RUDSDALENS FÖRSKOLA
Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete
LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR
LÄSÅRET 2015 - 2016
GRANEN
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Intro…
Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskole enhetens Arbetsplan-utbildningsplan.
Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar
och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för
utbildningsplan.
I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och
kvalitetsgranska extra från en tid till en annan. Vi kallar dessa områden för
utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och
redovisas maj 2016.
Utifrån 2015 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar, omvärldsanalys, kund
och brukar undersökning, skolinspektionens påpekanden och vad barn behöver idag och i en
framtid prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret 2015 – 2016. Språk,
naturvetenskap/teknik och kommunikation med fokus på dialogen kring utvecklingssamtalet.
Matematik ligger delvis kvar sedan förra året men tanken är att man inkluderar området
matematik med övriga ämnen.
Skolinspektionen hade åsikter om att de estetiska lärprocesserna inte tydliggjordes nog i
verksamheterna. För att säkerställa användandet av de estetiska läroämnena har detta lagts in
och kommer att redovisas i vårt kvalitetsarbete maj 2016.
Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete
Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans
strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut
utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar
vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten
samt medarbetarnas uppnåendemål. Inom några utvecklingsområden kommer vi att ta fram
resultat på individnivå.
Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg
de ska ta. Det innebär att vi våren 2016 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar
gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att
man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen.
2
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
B: Alla arbetslag dokumenterar
hur de ska nå de bestämda målen
inom varje kunskapsområde i
verksamheten utifrån de kriterier
som är bestämda och kända för alla.
A: Från helheten har vi valt några
områden vi ska utveckla i vårt
systematiska kvalitetsarbete under
läsåret 2015/2016. De kallar vi för
Utvecklingsområden. Det är känt
för alla vad som gäller angående
kunskapsområdena och kriterierna i
verksamheten samt
uppnåendemålen för arbetslagen.
C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum.
2016 ska varje arbetslag dokumentera hur
det har gått. Ni utvärderar kriterier och
uppnåendemål.
Det är en självärdering av er verksamhet.
Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att
barnens kunnande har förändrats från en tid
till en annan. Har ni lyckats med att nå
måluppfyllelsen, pågår det en progression
åt rätt håll…?
D. Här dokumenterar ni ex: vad var
positivt, negativt, fungerade, inte
fungerade, orsak, konsekvens.
Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med
oss till nästa år…
Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska
särskilt och utvärdera våren 2016.
Språk
Bakgrund
För sjätte året i rad kommer vi att arbeta med att utveckla arbetet med språket i förskolans
verksamhet och målen för pedagogerna. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är
ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Vi kommer att mäta resultat i språk på
individnivå även under läsåret 2015-2016. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas
undervisning och den språkliga miljön. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial
och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön, atmosfären och
pedagogernas uppnåendemål. Skolverket har tidigare påpekat att man inte synliggör de
estetiska lärprocesserna nog tydligt i verksamheterna. När vi tar med dem i arbetslagens
uppnåendemål blir de synliga och kommer med kvalitetsarbetet
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och
samtala om dessa.
3
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Lyssna
Rim och ramsor
Meningar och ord
Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/
Fonemen
Analys och syntes av fonemen
Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor.
Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna)
Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn.
Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet
1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga
verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning.
o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner,
utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna.
o Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att
konkritisera och tydliggöra språkutvecklingen.
2. Senast den 2015-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på
sina respektive ansvarsbarn som är födda 2013 och 2010, som minimum.
Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet.
o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda
2013 och 2010 innan överenskommen tid, 2015-10-15.
3. Senast den 2015-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial
för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2010 och 2013.
o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra
ngång innan överenskommen tid, 2016-03-15.
4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2015-09-15 redogör för vilken
beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga
arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen.
5. Senast den första oktober 2015 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är
materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna)
och i relation till den barngrupp man har.
o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2015-10-01 har sett över sin språkliga
miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska
utvecklas. Förändringarna dokumenteras.
4
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Arbete för att nå mål/målkriterier
Vi delar i barnen i 3 grupper som är baserat på den individuella utvecklingen. Vi jobbar tema
inriktat med hjälp av boken ”Petter och hans 4 getter” under hösten. Utifrån barnens intresse
kommer vi att introducera andra böcker i vår verksamhet. . Vi vuxna har ett medvetet
förhållningssätt till undervisning och ser varje aktivitet och rutinsituation till språkligt lärande.
Vi tar hjälp av dator och läsplattan i detta arbete. Under hösten kommer vi se över den
språkliga miljön och vårt material och förändra den utifrån barnens behov och intresse. Vi
kommer även att använda oss av bildschema för att öka den språkliga förförståelsen och
stödtecken som hjälp. Sång, musik och rytmik kommer att ingå i arbetet med språket, även
skapande verksamhet med olika tekniker. De vardagliga rutinerna på förskolan är ypperliga
tillfällen för språklekar.
Vi hämtar inspiration till vårt arbete från boken ”Språklust lust genomsagor” Carin Rydja.
Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström finns också med som grund i vårt språkliga arbete.
Vi kommer att använda oss av lärande objekt för att kunna följa barnens språkliga utveckling.
Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor
Arbetsplatsbesök av ansvarig chef och avdelningens uppföljning och analys utifrån våra
lärandeobjekt. Utifrån kartläggningsmaterialet ser vi hur barnen har utvecklat sitt språk.
Utvärdering maj 2016
Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur långt har vi nått?
1. Lyssna:
2. Rim och ramsor:
3. Meningar och ord:
4. Stavelser/ klappa stavelser/ klappa ord:
5. Fonemen
6. Analys och syntes av fonemen
7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor:
8. Vad frågor, varför frågor, hur frågor, vem frågor (Babblarnas böcker):
9. Visa intresse för bokstäver/ symboler och viljan att skriva sitt namn:
10. Visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT:
Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet
1. Beskriv vad ni har gjort, om ni uppnått målet
2. Xxxxx
3. Xxxx
5
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
4. Xxxxx
5. Xxxxxx
Hur ser vi på barnen att verksamheten – utvecklingsområdena- har utvecklat
barnens förmågor från en tid till en annan.
Analys, lärdomar och utvecklingsbehov
Naturvetenskap/Teknik
Bakgrund
För femte året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi bör bibehålla
kvalitén och utveckla barns förmågor ytterligare. Undervisningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig
litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt
förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och naturvetenskapen i miljön i vardagen? Hur
för vi en och synliggör de estetiska lärprocesserna i teknik och naturvetenskap?
Att arbeta utifrån ett ”hypotestänk”, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat –
är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Vi arbetar vidare med
pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå.
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och
samhälle påverkar varandra.
sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur,
samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap.
sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och
redskap
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att:
1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang,
exempelvis i naturens olika kretslopp.
2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur.
3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen
4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop
6
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap.
6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg
7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera.
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet
1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin
dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt!
o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med
naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och
utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken.
o Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att
konkritisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap.
2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom
naturvetenskap och teknik.
o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de
använder det pedagogiska uterummet för undervisning.
3 Senast den första april 2016 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns
tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process…
o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns
process/lärstrategier runt ett experiment.
4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2015-09-15 redogör för vilken
beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av
Arbete för att nå mål/målkriterier
Utifrån vårt tema arbete barnlitteratur ex. ”Petter och hans 4 getter”. Kan vi följa
förändringarna i naturen. Vi utforskar djur, växter och olika kretslopp tillsammans med
barnen i skogen och närmiljön. Vi kommer även att användas oss av våra NTA lådor
Vatten/Luft. Där vi experimenterar tillsammans med barnen.
Vi kommer att använda oss av olika material och tekniker i vår skapande verksamhet. Vi har
tänkt använda oss av vårt snickarrum för att utforska enkla verktyg och prova på olika
tekniker. Vi använder även olika naturmaterial för att skapa och konstruera.
Vi kommer att ha veckans dukvärd, det barnet får hjälpa till och bli delaktig i sorteringen av
våra sopor och matavfall.
Vi hämtar inspiration och idéer från boken Naturvetenskap & matematik av Marie Eriksson
och boken Smarta små upptäcker naturen av (Raben och Sjögren). Vi kommer att ha en
skogsdag i veckan.
Även här använder vi oss av lärandeobjekt.
Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA
Kommunikation och pedagogisk handledning av ansvarig chef. Arbetsplatsbesök av ansvarig
chef. Vi kommer att dokumentera vårt arbete med bilder och film. Vi skriver ner barnens
tankar och utifrån de experiment vi gör och vi arbetar utifrån ett hypotestänk. Lärande objekt
med uppföljning och analys bidrar i arbetet med att öka barns förmågor inom NTA.
7
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Utvärdering maj 2016
Utvärdering av kriterierna i verksamheten.
1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang,
exempelvis i naturens olika kretslopp:
2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur:
3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen:
4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop:
5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap:
6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg:
7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera:
Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet
1 Xxx Beskriv vad ni har gjort
2 Xxx
3 xxxxx
Hur ser vi på barnen att verksamheten – utvecklingsområdena- har utvecklat
barnens förmågor från en tid till en annan.
Analys, lärdomar och utvecklingsbehov
Matematik
Bakgrund
Matematik i förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De
ansåg att förskolorna inte arbetade med det området. Vi har alltid jobbat med matematik men
inte haft det som ett prioriterat område som utvärderas och dokumenteras i vårt
kvalitetsarbete. P.g.a. kritiken lade vi in det under 2014-2015. Det handlade om matematik i
vardagen på förskolan. Under året 2015-2016 strävar vi efter att inkludera matematiken i
språk och i området naturvetenskap/ teknik i samband med lärande objekten.
Dokumentationen gällande matematik sker då i samband med utvärdering och analys av
lärande objekt och i varje enskilt barns dokumentation
8
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang
Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin
förmåga att orientera sig i tid och rum.
Nedanstående områden är delar man endera kan jobba med systematiskt eller ta med i lärande
objekten:
1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning,
städa/sortera efter avslutad samling eller lek.
2. Sortera och klassificera
3. Förstå lägesbegrepp
4. Förstå tid dagsrytm, månader och år
5. Att känna igen siffror
6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal
7. Förstå ett till ett förhållande – parbildning
8. Se mönster och former
9. Känna igen symboler
10. Använda begreppet längd
11. Se symmetri
12. Se logisk rimlighet, problemlösning
13. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt
Arbetslaget i förskolan tydliggör
1 Hur man inkluderar matematik
2 Senast december 2015 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är
materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla.
3 Hur man inkluderar de estetiska lärprocesserna för att tydliggöra och konkritisera
matematikundervisningen.
Arbete för att nå mål/målkriterier:
Vi integrerar matematiken med naturvetenskapen/teknik vi ser att dessa ämnen går hand i
hand. Vi använder matematiken i medvetet i vardagen t.ex. dukning, städning, sortering och
lek m.m. På samlingen jobbar vi med tidsförståelse, vi räknar, ramsor m.m. Vi använder oss
av gymnastik, rörelse och lekar för bli medvetna om det tredimensionella rummet. Vi har
olika material på avd. som barnen kan använda sig av i sitt skapande arbete. Det är viktigt att
vi vuxna benämner och använder oss av matematiska termer i samspelet med barnen. Även
här använder vi lärandeobjekt systematiskt i undervisningen. På vår skogsdag och i vår
utemiljö ser vi även tillfälle till matematik.
Vi använder oss av boken ” Naturvetenskap & matematik” av Marie Eriksson, och även
boken ”Leka och lära matematik Ute” Av Naturskoleföreningen.
Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom Matematik.
Arbetsplatsbesök av ansvarig chef och utvärderingen av våra lärandeobjekt. Vi ser
regelbundet över avdelningen om något nytt material ska tillföras eller ändras.
9
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Utvärdering maj 2016
Hur har ni jobbat med punkt 1-13? Har det varit möjligt att inkludera dessa områden?
Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet
1 Beskriv vad och hur…
2 …
3 …
Hur ser vi på barnen att de har utvecklat sina förmågor från en tid till en annan.
Analys, lärdomar och utvecklingsbehov
Kommunikation
Bakgrund
Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera
är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbeta för
förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har
svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare.
KBU:n visar att vi kan förbättra oss i hur vi kommunicerar vårt uppdrag. Här måste alla lägga
fokus vid första föräldramötet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för
föräldrarna. Där man berättar om exempelvis Temat och hur man genom temat får in hela vårt
uppdrag/läroplan.
I höst kommer alla enheter att arbeta utifrån den handlingsplan för
utvecklingssamtal/föräldrasamtal som togs fram föregående år. Att arbeta med undervisning
och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och
lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort
som visats i samband med utvecklingssamtalet. Därför ska vi bli bättre på att använda oss av
IKT vid våra utvecklingssamtal.
Medarbetarna gör själva valet om man genomför ett grupputvecklingssamtal i början av
höstterminen och enskilda samtal under våren eller om man genomför enskilda samtal både
höst och vår.
10
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet
Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras.
1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation
o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation
som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från
praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska
beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat.
2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en
tid till en annan.
o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets
utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid
utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort …
3 Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal – bättre dokumentationsunderlag,
bemötande och ökad tydlighet
o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi
har – observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och
språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid
utvecklingssamtalet som togs fram inför höstterminen 2014.
Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier
Vi synliggör vår planering för föräldrarna på vår veckokalender. Vi har daglig kontakt med
föräldrarna vid hämtning och lämning där vi berättar om dagens händelser. En gång i
månaden skriver vi Granenbladet där det står vad vi gjort och vad som är på gång. Det finns
även en lite resumé över vårt temaarbete. Bildskärmen är ett redskap som vi använder oss av,
den finns i anslutning till veckokalendern.
Vi arbetar med portfolio. Varje barn har en egen pärm där man kan följa dess utveckling
under hela förskoletiden. Vi försöker att få in portfoliodokumentationen i vår dagliga
verksamhet. I portfolion sätter vi in självporträtt, handavtryck och fotografier av barnet
sådant som barnet är intresserad av. Barnen är en del av portfolioarbetet, de är med och
beslutar vad som ska finnas i portfolion.
Utvecklingssamtalen ska utgå från barnens portfolio samt andra dokumentationsunderlag där
man kan se barnens lärstrategier och lärprocesser. Vi samtalar kring den och barnet ska stå i
centrum. Innan utvecklingssamtalen diskuterar arbetsgruppen barnens utveckling för att
belysas ur allas perspektiv. Respektive pedagog dokumenterar nuläget kring sina ansvarsbarn
och detta används som underlag för utvecklingssamtalen. Vi använder oss av
handlingsplanen: Handlingsplan för föräldrar/ vårdnadhavare.
Vi kommer under hösten och våren bjuda in vårdnadshavare till drop-in fika.
På föräldramötet under hösten informerar vi om vår verksamhet och arbete med barnen. Vi
skriver ett protokoll som vi skickar ut till alla föräldrar, så att alla får ta del av samma
information.
11
Utvecklingsplan i det systematiska kvalitetsarbetet för Rudsskogen, Rudsdalen, och Rudsängens förskolor
2015-2016
Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan
förskola och hem?
Kommunikation och pedagogisk handledning av ansvarig chef. Kort reflektion vid varje
avdelningsplanering. Vi utvärderar tillsammans de genomförda utvecklingssamtalen och
föräldramötet som hålls under hösten. Den lokala utvecklingsplanen finns med som ett
verktyg för att stämma av vart vi befinner oss.
Utvärdering maj 2014
Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet
1 Xx
2 Xxxx
3 Xxxx
Hur ser vi att verksamheten – utvecklingsområdena- har utvecklat personalens
kommunikation med föräldrar från en tid till en annan?
Analys, lärdomar och utvecklingsbehov
12
