Moralisk icke-­‐naturalism • Varför kan inte moraliska egenskaper vara naturliga? – Moore: ÖFA – Kan inte förklara moralens norma=vitet, dvs a@ den ger oss oberoende skäl för handling – Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa=oner för a@ avgöra a@ det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr Moralisk icke-­‐naturalism • Varför är norma=vitet e@ problem för moralisk naturalism? – Kan inte förklara hur en norma=v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som ”a@ vara ny@omaximerande”. • E@ problem för en reduk=onis=sk N. – Kan inte förklara hur norma=va egenskaper kan vara mo=verande oberoende av våra aKtyder. • Upprepar Mackies kri=k. Moralisk icke-­‐naturalism • Olika former av icke-­‐naturlism – Guds befallningar • Problem: är folkmord fel för a@ Gud förbjudit det? – G.E. Moore: ”godhet” en enkel, icke definierbar egenskap – Russ Schafer-­‐Landau, Moral Realism (2003): moralfilosofi skiljer sig från naturvetenskap och samhällsvetenskap genom a@ moraliska sanningar upptäcks a priori. Moralisk icke-­‐naturalism • Schafer-­‐Landau: Rela=onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela=onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä@ 2. Egenskapsdualism (=ll skillnad från substansdualism) 3. Icke-­‐reduk=onis=sk redogörelse för superveniens Moralisk icke-­‐naturalism Superveniens: • Två situa=oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper. • Moraliska egenskaper supervenerar på naturliga egenskaper på samma sä@ som mentala egenskaper supervenerar på fysikaliska egenskaper (ingen förnekar a@ mentala egenskaper finns). Moralisk icke-­‐naturalism • Även om en mental egenskap kons=tueras av fysikaliska egenskaper så kan e@ och samma mentala faktum (t.ex. a@ någon tänker på Eiffeltornet) ”realiseras” på många sä@. • Det samma gäller för moraliska egenskaper. Moralisk icke-­‐naturalism • Notera: Schafer-­‐Landaus icke-­‐naturalism är mycket lik Cornellrealisternas version av naturalism. Enda skillnaden är, enligt S-­‐L, a@ man väljer a@ klassificera moraliska egenskaper olika. • Cornell: moraliska egenskaper är naturliga • Shafer-­‐Landau: icke-­‐naturliga ebersom de inte upptäcks genom iak@agelser utan a priori Kvasirealism • Non-­‐kogni=vism • Försök a@ utveckla NK och bemöta invändningar mot den • Simon Blackburn, Spreading the Word (1984), Essays on Quasi-­‐Realism, (1993) Kvasirealism • Utgår från aspekter av vårt moraliska tänkande som tycks stödja realism • Visa hur a@ det är möjligt a@ redogöra för dessa inom ramen för non-­‐kogni=vism • Blackburn: e@ ”forskningsprogram” snarare än en färdig metae=sk posi=on Kvasirealism • Mål: a@ redogöra för vårt vardagliga användande av moraliska begrepp utan a@ anta a@: – vi refererar =ll moraliska fakta som existerar oberoende av oss själva. – vi gör oss skyldiga =ll e@ systema=skt misstag. Kvasirealism • Problem för non-­‐kogni=vism: – Användande av moraliska termer i ”icke-­‐
påstådda” kontexter (villkorssatser, disjunk=oner, frågor etc.) – ”Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag” Kvasirealism • Problem för non-­‐kogni=vism: – Användande av moraliska termer i ”icke-­‐
påstådda” kontexter (villkorssatser, disjunk=oner, frågor etc.) – ”Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag” • Frege-­‐Geach problemet – Non-­‐kogni=vism implicerar a@ ”det är fel a@ äta kö@” har en annan betydelse här än när vi påstår a@ det fak=skt är fel a@ äta kö@. Kvasirealism • Peter Geach ansåg sig i Freges språkfilosofi ha funnit följande centrala princip: – Meningen hos en sats beror inte på om den påstås eller inte. • Non-­‐kogni=vismen verkar dock bryta mot denna princip. Kvasirealism • Varför? – E@ moralisk omdöme u@rycker enligt NK e@ non-­‐
kogni=vt =llstånd (känsla, preskrip=on), men bara när det påstås (”Det är fel a@ äta kö@”). – Den som säger ”Om det är fel a@ äta kö@ så…” behöver ju inte anse a@ det är fel a@ äta kö@ och u@rycker därför inte samma känsla. – Alltså kan satsen inte betyda samma sak i de båda sammanhangen. Kvasirealism • Två olika problem: – Hur ska vi förstå moraliska u@ryck i icke-­‐påstådda sammanhang, t ex ”Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag”? – Kontraintui=vt a@ betydelsen hos en sats är instabil på de@a sä@ – Moraliska slutledningar tycks inte gil=ga. Kvasirealism • Modus ponens: P1 Om A så B. P2 A. ___________________ S B Kvasirealism • Modus ponens: P1 Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag. P2 Det är fel a@ äta kö@. ___________________ S Det är fel a@ servera den här biffen =ll middag. Kvasirealism • Modus ponens: P1 Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag. P2 Det är fel a@ äta kö@. ___________________ S Det är fel a@ servera den här biffen =ll middag. Non-­‐kogni=vism tycks implicera a@ slutledningen är ogil=g Kvasirealism • Är det e@ problem för non-­‐kogni=vism? • Blackburn ser det som e@ problem: NK måste respektera det moraliska språket så som det fak=skt används. Kvasirealism Blackburns lösning: • Moraliska villkorssatser ska tolkas annorlunda än icke-­‐moraliska. • U@rycker aKtyd =ll en viss typ av ”moralisk sensibilitet. • Moralisk sensibilitet = disposi=on a@ inta viss aKtyd =ll viss handling. • Precis som vi kan ha moraliska aKtyder =ll handlingar kan vi ha moraliska aKtyder =ll moralisk sensibilitet Kvasirealism • ”Det är fel a@ äta kö@” u@rycker aKtyd =ll kö@ätande. • ”Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag” u@rycker en (ogillande) aKtyd =ll disposi=onen a@ u@rycka ogillande mot kö@ätande, men inte a@ u@rycka ogillande mot a@ servera den här biffen =ll middag. Kvasirealism P1 Om det är fel a@ äta kö@ så är det fel a@ servera den här biffen =ll middag. P2 Det är fel a@ äta kö@. ___________________ S Det är fel a@ servera den här biffen =ll middag. Det vore inkonsistent a@ u@rycka aKtyderna i P1 och P2, utan a@ u@rycka aKtyden i S. Den som accepterar P1 och P2, men inte S, hyser aKtyder som han själv fördömer. Kvasirealism • Blackburn: För a@ moraliskt språk ska vara =ll någon ny@a för oss, måste det utvecklas så a@ det går a@ använda för slutledning, utvärdering osv, dvs det måste utvecklas =ll a@ likna och fungera som realis=skt språk Kvasirealism • Varför då inte vara realist? • Blackburn: – Ontologiskt ekonomiskt: behöver inte anta existens av några moraliska egenskaper – Mo=vinternalism + Humesk teori om mo=va=on • Moraliska omdömen mo=verar • Trosföreställningar i sig mo=verar inte – Superveniensargument Kvasirealism • Blackburns superveniensargument mot moralisk realism: – (SP): Om två objekt har samma uppsä@ning naturliga egenskaper, så måste de också ha samma uppsä@ning moraliska egenskaper. – Svag SP: gäller inom en värld – Stark SP: gäller mellan alla möjliga världar Kvasirealism • Blackburns superveniensargument mot moralisk realism: – Svag SP nödvändig (förbud mot ”blandade världar”) – Stark SP är för stark – Realisten kan förklara Stark SP – om moraliska egenskaper iden=fieras med naturliga egenskaper – men har svårt a@ förklara Svag SP – Blackburn anser sig kunna förklara varför Svag SP gäller Kvasirealism • Non-­‐kogni=vistens förklaring =ll Svag SP (enl Blackburn): – Moraliska aKtyder har e@ prak=skt sybe, a@ vägleda våra handlingar. Kräver förutsägbarhet och regelbundenhet -­‐> moraliskt språk måste utvecklas så a@ det inkorporerar Svag SP Kvasirealism • Är KR en non-­‐kogni=vis=sk posi=on? • NK: moraliska omdömen u@rycker inte trosföreställningar och har inte sanningsvärde. • Men, enligt B, tycks moraliska omdömen kunna ha sanningsvärde (i någon mening). De kan t ex figurera i logiska slutledningar som modus ponens. • Vad skiljer då NK från kogni=vism? Kvasirealism • Minimalism om sanningsvärde: för a@ e@ språkligt u@ryck ska kunna ha sanningsvärde räcker det med a@ följande villkor är uppfyllda: 1. Det finns kriterier för när u@rycket ska användas. 2. Det kan kombineras med andra u@ryck med hjälp av de logiska konnek=ven (’och’, ’eller’ etc.). Moralisk rela=vism • Kogni=vism: moraliska omdömen u@rycker trosföreställningar • Fisher skiljer på två typer: – Agentrela=vism: vad som är rä@ eller fel avgörs av moraliska uppfa@ningar hos den som handlar – Talarrela=vism: vad som är rä@ eller fel avgörs av moraliska uppfa@ningar hos den som handlar Moralisk rela=vism Agentrela:vism • Moralisk bedömning beror på egenskaper hos den som handlar. Jmf: – Tiger dödar människa – Psykiskt sjuk dödar människa – Bankrånare dödar människa • Vad krävs av agenten för a@ vi ska bedöma en handling som moraliskt förkastlig? Moralisk rela=vism Agentrela:vism • Moraliska sanningar ger norma=va skäl för handling • Tesen om interna skäl: – Alla norma=va skäl är interna i den meningen a@ de y@erst bygger på redan existerande mo=va=on hos agenten Moralisk rela=vism Agentrela:vism • Två typer av skäl: – Mo=verande skäl – Norma=va skäl • Ex: Norma=va skäl a@ inte röka, även om dessa inte är mo=verande • Tesen om interna skäl: – Alla norma:va skäl är interna Moralisk rela=vism Agentrela:vism • Innebär inte a@ allt är ok, a@ moralisk kri=k eller argumenta=on är omöjlig • Norma=va skäl måste y@erst bo@na i mo=va=oner som agenten redan har • Kan agenten bli mo=verad a@ handla på e@ visst sä@ genom a@ resonera korrekt u=från de mo=va=oner han/hon redan har? Problem för agentrela=vism • Kontraintui=va konsekvenser: – det var inte nödvändigtvis moraliskt fel av Hitler a@ beordra förintelsen – Notera dock a@ vissa agentrela=vister (Harman) skiljer mellan moraliska begrepp som implicerar skäl (rä@, fel, bör) och sådana som inte gör det (ont, go@): • Möjligt a@ säga a@ förintelsen var ond, men inte a@ Hitler handlade fel, eller a@ han borde ha handlat annorlunda Problem för agentrela=vism • Tesen om interna skäl är omstridd: – argument som försöker visa a@ det finns externa skäl, skäl som vi kan upptäcka, men bara om vi är beredda a@ förändra våra interna mo=va=oner • Men: De exempel som anförs är inte okontroversiella Moralisk rela=vism Talarrela:vism • När jag säger: ”Det är fel a@ ljuga” menar jag ungefär ”Det är fel a@ ljuga enligt den moral jag står för”. • Indexikalt: ”Det är felM a@ ljuga” • Inte oförenligt med: ”Det är inte felK a@ ljuga” Moralisk rela=vism • Sanningsvillkor: sakförhållande som måste råda för a@ en sats ska vara sann • Indexikala satser: sanningsvillkoret kontextberoende. Moralisk rela=vism • Indexikala ord vanliga i språket: – ”Jag står här och pratar” – Jag: vem säger det? – Står: När sägs det? – Här: Var sägs det? Moralisk rela=vism Talarrela:vism • Moraliska termer indexikala, dvs sanningsvillkoret beror på kontexten • Kontext: talarens moraluppfa@ning • Kan förklara hur moralisk oenighet är möjlig utan a@ anta a@ någon har fel Problem med talarrela=vism • Strider mot hur vi uppfa@ar a@ vi använder det moraliska språket. – När jag säger ”Det är fel a@ ljuga” talar jag inte om min egen moraluppfa@ning • Moralisk oenighet omöjlig – Moraliska satser betyder olika saker beroende på vem som säger dem • Försvar: skilj på mening och sanningsvillkor
