Demokrati förmedlat

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 Högskolepoäng
Demokrati förmedlat
En analys av demokrati i samhällskunskapsläroböcker
Democracy mediated - An analysis of democracy in textbooks in
social science
Alex Danborg
Tommy Olsen
Lärarexamen 300 hp
Samhällsvetenskap och lärande
2010-06-02
Examinator: Jan-Anders Andersson
Handledare: Lars Pålsson Syll
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter
fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av
läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som
en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckning läroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre undersökta läroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägas
ha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både
fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst
fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läroböcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt
lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och
acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de
borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.
Nyckelord: demokrati, lärobok, läroboksanalys, samhällskunskap, textanalys.
Innehållsförteckning
1.
Inledning............................................................................................................................. 1
1.1.
Syfte ......................................................................................................................... 1
1.2.
Frågeställningar........................................................................................................ 2
2. Kunskapsbakgrund ............................................................................................................. 3
2.1.
Skolans uppdrag ....................................................................................................... 3
2.2.
Demokrati ................................................................................................................ 4
2.2.1. Valdemokrati ........................................................................................................ 5
2.2.2. Deltagardemokrati ................................................................................................ 6
2.2.3. Samtalsdemokrati ................................................................................................. 7
2.3.
Tidigare forskning .................................................................................................... 8
2.3.1. Elevers demokratiska kompetens ......................................................................... 8
2.3.2. Läroböcker i skolan och samhällskunskapen ..................................................... 10
3. Metod ............................................................................................................................... 11
3.1.
Brukstextanalys ...................................................................................................... 11
3.2.
Urval och avgränsning ........................................................................................... 12
3.3.
Analysmodell ......................................................................................................... 13
4. Läromedelsanalys ............................................................................................................. 14
4.1.
Impuls Samhälle 2 .................................................................................................. 14
4.1.1. Förlagens presentation och inledning ................................................................. 14
4.1.2. Demokrati och demokratiska spelregler ............................................................. 15
4.1.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring .................................. 16
4.1.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ...................................................... 16
4.1.5. Demokratimodellerna ......................................................................................... 17
4.2.
SO-S Samhälle Ämnesboken ................................................................................. 17
4.2.1. Förlagens presentation och inledning ................................................................. 17
4.2.2. Demokrati och demokratiska spelregler ............................................................. 18
4.2.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring .................................. 19
4.2.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ...................................................... 19
4.2.5. Demokratimodellerna ......................................................................................... 20
4.3.
Sofi Samhälle ......................................................................................................... 21
4.3.1. Förlagens presentation och inledning ................................................................. 21
4.3.2. Demokrati och demokratiska spelregler ............................................................. 21
4.3.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring .................................. 22
4.3.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ...................................................... 23
4.3.5. Demokratimodellerna ......................................................................................... 24
5. Resultat och diskussion .................................................................................................... 25
5.1.
Diskussion .............................................................................................................. 25
5.2.
Förslag på vidare forskning ................................................................................... 27
6. Referenser......................................................................................................................... 28
6.1.
Litteratur ................................................................................................................ 28
6.2.
Internet ................................................................................................................... 29
6.3.
Läroböcker ............................................................................................................. 29
1. Inledning
Sydsvenskan skrev den 14 april 2010 om Sverigedemokraternas besök för att sprida information om sitt parti på gymnasieskolan Spyken i Lund. De möttes av upprörda elever som inte
ville ha dem på sin skola. Vissa elever uttryckte sitt missnöje genom att sätta upp lappar som
tydligt deklarerade vad de tyckte om SD:s närvaro på skolan. Andra elever valde att blockera
de utrymmen Sverigedemokraternas representanter fått tillstånd att stå på, för att hindra dem
från att sprida sina budskap. På Spyken blev stämningen hotfull, då personer utifrån kom till
skolan för att hindra Sverigedemokraternas representanter från att sprida sina budskap. Rektorn på skolan valde att slänga ut både Sverigedemokraterna och de personer som hindrat dem
från att komma till tals. Dagen efter gick Skolverket ut med ett pressmeddelande med en
uppmaning till rektorer att alla politiska partier måste släppas in på skolorna om något parti
redan släppts in. Detta då flera skolor valt att inte öppna dörrarna för Sverigedemokraterna.
Det scenario som utspelades på Spyken i Lund är knappast det enda eller det värsta under den
senaste tiden. Flera skolor har valt att inte släppa in några partier alls i skolan inför valet 2010.
Detta fick oss att fundera kring vilken syn på demokrati som förmedlas i skolan. Då detta är
en stor fråga har vi valt att begränsa oss: Då läroboken används i relativt stor utsträckning,
enligt studier som presenteras senare, tycker vi att det kan vara en idé att ta reda på hur läroböcker gestaltar demokrati.
Skolan ska vila på demokratins grund, enligt läroplan för de obligatoriska skolformerna samt
skollagen. Samhällskunskapsämnets viktigaste uppgift är att fördjupa och implementera
grundläggande demokratiska medborgerliga kompetenser hos eleverna. Ämnet samhällskunskap har haft, och har, ett särskilt ansvar för att stärka skolans demokratiuppdrag.
Vi utgår från att elever för att ha möjlighet att utveckla sin demokratiska kompetens behöver
kunskap om demokratins funktionssätt men också behöver diskutera dess utformning och
problem eller stötestenar. Eleverna behöver kunskaper kring både val-, deltagar- och samtalsdemokrati. Flera studier, som kommer presenteras senare, trycker på att det framförallt är de
deltagar- och samtalsdemokratiska aspekterna som behöver ges mer utrymme för att öka den
demokratiska kompetensen hos samhällets medborgare. Vi tror att ju större förståelse medborgarna har för demokratins principer desto mer demokratiskt kommer samhället att vara.
För oss som blivande samhällskunskapslärare är det därför viktigt att ge en bred bild av vad
demokrati är.
1.1. Syfte
Vi är blivande lärare i samhällskunskap vilket betyder att vi har en central roll i skolans kanske viktigaste uppdrag, demokratiuppdraget. Det är viktigt för oss att ge eleverna både kun1
skaper om och färdigheter i demokrati. Detta kan göras på många olika sätt, på många olika
nivåer men ett sätt är att använda en lärobok som man utgår ifrån. Detta är inte bara ett sätt
utan faktiskt det vanligaste sättet varvid läroboken kan sägas ha en central roll i undervisningen. Lärobokens vara eller icke vara är omtvistat men inget vi kommer ta upp här. Vi anser
dock att läroboken kan ha en plats i undervisningen om lärarna är medvetna om lärobokens
innehåll samt har förmågan att lyfta fram det läroboken inte tar upp.
Vi tror att läroböcker traditionellt har haft ett, i förhållande till kursplaner, för stort fokus på
de valdemokratiska aspekterna. De innehållsliga aspekterna av demokratiska värden som
framförallt omfattas av de deltagar- och samtalsdemokratiska modellerna tror vi inte fått
samma utrymme.
Vårt syfte är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram val-, deltagar- och
samtalsdemokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare när vi använder läroböcker vid undervisning om och i demokrati.
1.2. Frågeställningar
Vi har i denna studie arbetat efter följande frågeställningar:
•
Hur skriver tre nyutgivna läroböcker i samhällskunskap om demokrati?
•
Saknar läroböckerna något i sin framställning av demokrati som kan vara viktigt för
läraren att komplettera?
2
2. Kunskapsbakgrund
2.1. Skolans uppdrag
I skolans styrdokument, t ex i skollagen, anges att "verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar" (Skollagen 1kap, 2§). I
läroplanen (Lpo 94:3) stadgas att "det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund"
samt att "skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på" (ibid.). De demokratiska värderingar
som vårt samhällsliv vilar på och som skolan ska gestalta och förmedla till eleverna är:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta” (ibid.). Detta ska
göras av alla som arbetar inom skolan. Men skolan ska också fördjupa elevernas demokratiska
kompetens och för detta spelar samhällskunskapen en särskilt viktig roll. I kursplanen för
samhällskunskap för grundskolans senare år kan man läsa om samhällskunskapens syfte och
roll i utbildningen:
Grunden för det svenska samhället är demokrati. Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar att
ta upp och analysera de demokratiska värdena och i det sammanhanget utveckla förmågan att
granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka. (Skolverket 2008:88 )
Demokrati i skolan kan inte endast vara ett kunskapsområde som alla andra utan kräver även,
för att fördjupas, att eleverna har reellt elevinflytande och kontinuerligt deltar i normativa
samtal tillsammans. Skolverket skriver i Kursplaner och betygskriterier (2008:69) att samhällskunskapen ”betonar värdet av samtal och argumentation mellan företrädare för skilda
åsikter” och att de demokratiska värdena inte är en gång för alla givna. ”Samhällets medborgare måste tillsammans tolka, förankra, försvara och ständigt utveckla demokratin” (Ibid.).
För att kunna göra detta krävs egentligen ingen djup teknisk kunskap om det representativa
demokratiska svenska statsskickets utformning utan viktigare är att ”låta eleverna urskilja och
bearbeta etiska valsituationer, argumentera för och se konsekvenserna av olika ställningstaganden och tillvägagångssätt” (ibid.). Vilgot Oscarsson, tidigare vid Göteborgs Universitet
institutionen för pedagogik och didaktik, skriver följande om dagens styrdokument för samhällskunskapen:
I dagens styrdokument (kursplan 2000) betonas starkare än någon gång tidigare att samhällsundervisningen skall bidra till att fostra aktiva, deltagardemokrater samt att den demokratiska värdegrunden skall lyftas fram i undervisningen. Skolan skall inte vara värdeneutral utan alla i skolan
3
skall försvara och verka för demokratiska värden. Därtill förespråkas i styrdokumenten en skola
med deliberativa samtal som en central demokratifrämjande aktivitet. (Oscarsson, V. 2003:11f)
Skolan och samhällskunskapsämnet måste därför ha ett ständigt normativt inslag. Styrdokumenten lägger alltså främst vikten vid deltagar- och samtalsdemokratiska värden.
2.2. Demokrati
Den svenska skolan har ett uppdrag att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare
som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle (Skolverket 2004:5). Vilka egenskaper
som krävs för att vara en god demokratisk medborgare är olika beroende på vad man definierar ”demokrati” som. Vi har valt att utgå från tre idealmodeller av demokrati som är de vanligast förekommande demokratimodellerna inom statsvetenskaplig forskning (Oscarsson, H.
2003:10). Dessa är valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. De tre demokratimodellerna ska inte ses som alternativ till varandra. De kompletterar varandra och kan
även ses som beroende av varandra. Men vi börjar med att ge en övergripande bild av demokrati enligt statsvetaren David Beetham.
Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, som betyder folket, och kratos, som betyder
styre, alltså folkstyre (Beetham 2005:3). Idag vilar demokratin på en grund vilken definierar
den demokratiska grundidén. Dess grundstenar är enligt Beetham:
•
Alla medborgare har intressen som påverkas av kollektiva beslut
•
Alla är, när de är vuxna, kapabla till att bilda en uppfattning om vad som är det bästa, eller
minst dåliga, för dem själva och för den sammanslutning i vilken de ingår
•
De bästa besluten i det långa loppet kommer vara de där alla sådana uppfattningar offentligt
har lyfts och diskuterats.
•
Om debatt och diskussion inte kan producera en enskild överenskommelse om vad som
vore det bästa, skall beslut fattas via en röstning av alla deltagande medlemmar, och majoritetens val råda över minoritetens
•
Principen, en person, en röst, ett värde, återspeglar den bredare uppfattningen att alla människor har samma värde. (Beetham 2005:3)
Valdemokratin är grundstenen i den representativa demokratin. Den kan ses som en nödvändig förutsättning för deltagar- och samtalsdemokratin. Deltagardemokratin kan sägas stå för
kvantiteten (omfattning och utbredning), och samtalsdemokratin för kvaliteten (det intellektuella samtalet). De tre demokratimodellerna kan alltså ses som hierarkiskt ordnade i förhållande till varandra inom ramen för ett och samma demokratiska system, se figur 1
(Oscarsson, H. 2003).
4
Figur 1 (Oscarsson, H. 2003:15)
Zackari och Modigh (1996:39f) lyfter fram begreppet demokrati som dels ett statsskick (formen), dels som en rättviseaspekt med jämlika villkor inom demokratin (fördelningen), samt
att demokrati handlar om förhållandet mellan människor (innehållet). Dessa tre sätt att förstå
begreppet kan även kopplas till de tre demokratimodellerna vi kommer beskriva nedan. I den
valdemokratiska modellen ligger stor vikt vid hur makten är utformad, vilka rättigheter och
friheter man har och formen för att fatta beslut ofta med majoritetsprincipen som grundprincip. Inom den deltagardemokratiska modellen lyfts ofta resursfrågor fram för att visa på
olika förutsättningar för att kunna delta i demokratiska processer. Den samtalsdemokratiska
modellen förutsätter att deltagarna inom demokratin respekterar varandra, att de lyssnar på
varandra och att man har ett intellektuellt förhållningssätt till vad andra säger.
Demokratiskt medborgarskap kan utövas inom och utanför demokratin. Inom demokratin
exempelvis i form av deltagande i politiska processer, och utanför demokratin i form av civil
olydnad etc. Generellt utövas medborgarskapet inom relativt välbekanta traditioner, värderingar och institutioner som är orienterade mot ansvarsutkrävande, legitimitet och deltagande
(Carter & Stokes 2002:44). Centralt för demokrati är användandet av argument och diskussion
istället för fysisk makt för att uppnå mål. Kritiska medborgare och kritik är generellt centralt
inom en demokrati oavsett hur den är utformad. De olika demokratiska modellerna och teorierna lägger dock olika vikt vid exempelvis användningen av kritik och kritikens utbredning
för demokratins hållbarhet (Carter & Stokes 2002:44).
2.2.1.
Valdemokrati
Valdemokratin, eller den representativa demokratin som det också kallas, kännetecknas av
regelbundna och återkommande val. Vid dessa val väljs representanter för att representera
väljarna under en mandatperiod. Det blir därför en form av elitism där en liten skara fattar
beslut för alla andra. Medborgarnas uppgift är att vid valet ställa sina politiker till svars för
sina gärningar under mandatperioden och att välja nya representanter för kommande mandatperiod. Har representanterna inte skött sitt uppdrag och inte hållit de löften de gett kommer
nya representanter väljas av folket. Två modeller, eller synsätt, brukar komma fram när det
talas om valdemokrati. Den första är den bakåtblickande sanktionerande modellen inom vilken medborgarna utkräver ansvar från sina representanter för gången mandatperiod. Denna
modell förutsätter att medborgarna har kunskaper kring vem eller vilka som haft makten och
5
ansvaret för olika områden. Om representanterna inte skött sitt uppdrag straffas de genom att
inte väljas in på nytt. En risk med denna modell är att väljare med starka band till olika partier
eller representanter förlåter dem trots att de inte skött sitt uppdrag och väljer in dem igen (Oscarsson, H. 2003:12ff).
Den andra modellen är den framåtblickande mandatorienterade modellen som utgår från en
ideologisk eller partipolitisk identifikation. Inom denna modell krävs att medborgarna har en
god ideologisk orientering och egna åsikter i politiska sakfrågor. Medborgarna bör ha kännedom kring vad som skiljer olika partier åt och hur en regering kan komma att se ut efter ett
val, till exempel om olika partier kommer samarbeta för att få en majoritet av rösterna. Det är
viktigt att medborgarna får förenklingsverktyg i sin uppgift att välja parti eller ideologi genom
till exempel stor mediebevakning, debatter och jämförelser mellan olika sidor. Historiskt är
det denna modell, den framåtblickande mandatorienterade, som varit den vanligaste i Sverige
medan svenskarna inte varit lika duktiga på ansvarsutkrävande. Vidare krävs att man vet hur
systemet är uppbyggt och vilka olika nivåer inom vilka det finns representanter att välja (Oscarsson, H. 2003:12ff).
2.2.2.
Deltagardemokrati
I den valdemokratiska modellen har den vanliga medborgaren inget eller väldigt litet inflytande över vilka beslut som fattas. Detta kan leda till att intresset för politiken dör ut och att
medborgarna blir apatiska inför politiken och demokratin (Carter & Stokes, 2002:3). Tanken
med deltagardemokratin är att få ett jämt, spritt och aktivt politiskt deltagande i den demokratiska processen med hög medborgaraktivitet. Detta för att garantera politisk jämlikhet och
medborgarnas närvaro och insyn i opinionsprocessen och beslutsfattandet. Syftet är att i
högsta möjliga grad legitimera politiska och demokratiska processer. Genom aktivt deltagande i dessa processer skolas medborgarna i demokrati och blir upplysta, självtillitsfulla,
handlingskraftiga och ansvarskännande vilket leder till större deltagande (Oscarsson, H.
2003:17).
Inom deltagardemokrati brukar två nivåer av deltagande urskiljas. Den lägre nivån syftar till
att medborgarna är med och påverkar hur politiken utformas. Påverkan sker genom aktivt
deltagande i den samhälliga debatten och opinionsbildningen genom bland annat medlemskap
i partier och intresseorganisationer men även genom olika former av aktioner som namninsamlingar, demonstrationer och insändare i tidningar. Den andra och högre nivån syftar till att
medborgarna själva deltar i den demokratiska processen och beslutsfattande, framförallt i frågor som berör dem direkt. Detta gör de genom folkomröstningar på både nationell och lokal
nivå samt genom engagemang i olika råd (Oscarsson, H. 2003:16).
Deltagardemokratin har ambitiösa målsättningar men det finns vissa saker som kan vara problematiska. För det första förutsätts att alla medborgare har ett intresse av att delta och ta sig
an diverse förtroendeuppdrag. För det andra behöver och bör medborgarna ha både tid, kunskap och erfarenhet för att påverka och besluta i politiska frågor. Det finns även en kvalitetsaspekt att ta i beaktande där medborgarna förutsätts omsätta goda erfarenheter i politiska frå6
gor och inte se till egenintresse eller bitterhet för tidigare förluster vilket kan ge skadliga konsekvenser (Oscarsson, H. 2003:16ff).
Det är inom deltagardemokratin som de flesta demokratiförsök genomförs i Sverige idag.
Framförallt sker detta på lokal nivå inom processer som direkt berör medborgaren eller någon
i dennes direkta närhet. Detta för att öka intresset för påverkan och beslut hos medborgaren
(Oscarsson, H. 2003:16ff).
2.2.3.
Samtalsdemokrati
Grundstenen i denna modell är den deliberativa processen. Nationalencyklopedins definition
av deliberation är "en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser”. Innebörden mellan deliberativ demokrati och samtalsdemokrati är i stort sett densamma och kommer i vårt arbete användas synonymt. Samtalsdemokrati är ett något snävare begrepp än deliberativ demokrati. Detta har
ringa betydelse för vårt arbete då vi undersöker hur läroböcker lyfter fram samtalsdemokratiska aspekter som samtal, diskussion och argumentation.
I den av regeringen tillsatta Demokratiutredningen skriver man att Sveriges demokrati ska
kännetecknas som en ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter” och förklarar vad de
deliberativa kvaliteterna är:
I den deliberativa demokratiteorin […] betonas argumentationens och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. Endast sådan maktutövning kan skapa förtroende som samspelar med
övertygelser som uppstått i fria samtal medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk för fri
diskussion mellan jämlikar. Politik kopplas till diskussion. Demokratin är därför i behov av
offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. I dessa diskussioner underordnas mina egna intressen det gemensamma bästa. I en fri och öppen diskussion prövas förslagen.
(SOU 2000:1:22f).
En tydlig skillnad mellan valdemokratiska och samtalsdemokratiska modellen är att medan
den valdemokratiska modellen utgår från att individer har förutbestämda åsikter, utgår den
samtalsdemokratiska från att vi måste omvärdera våra åsikter i ljuset av goda argument. I den
deliberativa demokratimodellen betonas argumentationens och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. I detta samtal är det de rationella argumentens styrka som bör vara avgörande för utfallet och inte makt, social position, utbildning eller majoritetsprincipen.
Samtalsformen ska garantera att alla röster blir hörda och alla argument ska beaktas och värderas. I den ideala samtalsdemokratin vinner de bästa argumenten successivt stöd, samtalsdeltagarnas egenintresse ges allt mindre utrymme. Eftersom man inte kan använda argument
som endast gynnar en själv när man diskuterar med andra kommer samtalsprocessen leda till
ett slags "förnuftets seger" och konsensusbeslut (Oscarsson, H. 2003:18).
Thomas Englund, professor i pedagogik vid pedagogiska institutionen Örebros Universitet, är
en företrädare för deliberativ pedagogik och sammanfattar kunskapskraven i Deliberativa
samtal i ljuset av deliberativ demokrati (2004). Kunskapskraven är mindre än i valdemokratin
7
och i deltagardemokratin. Däremot krävs förmåga och vilja att delta i ett konsensusskapande,
intellektuellt samtal. Då krävs olika kompetenser som att till exempel ha ett öppet, men kritiskt prövande, sinnelag, ha förmåga att argumentera och respektera andras argument. Empati
och förmåga att se en fråga utifrån olika perspektiv är fundamentala kompetenser liksom att
ha förståelse för det som är avvikande. De andra samtalsdeltagarna måste uppfattas som jämlikar och man måste kunna bortse från egenintresset. Samtalsklimatet måste vara öppet och
tillåtande (Englund 2004).
2.3. Tidigare forskning
I statens utredning En uthållig demokrati (2000) delas demokrati upp i flera olika modeller
men annars är det även här val-, deltagar- och samtalsdemokrati som står i fokus (SOU
2000:22). ”Kommitténs huvuduppgift har varit att belysa de nya förutsättningar, problem och
möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet.” (SOU 2000:8). Utredningen
betonar skolans ansvar att förbereda ungas deltagande i den demokratiska processen och anger utbildningsväsendets som en arena för olikhet och oenighet. Det är i skilda kulturer och
synsätt som möjlighet ges för att utveckla samtal och ömsesidig respekt (SOU 2000:242).
Vidare förordas ”en deltagardemokrati med förstärkta inslag av den deliberativa demokratiteorin. Detta innebär att varje medborgare måste ges större möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet” (SOU 2000:243).
2.3.1.
Elevers demokratiska kompetens
Vilgot Oscarsson tidigare vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik,
har i rapporten Elevers demokratiska kompetens (2005) undersökt just elevers demokratiska
kompetens. Oscarsson tar sin utgångspunkt i de tre statsvetenskapliga modellerna valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati (2005:4). Dessa tre statsvetenskapliga modeller för demokrati är även är de modeller vi utgår från i vår studie. Oscarsson (2005:4f) har
utgått från fyra punkter vilka han sedan kopplat till skolans demokratiuppdrag:
•
•
•
•
Kunskaper om politik och demokrati
Elevers deltagande och engagemang i skola och i samhället
Elevers attityder till demokratiska värden
Elevers samtalsdemokratiska (deliberativa) kompetens
Oscarsson kommer fram till att elevernas kunskaper kring politik och demokrati samt attityder
till värdegrundsfrågor ligger långt från styrdokumentens mål. Eleverna visar dock stort
engagemang gällande olika samhällsfrågor och förstår och accepterar demokratins grundläggande värderingar (Oscarsson, V. 2005:4). I studien påtalas att den deliberativa aspekten
på många sätt är god genom goda klassrumsklimat och engagerade lärare som leder diskussioner och respekterar elevernas åsikter (Oscarsson, V. 2005:65). Dock anser Oscarsson att
det är just den samtalsdemokratiska kompetensen som bör utvecklas mer och djupare i klass8
rummet för att stärka inte bara denna utan även de andra demokratiska aspekterna (Oscarsson,
V. 2005:70).
Ung i demokratin är en stor svensk enkätundersökning, gjord 2001, där över 6000 elever i
åldern 14-15 år och runt 500 lärare och skolledare deltog. Den svenska studien är en del av en
större undersökning IEA Civic Education Study där 28 länder deltog (Ekholm & Blidberg
2001:5).
Ung i demokratin är en svensk undersökning, som syftar till att kartlägga och analysera ungdomars
kunskaper, attityder, värderingar och engagemang inom området demokrati- och samhällsfrågor.
Syftet är också att få kunskaper om skolans roll att fostra elever i demokratins anda. (Ekholm &
Blidberg 2001:5)
Studien slår fast att svenska 14-15 åringar har god förståelse för många av de grundläggande
värdena i en modern demokrati och visar stor enighet för dessa värden. Ungdomarna visar stor
oenighet när dessa värden konkretiseras i sakfrågor vilket dock går i linje med den politiska
kulturen och ideologiska skillnader. "Att man som medborgare deltar i politiska diskussioner
eller är medlem i ett politiskt parti anser de inte vara viktigt. Denna inställning är förmodligen
avhängig ungdomarnas låga förtroende för politiska institutioner" (Ekholm & Blidberg
2001:10).
Resultaten visar att de kunskaper eleverna har om demokrati liksom lärares och elevers förhållningssätt till varandra, dvs. hur eleverna bedömer öppenheten i klassrummet spelar en viktig roll
för vilka grundläggande demokratiska värderingar eleverna omfattar. Hur skolan fungerar som
demokratisk institution är således betydelsefullt för den demokratiska kompetens eleverna tillägnar
sig. (Ekholm & Blidberg 2001:10)
Ung i demokratin betonar framförallt den deltagardemokratiska aspekten. Samhällets uppdrag
till skolan är att fostra till demokrati innebär alltså att skolan ska ge kunskaper både i och om
demokrati. Detta ska ske genom att alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga." (Ekholm & Blidberg 2001:17). Dock framförs de deliberativa kvalitéerna som viktiga,
framförallt gällande att skapa ett gott klassrumsklimat vilket ökar intresset och förståelsen för
demokratiska frågor och värderingar (Ekholm & Blidberg 2001:34). Internationellt ligger
Sverige långt över medelvärdet gällande klassrumsklimat öppna för diskussioner och skilda
uppfattningar (Ekholm & Blidberg 2001:57).
Olga Dysthe frågar sig i Det flerstämmiga klassrummet om det är en utopi eller nödvändighet
att ha ett flerstämmigt klassrum (Dysthe 1996:248). Med flerstämmigt menar hon att fler än
en röst måste höras i klassrummen och att en samtalsdemokratisk inriktning på arbetet i skolan är förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Hon menar att all den kunskap som kan
diskuteras bör presenteras dialogiskt snarare än monologiskt (a.a:149). Det vill säga med fler
röster än till exempel lärarens eller textboksförfattarens. På detta sätt tränas man i att lyssna
på andra och själv ta ställning. I analysen av läroböckerna kommer vi därför att titta på om det
ges utrymme för andra tolkningar än författarnas egna vad gäller demokrati eller om det är en
one-way-street.
9
2.3.2.
Läroböcker i skolan och samhällskunskapen
I artikeln Hur används läroboken av lärare och elever skriven av Johan Nelson vid Malmö
högskola har Nelson tittat på hur läroboken används av lärare och elever. Nelsons artikel är
framförallt inriktad mot de naturvetenskapliga ämnena men tar även upp flera undersökningar
i andra ämnen. De undersökningar som refereras till är gjorda både i och utanför Sverige.
Nelson slår fast att det krävs mer forskning kring i vilken utsträckning läroböcker används
men de undersökningar som gjorts visar att läroboken används i mycket hög utsträckning
(Nelson 2006:18). Nelsons slutstats är att läroböcker är viktigast för läraren och används
mycket vid planering av undervisning och vid undervisning (Nelson 2006:24). Flera undersökningar Nelson studerat slår fast att även om nyutexaminerade lärare har ambitionen att inte
använda läroboken gör många av dessa detta när de kommer ut i verksamheten. Anledningar
till detta kan vara den höga arbetsbelastningen, trygghet för läraren och dåliga ämneskunskaper men de kan även finnas på ett djupare plan och handla om lärarens syn på eleven, kunskap
och lärande (Nelson 2006:20).
I Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), samhällsorienterade ämnen.
(2005) tas också användningen av läroböcker upp. Undersökningen visar att läroböckerna i
SO-undervisningen fortfarande har en stark ställning men inte alls i samma utsträckning som
en likadan undersökning 1992 visade. Undersökningen visar att det framförallt är internet och
olika faktaböcker som fått mer plats i undervisningen jämfört med läroboken. En majoritet av
lärarna i studien anger att läroböcker inte påverkar deras undervisning i någon större utsträckning vilket enligt studien är tvärtemot vad de angav 1992 (Oscarsson & Svingby 2005:55).
Undersökningen slår dock fast att ”läroboken fortfarande är det i särklass mest använda läromedlet i SO” (Oscarsson & Svingby 2005:35).
I Läromedlens roll i undervisningen fastslår Skolverket att läroboken ”förefaller emellertid
vara något viktigare i de senare än i de tidigare årskurserna. Det är t.ex. vanligare att lärare i
årskurs 9 än i årskurs 5 använder läroböcker varje eller nästan varje lektion och bedömer att
läroboken är det viktigaste läromedlet” (2006:126). De flesta av lärarna är dock medvetna om
vikten av att använda sig av olika läromedel och just samhällskunskapslärarna tycker i större
utsträckning än andra lärare att detta i sig är ett sätt att uppnå elevernas måluppfyllelse.
10
3. Metod
Då tre läroböcker analyseras och analysen bygger på begrepp och hur dessa beskrivs och
framställs i läroböckerna kommer en kvalitativ metod användas. Kvalitativa metoder är mer
inriktade på ord och mening än på siffror vilket är fallet inom kvantitativa metoder (Bryman
2001:249). Inom den kvalitativa forskningen rör det sig om att tolka snarare än att mäta och
då vi undersöker text och språklig framställning blir det naturligt att utgå från en kvalitativ
metod.
Vi vill undersöka hur läroböckerna tar upp begreppet demokrati. För att analysera läroböckerna har vi i vår undersökning utgått från tre teoretiska demokratimodeller. De teoretiska
aspekterna som vi letar efter, är troligtvis inget som lärobokstexterna uttryckligen kommer
säga sig ha utgått ifrån. Vi blir därför tvungna att tolka det som står i texterna och dra
kopplingar och paralleller till de olika demokratimodellerna. Ett problem som vi funderat
kring är att de olika demokratimodellerna kräver olika saker av medborgarna. Då kunskapskraven inom exempelvis valdemokratin är större än inom samtalsdemokratin kan man vänta
sig att texterna kommer ta upp mer som är direkt kopplat till valdemokratiska aspekter än
samtalsdemokratiska. Vi kan därför inte kvantifiera över på hur många sidor man tar upp valsystem och sedan dra slutsatser direkt utifrån det.
3.1. Brukstextanalys
Lennart Hellspong skriver i Metoder för brukstextanalys (2001) att brukstexter är texter som
bland annat förklarar, beskriver och utreder. Brukstexter verkar praktiskt i vårt dagliga liv och
formar både vårt handlande och vårt tänkande. Läroböcker är ett exempel på en brukstext.
Undersökningar av brukstexter ger perspektiv på vad de säger och hur de gör det. Hellspong
menar att man kan analysera texter på olika sätt och ger tre huvudkategorier för en analysmodell: Textens form, textens innehåll samt dess sociala relation. Textens språkliga form bildar en textuell struktur. I analysen av denna kan man använda sig av kvantitativa metoder och
räkna ord, fraser eller titta på textens komposition, syntax och yttre form. Texten uttrycker
vidare tankar och idéer, det vill säga den har ett innehåll, detta är textens ideationella struktur.
Textens sociala relation, relationen mellan sändare och mottagare, bildar den interpersonella
strukturen där texten riktar sig mot en speciell målgrupp med avsikten att få denna att tänka
och handla på ett visst sätt (Hellspong 2001:17ff). I denna undersökning ska vi inte analysera
den textuella strukturen. Den interpersonella blir endast som kortast behandlad. Då vi är intresserade av hur man förmedlar ett begreppsligt innehåll kommer vi fokusera på den ideationella strukturen.
Alan Bryman skriver i Samhällsvetenskapliga metoder (2001:270) att en kritik som framförts
mot kvalitativa metoder är att de i för hög utsträckning är subjektiva och bygger på forskarens
uppfattning om vad som är viktigt. Då det ofta är forskaren själv som väljer vilka redskap som
används vid undersökningen blir data ostrukturerad och svår att replikera. Vidare kan det fin11
nas problem att generalisera resultaten utanför ramen för undersökningen vilket gör att resultatet inte är representativt och kan appliceras på andra fall. Vi betraktar eleven, det vill säga
den tilltänkta läsaren, som ett aktivt handlande och meningsskapande subjekt. Detta innebär
att vi inte kan veta hur läsaren tolkar texten för egen del, utan att vi bara kan uttala oss om
textens komposition, uttrycksformer, och innehåll. Vi kan som forskare alltså bara ge en förmodad tolkning utifrån oss själva som läsare (Bryman 2001:367). Hur läromedel påverkar
elevernas syn på demokrati och deras handlande är inte helt givet. Vi är medvetna om att läroboken alltid tolkas i ett större sammanhang och att läraren har ansvaret att förmedla innehållet i kursplanerna oavsett hur läromedlen är utformade men ser ändå att läroboken kan vara
skriven mer eller mindre bra.
3.2. Urval och avgränsning
Vi har valt att analysera demokratiavsnittet inklusive till avsnittet tillhörande uppgifter i tre
grundböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. Vi kommer att analysera tillhörande uppgifter för att där se om man exempelvis ger utrymme för normativa diskussioner
vilket är centralt inom samtalsdemokratin. Vi har även tittat på vad läroböckernas förlag skriver om sin bok på sina hemsidor, men vi kommer inte att intervjua textförfattarna eller böckernas utgivare för att få svar på frågeställningarna. Läroboksförfattarna kan ha haft för avsikt
att förmedla demokratibegreppet annorlunda än den tolkning vi här gör. Då vi är intresserade
av att veta vilket innehåll läroböckerna förmedlar om demokrati är en sådan undersökning inte
av direkt intresse.
Vi har valt läroböcker för grundskolans senare år då samhällskunskapsundervisningen på
gymnasiet skiljer sig mycket åt beroende på vilket program eleverna valt att läsa. Då det varit
svårt att erhålla statistik och försäljningssiffror från olika förlag har vi valt en grundbok i
samhällskunskap från läroboksförlagen Natur och kultur, Liber, samt Gleerups förlag, vilka är
tre av de största läroboksförlagen i Sverige. För att få en samtida bild av hur läroböckerna
framställer demokratikursen har endast de nyaste upplagorna från respektive förlag använts.
De läroböcker som analyserats är Natur och kulturs Impuls Samhälle 2 från 2009, Libers SO-S
Samhällskunskap Ämnesboken från 2008 samt Gleerups Sofi Samhälle från 2008.
Urvalet kan inte sägas ge något representativt resultat för läroböcker i stort utan kommer endast visa hur just de analyserade böckerna framställer demokrati utifrån vårt syfte. De olika
förlagen erbjuder även ett antal olika läroböcker inom samhällskunskap med lite olika profilering. Då läroböckerna som valts för analysen är de nyaste och senaste förlagen har att erbjuda tror vi inte heller dessa har kommit ut på skolorna i någon större utsträckning för tillfället. Det är troligt att de kommer slussas in efterhand som skolorna uppdaterar sina läromedel.
Vi har valt att analysera de senast utgivna läroböckerna för att få den mest uppdaterade bilden
de olika läroböckerna ger av demokrati och demokratibegreppet. Studien har avgränsats till att
behandla de avsnitten i läroböckerna som behandlar demokrati explicit och resultatet kommer
därför inte säga något om hur det ser ut i resten av läroboken. Det torde vara i detta avsnitt
12
läroboksförfattarna lägger störst vikt vid demokratifrågor och grunden för förståelsen av demokratibegreppet.
Värt att notera är att två av läroböckerna, Libers SO-S Samhällskunskap Ämnesboken från
2008 samt Gleerups Sofi Samhälle från 2008 är först utgivna 2003 respektive 2004. Detta är
inget vi kommer ta hänsyn till då det fortfarande är de nyaste läroböckerna förlagen utgivit.
3.3. Analysmodell
Vår analys kommer bygga på ett antal frågeställningar som kommer användas som analysredskap vid textanalysen av demokratiavsnitten i läroböckerna. Vi kommer att börja med en
kort beskrivning av de olika läroböckerna utifrån förlagen och författarnas egen beskrivning
av böckerna. Vidare ger vi vår egen allmänna bild av bokens upplägg för att sen gå på djupet
och analysera textens innehåll. För att, i enlighet med Hellspongs resonemang, få fram den
ideationella strukturen har vi formulerat frågor till texterna som ska göra det möjligt för oss
att dra paralleller till demokratimodellerna som vi gått igenom i kunskapsbakgrunden. Vi har
dessutom tittat på texterna i enlighet med Dysthes (1996) tankar om hur man kan och bör presentera kunskap som kan diskuteras. Här är både texternas upplägg, innehåll och tillhörande
frågor intressanta att analysera.
Följande frågor har ställts till lärobokstexterna:
•
•
•
•
•
Hur presenterar förlagen sin lärobok och vad skriver man i inledning om den?
Vilken generell beskrivning ges av demokrati och demokratiska spelregler?
Problematiserar läroböckerna demokrati och tar läroböckerna upp hur demokratins
funktionssätt kan utvecklas och förbättras?
Hur är uppgifterna utformade i boken, uppmanar läroböckerna eleverna att arbeta med
demokratifrågor?
Tar boken fasta på speciella karaktäristika från de olika demokratimodellerna?
13
4. Läromedelsanalys
4.1. Impuls Samhälle 2
Impuls Samhälle 2 är skriven av Lars Lagheim, Anna Fridén och Göran Körner. Den är utgiven av Natur och Kultur år 2009 och är upplaga 1. I Impuls Samhälle 2 kommer vi titta närmare på avsnitten ”Hur samhället styrs” som är ett längre kapitel (33 sidor) om demokratin i
Sverige samt kapitlet ”Jorden vårt hem i universum” som inleder boken och där en underrubrik heter ”Samhällets spelregler” (2 sidor).
4.1.1.
Förlagens presentation och inledning
Boken ingår i en serie om tre böcker som har samlingsnamnet Impuls Samhälle. På Natur och
kulturs hemsida beskriver de Impuls Samhälle 2 med ”Går att sammanfatta i ett ord: demokrati” (Natur & kultur hemsida). Boken har en tankeställare i slutet av varje kapitel. Det finns
ofta frågor och små kommentarer till bilderna och en hel del faktarutor och modellöversikter.
Bokens fram- och baksida är utvikbara och innehåller i framsidan en översikt över olika
demokratistrukturer i skolan, i kommunen, i Sverige i EU och i FN. I baksidans uppslag finns
diagram med statistik från SCB som visar andelen män och kvinnor i politiken. Boken har i
regel en bild på varje uppslag, men samtidigt en hel del text, ibland två-tre sidor i sträck.
I inledningen till boken skriver man:
Du lever i ett demokratiskt samhälle och har både skyldigheter och rättigheter. Du får inte kränka
någon, än mindre ge dig på någon med sparkar och slag. Du förväntas ta ansvar för ditt handlande,
för andra människors välbefinnande och för miljön”
I ett demokratiskt samhälle har alla rätt att föra fram sin åsikt. Du kan göra din röst hörd i massmedierna och när du är myndig har du rätt att rösta på dem som du tror kan leda samhället bäst.
Som representant för dina medmänniskor kan du vara med och påverka vilka beslut som tas i din
kommun, i Sverige och i EU.
Om du vill att andra ska lyssna på dig är det bra att följa med i vad som händer i samhället. Det är
bra att känna till de spelregler som gäller och att följa dem. Du har möjlighet att vara aktiv, skaffa
dig kunskaper, reagera och ta ställning.
Därför är kunskapen om de mänskliga rättigheterna och hur demokratin ska fungera den här bokens röda tråd.
Detta är en beskrivning av boken, samt en allmän beskrivning av demokrati, där man får med
grunderna i samtliga tre demokratimodeller.
14
4.1.2.
Demokrati och demokratiska spelregler
I ”Samhällets spelregler” börjar man med att prata om gränser. Man förklarar att gränser kan
vara till för att skydda men att de också kan upplevas som begränsningar. Man skriver att
”vanligare är nog att en gräns upplevs tvärtom, som något som stänger inne eller ute, håller
borta eller förbjuder”. Man fortsätter med att slå fast att stänga ute människor eller förhindra
dem från att tycka och tänka som de vill ”går emot samhällets spelregler, åtminstone för dem
som anser att samhället ska bygga på demokratiska idéer”. Detta är en klassisk grundsten
inom samtliga demokratiska teorier. Rätten att tänka och uttrycka vad man vill finns grundlagskyddad i Sverige
Man fortsätter med att beskriva demokrati utifrån hur ”några små barn” svarat på frågan vad
demokrati är. De svar som tas upp är ”att alla får vara med eller att man ska vara snäll”. De
menar att man ska vara snäll, men för den sakens skull inte hålla med om allt alla andra säger
och tycker utan säga ifrån om man tycker annorlunda och argumentera för sin sak och man
ska även respektera den som uttrycker sin åsikt. Detta går att koppla till de samtalsdemokratiska tankarna där respekten för den konkreta andra och argumenten är i fokus (Englund
2004).
De skriver även att demokrati inte bara handlar om respekt utan även om rättvis fördelning.
Däremot skriver de inte vad som är en rättvis fördelning eller hur en sådan ska förstås utan
skriver att man ska dela med sig av resurser och tankar. Man lämnar snabbt ämnet om fördelning och talar desto mer om samarbete. De skriver ”när flera tänker tillsammans kommer vi
på bättre lösningar”. Dessa tankar kan man koppla till den deltagardemokratiska modellen där
rättvis fördelning är ett viktigt inslag för att försäkra allas möjlighet att kunna delta i de demokratiska processerna. Samarbetstanken påminner om idéer inom både den deltagardemokratiska som den samtalsdemokratiska modellen.
I kapitlet ”Hur samhället styrs” beskrivs demokratins grundprinciper vilka de skriver är att
människor får tänka, tala, skriva och resa fritt. Att det finns polis och domstol som ska upprätthålla ordningen och ge oss skydd. Att i ett demokratiskt samhälle har vi även rätt att välja
och avsätta politiker. Fortsättningsvis ges en kort introduktion till folkrörelser och deras plats
i samhället och demokratin med en historisk överblick. Bland annat skriver man om miljörörelsen, arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och gayrörelsen. Detta är återigen klassiska fundament inom framförallt den valdemokratiska modellen, där rätten att välja och avsätta politiker
är central. Den historiska överblicken visar på att man sett över kursplanerna för samhällskunskap.
Vidare beskrivs politik, politiska ideologier och politiska partier kortfattat och författarna betonar att i ”demokratiska länder väljer folket det parti (eller de partier) som ska ha makten”.
Kommunen och dess arbete beskrivs och de skriver att man som enskild medborgare kan påverka i sin egen kommun genom att till exempel ta kontakt med kommunpolitiker, skriva insändare eller demonstrera. Dessutom skriver de att om inget av detta skulle fungera har alla
rätt att skapa ett eget politiskt parti för att driva enskilda frågor i en kommun. Vidare görs en
15
allmän beskrivning av landsting och riksdag och deras arbete, grundlagarna och framförallt
hur valprocessen i Sverige går till. Avslutningsvis beskrivs hur en regering bildas och dess
uppgifter samt statsförvaltningen. Detta kan kopplas till valdemokratins kunskapskrav om de
olika beslutsorganen för att kunna göra upplysta val. Men man talar även om att man själv har
ett ansvar för att förverkliga det man tror på och deltaga och påverka i den utsträckning man
kan och tycker behövs i beslutsprocessen.
4.1.3.
Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring
I inledningen till kapitlet ”Hur samhället styrs” beskrivs två svårigheter för demokratin. Det
ena är att det finns personer som inte ser alla som lika värda. Det andra problemet som beskrivs som ett minst lika stort problem är de tysta medborgarna – de som inte bryr sig. I slutet
av kapitlet har de en Tankeställare där de menar att hoten mot demokratin är många och att
demokratin måste vårdas som en trädgård, hållas vid liv och utvecklas och skyddas mot ogräs.
Ett hot menar författarna är att förtroendet för politiker är lågt. Ett annat är nazister och våldsamma mc-gäng. Sist tar de upp bristande kunskap om demokrati och om vad som händer i
samhället som ett stort hot. De avslutar med att fråga om det kanske kunde vara bättre att ge
all makt åt en stark man och hänvisar till en faktaruta som visar på skillnaden mellan demokrati och diktatur.
4.1.4.
Uppgifternas utformning - Demokratifrågor
Till många avsnitt i kapitlet finns små rutor med frågor till texten eller bilderna. I varje ruta
finns en till två frågor av normativ karaktär och är ofta ställda direkt till läsaren i formen ”vad
tycker du...?”. Exempel på en typisk fråga kan vara ”Kan det vara motiverat att bryta mot lagen för att få till en förändring? I vilken situation i så fall?”. Inga av frågorna är direkt uppmanande till att söka mer fakta eller att diskutera med andra. Men man kan ändå se hur frågorna skulle kunna lyftas av exempelvis läraren för ett deliberativt samtal. Vidare är de av en
värderande karaktär vilket är av central betydelse för att ge eleverna möjlighet att träna sin
moraliska kompetens och innehållsliga aspekt av det demokratiska medborgarskapet. En
annan fråga hänvisar till en bild på en debatt i riksdagen där endast ett fåtal ledamöter är närvarande i den annars tomma plenisalen. Frågan är ”Vad tänker du när du ser den bilden?”. Här
verkar man återigen vara måna om att lyfta upp problemet med bristande intresse och
deltagande i demokratiska processer.
Sist i varje av bokens sex kapitel finns ett segment med en tankeställare vilken problematiserar kapitlet med återkoppling till bokens introduktion. Här ges korta scenarion med efterföljande frågor. Frågorna är av samma karaktär som bokens övriga frågor men är tydligare
kopplade till de scenarion som här behandlas. Till ”Hur samhället styrs” finns ett scenario
som tar upp nazisters och våldsamma mc-gängs snabba tillväxttakt under 2000-talet och man
frågar hur samhället kan skydda sig mot dessa odemokratiska krafter. Man frågar också om
samhället måste skydda sig; ”Var och en har ju rätt att tycka och leva som den vill?”. Här
öppnas det återigen upp för normativa diskussioner.
16
4.1.5.
Demokratimodellerna
Författarna till Impuls Samhälle 2 tar i inledningen upp aspekter av samtliga tre demokratimodeller. Självaste kapitlet ”Hur samhället styrs” har relativt stort fokus på den valdemokratiska modellen, med genomgång av beslutsprocesser i riksdag och regering samt genomgång
av politiska idéer och rent allmänt kring hur ett val går till i praktiken. Men samtidigt har man
ett stående problematisering kring ”de som inte bryr sig” vilket ger en ingångar till en demokratisyn som ligger närmare den deltagardemokratiska. Vidare har man genomgående inslag
av normativa frågor för att få en att tänka till om de demokratiska principerna. Det är med
andra ord en balans mellan demokratins olika aspekter och ett brett demokratibegrepp som
förmedlas.
4.2. SO-S Samhälle Ämnesboken
SO-S Samhälle Ämnesboken är skriven av Ulla Andersson, Per Ewert & Uriel Hedengren.
Första utgåvan gavs ut 2003 av Liber AB. Vi har tittat på andra utgåvan från 2008. Boken är
gjord för att användas i årskurs 6-9 och finns även uppdelad i fyra årskursböcker. Boken är
uppdelad i dessa fyra årskurser. De kapitel vi framförallt kommer titta på är ”Demokrati i
skolan” som är ett 11 sidor långt inledande kapitel i avsnittet för årskurs 6 samt det 17 sidor
långa kapitlet ”Demokrati och diktatur” som inleder det tredje avsnittet avsett för årskurs 8.
4.2.1.
Förlagens presentation och inledning
Liber skriver på sin hemsida att SO-S Samhälle Ämnesboken är ”gjord för dig som söker en
bok med traditionellt stoff, men med ett nytt och spännande bildmaterial. Här finns det mesta
som eleverna behöver för att kunna orientera sig i dagens samhälle och förstå det som händer
omkring dem. Texterna öppnar för diskussioner och egna ställningstaganden, och bilderna
uttrycker de känslor som inte ryms i texten”. Det är intressant att de tar tydligt avstamp i vad
man anser vara ”traditionellt stoff”, då detta egentligen inte säger att stoffet är det som omtalas i kursplanen. De skriver även att för kapitlet avsett för årskurs 6 ”finns ingen grundmurad
tradition vad gäller stoffurval. Vi har valt ämnen och frågeställningar som vi menar passar de
yngre eleverna”. Bland de ämnen som de tar upp finns elevdemokrati och mobbning. Återigen
är de medvetna om traditionens betydelse för läroböckers utformning men verkar inte se det
som något negativt.
Det finns ingen inledning till boken skriven av författarna.
17
4.2.2.
Demokrati och demokratiska spelregler
Lärobokens första kapitel heter ”Demokrati i skolan” och handlar om demokrati i allmänhet
och demokrati i skolan i synnerhet. Här visas hur det går till ”När alla ska vara med och bestämma” som den inledande rubriken är under vilken ett scenario där en klass ska planera en
friluftsdag beskrivs. Klassen nominerar elever till att sitta i arbetsutskott och presentera förslag. Stor vikt läggs vid allmän och lika rösträtt och att man ska rösta om man är oeniga samt
att minoriteten måste acceptera majoritetens beslut. Författarna skriver om skillnaden mellan
direkt demokrati som sker i klassråden och indirekt demokrati som när elevrådets representanter fattar beslut. Detta följs av rubriken ”Alla är lika mycket värda” där man talar om allas
rätt till lika rättigheter och likabehandling oavsett förutsättningar och olikheter.
Sist i kapitlet ges en beskrivning av hur en klass kom fram till ordningsregler via konsensusbeslut, dvs. att ingen röstning krävdes då alla tyckte att ordningsreglerna de arbetat fram var
bra. Detta är ett tydligt exempel på samtalsdemokrati i ett kapitel som för övrigt mest beskriver demokrati ur det valdemokratiska perspektivet, med en viss deltagardemokratisk underton: Att alla får vara med och bestämma är att föredra men det är praktiskt omöjligt för det
mesta.
I kapitlet ”Demokrati och diktatur” inleder man med rubriken ”Ett samhälle kan styras på
olika sätt”. Man skriver att det finns två grundläggande skillnader i hur ett samhälle kan styras: ”antingen får alla eller i alla fall de flesta vara med och bestämma, eller också bestämmer
bara några få”. Man har vid sidan av texten skrivit dessa enkla beskrivningar av demokrati
och diktatur i större textsnitt. Man skriver även att med ”demokrati menas att alla ska ha
chansen att vara med och bestämma om sådant som på något sätt påverkar deras liv”. (De
nämner inget om att andras ekonomiska beslut kan påverka ens liv utan att man har beslutsrätt
över detta). Däremot skriver man att ”vad vi köper, var vi bor och vem vi lever ihop med –
bestämmer vi förstås på egen hand”. Man fortsätter med att förklara att frågor ”kanske gäller
ett visst bostadsområde […] då diskuterar alla inblandade olika alternativ och fattar därefter
beslut tillsammans. Detta är ett exempel på direkt demokrati”. Man fortsätter med att skriva
att det när det gäller frågor som rör en kommun eller hela landet ”inte är praktiskt möjligt att
alla är med och fattar beslut” och att vi därför väljer representanter och att ”ett sådant system
kallas för representativ demokrati”.
På följande uppslag räknar man upp ”grundläggande saker som alltid måste vara uppfyllda i
en demokrati”. Det som här lyfts är i stort sett de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna:
Allmän och lika rösträtt; Fria val; Offentlighetsprincipen; Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet; Tryckfrihet; Rätt att resa; Jämlikhet och äganderätt; Rättsäkerhet. Alla dessa
punkter står att finna i den svenska regeringsformen. Därefter ges en motsatsbild av hur dessa
grundläggande saker är uppfyllda i diktaturer.
Under rubriken ”Demokratiska spelregler” förklaras att alla i samhället har rätten att kritisera
demokratiskt framtagna lagar, men att man har skyldigheter att respektera och följa dem. En
annan skyldighet man lyfter fram är att ”acceptera ett valresultat”.
18
4.2.3.
Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring
De skriver under rubriken ”Varför har vi politiker?” att det finns många fördelar med den representativa demokratin. En fördel menar författarna är att ”vi kan rösta på personer vi har
förtroende för och som har tid att sätta sig in i olika samhällsfrågor. På detta sätt slipper vi
hålla reda på alla fakta som hade krävts om vi själva skulle fatta genomtänkta beslut.
Man tar upp två problem med den representativa demokratin. Dels att vi inte själva kan vara
med och svara ja eller nej till viktiga frågor, samt att vi inte kan veta i förväg hur de vi röstar
på faktiskt kommer att besluta i en viss fråga.
Man tar sist i kapitlet upp en jämförelse mellan USA och Kina. Här får läsaren veta att det i
USA av tradition är viktigt med demokratiska grundregler och att politiker kontrolleras noga
av medierna. Men att det finns andra grundläggande principer som inte följs: ”Svarta behandlas ofta sämre än vita, bland annat i domstolar, vilket visar på bristande jämlikhet. Ett
annat problem är att det är svårt för vanliga personer att väljas till viktiga politiska uppdrag,
eftersom det krävs att man samlar in mycket pengar till sin valkampanj.” Här tar man principer som är viktiga inom de deltagar- och samtalsdemokratiska modellerna men man får uppfattningen av att detta inte är problem som återfinns inom den svenska demokratin.
Sist i kapitlet ”Demokrati och diktatur” finner vi rubriken ”Även i en demokrati finns det
brister” under vilken man kan läsa att inget land i världen är perfekt och att det i alla länder
förekommer vissa orättvisor. Ett annat problem med demokratin som man tar upp är att i vissa
demokratier har samma parti haft makten under väldigt lång tid och att det då kan kännas
svårt för andra partier som sällan eller aldrig får en chans att ta makten. Man skriver att det då
är viktigt att de som är i majoritet tar hänsyn till de i minoritet för att inte konflikter ska uppstå.
4.2.4.
Uppgifternas utformning - Demokratifrågor
Vid två ställen i kapitlet finns uppgifter samlade som tar upp det som dittills gåtts igenom. De
är av fyra slag: Frågor på texten, Arbeta med texten, Ta reda på mer och Dramatisera. Till
andra kapitel finns även frågor som: Ta reda på mer och diskutera. Det finns dock inga uppmaningar i uppgifterna till de demokratiavsnitt vi tittat på som uppmanar eleverna att diskutera tillsammans om demokrati eller något annat. Frågorna på texten är enkla och svaren hittas
i texten utan att man behöver tänka till själv. Man frågar exempelvis ”Vad betyder ordet demokrati?” och ”Hur gammal är demokratin?”. Svaren finner man i början av texten (”folkstyre” och ”ca 2500 år”).
I ”Arbeta med texten” finns fördjupande uppgifter. En av uppgifterna är ”Vilka fördelar och
nackdelar finns med att folket självt beslutar i olika politiska frågor? Vad är det för fördelar
och nackdelar om man i stället låter politiker fatta besluten?”. Även om dessa frågor besvaras
i texten kan man tänka sig att det finns fler svar. De enda riktigt värdeladdade uppgifterna är:
”När du nu har läst om allt som måste finnas i en demokrati tycker du då att det finns något
som borde göras annorlunda i Sverige för att demokratin ska fungera bättre?” samt ”Varför är
19
det viktigt att så många som möjligt röstar när det är val?”. Den sista frågan är markerad som
en lite mer krävande uppgift.
Sist i kapitlet efter att man tagit upp brister och problem med demokrati, kommer en del uppgifter som är utformade till att eleverna får tänka själva och ta ställning. T.ex. ”I vilka situationer kan du tänka dig att ta till civil olydnad?” som följs upp med ”Varför är civil olydnad
ett problem för demokratin?”. Den första frågan kräver att man tar ställning och funderar, den
andra ger tillsammans med den första en övervägandesituation där eleven måste ta ställning.
Inga av frågorna är direkt uppmanande till att diskutera med någon annan.
4.2.5.
Demokratimodellerna
I SO-S Samhälle Ämnesboken lägger författarna väldigt stor vikt vid valdemokratiska aspekter. Detta kan bero på att den uttryckligen säger sig ha ett traditionellt stoff, och då framförallt
den samtalsdemokratiska teoribildningen är relativt ny är det inte konstigt att man missar lite
av dess grunder. Eleverna får i uppgifterna söka ”fakta” i texten om demokrati vilket knappast
leder till kritiskt reflekterande samhällsmedborgare. En del frågor är av deliberativ karaktär
men merparten är det inte. Framförallt får de deliberativa frågorna utrymme främst när boken
”talat klart” och man är i slutet av kapitlet. Lärobokstexten säger först sitt innan eleven själv
får reflektera över viktiga principer eller ställningstaganden.
Under tre uppslag förklarar man hur man kan göra för att påverka politiker och vara med och
sätta agendan vilket är ett inslag av den lägre deltagardemokratiska nivån (Oscarsson, H,
2003:24). Man tar upp hur opinion bildas och hur eleverna själva skulle kunna bilda opinion
genom att samla namnunderskrifter, skriva insändare, kontakta medier eller starta en diskussionsgrupp på internet. Man uppmuntrar här till deltagande i opinionsbildningen vilket är
deltagande av den lägre graden, det är alltså inte fråga om direkt deltagande i beslutsprocessen
utan bara indirekt påverkan av den. Man talar för direkt (deltagar-) demokrati men ger bilden
av att det i praktiken inte är möjligt. Man ger inga förslag på hur man kan få folk att deltaga
mer, utan visar snarare på hur man på bästa sätt väljer representanter och hur man sedan kan
påverka dessa.
De skriver att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att ”inte glömma bort att
lyssna på vad ’motståndarna’ tycker, precis som man vill att de ska lyssna på och förstå ens
egna åsikter. Det är så det ska fungera i en demokrati.”. Detta stämmer väl in med de kriterier
som Thomas Englund (2004) ställer upp för deliberativ kommunikation. Detta är det enda
stället i boken man på ett tydligt vis tar upp samtalsdemokratiska principer. Men det är dock
fråga om kunskaper om samtalsdemokratiska principer utan egentlig träning i dem som påtalas av exempelvis Ekholm & Blidberg (2001) samt Dysthe (1996).
20
4.3. Sofi Samhälle
Sofi Samhälle är skriven av Urban Folkebrant och Björn Olson. Den utgiven av Gleerups Utbildning AB år 2008 och är upplaga ett, tryckning fem. Första tryckningen var 2004. Vi har i
boken undersökt inledningen samt demokratiavsnittet.
4.3.1.
Förlagens presentation och inledning
Sofi Samhälle beskrivs på Gleerups hemsida som en allt-i-ett-bok för samhällskunskap vilken
varvar informativa med berättande texter. Boken sägs vara lätt att hitta i med enkla texter som
är anpassade till elevernas behov. Vilka behov dessa är preciseras inte närmare. Eleverna ska
få möjlighet att reflektera kring frågor rörande etik och värdegrund genom bokens berättande
delar. Varje avsnitt börjar med en grundkurs vilken alla elever ska kunna tillgodogöra sig,
detta genom korta avsnitt, tydliga rubriker och enkelt språk. Till grundkurser finns även ett
berättande avsnitt vilket ska ge liv åt framställningen och ska användas som inspirationskälla
för eleverna. I avsnittet ”För dig som vill veta mer” ges en fördjupad fakta till grundkursavsnittet ges.
Boken inleds med ett kapitel som heter ”Du kan påverka!”. Här ger författarna en kort beskrivning av hur det är att vara ung och att vuxna bör lyssna mer på ungdomar. Vidare skriver
författarna att det är viktigt för ungdomar att påverka sin vardag och att de ges möjlighet att
vara delaktiga i samhället. Vidare beskrivs de möjligheter som ungdomar har till att påverka
och visa sin åsikt. Detta sägs de kunna göra genom att skriva på namninsamlingar, bära märken och symboler, delta i demonstrationer eller gå med i politiska partier. Hänvisningar görs
även till läroplanen och att eleverna har rätt att planera undervisningen tillsammans med lärarna och på skolan genom elevrådet. Inledningen avslutas några intresseväckande frågor från
några av kapitlen i boken och den avslutande meningen ”Kunskap är alltså en av de förutsättningarna du har för att kunna påverka din vardag och ditt liv. Ta vara på den!”. Sofi-samhälle
är i förhållande till de andra läroböckerna vi tittat på en tunn bok vilken går igenom år 6-9
samhällskunskapskurs på runt 170 sidor. Bokens inledning ger en bild av att de lägger stort
värde vid demokrati och deltagardemokratiska processer på den lägre nivån då de menar att
ungdomar kan vara med och påverka och beskriver olika vägar man kan göra det genom.
Sofi-samhälle benämner sig som en allt-i-ett-bok. Vi anser att författarna här säger: Om man
kan vad som står i läroboken, kan man vad man behöver kunna i samhällskunskap.
4.3.2.
Demokrati och demokratiska spelregler
Författarna skriver att för att en demokrati ska fungera krävs framförallt att tre saker uppfylls.
Dessa är frihet, en fungerande rättstat och jämställdhet mellan människor. Dessa tre punkter
beskrivs som demokratins byggstenar och härleds till den franska revolutionen där slagorden
var frihet, jämlikhet och broderskap. Frihet beskrivs med rättigheter som att få tro och tänka
som man vill, uttrycka sin åsikt och ta del av andras och vara med i politiska partier och före21
ningar. Frihet innebär också att få träffa vem man vill, att få bosätta sig var man vill och kritisera myndigheter och regering utan att råka illa ut. Under jämställdhet tas människors olika
förutsättningar upp men att vi trots detta måste betraktas som jämställda med lika värde. Man
ska inte diskrimineras på grund av kön, ras, funktionshinder, härkomst, religion eller sexuell
läggning. Författarna skriver att demokrati inte kan vara gränslöst och att oberoende domstolar ser till att de regler som vi kommit överens om följs. Kärnan i en rättsstat är grundlagen
vilken inga andra lagar får strida mot och ingen ska kunna bestraffas för något som det inte
finns en lag mot. Vidare tas offentlighetsprincipen upp och vår rätt att granska de styrande
organen för att se hur de kommit fram till beslut i olika frågor.
Författarna tar upp att demokrati ställer höga krav på sina medborgare. Dessa krav är att man
måste respektera varandra och lagarna, vara intresserad av hur landet styrs och informerad i
viktiga samhällsfrågor. Vikten av engagera sig i diskussionen hur samhället ska utvecklas
och hur vi ska använda våra resurser. Under rubriken ” Den demokratiska människan” avslutar författarna med resonemanget:
En demokrati är en känslig samhällsbyggnad som kräver mycket omsorg, engagemang och lojalitet
av sina medborgare och den blir aldrig färdig, den förändras ständigt. Demokrati är inte bara ett
sätt att fatta beslut eller styra ett samhälle, det är först och främst ett sätt att förhålla sig till sina
medmänniskor.
Framförallt tar författarna upp grundläggande demokratiska värderingar men ger också exempel på samtalsdemokratiska aspekter då de säger att man måste engagera sig i diskussionen
hur samhället styrs samt att demokrati är ett förhållningssätt mer än ett styrelseskick.
4.3.3.
Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring
Demokrati problematiseras genom att författarna ställer antikens demokrati mot dagens demokrati. Skillnader som tas upp är kvinnors, fattigas och till viss del invandrares rätt att rösta.
Författarna skriver även att de i de antika Grekland hade en direkt demokrati vilket man förklarar med att alla beslut fattades av folket. Direkt demokrati ställs mot den representativa
demokratin där representanter för folket fattar beslut. De sätter även ett likhetstecken mellan
dessa genom att påtala att processen för hur ett beslut fattas är väldigt lik inom de två demokratimodellerna. Vidare ägnas en sida med underrubriken ”Demokratins problem” åt just
dessa. Författarna sammanfattar demokratins problem i fyra punkter men skriver även att det
bara är några exempel.
Det första problemet de tar upp är om det ska vara tillåtet att förbjuda odemokratiska krafter i
ett demokratiskt land. De svarar själv på frågan att det i Sverige är tillåtet att starta och vara
medlem i ett odemokratiskt parti. Den andra punkten som tas upp är majoritetsprincipen och
problemet med att den kan leda till stort missnöje om det rör sig om känsliga frågor och att
stora grupper kan känna besvikelse och brista i lojalitet om det varit mycket jämt i ett val.
Den tredje punkten gäller friheten att inte rösta. Här ställer sig författarna frågan om en regering som vunnit ett val men där endast 30% av befolkningen röstat kan sägas representera
22
folket? Den sista punkten rör resursfördelning och utbildning där de skriver att även om alla
har en röst har vissa med stora resurser i verkligheten lättare att göra sin röst hörd.
Författarna tar på många bra sätt upp demokratiska problem men ger själv svar på de frågor
de ställer i texten, vilket går emot de tankar Dysthe (1996) har om flerstämmighet. Författarna
problematiserar delar ur samtliga tre demokratimodeller om än i varierande grad.
4.3.4.
Uppgifternas utformning - Demokratifrågor
Till varje kapitel hör två typer av frågor. Den första typen av frågor är kopplade till grundkursen och benämns ”repetitionsfrågor”. Författarna skriver själv:
Ett grundläggande steg i färdighetsträningen är att eleverna lär sig söka fakta och sätta in dessa i
ett sammanhang för att på så sätt successivt bygga upp sina baskunskaper. Repetitionsfrågorna,
som därför alltid bör besvaras med en eller flera fullständiga meningar, är tänkta att hjälpa eleverna i denna färdighetsträning. Repetitionsfrågorna kan även utgöra ett stöd inför t.ex. prov
(Gleerups hemsida).
Ett exempel på en repetitionsfråga i avsnittet ”Det demokratiska samhället” är ”Beskriv hur
demokratin såg ut i antikens Aten!”.
Den andra typen av frågor heter ”För dig som vill GÅ VIDARE” och författarna skriver:
Under rubriken För dig som vill gå vidare ryms mer omfattande arbetsuppgifter. Dessa fördjupningsuppgifter är ofta problembaserade, d.v.s. eleverna förutsätts behärska vissa baskunskaper och
ställs inför problem som ska lösas. I arbetet med fördjupningsuppgifterna tillämpar eleverna sina
nyvunna baskunskaper samtidigt som de på egen hand skaffar ytterligare kunskap (Gleerups hemsida).
Ett exempel på en gå-vidare-fråga i kapitlet ”Det demokratiska samhället” är ”I Sydafrika
fanns tidigare ett system som kallades apartheid. Vad kännetecknas för det? På vilka olika sätt
var det odemokratiskt? Sök fakta i Sofi Historia under kapitlet Världshistorisk utblick samt i
uppslagsverk”.
Frågorna till texten uppmanar inte eleverna till deliberation eller att utveckla sina samtalsdemokratiska färdigheter utan är enbart av faktaupprepnings karaktär. Detta gäller även de
svårare frågorna vilka är svårare enbart eftersom man behöver en eller flera andra källor än
läroboken att lösa dem. Författarna har dock med några demokratifrågor i sin text men vi
tycker inte dessa är ställda på ett sätt som uppmanar eleverna att diskutera dem då svaren
kommer direkt efter frågan och på många sätt sätter punkt där.
23
4.3.5.
Demokratimodellerna
Sofi-samhälle lägger framförallt fokus på grundläggande demokratiska värderingar och även
om man kan se spår från alla de demokratiska modellerna tas ingen av dessa upp i någon
större omfattning. Även om författarna påtalar vikten att engagera sig i den demokratiska diskussionen, vilket visar på samtalsdemokratiska värden, ligger den största vikten vid valdemokratiska aspekter, framförallt när de tar upp brister i demokratin.
24
5. Resultat och diskussion
Vår studie visar att de undersökta samhällskunskapsläroböckerna lägger stort fokus på demokrati och frågor som rör demokratin. De har i viss utsträckning med aspekter från alla tre demokratimodeller om än i olika utsträckning.
I SO-S Samhälle Ämnesboken utgår författarna främst från valdemokratiska aspekter när man
förklarar demokratins innebörd. De lägger även stor vikt vid att visa hur samhällsmedborgare
kan påverka och utöva inflytande, men lägger inte stort fokus på att försöka utveckla elevernas deltagande i beslutsfattande utanför skolan. Man tar alltså bara upp den första, lägre
aspekten av deltagardemokrati. Författarna beskrev demokrati i mångt och mycket som ett
styrelseskick och gick grundläggande till väga när man beskrev valdemokratiska principer. De
samtalsdemokratiska principerna att lyssna, respektera den man lyssnar på och argumentets
styrka framför personliga intressen, tas upp som hastigast men inbakat i texten som i övrigt
handlar om annat. Boken är enstämmig och författarna skriver framförallt om demokrati som
ett kunskapsområde. De lägger stort fokus på demokratins effektivitetsaspekter jämfört med
de moraliska aspekterna.
Impuls – Samhälle tar upp aspekter från samtliga tre demokratimodeller och gör detta på ett
sätt där de samtalsdemokratiska värderingarna och principerna blir tydliga. Arbetsuppgifterna
och frågorna och kommentarerna i texten är allt som oftast av normativ karaktär och sist i
kapitlen får man sig en ”tankeställare” som lyfter blicken mot demokratins moraliska innehåll.
Sofi - Samhälle var en enklare skriven bok, som lade stort fokus vid elevens påverkansmöjligheter. En av dess starka sidor var att texten var levande och flerstämmig med flera olika röster
som uttalade sig om hur de ser på demokrati, vilket i teorin skulle kunna ge eleverna ett öppnare synsätt på demokrati i enlighet med vad Dysthe (1996) påstår om flerstämmighet i lärandesituationer. Jämfört med de andra två böckerna var Sofi - Samhälle däremot väldigt kortfattad och men lyckades ändå ta upp demokratins olika aspekter. Framförallt tog den upp väldigt tydligt upp de samtalsdemokratiska principerna Bokens behandling av demokratins innehåll och vad som krävs av en demokratisk medborgare är väldigt tydligt kopplat samtalsdemokratin, men frågorna i den var inte i särskilt stor grad utmanande eller av normativt slag
vilket krävs för att ge samtalsdemokratiska färdigheter.
5.1. Diskussion
”Samhället medborgare måste tillsammans tolka, förankra, försvara och ständigt utveckla
demokratin” (Skolverket 2008:69). Överlag lägger läroböckerna stort fokus på den svenska
representativa demokratins utformning på bekostnad av att låta eleverna själva resonera kring
25
hur man kan utveckla demokratin. Alla läroböckerna tar upp några av demokratins problem
och lägger fokus vid olika aspekter. SO-S Samhälle lyfter framförallt fram problem i utländska demokratier och gör inte dessa kopplingar direkt till den svenska demokratin. Alla
läroböcker lyfter fram det sjunkande valdeltagandet och det bristande intresset för politik som
ett problem men frågar aldrig hur man bör lösa det.
De analyserade läroböckerna har alla på tillfredställande sätt tagit upp de demokratins grundstenar som David Beetham (2005) menar utgör den grund på vilken demokratin vilar på.
Läroboksförfattarna skriver om demokrati och fokus ligger på ett faktaförmedlande plan. Det
finns dock skillnader och Impuls Samhälle 2 har en betydligt mer nyanserad och öppen framställning än de andra två läroböckerna. Språket och frågorna i Impuls Samhälle 2 är av en mer
öppen karaktär och fokus ligger snarare på värdefrågor än på faktafrågor. Författarna till Impuls Samhälle ger inte bara kunskaper om demokrati utan även i demokrati.
Zackari och Modigh (2000) lyfter fram att demokrati inte bara är ett statsskick utan även innefattar en fördelningsaspekt och ett innehållsmässigt förhållningssätt. Böckerna tar upp rättvisefrågor men de har inte getts särskilt stort utrymme i demokratiavsnitten. Ofta skriver man
om ojämlikhet som något som återfinns i diktaturer (eller i USA). Det Zackari & Modigh menar är demokratins innehållsliga aspekter har alla läroböckerna tagit upp men i varierande
grad låtit eleverna utveckla och arbeta mer kring själva.
Saknar läroböckerna något i sin framställning av demokrati som kan vara viktigt för läraren
att komplettera? Samtliga har tagit upp valdemokratiska aspekter i störst utsträckning, vilket
är förståeligt då denna kräver mer av den demokratiska medborgaren än de andra modellerna.
Man har i varierande grad belyst de samtalsdemokratiska aspekterna men enligt oss i för liten
utsträckning uppmuntrat till diskussion om hur demokratin bör fungera. Man har överlag i
böckerna varit dåliga på att engagera elever till faktiskt deltagande (deltagande av den högre
graden) och detta är något som vi som lärare måste lägga mer fokus på.
Enligt Vilgot Oscarsson (2005) är det viktigt att omfatta både val- deltagar- och samtalsdemokratiska aspekter för att på bästa sätt utveckla och öka den demokratiska kompetensen
bland elever. Inom ramen för denna undersökning har vi inte undersökt hur olika lärare arbetar med läroboken men enligt tidigare studier är läroboken det vanligaste läromedlet i skolan
(Nelson 2006) och används av lärare både vid planerig av undervisningen och vid genomförandet av den. Dock visar undersökningar (Oscarsson, V. 2005) att en majoritet av eleverna
upplever att de har engagerade lärare som lyssnar på dem och respekterar deras åsikter. Vi
upplever trots detta att det i dagens Sverige är vanligt förekommande att man väljer att tysta
ner människor vars åsikter man inte håller med om istället för att bemöta dessa med egna argument. Vi tror i enlighet med Dysthe, V. Oscarsson samt Zackari & Modigh att en deliberativ pedagogik, det vill säga ett klassrumsklimat som är tillåtande för olika åsikter och öppet
för diskussioner är grunden för att utveckla elevernas demokratiska kompetens. Läroböckerna
vi undersökt skulle kunna ha lyft fram principen att respektera andra människor och deras
åsikter på ett tydligare vis men i slutändan är det upp till lärarna att se till att detta förmedlas
till eleverna.
26
I händerna på en duktig och engagerad lärare kan de flesta läroböcker bli bra men det krävs att
läraren tar sig tid att både läsa och tolka texten för att se vad denna förmedlar. Vi måste dels
kunna problematisera demokratibegreppet och dels göra det med eleverna och låta dem arbeta
med demokratiska arbetssätt. Vår undersökning av läroböckerna har inte visat på några större
brister av förmedlandet av demokratins innehåll. Det är som bekant inte enbart samhällskunskapslärarnas uppgift utan alla som arbetar inom skolan har till uppgift att gestalta och
förmedla demokratins innehåll och värden. Att rektorer inte anser att alla partier har rätt att
framföra sina åsikter, hur odemokratiska dessa än är, tycker vi sänder helt fel budskap om
demokratins innehåll och värden.
5.2. Förslag på vidare forskning
I vårt arbete har vi berört flera intressanta områden och det finns mycket som skulle behöva
lyftas fram och forskas mer kring. Framförallt hade det varit intressant att göra en undersökning kring hur samhällskunskapslärare undervisar om och i demokrati i praktiken. Demokratiuppdraget är även hela skolans uppdrag och inte bara samhällskunskapslärarens domän.
Därför skulle det vara intressant att undersöka hur lärare i andra ämnen implementerar demokratiuppdraget i sin undervisning. Flera av de undersökningar vi läst lyfter fram de deltagaroch samtalsdemokratiska aspekterna för att öka den demokratiska kompetensen. Det hade
därför varit intressant att undersöka på vilka sätt detta kan göras, kanske i form av en metodbok. Vad som förmedlas till eleverna grundas till viss del på hur lärarutbildningen ser ut. Det
kunde även vara intressant att undersöka hur dessa jobbar med demokratins olika aspekter. Då
det inom en snar framtid kommer nya kursplaner skulle man även kunna undersöka dessa och
vid vilka demokratiska aspekter de lägger störst fokus.
27
6. Referenser
6.1. Litteratur
Beetham, David (2005) Democracy – a beginner’s guide. Oxford: One World Publications.
Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carter, April & Stokes Geoffrey (2002) Democratic theory today. Cambridge: Polity.
Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, Mats & Blidberg, Kerstin (2001) Ung i demokratin. Skolverket.
Hellspong, Lennart (2001) Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Melvinger-Ström, Katarina (2010) SD fick lämna spyken. Sydsvenskan 2010-04-14 C-delen
sid 2.
Nelson, Johan (2006) Hur används läroboken av lärare och elever?. Nordina 2006 Nr 4.
Englund, Tomas (2004) Deliberativa samtal i ljuset av deliberativ demokrati; I Premfors,
Rune & Roth, Klas (red) Deliberativ demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Oscarsson, Henrik (2003) Demokratitrender; I Oscarsson Henrik (red) Demokratitrender –
SOM-rapport 32. Göteborg: SOM-Institutet.
Oscarsson, Vilgot (2005) Elevers demokratiska kompetens - Rapport från den nationella
utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen. Göteborg:
Göteborgs Universitet.
Oscarsson, Vilgot & Svingby, Gunilla (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003
(NU-03), samhällsorienterade ämnen. Rapport 2005:252. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008) Kursplaner och betygskriterier 2000 – Reviderad version 2008. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Fritzes.
Statens offentliga utredningar (2000) En uthållig demokrati. Stockholm: Fritzes.
28
Utvecklingsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000) Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i
skolan. Stockholm: Regeringskansliet.
6.2. Internet
Gleerups hemsida (http://www.gleerups.se/se/grundskola_69/?product_category_id=1295&ew_15_cat_id=160&ew_15_p_id=48130&groupdetail=true)
Hämtad 100520.
Libers Hemsida (http://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-69/Samhallskunskap/Grundlaromedel/SOSerien-Samhalle-SOS/#description) Hämtad 100520.
Natur och Kulturs hemsida (http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/i/Impuls-Samhalle/)
Hämtad 100520.
6.3. Läroböcker
Lagheim, Lars & Fridén, Anna & Körner, Göran (2009) Impuls samhälle 2. Stockholm:
Natur & Kultur.
Andersson, Ulla & Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2008) SO-serien Samhällskunskap
ämnesboken. Malmö: Liber.
Folkebrant Urban & Olson Björn, (2008) Sofi - Samhälle. Malmö: Gleerups.
29