Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och

Örebro Universitet
Restaurang- och hotellhögskolan
Grythyttan
Kostens betydelse för
viktminskning och hjärt- och
kärlsjukdomar
Datum: 2013-02-21
Godkänd den:
Kurs: Självständigt arbete, MÅ1437
Betyg:
Författare: Micael Friberg
Delkursansvarig: Pontus Jennerholm
Examinator: Stefan Wennström
Örebro Universitet
Självständigt arbete
Restaurang- och hotellhögskolan
Datum: 2013-02-21
Kurs: Självständigt arbete, MÅ1437
Titel: Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar
Författare: Micael Friberg
Handledare: Ute Walter
Examinator: Stefan Wennström
Sammanfattning
Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad
uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns
olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt
påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika
dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och
kärlsjukdomar. En litteraturstudie genomfördes där fyra vetenskapliga artiklar inom
området ”olika dieters inverkan på viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar” granskades och
resultaten sammanfattades. Diet med lågt kolhydratintag var bättre bantningsmetod än diet
med lågt fettinnehåll. Det fanns ett samband mellan diet med lågt kolhydrat- högt fettinnehåll
och ökade blodfetter. Diet med lågt kolhydrat -högt protein-innehåll ökade risken för hjärtoch kärlsjukdomar hos kvinnor. En diet baserad på lågt intag av kolhydrater är sannolikt
bättre än lågfettsdiet för viktnedgång, men lågkolhydratdiet kan öka risken för hjärt- och
kärlsjukdomar, framförallt hos kvinnor. Sambandet diet och sjukdomar är komplicerat då det
finns olika uppfattningar och ytterligare forskning behövs.
Nyckelord: Diet, LCHF, LCHP, Medelhavskost.
2
Innehållsförteckning
1
Inledning
4
2
Bakgrund
4
2.1 Rekommendationer
4
2.2 LCHF diet
5
2.3LCHP/Dukan Dieten
5
2.4 Medelhavsdiet
6
2.5 Hälsotillstånd vid olika dieter
7
3
Syfte
8
4
Metod och material
8
4.1 Inklusionskriterier
8
4.2 Exklusionskriterier
8
4.3 Urval
8
4.4 Metodval
8
4.5 Genomförande
9
4.6 Analys av bearbetning
9
Resultat
9
5.1 Olika dieter och dess koppling till viktnedgång samt hälsa
9
5.2 olika dieter koppling till hälsa
10
Diskussion
11
6.1 Metod- och materialdiskussion
11
6.2 Resultatdiskussion
12
7
Slutsats
13
8
Referenser
14
9
Bilaga 1 Sökmatris
17
10
Bilaga 2 Artikelmatris
20
11
Bilaga 3 Figurer från artikel 3
22
5
6
3
1. Inledning
Enligt Bergström (2011) ökar fetma bland befolkningen, framförallt i västvärlden. Risken att
drabbas av övervikt är 10-15 gånger högre för barn som har överviktiga föräldrar, än barn
med normal viktiga föräldrar. I en studie av Neovius (2012) ökade fetman de senaste åren
bland människor i Stockholm, från en förekomst av 9,6 % år 2006 till 11,5 % år 2010.
Samtidigt har vi blivit allt mer uppmärksamma om kostens betydelse för fysiskt och psykiskt
välmående. Det kan sammankopplas med personens val av olika dieter, exempelvis koster
med högt eller lågt innehåll av fett och kolhydrat. Uppsatsen belyser dieters betydelse för
viktnedgång samt risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.
2. Bakgrund
Det finns olika bantningstrender och det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan
sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. För att ge läsaren en större inblick i
detta omdebatterade ämne beskrivs nedan kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och
kärlsjukdomar.
2.1 Rekommendationer
Svenska näringsrekommendationen
Den svenska näringsrekommendationen, SNR, (2012) har till uppgift att ge näringsmässiga
riktlinjer för en kost, detta för att befolkningen ska kunna behålla en god hälsa. SNR:s
utgångspunkt kommer från de nuvarande kostförhållanden och näringssituationen i Norden
och lägger basen för planering av maten för att:
1. Tillfredsställa de primära näringsbehoven, det vill säga tillgodose individens
fysiologiska behov för tillväxt och funktion,
2. Ge förutsättningar för en generellt god hälsa och minska risken för kostrelaterade
sjukdomar.
Enligt Livsmedelsverket (2012) bör andelen fett ligga kring 25-35 % av den totala dagliga
energiintaget. Livsmedelsverket (2012) uppmanar även personer att dra ned på livsmedel som
är rikt på transfettsyror eller mättade fettsyror. Det leder i sin tur till minskning av kolesterolet
i kroppen och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskas.
4
Livsmedelsverket (2012) rekommenderar människor att äta mycket av de naturliga
kolhydraterna och kostfiberrika livsmedel som finns i frukt, grönsaker och
spannmålsprodukter. De innehåller även mycket vitaminer och mineraler som är viktiga för
kroppen. Dessa kolhydrater bör bidra med 50-60 %, och proteinintaget med 10-20 %, av det
totala energiintaget (E%) (Livsmedelsverket, 2012).
Genom att äta en varierande kost, med en lämplig balans mellan kolhydrater, proteiner och
fett i kombination med högt fiberintag, bidrar det till att minska risken för övervikt och
därmed att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (Livsmedelsverket, 2012).
2.2 LCHF
LCHF (Low Carbohydrate High Fat) metoden, är en relativt ny upptäckt där forskare
uppmanar människor att dra ned på konsumtionen av kolhydrater och öka konsumtionen av
fett (Ramqvist, 2012).
Denna metod kan vara till fördel för de som snabbt vill gå ned i vikt, genom att kroppen
ställer in sig på hög fettförbränning och fettintaget mättar bättre långsiktigt än kolhydrater
(Gunnarsson, 2013). LCHF metoden bygger vidare på tankar i de uppmärksammade
kostmetoderna Atkinsondieten och Stenålderskost. Forskare anser att man kan kontrollera
blodsockernivån bättre med hjälp av denna metod. En del anser att dieten kan vara positiv för
de som har diabetes (Eenfeldt, 2013). En variant av LCHF dieten är lågkolhydratkost, med
lägre andel kolhydrater men där fettmängden är mer normal (viktminskningsmetoder, 2012).
2.3 LCHP/Dukandieten
Det som kännetecknar denna typ av diet, LCHF (Low carbohydrate high protein), är att
personer äter en liten mängd kolhydrater och mycket protein (Rindbäck Vangbo, 2013).
Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) tar upp fyra olika typer av faser som ingår i denna
diet. Faserna benämns olika men har samma innebörd.
Attackfasen:
Sabin-Wilson (2013) skriver att denna fas går ut på att personen äter en riklig mängd proteiner
och lite fett. De råvaror som rekommenderas är fisk och magert kött, så som nötkött, men
även ägg som innehåller en riklig mängd proteiner. Enligt Sundesten (2011) får personen
enbart äta proteiner, samma typer som Sabin-Wilson (2013) rekommenderar.
5
Viktminskningsfasen:
Denna fas kallas även ”cruisefasen” av Sundesten (2011). Enligt Sabin-Wilson (2013) äter
personerna rikligt med havregrynsgröt, samt allt mer grönsaker som innehåller en liten mängd
kolhydrater. Exempel på det kan vara spenat, gurka, sallad och svamp. Sabin-Wilson (2013)
uppmanar personerna att inte äta grönsaker med mycket kolhydrater, så som morötter, majs
eller ärtor. Sundesten (2011) anser att personer bör äta samma typ av proteiner som i
attackfasen det vill säga kött, fisk och lätta mejeriprodukter. Sundesten (2011) förespråkar
även att personer bör äta grönsaker så som gurka, spenat, sallad och svamp.
Sammanslagningsfasen
I denna fas enligt Sundesten (2011) äter man i regel proteiner, grönsaker och kolhydrater.
Personen rekommenderas att följa samma linje som i attackfasen genom att fortsätta att minst
en dag i veckan endast äta proteiner. Sundesten (2011) föreslår även att personen som
befinner sig i denna fas bör äta samma grönsaker som de gjorde under cruisefasen. Exempel
på det är sallad, bönor, aubergine och spenat. När det kommer till kolhydrater anser Sundesten
(2011) att personen bör äta pasta, potatis, frukt och fullkornsbröd.
Stabiliseringsfasen:
Enligt Sundesten (2011) brukar i regel denna fas gälla livet ut och där personerna får äta vad
de själva tycker. Under minst en dag i veckan bör personen äta enbart proteiner som i de
föregående faserna. Maten som rekommenderas enligt Sundesten (2011) är samma typ av mat
som i sammanslagningsfasen.
2.4 Medelhavskost
Enligt Karpilovski (2006) kom Medelhavskosten från Kreta, Grekland. Personer som
regelbundet äter kosten har en tendens att både må bättre och leva längre. En stor fördel som
kosten har är att den kan förebygga eventuella kroniska sjukdomar såsom hjärt- och
kärlsjukdomar. Kosten innehåller mycket av de vegetabiliska oljorna så som olivolja.
Medelhavskosten innehåller även mycket av de nyttiga långsamma kolhydraterna och hög halt
av fibrer.
6
Enligt Skipper (2009) är det bra att använda sig av olivoljor till matlagningen, då den största
fördelen är att det innehåller en riklig mängd antioxidanter som anses nyttigt för kroppen.
Skipper (2009) anser även att vi bör få i oss mer fibrer i kosten.
I artikeln Medelhavskost bäst för hälsan av Ennart (2012) framkommer det att personer mår
bäst av att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter. Dieten gör att mättnadskänslan ökar,
vilket i sin tur gör det lättare att hålla koll på vikten (Ennart, 2012). Baljväxter som bönor och
kikärter är dessutom en bra proteinkälla, då de innehåller mycket vitaminer och järn och är
fattigt på fett och kalorier (Hälsosidorna, 2013).
Det som oftast ingår i Medelhavs-dieten är exempelvis ris, pasta, potatis, rotfrukter,
baljväxter, grönsaker, frukter och olivoljor. Utpräglat för denna typ av kost är bönor och
grönsaker, vilket vi i Norden inte är vana vid (Notarnicola, 2012). Orsaken till varför
grönsaker och frukter bör ätas regelbundet är att de innehåller en hög andel vatten, lågt
energiinnehåll samt riklig mängd vitaminer, mineraler och kostfibrer (Roos, 2011).
Kostfibrerna gör att blodsockret stiger långsamt som i sin tur leder till att kolesterolnivån i
blodet sänks, vilket kan förklara varför färre personer vid Medelhavet får hjärt- och
kärlsjukdomar än i Norden (Roos, 2011).
2.5 Hälsotillstånd vid olika dieter
I artikeln Nyttig mat för hjärtat av dietguiden (2013) framkommer det att det finns en stor
mängd mat som är nyttigt för kroppen och som samtidigt minskar risken att drabbas av hjärtoch kärlsjukdomar. Dietguiden (2013) lyfter även fram att personer bör äta mycket grönsaker
som innehåller antioxidanter vilket minskar det farliga kolesterolet i kroppen. Dietguiden
(2013) anser även att frukt är bra, då den liksom grönsaker innehåller en riklig mängd
antioxidanter. Frukt är även bra då det finns mycket vitaminer som kroppen behöver.
Enligt Rapp (2008) spelar våra livsstilar och vilket samhälle vi lever i roll för vår hälsa. Rapp
(2008) genomförde en undersökning där hon studerade de hälsotillstånd som kunde påverkas
av ett för högt fettintag. Hon fann att hjärt- och kärlsjukdomar hade det största sambandet
med kosten. Rapp (2008) anser att dessa risker kan undvikas med bra kost och motion.
Sjukdomarna bildas av ett för högt intag av mat med höga fetter och sockerhalter och för lite
vitaminer som finns i frukt och grönsaker.
7
Enligt Andersson Johansson (2011) beror detta på att i länderna runt Medelhavet äter
befolkningen mer grönsaker och enkel- och fleromättade fetter som finns naturligt i kosten.
Andersson Johansson (2011) påpekar även att det är vanligt bland människor i Norden att äta
kött och mjölkprodukter, på grund av att det inte finns tillgång till vegetabiliska fetter,
exempelvis i nötter, olivolja eller avokado.
3. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavskost) påverkar
viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
4. Metod & material
4.1 Inklusionskriterier:
•
Artiklarna ska vara vetenskapligt granskade originalartiklar
•
Publicerade tidigast 2006
•
Vara tillgängliga i full text
•
Vara skrivna på engelska
•
Studier från Sverige
4.2 Exklusionskriterier
•
Artiklar med för avancerade och eller medicinska termer
•
Djurstudier
•
Artiklar publicerade innan 2005
•
Artiklar som inte är tillgängliga i full text
•
Artiklar som inte blivit vetenskapligt granskade
4.3 Urval
Den litteraturstudie som genomfördes var baserad på fyra vetenskapliga artiklar, som därefter
användes som material för att besvara studiens syfte.
4.4 Metodval
Formalia till arbetet har utformats i enlighet med dokumentet Skrivregler och råd vid
Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi, 2011 (skrivregler och råd, 2011).
Metoderna som användes under informationssökningen var sökningar i databaser och
8
vetenskapliga böcker. Sökmotorerna som användes var Ovidsp, Swepub, Pubmed och
Elin@örebro. De sökord som användes avges i bilaga 1.
4.5 Genomförande
Data har samlats in genom sökningar i databaser. När sökningar gjordes resulterade det i
tusentals artiklar runt ämnet som valdes. Sökningen avgränsades och specificerade genom att
kombinera sökord vilket gav ett lägre antal träffar. De mest relevanta sökorden till ämnet var:
diet, LCHF, LCHP, cardiovascular, weight reduction, Sweden. Fyra artiklar som belyste
ämnet och som kunde besvara studiens syfte valdes ut (se bilaga 1).
4.6 Analys av bearbetning
Flertalet vetenskapliga artiklar lästes igenom i syfte att få en helhetsbild om vad de handlade
om och hur de var relaterade till måltidskunskap.
Genom att kombinera sökorden dieter, LCHF, Medelhavsdiet och hjärt- och kärlsjukdomar i
databaserna, hittades fyra vetenskapliga artiklar som relaterade till syftet. Då
kostrekommendationer ändras med tiden, var det viktigt att få med ”färska” artiklar. Kosten
varierar också i olika delar av världen, och därför var det angeläget att helst finna artiklar från
Sverige.
Under processens gång genomfördes det en kontinuerlig kontroll av innehållet och artiklarnas
förhållningssätt till måltidskunskap och syftet. De medicinska artiklarna om hjärt- och
kärlsjukdomar är inte helt lätta att förstå för en outbildad. Den korta sammanfattningen, så
kallade ”Abstract”, var viktig att förstå, och att den verkade stämma med innehållet i artikeln.
5. Resultat
Nedan redovisas först en studie om olika dieters påverkan på viktnedgång och hälsa av Shai
(2008) och därefter tre studier om olika dieters påverkan på hälsa skrivna av Nilsson (2012),
Johansson (2012) och Lagiou (2012).
5.1 Olika dieter och dess koppling till viktnedgång samt hälsa
Studien Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet av Shai
(2008) genomfördes under en tvåårsperiod i Israel med syfte att få en större förståelse om tre
olika dieters koppling till viktnedgång. 322 personer valdes slumpvis att äta enligt tre olika
9
dieter: lågfetts-, Medelhavs-, samt lågkolhydrats diet. Resultaten efter två år visade att
procentandelen fett i maten för de olika dieterna var 30 %, 33 % respektive 39 %. Enligt Shai
(2008) var den genomsnittliga viktnedgången 2.9, 4.4 och 4.7 kg i respektive grupp, det vill
säga personerna som åt lägst andel kolhydrater i kosten gick ner mest i vikt.
Lågkolhydratsdieten hade även god effekt på blodfetterna, och Medelhavskosten på
blodsockernivåerna.
5.2 Olika dieters koppling till hälsa
En studie “Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish
population-based cohort” genomfördes av Nilsson (2012) i Västerbotten Sverige under 19902008 i syfte att undersöka och förstå eventuell dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar vid intag
av LCHP, den så kallade Dukan dieten. I studien av Nilsson (2012) deltog 77 319 personer
som fick fylla i ett formulär som tog upp frågor om hur de såg på sitt matintag och
levnadssätt. Två av frågorna handlade om personernas motion och fritidssysslor.
Personernas kost avseende procentandel kolhydrat, protein och fettintag skulle ändras så att
andelen kolhydrater skulle minska och proteinet öka. Enligt Nilsson (2012) visade resultatet
att medelvärdet av intaget av kolhydrat, protein och fett varierade från 61.0 % till 38.6 %, från
11.3 % till 19.2 % och från 26.6 % till 41.5 % av det totala energiintaget. Högt kolhydratintag
relaterade till låg dödlighet hos kvinnor. I studien av Nilsson (2012) kunde forskarna i
slutanalysen dock inte finna några säkra samband mellan LCHP kost och dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar.
I studien Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000
observations in men and women in Northern Sweden av Johansson (2012) rekommenderade
forskarna år 1986 befolkningen i Västerbotten att ändra sina kostvanor så som att äta
livsmedel med lägre fetthalt, exempelvis fisk och avhålla sig från mat med hög andel av fett.
Resultaten visade att mellan åren 1986 till 2010 påträffades två betydande trendbrott
angående energiintag (E%) både för män och för kvinnor. Det ena var först en minskning
bland män med 2.9 E % och för kvinnor med 4.4 E % mellan åren 1986-1992. Dessa låg sen
stabilt mellan 2002 och 2004, och därefter blev det en ökning på 0.7 E % för män och 2.2 E %
för kvinnor. Johansson (2012) spekulerar i orsaken till ökningen efter 2004. Den var sannolikt
på grund av att befolkningen gick över till en LCHF-liknande diet, då en del andra forskare
via media uppmanade personer att dra ned på kolhydratsintaget och öka intaget av fett.
Tidssambandet sammanföll mellan LCHF dietens ökade popularitet i Sverige och de ökade
10
kolesterolvärdena. Ett resultat (se bilaga 3) från studien av Johansson (2012) visar att
procentandelen kolhydrater sjönk och fettandelen ökade i kosten från 2004, mer skillnad
syntes bland kvinnorna. Samtidigt från år 2004, ökade medel-kolesterolvärdena i blodet på
försökspersonerna och detta kan vara en bidragande faktor till hjärt- och kärlsjukdomar.
Studien ”Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in
Swedish women: prospective cohort study” utfördes av (Lagiou, 2012). Syftet var att
undersöka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar bland svenska kvinnor genom att erbjuda
en lågkolhydrats och högproteinrik diet. Ett frågeformulär delades ut till de 43 396 svenska
kvinnorna i åldrarna 30-49 år, och de följdes upp efter 15.7 år. Resultaten av studien av
Lagiou (2012) visade att en 20 grams minskning i dagligt kolhydratintag och 5 g ökning i
proteinintag motsvarade en 5 % ökad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke
och hjärtinfarkt.
6 Diskussioner
6.1 Metod och materialdiskussion
Eftersom ämnet handlade om dieters påverkan på hälsan användes framförallt medicinska
databaser. De sökord som användes var de som fanns i syftet, det vill säga dieter, viktnedgång
och hjärt- och kärlsjukdomar.
Sökningarna ledde till ett stort antal träffar, vilket kan ses som både positivt och negativt. Det
finns mycket information att tillgå, men det leder också till att antalet träffar sällan kommer
ned i det antal som vore önskvärt. Det var svårt att skilja ut artiklar av bra kvalitet, och
flertalet artiklar innehåller medicinska avancerade termer och är svåra att förstå. Det var
därmed ett svårt ämnesval, delvis då olika forskare kommit fram till olika resultat och dels att
ämnet är så omdiskuterat i media.
Genom att börja med att läsa sammanfattningarna, så kallade abstrakten, fick läsaren en större
förståelse om artiklarnas innehåll och på så sätt veta om de var relevanta i förhållande till
uppsatsens syfte.
Eftersom kostrekommendationer ändras med tiden, var det viktigt att få med nya artiklar.
Kosten varierar också i olika delar av världen, och därför var det angeläget att helst finna
artiklar från Sverige.
11
Genom att de artiklar som valdes kompletterade varandra bra kunde relevant inforation tas
från varje artikel och sättas ihop till ett resultat, metod och materialdiskussion och
resultatdiskussion.
Genom val av andra sökord resulterade det i ett större utbud av artiklar, som var mer riktade
mot måltidskunskap istället för medicin och läkekonst.
6.2 Resultatdiskussion
Studien av Shai (2008) visade att dieten med låg andel kolhydrater var mer effektiv än
Medelhavskosten och lågfettsdieten under det första halvåret när det gällde att gå ned i vikt.
Skillnaderna mellan Medelhavskosten och dieten med låg andel kolhydrater jämnades dock ut
efter två år. Då personerna i de tre grupperna fick i sig lika mycket kalorier, är resultatet
svårtolkat och författarna till studien ger ingen förklaring. Möjligen kan det bero på att fett
mättar bättre än kolhydrater. De farliga blodfetterna förbättrades mest i dieten med låg andel
kolhydrater, och är troligen bäst för personer med risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
I studien av Johansson (2012) rekommenderades personer i Norrland 1986 i ett hälsoprojekt
(VIP) att dra ned på konsumtionen av fett och äta mer av lågfettsprodukter såsom ris, pasta
och fisk av alla slag för att gå ned i vikt och bli mer hälsosamma. Resultatet kan bero på att
fler personer väljer att leva mer hälsosamt och genom att äta mer av lågfettsprodukter minskas
risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar på grund av minskad övervikt.
Enligt artikeln LCHF- metoden i praktiken viktminskning (2012) bör personer som snabbt vill
gå ned i vikt dra ned på konsumtionen av kolhydrater och äta mer fett, då kroppen ställer i sig
på hög fettförbränning och fettintaget mättar bättre långsiktigt än kolhydrater. Det är dock
svårt att bestämma vilka forskare som har rätt. I Johanssons (2012) studie ökade
kolesterolvärden då LCHF dieten blev populär i media, även om LCHF-dieten visat sig mer
effektiv för snabb viktnedgång, tycks Medelhavskosten vara den diet som ger bäst
hälsoeffekter på lång sikt.
Resultatet från studien av Lagiou (2012) visade ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid
minskning av kolhydratsintaget och ökning i proteinintaget. Dessa resultat överensstämmer
med Västerbottenstudien av Nilsson (2012), som också fann en ökad dödlighet hos kvinnor
som åt lågkolhydrat- och hög proteindiet. Den ökade dödligheten påträffades inte hos männen
vilket tyder på att kön är en faktor. Sammanfattningsvis så kunde Nilsson (2012) inte finna
12
några säkra samband mellan kost och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan
konstateras att ytterligare forskning behövs.
Enligt Livsmedelsverket (2012) mår personer bättre då de äter en riklig mängd naturliga
kolhydrater som finns i frukter grönsaker och spannmålsprodukter. I den dagliga kosten bör
energin till 50-60 % komma från kolhydrater, och till 10-20 % från proteiner.
Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) förespråkar att de personer som äter LCHP/Dukan
dieten mår bättre, genom att de äter en diet som består av en liten mängd kolhydrater och
mycket proteiner. Enligt Sabin-Wilson (2013) och Sundesten (2011) är denna diet även ett
effektivt och snabbt sätt för att gå ned i vikt.
Detta överensstämmer inte med studierna av Lagiou (2012) och Nilsson (2012), som bägge
lyfter fram att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar ökar vid lågt intag av kolhydrater
och högt intag av proteiner, framförallt hos kvinnor. Studierna av Lagiou (2012) och Nilsson
(2012) upplevdes mer pålitliga då de genomfördes genom att observera ett stort antal personer
och därefter få fram ett trovärdigt svar. Texterna av Sabin-Wilson (2013) och Sundesten
(2011) upplevdes som om det var mer deras egna uppfattningar.
7. Slutsats
Lågkolhydratsdiet är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång. Det finns ett samband
mellan dieter och blodfetter, där dieten med lågt kolhydratinnehåll verkar vara den bästa. Det
verkar finnas könsskillnader i att äta lågkolhydrat-högproteindiet och risk för ökad dödlighet i
hjärt- och kärlsjukdomar, där det föreligger en ökad risk för kvinnor. Sambandet mellan diet
och sjukdomar är komplicerat och det finns många olika uppfattningar, och ytterligare
forskning behövs.
13
Referenslista
Andersson Johansson Frida (2011) Ät fisk och grönt–lev längre: Hämtad 2012-11-20 från
http://www.veteranen.se/ma-bra/at-fisk-och-gronsaker-lev-langre/
Bergström Katrin (2011) vem blir fet och varför. Hämtad 2012-11-20 från
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61
c03dad1180e26cb8780005258.html.
Dietguiden (2013) nyttig mat för hjärtat Hämtad 2013-01-10 från
http://www.dietguiden.com/nyttig-mat-for-hjartat.php
Eenfeldt Andreas (2013) LCHF för nybörjare Hämtad 2013-01-09 från
http://www.kostdoktorn.se/lchf/
Ennart Henrik (2012) Medelhavskost bäst för hälsan Hämtad 2013-01-09 från
http://www.svd.se/mat-och-vin/medelhavskost-bast-for-halsan_6741937.svd
Gunnarsson Elin (2013) Njut av mat- gå ner i vikt med dieten LCHF Hämtad 2013-01-11 från
http://www.expressen.se/halsa/njut-av-mat---ga-ner-i-vikt-med-dieten-lchf/
Hälsosidorna (2013) Baljväxter och hälsa: bönor, ärtor och linser- näring, energiinnehåll
Hämtad 2013-01-11 från http://www.halsosidorna.se/Baljvaxter.htm
Johansson I, Nilsson LM, Stegmayr B, Boman K, Hallmans G, Winkvist A. (2012).
Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000 observations in
men and women in Northern Sweden. Nutrition Journal, 11;11:40. doi: 10.1186/1475-289111-40.
Karpilovski Elana (2006) Medelhavskost- nyttig mat för din hälsa Hämtad 2012-11-21 från
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=3&art=356
14
Lagiou P, Sandin S, Lof M, Trichopoulos D, Adami HO, Weiderpass E. (2012). Low
carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women:
prospective cohort study. British Medical Journal,
1
26;344:e4026. doi: 10.1136/bmj.e4026.
Livsmedelsverket (2012) Vad är SNR? Hämtad 2013-01-12 från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Vad-arSNR/
Livsmedelsverket (2012)Rekommendationer om intaget av fett, kolhydrater och proteiner,
Rekommendationer för vuxna och barn över 2 år Hämtad 2013-01-30 från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-naringsrekommendationer/Rekommendationer-om-intaget-av-fett-kolhydrater-och-protein/
Neovius K, Johansson K, Kark M, Tynelius P, Rasmussen F. (2012). Trends in self-reported
BMI and prevalence of obesity 2002-10 in Stockholm County, Sweden. European Journal of
Public Health. Sep 22.
Nilsson LM, Winkvist A, Eliasson M, Jansson JH, Hallmans G, Johansson I, Lindahl B,
Lenner P, Van Guelpen B. (2012). Low- carbohydrate, high- protein score and mortality in a
northern Swedish population-based cohort. European Journal of Clinical Nutrition,
66(6):694-700.
Notarnicola Carina (2012) Medelhavskost Hämtad 2013-01-09 från
http://www.matdagboken.se/?p=artiklar&ArtikelID=98
Ramqvist Philip (2012) LCHF den farligaste modedieten vi haft Hämtad 2013-01-11 från
http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-farligaste-modedieten-vi-haft
Rindbäck Vangbo (2013) LCHP/Dukan-dieten- med mycket protein Hämtad 2013-01-12 från
http://www.expressen.se/halsa/lchpdukan-dieten---med-mycket-protein/
15
Roos Ingrid (2011) Kort om näring Hämtad 2013-01-09 från
http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Mat-och-naring/
Sabin-Wilson Lisa (2013) Dukandieten Eller LCHP Hämtad 2013-01-10 från
http://www.efven.com/dukandieten-lchp/
Shai I, Schwarzfuchs D, Henkin Y, et al. (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate,
Mediterranean, or Low-Fat Diet. The New England Journal of Medicine, 359: 229-241
Skipper Anna (2009) Medelhavskostens fördelar Hämtad 2013-01-09 från
http://www.annaskipper.se/medelhavskost.html
Sundesten Anna (2011) Dukan Diets alla faser: Så här äter du Hämtad 2013-01-10 från
http://mabra.com/dukan-diets-alla-faser-sa-har-ater-du/
Viktminskning (2012) LCHF-metoden i praktiken Hämtad 2012-11-11 från
http://www.viktminskning.dk/LCHF-metoden.php.
Viktminskningsmetoder (2012) LCHF-Low Carb High Fat Hämtad 2012-11-20 från
http://www.viktminskningsmetoder.se/LCHF.html
16
Bilaga 1 - Sökmatris
Datum
Databas
Sökord
Antal
Komb
ref.
12-01-
Antal
Antal
Antal
Antal
ref. i
lästa
lästa
använda
kom
abstract artiklar artiklar
Elin@örebro 1. Fat
85 860
_
-
0
0
0
-
-
2. Food
317 754
1, 2
15 013
0
0
0
-
-
3. Health
710 397
1, 2, 3
2 355
2
2
0
12-01-
-
4. Insulin
10 168
4, 1
9 557
1
1
0
-
-
5. Salt
126 519
5, 1
1 136
1
0
0
-
-
6. Calories
3 906
6, 1
1 486
0
0
0
-
-
7. Cancer
565 886
7, 1
4 139
2
0
0
-
-
8. Stomach
29 695
7, 8
5 494
0
0
0
-
-
9. Obesity
59 249
9, 8, 7
48
3
1
1
-
-
7, 8, 1
61
-
-
2
0
0
12-01-
Google
1. Fat
2 660 000 -
-
0
0
0
18
Scholar
-
-
2. Obesity
1 500 000 1, 2
1 020
0
0
0
18
19
000
-
-
3. Behaviour
3 270 000 1, 2, 3
88 400
0
0
0
-
-
4. Personality
1 810 000 1, 2, 3, 4 20 600
2
1
0
12-01-
-
5. Stomach
2 160 000 -
-
0
0
0
-
6. Cancer
4 180 000 5, 6
770
0
0
0
0
0
0
0
0
0
19
-
000
-
-
7. Diabetes
2 040 000 1, 2, 7
830
000
-
-
8. Food
4 250 000 1, 2, 7, 8 387
000
-
-
9. Fast Food
2 680 000 1, 2, 7, 9 64 500
3
2
0
-
-
10. Salt
4 110 000 1, 10
0
0
0
799
000
17
-
-
11. Health
4 720 000 1, 10, 11 324
0
0
0
2
2
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
000
12-01-
-
12. Properties
6 460 000 12, 11, 1 881
24
-
000
-
13. Function
5 290 000 13, 12,
11, 1
-
-
14. Good
4 420 000 14, 12,
11, 1
2013-
-
15. Positive
5 750 000 15, 12,
537
000
347
000
407
11, 1
000
-
16. Baljväxter
171000
-
-
0
3
1
-
-
17. LCHF
4580000
-
-
0
1
1
2013-
-
18. Dukan
172000
18,19
66700
0
2
2
-
-
19. Faser
4560000
19,18
66700
0
2
2
2013-
-
20. LCHF
4580000
-
-
0
2
2
-
-
1. Baljväxter
171000
-
-
0
1
1
12-01-
SwePub”ref”
7080
-
-
0
0
0
01-09
01-10
01-11
1. Cancer
24
-
-
2. Fat
1360
1, 2
113
4
2
0
-
-
3. Health
33372
2, 3
394
0
0
0
12-01-
-
4. Diabetes
4114
4,2
251
2
0
0
OvidSp
1.Vascular Diseases
26687
-
-
0
0
0
-
-
1. Body Fats
14855
-
-
0
0
0
-
-
2. Health
25300
-
-
0
0
0
-
-
3. Body
7000
-
-
0
0
0
-
-
4. Cancer
1515
3,5
38
1
1
1
-
-
5. Obesity
8732
-
-
0
0
0
-
-
6. Fats High Diets
472
1,7
236
1
1
1
25
12-0119
18
-
-
7. Food
1500
-
-
0
0
0
-
-
8. Body
166
-
-
1
0
0
12-01-
-
9. Consumer Response
13461
1,2
335
1
0
0
-
-
10. Fats
18561
2,4
106
1
1
1
-
-
11. Cooking Fats
90
-
-
0
0
0
-
-
12. Eating Habits
3767
-
-
0
0
0
-
-
13. Obesity
428
2,5
55
1
1
1
-
-
14. Dietary Fat
1579
-
-
0
0
0
-
-
15. Cardiovascular
5250
-
-
0
0
0
-
-
16. Diseases
17386
1,2,3
108
0
0
0
-
-
17. Prevention
10210
1,2,3,4
19
1
1
0
12-11-
PubMed
1. Weight Reduction
135688
31
1
1
1
31
0
0
0
26
09
-
1,2,3,4,5
-
2. Mediterranean
24599
1,2,3,4,5
-
-
3. Low fat
32842
1,2,3,4,5 31
0
0
0
-
-
4. Low Carbohydrate
120822
1,2,3,4,5 31
0
0
0
-
-
5. Diet
337788
1,2,3,4,5 31
0
0
0
19
Bilaga 2 – Artikelmatris
Shai, Iris et al (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean,
or Low-Fat Diet. The New England Journal of Medicine
Syfte
Metod
Resultat
Diskussion,
konklusion
Syftet med att
322 personer
Forskarna kunde efter 2 Medelhavsdieten
genomföra denna
slumpades till 3
år konstatera att
eller
studie var att få en
olika dieter; en
låghydratsdieten var
lågkolhydratsdieten
större förståelse om
lågfetts-
mest effektiv medan
kan vara ett
dieters koppling till
,medelhavs-, eller
lågfettsdieten var minst
effektivt alternativ
viktnedgång och
lågkolhydrats diet.
effektiv.
till lågfettsdieten.
hälsa.
Nilsson, LM (2012). Low- carbohydrate, high- protein score and mortality in a northern
Swedish population-based cohort. European Journal of Clinical Nutrition Journal
Syfte
Metod
Resultat
Diskussion,
konklusion
Att undersöka och 77 319
Medelvärdet av intaget av
Slutanalysen kunde
förstå eventuell
testpersoner och
kolhydrat, protein och fett
inte finna några
dödlighet i hjärt-
de fick fylla i ett
varierade från respektive
säkra samband
och
formulär som
61.0% till 38.6%, från 11.3%
mellan LCHP kost
kärlsjukdomar
tog upp frågor
till 19.2% och från 26.6% till
och dödlighet i
och cancer vid
hur de såg på
41.5% av det totala energi
hjärt- och
intag av LCHP
sitt matintag och intaget.
(low carb high
levnadssätt. Två
protein), s.k.
av frågorna
Dukan dieten.
handlade om
personernas
motion och
fritidssysslor.
20
kärlsjukdomar.
Johansson, Ingegerd et al (2012). Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and
BMI from 140,000 observations in men and women in Northern Sweden. Nutrition Journal
Syfte
Metod
Resultat
Diskussion, konklusion
Syfte med
Ett
Mellan åren 1986-1992
Kolesterol-värdena gick
studien var att
frågeformulär
uppvisades 2 intressanta
ned de första 7 åren
förstå och hitta
delades ut till de
trendbrott angående
invånarna
olika trender i
140 000
energi intag (E%), för
rekommenderades en
dieter, som
personerna som
både män och kvinnor.
nyttig diet. Värdena gick
kunde vara ett
ingick i VIP.
Den ena var en
sedan upp 2004 när LCHF
bidragande
Frågorna
minskning bland män
dieten introducerades på
faktor till
handlade om
med 2.9 och för kvinnor
marknaden. En orsak kan
ökningen av
undersökningsgr
med 4.4. Efter 2004 blev
vara att många i
hjärt- och
uppens syn på
det en ökning på med 0.7
undersökningsgruppen
kärlsjukdomar.
matkonsumtion
för män och 2.2 för
började med LCHF då det
och livsstil.
kvinnor.
blev populärt i media.
Lagiou Pagona et al (2012). Low carbohydrate-high protein diet and incidence of
cardiovascular diseases in Swedish women; Prospective cohort study. British Medical Journal
Syfte
Metod
Resultat
Diskussion,
konklusion
Syftet med denna
Ett stort
En 20 grams minskning i det
Kvinnor som äter
studie var att
dietformulär
dagliga kolhydratsintaget och
mycket
undersöka
delades ut till de
5 gram ökning i
lågkolhydrats-hög
insjuknandet i
43 396 svenska
proteinintaget motsvarade en
protein dieter ökar
hjärtkärlsjukdoma
kvinnorna i
5 % ökning i risken att
sannolikt risken att
r bland svenska
åldrarna 30-49
drabbas av hjärt-och
drabbas av hjärt-
kärlsjukdomar.
och kärlsjukdomar.
kvinnor genom att år, och följdes
erbjuda en
upp efter 15.7
lågkolhydrats och
år.
proteinrik diet.
21
Bilaga 3
Figuren från artikel 3 visar att procentandelen kolhydrater sjönk och fettandelen ökade i
kosten från 2004, mer uttalad skillnad bland kvinnorna. Samtidigt från år 2004, ökade medelkolesterolvärdena i blodet på försökspersonerna.
22