Teckenförklaring
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag
beslutade styrmedel och med åtgärder
genomförda före 2020.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att
riktning för utvecklingen i miljön.
nås. Det finns i dag planerade
styrmedel som beslutas före 2020.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är
NEJ: Det är inte möjligt att nå
miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag
beslutade eller planerade styrmedel.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för
bedömning av utvecklingen i miljön
saknas.
De globala utsläppen av växthusgaser ökar,
liksom halterna i atmosfären. Orsaken är
bland annat att fossila bränslen används i
el- och värmeproduktion och transporter.
Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera
utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära
noll vid seklets slut. Det kan begränsa den
globala temperaturökningen till under två
grader och risken för farlig klimatpåverkan.
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR. FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
1. Begränsad
klimatpåverkan
Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar
alltjämt betydande skador på människors
hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål.
Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser
behövs för att minska halterna av partiklar
och marknära ozon.
Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna
för att minska utsläppen av kväveoxider
liksom av partiklar från dubbdäck.
FOTO: PEDER BJÖRKEGREN/JOHNER
2. Frisk luft
Nedfallet av försurande ämnen har
minskat kraftigt de senaste decennierna.
En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar
och vattendrag, däremot inte i skogsmark
och grundvatten.
Ytterligare internationella åtgärder krävs,
främst för att minska utsläppen av
kväveoxider från internationell sjöfart.
Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt
för att minska skogsbrukets försurningspåverkan.
FOTO: HANS BJURLING/JOHNER
3. Bara naturlig
försurning
Vissa miljögifter minskar, men långlivade
ämnen är ett problem. För många ämnen
saknas underlag för att bedöma hur halter
i människa och miljö har förändrats.
Global konsumtion leder till allt större
kemikalie- och varuproduktion och ökad
diffus spridning av farliga ämnen.
Användningen av särskilt farliga ämnen har
begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas
positivt, men fler åtgärder behövs.
FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNER
4. Giftfri miljö
Uttunningen av ozonskiktet tycks ha
avstannat. I bedömningen finns dock
osäkerheter, dels i det vetenskapliga
underlaget dels på grund av ozonskiktets
naturliga variationer.
Det finns även ett fortsatt hot mot
ozonskiktet på grund av klimatets framtida
inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från
uttjänta produkter.
FOTO: PER MAGNUS PERSSON/JOHNER
5. Skyddande
ozonskikt
Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas
positivt. Antalet fall av hudcancer har dock
ökat under lång tid.
Att minska exponeringen för UV-strålning
kräver en förändring av människors livsstil
och attityder kring utseende och solning.
Även om exponeringen för UV-strålning
skulle minska kommer antalet cancerfall
att öka en period, eftersom det kan ta
decennier för hudcancer att utvecklas.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
6. Säker strålmiljö
Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten.
Sämst förhållanden råder i Östersjön.
Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det
tar tid innan miljön svarar på de förändringar
som sker.
Om målet ska kunna nås behöver utsläppen
minska, dels i länderna runt Östersjön,
Skagerrak och Kattegatt dels från
internationell sjöfart.
FOTO: LENA KOLLER/JOHNER
7. Ingen
övergödning
Många sjöar och vattendrag uppfyller inte
god ekologisk status. Försurningen har
minskat, men påverkar sjöar och vattendrag
negativt.
Fysisk påverkan och fragmentering utgör
problem i hela landet. Många arter har gått
tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och
vattenkvalitet.
Restaurering av vattendrag pågår, men i
långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas
för att säkra biologisk mångfald.
FOTO: ANNIKA VANNERUS/JOHNER
8. Levande sjöar
och vattendrag
Förorenat grundvatten finns i hela landet,
främst i jordbruks- och folktäta områden.
Två stora problem är förekomst av nitrat och
bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av
grundvattenresurser går framåt. Skärpt
lagstiftning har minskat användningen av
naturgrus.
För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder
inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och
landsbygdsprogram.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
9. Grundvatten
av god kvalitet
Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske
påverkar biologisk mångfald och havens
produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet
och Bottenviken har fortfarande höga halter
av miljögifter.
Bättre förutsättningar att leva och verka
längs kusterna behövs.
Även skydd av värdefulla områden och andra
nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut
utanför Sverige som påverkar havsmiljön.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
10. Hav i balans
samt levande
kust och skärgård
Våtmarker växer igen som en följd av
utdikning, upphörd hävd och annan
påverkan.
Fortfarande skadas värdefulla våtmarker.
Biologisk mångfald, kulturvärden och
ekosystemtjänster påverkas negativt.
Klimatförändringar, främmande arter och
kvävenedfall beräknas öka.
Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock
långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler
våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.
FOTO: PÄR BRÄNNSTRÖM/JOHNER
11. Myllrande
våtmarker
Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt
och många skogslevande arter är hotade.
Skydd, restaurering och naturvårdande
skötsel går långsamt framåt, liksom
kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid
avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har
ökat mängden död ved samt arealen äldre
lövrik skog och gammal skog.
Mer kunskap behövs om effekten av
åtgärder och en ökad konkurrens om
skogsmark.
FOTO: ULF HUETT NILSSON/JOHNER
12. Levande skogar
Natur- och kulturvärden hotas av
igenväxning och ett intensivt jordbruk.
Brist på betesdjur riskeras i delar av
Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet
som varit stabila ser ut att minska. Trots
många åtgärder syns inget tydligt trendbrott
inom negativa områden.
Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt
jordbruk är beroende av bland annat EU:s
jordbrukspolitik.
FOTO: TORE HAGMAN/NATURFOTOGRAFERNA/PIXELFACTORY
13. Ett rikt
odlingslandskap
Många intressen nyttjar naturresurser i
fjällens känsliga miljöer. Vindkraft,
gruvindustri och annan verksamhet kan
även störa renbetet som gynnar biologisk
mångfald. Terrängfordon ger ökade skador
på mark och växtlighet.
Mer kunskap behövs om fjällens
kulturmiljövärden, liksom hur mycket
störningar fjällens ekosystem tål.
Fjällmiljön påverkas även av pågående
klimatförändringar.
FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
14. Storslagen
fjällmiljö
Stora insatser krävs mot buller och dålig
inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden.
Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och
blir mer energieffektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig
luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar
och avfallsmängderna fortsätter att öka.
Generellt behövs fler åtgärder och nya
styrmedel.
FOTO: GÖRAN ASSNER/JOHNER
15. God bebyggd
miljö
Många arter och naturtyper riskerar att
försvinna och ekosystem utarmas.
Främmande arter fortsätter att öka.
Större hänsyn när resurser nyttjas behövs,
liksom ökat skydd och bättre skötsel av
naturmiljöer. Sverige måste även påverka
internationellt.
Styrmedel saknas, tillämpas inte eller
saknar tillräckliga resurser för att biologisk
mångfald och ekosystemtjänster ska
bevaras på sikt.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
16. Ett rikt växtoch djurliv
