Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2, pdf, öppnas i nytt fönster

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre – för ökad hälsa?
Diabetes
→ Vad ser verkligheten ut?
Dieter och övervikt
→ Lågkolhydratdieter (SBU‐rapport)
Övervikt
→ Viktiga faktorer för viktminskning
Hälsa
→ Vår svagaste länk till ett långt liv…
Kost
→ Riktlinjer vid diabetes typ 2
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett
Nationella diabetesregistret 2013
Diabetes typ 2 Diabetes typ 1
40 % överviktiga (BMI 25‐29)
38,5 % överviktiga (BMI > 25)
53 % 15 % fetma (BMI > 30)
45 % behandlas för höga blodfetter
44 % behandlas för högt blodtryck (ca 77 % når målvärden → 2 av 10 ligger över 140/80)
2007‐2011
83 % Viktuppgång
43 % fetma (BMI > 30)
Medelvärde HbA1c 54 mmol/mol
(6,2 %)
Medelvärde HbA1c 64 mmol/mol
(7,2 %)
(ca 53 % når målvärden → ca 5 av 10 når inte målvärden)
Nationella diabetesregistret 2012
Prediktorer för HbA1c ökning –diabetes typ 2
61 % behandlas för höga blodfetter
(ca 51 % når målvärden → 5 av 10 når inte målvärden)
80 % behandlas för högt blodtryck (ca 55 % når målvärden → 4 av 10 ligger över 140/80)
Ca 45 % är ej fysiskt aktiva ≥ 3 ggr/v
Ca 49 % är ej fysiskt aktiva ≥ 3 ggr/v
Livsstil → Kost och motion
Livsstil → Kost och motion
En ökning av kroppsvikten (BMI) är det som starkast förutsäger en ökning av HbA1c (diabetes typ 2) !
Nationella diabetesregistret, Årsrapport 2012.
Nationella diabetesregistret, Årsrapport 2013.
Nationella diabetesregistret 2013
Övervikt och Fetma
BMI – Medelvärde Folkhälsorapporten 2013
Kvinnor
Män
Medelvärde kvinnor Diabetes typ 2
Medelvärde Män Diabetes typ 2
BMI = 30, 1 → Fetma
BMI = 29,4 → Övervikt
Övervikt/fetma i Sverige (16‐84 år) (BMI > 25)
Sverige
Män
Kvinnor
ca 57 %
ca 42 %
Diabetes typ 2
Män
Kvinnor
ca 84 %
ca 82 %
Nationella diabetesregistret, Årsrapport 2013.
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
1
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Nationella diabetesregistret 2013
Fysisk aktivitet och risken för hjärtkärl sjukdom
Fysisk aktivitet – Patienter med diabetes typ 2
Diabetes typ 2 ‐ NDR
n= 6963
(≤ 2 ggr/v)
Aldrig 16 % < 1ggr/v 12 % 49 %
1‐2 ggr/v 20 % 70‐110 %
högre risk för hjärtkärl sjd
och mortalitet
n= 8499
(≥ 3 ggr/v)
3‐5 ggr/v 22 % 51 %
Dagligen 29 % Var annan person med diabetes typ 2 genomför fysisk aktivitet mindre än 1‐2 ggr/vecka
Nationella diabetesregistret, Årsrapport 2013.
Folkhälsorapporten
n = 15 462
Medelålder: 60 år
Följdes 5 år
Fysisk aktivitetsnivå
Risk för kärlsjd och mortalitet
Öka den fysiska aktiviteten och halvera risken!
De med låg fysisk aktivitet som övergick till en högre grad av fysisk aktivitet (≥ 3 ggr/v) halverade risken, jmf med de som fortsatte att vara inaktiv!
Level of physical activity associated with risk of cardiovascular diseases and mortality in patients with type‐2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register. European Journal of Preventive Cardiology. 2014.
Kostråd vid diabetes
Kostråd vid diabetes bör påverka dessa faktorer positivt:
”Hjärtinfarkt & stroke är den vanligaste dödsorsaken vid typ‐2 diabetes”
”Hjärt‐ och kärlsjukdomar och diabetes går i mycket hög grad att förebygga. ”
Våra matvanor och graden av daglig fysisk aktivitet har tillsammans med rökning stor betydelse för utvecklingen av dessa sjukdomar. ”
→ Blodsocker (kolhydrater → mängd och typ)
→ Blodfe er (Fe kvalité → mängd och typ, kolhydrater/triglycerider)
→ Blodtryck (Saltintag)
→ Övervikt (Energi)
Kostråd vid diabetes bör även minska risken för hjärt‐kärlsjukdom
Det är en kombinationen sund kosthållning och fysisk aktivitet som ger störst hälsomässiga vinster !
Folkhälsorapporten 2009. Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.
På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre – för ökad hälsa?
Vad ska vi äta mindre av ?
Trender
Det är fett som gör oss feta…….
Diabetes
→ Vad ser verkligheten ut?
Dieter och övervikt
→ Lågkolhydratdieter (SBU‐rapport)
Övervikt
→ Viktiga faktorer för viktminskning
Hälsa
→ Vår svagaste länk till ett långt liv…
Kost
→ Riktlinjer vid diabetes typ 2
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
Det är kolhydrater som gör oss feta…
2
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Vårt kolhydratintag i Sverige
Mat vid övervikt/fetma
Riksmaten 2010‐2011
SBU‐Rapport 2013
Energiintag
Kvinna: 1800 kcal
Man: 2200 kcal
43 E % kolhydrater (192 g)
43 E % kolhydrater (237 g)
Man 237 g
Måttlig lågkolhydratkost
Kvinna: 1800 kcal
Man: 2200 kcal
< 40 E % kolhydrater (< 180 g)
< 40 E % kolhydrater (< 220 g)
Kvinna 192 g
SBU – Målsättning!
Hjärnans kolhydratbehov ca 130 g
Strikt lågkolhydratkost
Kvinna: 1800 kcal
Man: 2200 kcal
< 20 E % kolhydrater (< 90 g)
< 20 E % kolhydrater (< 110 g)
Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för hur vården ska utformas!
Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). September 2013.obr_873 593..
Mat vid fetma
SBU‐rapport ‐ Sept 2013 Måttlig lågkolhydratkost –
Vs lågfettkost
Strikt lågkolhydratkost Vs lågfettkost
Strikt lågkolhydratkost Vs Hög Kolhydrat ‐ lågt GI På lång sikt finns inga skillnader i viktnedgång mellan Måttlig eller strikt lågkolhydratkost och hög kolhydrat/låg fett
→ ”vanlig” kosthållning (lågfe kost)
→ Må lig lågkolhydratkost
→ Låg kolhydratkost
Ingen kosthållning mer fördelaktig för att minska vikten på lång sikt !
Mat vid fetma, En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), sept 2013.
Handlar allt om att minska energiintaget ?
På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre – för ökad hälsa?
Diabetes
→ Vad ser verkligheten ut?
Dieter och övervikt
→ Lågkolhydratdieter (SBU‐rapport)
Övervikt
→ Viktiga faktorer för viktminskning
Hälsa
→ Vår svagaste länk till ett långt liv…
Kost
→ Riktlinjer vid diabetes typ 2
Hur ska vi gå tillväga för att nå
en hälsosam vikt…
Energi
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
…med relativt låg mängd fettvävnad ????
3
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Våra dagliga energiutgifter
5‐10 %
Kroppen anpassar sig till ett lägre energiintag
Energiintag
Matens termogena effekt
25‐35 %
Energiutgifter
Ät regelbundet Fysisk aktivitet
Energiintag
Energiutgifter
Muskulatur (styrketräning
Total Energiförbrukning
55‐60 %
Basal energiförbrukning under vila
Diet
Vanlig kosthållning
Den basala energiförbrukningen en viktig faktor för att bibehålla en lämplig vikt ‐ eller för att minska i vikt !
Dieter med minskat energiintag
3 veckors diet ‐ vad händer i kroppen ?
Vad kan vi göra för att hålla ämnesomsättningen på hög nivå vid diet?
Intermittent energireduktion och viktnedgång
Energiintag och vikt
Viktförändring hos möss
Slutvikt
densamma
(olika energiintag)
Äter fritt
Energiförbrukning under vila (BMR)
Viktminskning
Fett: ‐ 1,8 kg
Lean mass: ‐ 2 kg
1900
kcal
Kroppsvikt
‐ 3,8 kg
1787
kcal
3 veckor → 50 % energireduk on (näringstäthet ↑) 1 vecka → äter fri
1730
kcal
Intermittent energireduktion
↓
Hade totalt sett
21 % lägre energiintag
mot de möss som åt fritt !
1670
kcal
Energireduk on: 3250 kcal → 1950 kcal
Målet vid diet (energireduktion) är att bibehålla ”lean mass” (muskulatur etc) samt en hög basal ämnesomsättning !
Three weeks of caloric restriction alters protein metabolism in normal-weight, young men. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2005.
Kroppens anpassning till ett lägre energiintag!
Vid 50 % energireduk on → Vecka 1 ‐ Viktnedgång
→ Vecka 1 & 2 – Viktstabil Weight‐Cycling Decreases Incidence and Increases Latency of Mammary Tumors to a Greater Extent Than Does Chronic Caloric Restriction in Mouse Mammary Tumor Virus‐
Transforming Growth Factor‐ Female Mice. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention. 2002.
Att få alla pusselbitar på plats….
Kroppssammansättning
Vad består vår viktminskning av?
Benmassa
Energi ↓ (fe , KH)
Protein ↑
”Timing”
Fettfrimassa
Träning/Motion
Smart kosthållning
‐
‐
‐
Fettmassa
‐
‐
Muskulatur/styrka ↑
Kondi on ↑
Målsättning
→ Hög ämnesomsä ning (muskelmassa)
→ Öka förmågan a utny ja fe som bränsle (kondition/mitokondrier)
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
När vi ska minska vår vikt är det vårt kroppsfett vi vill minska – inte vår muskulatur !
4
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Förhållandet mellan muskler(FFM) och vår ämnesomsättning vid vila
Kcal
2380
Kroppssammansättning
Att minska mängden fettvävnad
Elititdrottare – Kvinna ‐ Uthållighetssport
1900
1430
950
Maj – Okt (5 mån)
Muskulär vävnad
‐ Bevarad
Okt
Fettvävnad
‐3,1 kg
Maj
Elititdrottare – Kvinna ‐ Uthållighetssport
Okt – Nov (2 mån)
Muskulär vävnad
‐ 1 kg
Fettvävnad
‐ 129 g
Nov
Okt
”Att bibehålla eller öka den muskulära massan är en mycket viktig faktor om man vill minska i ”vikt” (fettvävnad) !
Att minska mängden fettvävnad utan att förlora muskelvävnad !
Består viktminskningen främst i form av muskulatur → Svårt a nå målet !
Functional body composition: insights into the regulation of energy metabolism and some clinical applications: European journal of clinical Nutrition. 2009.
TRÄNING/MOTION
Spelar det någon roll hur vi tränar?
Typ av träning ? Hur ofta ? Hur länge ? Vilken intensitet ?
Spelar det någon roll hur vi tränar?
Viktförändring
Fettförbränning – löpning vs cykel
‐ Typ av träning ?
Simning
Löpn
Löpn
‐ Hur ofta ?
Löpn
Cykel
‐ Hur länge ?
Cykel
Cykel
‐ Vilken intensitet ?
Gång
Cykling
(Gwinup et al. 1987)
Styrketräning
Folkhälsoinstitutet
Energiförbrukning under vila (REE)
Rekommendation fysisk aktivitet
2000
30 min fysisk aktivitet/dag, Måttlig intensitet – ex rask promenad
→ Ökad hälsoeffekt kan erhållas vid ökad mängd eller intensitet
2011
Minst 150 min fysisk aktivitet/vecka – Måttlig intensitet Eller
75 min/vecka ‐ Hög intensitet
Mer specifik träning för att nå ytterligare hälsoeffekter ‐ exempel
→ Högre intensitet → Muskelstärkande fysisk ak vitet, minst 2 ggr/vecka
→ Personer över 65 år bör även träna balans
Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet. 2011
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
(Achten et al. 2003)
n=8
Ålder: 21 år
BMI: 26
→ Styrketräning
→ 10 övningar
→ 10 rep (max)
→ Hela kroppen
1884 kcal
1791 kcal
→ Förändring i REE
Energiförbrukning vid vila ökar efter styrketräningen (+ 95 kcal/dygn (+ 6 %)
One-set resistance training elevates energy expenditure for 72 h similar to three sets. Eur J Appl Physiol. 2011.
5
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Styrketräning
Styrketräning ‐ ”Team 90+”
Styrketräning och energiförbrukning vid vila (RMR)
6 månaders styrketräning
Yngre män och kvinnor ( n=19 ): 20‐30 år
Äldre män och kvinnor (n=21): 65‐75 år
3 pass styrketräning/vecka – hela kroppen
Energiförbrukning vid vila (RMR)/dygn
Efter
Diff (kcal)
Diff (%) Muskelmassa (kg)
Unga män & kvinnor 1500 kcal
Före
1599 kcal
+ 99 kcal
+ 7 %
+ 1,9 kg
Äldre Män & kvinnor 1337 kcal
1428 kcal
+ 91 kcal
+ 7 %
+ 0,95 kg
Falukuriren – jan 2015
Effect of strength training on resting metabolic rate and physical activity: age and gender comparisons. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE 2001
High intensity interval training (HIIT)
High intensity interval training (HIIT)
Att öka kroppens förmåga att förbränna fett
Att öka kroppens förmåga att förbränna fett
2014
Syreupptagningsförmåga – VO2max
Fettoxidation (HR)
Arbetspuls (HR)
17 % högre fettoxidation
25 % förbättring (medel)
‐ 17 slag/min
(medel)
n=20 (kvinnor)
Ålder: 23 år
Stillasittande
→ HIT ‐12 veckor
→ 3 dag/v
→ 1 min x 6‐10 ggr
Intervallträning med hög intensitet ökar förmågan att utnyttja fett som energikälla (mitokondrier)!
→ 60‐80/80‐90% Wmax
Individual Responses to Completion of Short-Term and Chronic Interval Training: A Retrospective Study. PLOS ONE. 2014.
Träning och blodsocker vid diabetes typ 2
Individual Responses to Completion of Short-Term and Chronic Interval Training: A Retrospective Study. PLOS ONE. 2014.
Träning och blodsocker vid diabetes typ 2
Högintensiv Intervall Träning (HIT) – 2 veckor
Högintensiv Intervall Träning (HIT) – 2 veckor
2011
Kontinuerlig glukosmätning (24 tim)
2011
Glukostransportörer (GLUT‐4)
Före
Efter







n=8 (typ 2 diabetes)
Medelålder 62,5 år
BMI: 31,7
2 veckor träning
3 pass/vecka
10 x 60 sek (10 min)
”Mycket ansträngande”
+ 369 %
Muskulär kapacitet förbättrades
 Glukostransportörer (GLUT4) ↑
 Mitokondrier (enzymer) ↑
Före → Medelblodsocker (24 tim) 7,6 mmol/l
Efter → Medelblodsocker (24 tim) 6,6 mmol/l
Low‐volume high‐intensity interval training reduces hyperglycemia and increases muscle mitochondrial capacity in patients with type 2 diabetes. J Appl Physiol. 2011.
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
Intervaller 10 x 60 sek (”Mycket ansträngande”) – 3 pass per vecka
Förbättrade glukoskontroll hos individer med diabetes typ 2
Low‐volume high‐intensity interval training reduces hyperglycemia and increases muscle mitochondrial capacity in patients with type 2 diabetes. J Appl Physiol. 2011.
6
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Kondition & Insulinkänslighet
Kondition
Kosthållning vid träning
Det finns en korrelation mellan kondition och insulinkänslighet.
‐ Protein
→ Försök a öka kondi onen !
Glukos infusion Rate
Bevara/öka din muskulatur
vid energireduktion !
Försök att få din kropp att fungera bättre !
(Kondition, styrka, rörlighet etc….)
Muscle Oxidative Capacity Is a Better Predictor of Insulin Sensitivity than Lipid Status. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 2003
Ökat intag av protein vid energireduktion
Att äta direkt efter styrketräning
Bevara din fettfria massa (muskulatur)
Basal ämnesomsättning
Två veckor med energiunderskott & viktförlust
20 individer (styrketräning)
Intog 60 % av energibehovet – 2 veckor
(Muskulatur etc)
0,3 kg
1,4 kg
Grupp 1: 15 % protein (ca 1 g/kg)
Grupp 2: 35 % protein (ca 2,3 g/kg) 1,5 kg
1,6 kg
1,8 kg
Högt proteinintag
2,3 g/kg
Lägre förlust av muskulatur
3 kg
”vanligt” proteinintag
Ca 1 g/kg
Det verkar vara en fördel att öka intaget av protein när energiintaget minskas → lägre förlust av muskelmassa
Increased Protein Intake Reduces Lean Body Mass Loss during Weight Loss in Athletes. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE. 2010.
Resting Metabolic Rate (RMR)
→ 12 veckor
→ Styrketräning
→ 25 min/dag
Den ena gruppen intog direkt efter träningen ett supplement
↓
Protein 10 g
Kolhydrat 7 g
Fett 3,3 g
”Timing”
Ät direkt efter styrketräning – starta uppbyggnaden !
New approach for weight reduction by a combination of diet, light resistance exercise and the timing of ingesting a protein supplement. Asia Pacific J Clin Nutr. 2001.
Hur mycket protein behövs för uppbyggnad
Proteinintag och uppbyggnad
Proteinintag efter styrketräning
Timing och protein
Dos‐respons av proteinintag och proteinsyntes efter styrketräning
Frukost
Frukost
20‐25 g protein av hög kvalitet gav maximal stimulering av proteinsyntes mm
mm
Lunch
Lunch
mm
mm
Middag mm
Middag mm
Hög proteinkvalité → Kö , fisk, fågel, ägg, mjölk, keso, ost etc
20‐25 g protein → ca var tredje timme (120‐150 g/dag) Moore et al. 2009.
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
7
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Att minska mängden fettvävnad
Positiva faktorer
Kondi on ↑
Kost ↑↓
Muskelmassa ↑
Styrketräning
Uthållighetsträning
På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre – för ökad hälsa?
Diabetes
→ Vad ser verkligheten ut?
Dieter och övervikt
→ Lågkolhydratdieter (SBU‐rapport)
Övervikt
→ Viktiga faktorer för viktminskning
Hälsa
→ Vår svagaste länk till ett långt liv…
Kost
→ Riktlinjer vid diabetes typ 2
”smart” kosthållning”
Träning bör leda till en förbättrad kondition samt muskulär tillväxt → kondi onsträning/styrketräning
Folkhälsorapporten 2014
Dödlighet i olika dödsorsaker – Sverige
Hjärt‐kärlsjukdom ca 31 %
Hjärt‐kärlsjukdom ca 28 %
Stroke ca 9 %
Cancer
Stroke ca 7 %
Cancer
ca 22 %
ca 25 %
Övrigt ca 33 %
Övrigt ca 28 %
Kärlsjukdom (hjärta/hjärna) är den dominerande orsaken till en förtida död !
Medellivslängd: Kvinna = 83,7 år Man = 80,1 år
Folkhälsorapporten 2014. Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.
Interheart‐studien
Upp till 90 % av alla hjärtinfarkter orsakas av påverkbara faktorer
Endotelfunktion ‐ Kärlfunktion
Triglycerider & Antioxidanter
Riskfaktorer
Rökning
Diabetes
Frukt & Grönt
Kärlets förmåga att dilatera (vidga sig)
Högt blodryck
Högt blodtryck
Kärlets diameter efter en måltid
Bukfett
Övervikt
Psykosociala
Förhöjda triglycerider i blod
Psykosociala faktorer
Kärlets förmåga att vidga sig försämras
Blodfetter
Låg fett
Motion
Friskfaktorer
Alkohol
Blodfetter
Hög fett:
900 kcal
50 g fett (14 g mättat)
Låg fett
900 kcal
0 g fett
Rökning
Diabetes
20 friska FP
13 kvinnor – 7 män
Medelålder: 37 år
BMI: 23
Fysisk aktivitet
Alkohol
Frukt och grönt
En världsomfattande fall kontrollstudie där 52 länder var inkluderade. Mellan 1999‐2003 skrevs 12461 st försökspersoner samt 14637 st kontrollpersoner in. Försökspersonerna hade diagnosen instabil angina pectoris.
Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case‐control study.
www.thelancet.com Vol 364 September 11, 2004
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
16 %
Hög fett + Vitamin
15 %
12 %
10 %
8 %
13 %
Hög fett
Triglycerider minskar vasodilatation –Antioxidanter återställer normaldilatation!
Effect of Antioxidant Vitamins on the Transient Impairment of Endothelium‐ Dependent Brachial Artery Vasoactivity Following a Single High‐Fat Meal. JAMA, 1997.
8
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Kost och kärlfunktion
Dilatation %
Kärlets förmåga att vidga sig (dilatera) vid olika typer av kost
Kolhydratrikt
Mycket antioxidanter
Lite antioxidanter
Kärlets diameter större
Kärlets diameter mindre
Försökspersoner: 24 st
Medelålder: 61 år
Tidsperiod: 6 veckor
Två grupper: HT = Mycket antioxidanter
LT = Låg mängd antioxidanter
(lika kost – olika mängder)
2 veckor
Låg mängd
antioxidanter
2 veckor
”som vanligt”
2 veckor
Hög mängd
antioxidanter
En kost med frukter, bär, grönsaker ger antioxidanter vilket förbättrar kärlfunktionen → kärlets förmåga a vidga sig ökar (+ 39 %) !
Livsmedel som innehåller kolhydrater är även en källa till en mängd olika typer av vitaminer, mineraler och antioxidanter !
Food selection based on high total antioxidant capacity improves endothelial function in a low cardiovascular risk population. Nutrition, Metabolism & Cardiovascular Diseases , 2012.
Antioxidanter i livsmedel
ORAC värde per 100 g
Katrinplommon
Russin
Blåbär
Vitlök
Grönkål
Jordgubbar
Spenat, rå
Hallon
Plommon
Spenat ångkokt
Broccolibuketter
Rödbetor
Avokado
Apelsin
Vindruvor
Paprika, röd
Kiwi
Vita bönor
Kidney bönor
Lök
Blomkål
5 770
2 830
2 234
1939
1 770
1536
1210
1227
949
909
888
841
782
750
739
731
602
503
460
449
377
ORAC värde per 100 g
Ärter, frysta
Potatis
Vitkål
Banan
Äpple
Morötter
Tomat
Isbergssallat
Gurka
364
313
298
221
218
207
189
116
54
Livsmedel
Mängd
ORAC
Blåbär Russin
Spenat
Broccoli
Apelsin
Vita bönor
Potatis
Vitkål
Äpple
Morötter
Tomat
Gurka
100 g (1,7 dl)
79 g (1,3 dl)
185 g (2,3 dl)
251 g (3,9 dl)
298 g (2,8 st)
444 g (6,2 dl)
713 g (10 st)
750 g (29 dl)
1024 g (9,7 st)
1079 g (17 st)
1182 g (18 st)
4137 g (7,7 st)
2234
2234 2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
Ät en allsidig kost som ger dig frukt, bär, grönsaker
+ välj fullkorn (hela kornet)
Lite och ofta !
(Kärlhälsa)
Källa: United States Department of agriculture (USDA) and Nutrient Data Lab (NDL).
Nationella Riktlinjer
Kost vid diabetes
På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre – för ökad hälsa?
Nationella Riktlinjer vid diabetes
Diabetes
→ Vad ser verkligheten ut?
Jan ‐2010
Dieter och övervikt
→ Lågkolhydratdieter (SBU‐rapport)
Övervikt
→ Viktiga faktorer för viktminskning
Hälsa
→ Vår svagaste länk till ett långt liv…
Kost
→ Riktlinjer vid diabetes typ 2
Maj ‐2010
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
Traditionell
Diabeteskost
SBU
Rapport
Dec ‐2011
Traditionell Diabeteskost (GI)
Medelhavskost
Måttlig
Lågkolhydratkost
9
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Kostråd vid diabetes
Kostråd vid diabetes
Nationella Riktlinjer → livsmedelsval
Nationella Riktlinjer → kost
Kolhydrater
Per dag Svenska folket äter (2010):
Kvinna: ca 192 g
Man: ca 237 g
Dessa koster baseras fram för allt på att välja vissa livsmedel !
Ca 200‐300 g
Bra livsmedelsval !
Det som skiljer dessa koster åt är fram för allt innehållet av kolhydrater
Ca 150‐200 g
Medelhavskost
Mer av:
‐ Grönsaker & frukt
‐ Baljväxter & fullkornsprodukter
‐ Fisk flera gånger per vecka
‐ Mer oljor (olivolja)‐ mindre hårt fett
‐ Nötter
‐ Alkohol
Ca 50‐100 g
Mindre av:
‐Bröd, flingor, Rotfrukter och ris
‐Socker
Kostråd vid diabetes –en vägledning till hälso och sjukvården. Socialstyrelsen –nov 2011
Kostråd vid diabetes –en vägledning till hälso och sjukvården. Socialstyrelsen –nov 2011
Kosthållning med lågt glykemisk index (GI)
Glukosvärde efter 7 dagar med normal kost eller lågt GI.
Typ 2 diabetiker (n=14)
Kostråd för ett bra blodsocker samt minskad risk för hjärt‐kärlsjukdom
1. Inta ”rätt” mängd energi → Energibalans om du ska bevara din vikt → Mindre energi än behov vid viktnedgång
2. Vid viktnedgång → Finn ett sätt att äta som passar just DIG !!!
 Energi ↓
 Protein ↑
 Undvik förlust av muskulatur
3. Fysisk aktivitet
→ Många hälsomässiga vinster!
→ Styrketräning
→ Kondi on (mitokondrier)
4. Tänk på dina livsmedelsval
→ Även vid viktnedgång! Kontinuerlig glukosmätning (CGM)
Normal kost
Kost med lågt GI
Glykemiskt Index (GI)
Medelblodsocker sjönk från 8,9 till 7,5 mmol/l
Välj
Minska på
Grönsaker, baljväxter & rotfrukter
Frukt & bär
Fiberrikt bröd, gryn etc (helkornsprodukter)
Mer råvaror & mindre halv‐/helfabrikat
Fisk (speciellt fet fisk) & magert kött
Fettkvalité – olja, nötter
Mättat fett & Transfett
Feta mejeriprodukter
Feta charkuteriprodukter
Chips, kakor, pommes frites etc
Socker (Godis, läskedrycker, kaffebröd etc)
Salt
Diabetes typ 2 och kreatin
Diabetes typ 2 och kreatin
Kreatin + 12 veckor styrketräning
Kreatin + 12 veckor styrketräning
HbA1c – före och efter 12 veckor
Försökspersoner: 25 st
Ålder: 57 år (medel)
BMI: > 30
Stillasittande
12 veckor styrketräning
3 pass/vecka
→ Kreatin – Hb1c
Total mängd GLUT4
7,5 %
7,4 %
7,6 %
6,4 %
Kreatin
Kreatin
6,4 % (NGSP) = 47 mmol/mol
12 veckor supplementering med kreatin (5 g/dag) sänkte HbA1c från 57‐47 mmol/mol.
.
Creatine in Type 2 Diabetes. A Randomized, Double‐Blind, Placebo‐Controlled Study. Med Sci Sports Exerc. 2011;43(5):770‐778
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
Membran GLUT4
Trolig mekanism!
Kreatin verkar främja translokation av GLUT4 till muskelns cellmembran !
.
Creatine in Type 2 Diabetes. A Randomized, Double‐Blind, Placebo‐Controlled Study. Med Sci Sports Exerc. 2011;43(5):770‐778
10
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2
Tack för att ni lyssnat !
Stig Mattsson, dietist Växjö ‐ Jan 2015
11