kostnadsdelning enligt avtalad fördelning. Tillbaks till huvudtexten January 2002 105 EQUAL Guide för transnationalitet Uppföljning och utvärdering av transnationellt samarbete 91 Några av de prestationsmål som kan vara lämpliga att ställa upp rör ekonomisk effektivitet (revisionsförfaranden - interna, externa – uppfyllande av ESF-kraven), uppnående av målen för transnationellt samarbete/resultat nivåer av tillfredsställelse (t.ex. vad gäller nytta för målgrupper), resultat på längre sikt, anpassning av arbetsmarknadssystem, -metoder och –politik, det transnationella partnerskapets effektivitet, resultat av utbyten, kommunikationsfrågor och spridningskampanjer, bedömning av inflytandet på de regionala arbetsmarknaderna, eller delar av dem, och på samhällena i dessa regioner.. Tillbaks till huvudtexten Utgångsvärde Utgångsvärdet för ett partnerskap eller transnationellt samarbete vid inledningen av den gemensamma verksamheten fastställs genom att man mäter vissa nyckelindikatorer. Dessa indikatorer möjliggör en bedömning av status quo ante mot vilket partnerskapets eller det transnationella samarbetets prestationer kan mätas när det avslutas. Tillbaks till huvudtexten January 2002 106 EQUAL Guide för transnationalitet 111 Att sluta ett transnationellt samarbetsavtal Transnationellt samarbete mellan nationella tematiska nätverk av utvecklingspartnerskap Utvecklingspartnerskapen ska validera, sprida och integrera sina erfarenheter och resultat i all politik och praktik, inte endast inom ramen för tematiska nätverk på nationell nivå utan även på europeisk nivå. Strukturen för denna samarbetsnivå kommer att samordnas av Europeiska kommissionen för att underlätta tematiska översikter av strategier för hur man skall gå tillväga samt uppnådda resultat, identifiering av god praxis som skall avspeglas i förfaranden inom ramen för de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och samhällsintegrering, spridning av god praxis till diskussionsforum som omfattar hela Europa. Tillbaka till huvudtexten January 2002 107 EQUAL Guide för transnationalitet Utvecklingspartnerskapen måste finna minst en partner från en annan medlemsstat. Samarbetet bör upprättas mellan utvecklingspartnerskap valda av medlemsstater inom ramen för EQUAL och företrädesvis med sådana som arbetar inom samma tematiska område. Ett sådant samarbete kan även utsträckas till liknande projekt som stöds i länder utanför EU som omfattas av PHARE-, TACIS- eller MEDA-programmen. Medlemsstaterna kan ange parametrar för undantag från den allmänna regeln, om det potentiella mervärdet av samarbete med partner utanför EQUAL klart anges och dessa partner kan styrka sin förmåga att täcka de egna kostnader inom ramen för detta samarbete. Ytterligare upplysningar lämnas i faktablad 4 “Förberedelser inför transnationellt samarbete”, faktablad 5 ”Att finna transnationella partner” och faktablad 7 "De första stegen mot ett transnationellt samarbetsavtal”. Tillbaka till huvudtexten Synkronisera tider för bedömning och beviljande enligt följande: Startdatum för åtgärd 1 är den 15 november 2001. Senaste startdatum för åtgärd 2 är den 15 maj 2002 för att säkerställa en så lång tidsperiod som möjligt för det transnationella samarbetet mellan utvecklingspartnerskapen. Beslut om finansiering under åtgärd 2 kommer att fattas före mitten av maj 2002, dock senast den 31 maj 2002. Utvecklingspartnerskapen kommer att uppmuntras att lämna in de två dokumenten (förslag till avtal om utvecklingspartnerskap och avtal om transnationellt samarbete) mellan mitten av mars och slutet av april 2002. Förvaltningsmyndigheterna kommer att bedöma de två dokumenten så snart som möjligt och samråda med de andra berörda förvaltningsmyndigheterna. De kommer att göra kommentarer och meddela önskemål om ändringar i det föreslagna avtalet om transnationellt samarbete så tidigt som möjligt. Stödja verksamheter för att söka partner genom utvecklingspartnerskapen med att finna lämpliga partners. att uppdra åt sina NSS att hjälpa Underlätta utarbetande av förslag till transnationella samarbetsavtal genom att se till att utvecklingspartnerskapen utnämner och auktoriserar en kontaktpunkt för det transnationella samarbetet. Underlätta inlämning av transnationella samarbetsavtal genom att i överensstämmelse med nationella regler och praxis ange på vilket eller vilka språk som utkastet och de slutliga versionerna av det transnationellt samarbetsavtalet ska överlämnas. Tillämpa gemensamma kriterier för bedömning av transnationella samarbetsavtal, särskilt genom att använda de föreslagna huvudinslagens kvalitet och konsekvens sch samstämmigheten med avtalen om utvecklingspartnerskap som huvudsakligt bedömningskriterium och som gemensamt kriterium för anmärkningar eller invändningar i samrådsförfarandet. Samråda med varandra innan de godkänner ett transnationellt samarbetsavtal så att alla berörda förvaltningsmyndigheter grundar sitt godkännande av åtgärd 2 på samma version av ett transnationellt samarbetsavtal. Tillämpa det gemensamma samrådsförfarandet även för senare mer omfattande ändringar av ett transnationellt samarbetsavtal i fall när antingen handlingsplanen för det transnationella samarbetet eller sammansättningen av det transnationella partnerskapet har ändrats (nya partner har anslutit sig till det transnationella samarbetet, t.ex. associerade partner eller EQUAL-utvecklingspartner, eller partner har hoppat av). Minimera antalet utvecklingspartnerskap som hoppar av, särskilt genom att välja utvecklingspartnerskap för åtgärd 1 på grundval av sunda kriterier; råda utvecklingspartnerskapen att upprätta transnationella partnerskap med mer än en partner, låta de nationella stödstrukturerna spela en viktig roll genom rådgivning och vägledning för att säkerställa en hög kvalitet på avtalen om både utvecklingspartnerskap och transnationellt samarbete January 2002 108 EQUAL Guide för transnationalitet och på det sättet skaffa garantier för att de flesta utvecklingspartnerskapen (valda för åtgärd 1) uppfyller kraven för åtgärd 2, bevilja en villkorlig förlängning av verksamheterna under åtgärd 1 på upp till tre månader för “hemlösa” utvecklingspartnerskap om alla dessa förebyggande åtgärder misslyckas, särskilt I exceptionella fall när godkännandet av det transnationella samarbetsavtalet måste skjutas upp beroende på problem med synkroniseringen av beslutsfattandet mellan förvaltningsmyndigheterna, den (enda) transnationella partnern inte godkändes för åtgärd 2 men den hemlösa utvecklingspartnern är synnerligen kvalificerad och av särskilt intresse för förvaltningsmyndigheten. Tillbaka till huvuddokumentet TSA (Edit) TSA Id kod: 31 Bakgrund och syften | Arbetsprogram och arbetsmetod | Finansiella bestämmelser| Arrangemang för organisation och beslutsfattande | Förfaranden för övervakning och utvärdering | Övrigt Sekreterare (automatiskt ifylld) Deltagande utvecklingspartnerskap (Edit) A. Bakgrund och syften 1. Gemensamma intressen / metoder / bakomliggande problem. (Edit) 2. Lärdomar från tidigare relevanta åtgärder. (Edit) 3. Utvecklingspartnerskapens gemensamma mål. (Edit) 4. Förväntade (gemensamma/kompletterande) produkter / resultat. (Edit) 5. Strategins mervärde och förväntade resultat för vart och ett av de deltagande utvecklingspartnerskapen. (Edit) 6. Mervärde och finansiell bärkraft när det gäller associerade partner. (Edit) Top January 2002 109 EQUAL Guide för transnationalitet B. Arbetsprogram och arbetsmetod 1. Planerad transnationell verksamhet. a. Övergripande transnationell strategi. (Edit) b. Typ av verksamhet. (Edit) Rating (+ to ++++) Typ av transnationell verksamhet. Utbyte av information och erfarenheter. Parallell utveckling av nyskapande metoder. Import, export eller införande av nya metoder. Gemensam utveckling. Utbyte av praktikanter/lärare. Övrigt. c. Beskrivning av verksamhet/uppgifter(Edit) Benämning på verksamheten 1. Beskrivning 2. 3. … 10. (högst 10) 2. Metod för att vidarebefordra information, resultat och arbetsinstrument. (Edit) 3. Tidplan för etappmål, resultat och evenemang. (Edit) Top C. Finansiella bestämmelser 1. Uppdelning av budgeten (i €) för varje verksamhet (Edit) Verksamhet UP 1 UP2 UP3 UP… Summ a 1. 2. 3. … 10. SUMMA 2. Arrangemang för kostnadsdelning och för att undvika dubbel finansiering. (Edit) January 2002 110 EQUAL Guide för transnationalitet Kostnadsdelningen skall lista enskilda + gemensamma kostnader för varje typ av verksamhet. Top D. Arrangemang för organisation och beslutsfattande 1. Varje utvecklingspartnerskaps bidrag och ansvarsområde. (Edit) 2. TSA-sekretariatets samt externa exporters roll och uppgifter. (Edit) 3. Arrangemang för beslutsfattande (Edit) 4. Arbetsspråk (Edit) Top E. Förfaranden för övervakning och utvärdering 1. Mekanismer för övervakning och utvärdering av de erfarenheter och resultat som det transnationella arbetet ger. (Edit) 2. Mekanismer för uppdatering av arbetsprogram, arbetsmetoder och organisatoriska arrangemang. (Edit) Top F. Övrigt 1. Länkar till annan information/annat material (Edit) 2. Länkar (hyperlänkar) till versioner på andra språk av det transnationella samarbetsavtalet. (Edit) Versioner på andra språk av det transnationella samarbetsavtalet bör visas på webbsidor. 3. Datum för (denna version av) det transnationella samarbetsavtalet 1. Sänt för godkännande av det utvecklingspartnerskap som har ansvar för TSA-sekretariatet. 2. Godkänt av samtliga utvecklingspartnerskap. 3. Godkänt av samtliga förvaltningsmyndigheter. Åter till huvuddokumentet January 2002 111 2