Diabetes och äldre
Marie Olsen
Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK
Högskolan Dalarna
Diabetesforum 2010
Fler äldre - medellivslängden
Förväntad medellivslängd efter födelseår 1966 - 2008.
Förväntad återstående livslängd för 65-åringar under åren 1791 - 2010
Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007
Ålders-pyramid???
Vid vilken ålder dör vi?
Antal döda svenska medborgare 2007 fördelat efter ålder (SCB 2009).
Hur har hjälpinsatserna sett ut?
Antalet 80+
50.000
40.000
30.000
Totalt
Hemtjänsttagare i
ordinärt
boende
20.000
Personer i
särskilt
boende
10.000
Platser i
medicinsk
korttidsvård
0
År
Antalet 80+ med olika insatta hjälpinsatser/boendeformer under åren 1960 - 2005
Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007
Många äldre besväras av symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
•
De vanligaste är:
trötthet
irritabilitet
nedsatt minnesförmåga
ont i rygg / benen
ledbesvär
svårt att gå
hörselnedsättning
Koncentrationssvårigheter
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
Sölve Elmståhl -GÅS
6
Geriatriskt syndrom
• Kronisk smärta
• Fall
• Kognitiv
funktionsnedsättning
• Depression
• Urininkontinens
• Malnutrition
• Internationella studier
har påvisat att dessa
syndroms förekomst ökar
hos äldre personer med
diabetes
(Inouye, Studenski, Tinetti, Kuchel, 2008; Munshi, 2008)
Marie Olsen
7
Sjuklighet och
Funktionsnedsättning
Ökad
hypoglykemi
Kranskärlssjukdomar
Neuropati
Hjärt-kärl
sjukdomar
Perifer vaskulär
sjukdom
Retinopati
Minskad
compleance
Minskad
livskvalité
Kognitiv
funktions
nedsättning
Depression
Polyfarmaci
Fall
Urin
inkontinens
Fysisk
funktionsnedsä
ttning
Nefropati
Sen komplikationer
Geriatriskt syndrom
Diabetes Mellitus
Typ 2
(Munchi, 2008)
Hur kan geriatriska syndrom påverka
diabetes?
• Sämre hba1c
• Svårigheter att själv klara egenvården
Demens
Depression
• Sämre hba1c
• Sämre följsamhet
• Falsk demens
Immobilitet
• Svårigheter att vara fysisk aktiv
• Svårigheter att sköta egenvården, eller
omöjligt te x kontroll av fötter
Inkontinens
2010-04-23
• Dehydrering +hyperglyckmi
• UVI förvärrar metabol kontroll
Marie Olsen Högskolan Dalarna
9
Hinder för egenvård
•
•
•
•
•
•
Fysiska funktionsnedsättning
Kognitiv funktionsnedsättning
Depression
Polyfarmaci
Multisjuk
Geriatriskt sydnrom
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
10
Hinder för egenvård
• Ovilja att påbörja en
insulinbehandling
• Problem med
fingerfärdigheten
• Nedsatt syn
• Äldre kan glömma
doser eller ta dubbla
på grund av
begynnande
demenssjukdom
Ålder 70-90 år
Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, 2002
Problem förflytta sig i hemmet
1600%
1400%
1200%
1000%
800%
Serie1
600%
400%
200%
0%
2010-04-23
n=166
n=528
n=299
KB DM
TB DM
IB DM
Marie Olsen Högskolan Dalarna
12
Ålder 70-90 år
Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, 2002
Problem att handla hem mat
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
2010-04-23
n=166
n=528
n=299
KB DM
TB DM
IB DM
Marie Olsen Högskolan Dalarna
13
Egenvården hos äldre
• Studier visar att äldre diabetespatienter anser
sig ha otillräckliga kunskaper om egenvården
och dess betydelse
• En annan studie visar att äldre med diabetes
har svårt att förstå vad livsstilen har för
påverkan på diabetessjukdomen och
uppkomsten av senkomplikationerna (Holmström,
(Bruce et al, 2003, Kotani et al, 2004).
Rosenqvist, 2005).
Marie Olsen
14
Livskvalitet hos äldre diabetiker
Många studier visar att äldre diabetespatienter
upplever dålig livskvalitet på grund av begränsningarna
att utföra fysiska aktiviteter och ADL
En ökad risk för utveckling av senkomplikationer
påverkar också livskvaliteten negativt
Studier visar att äldre diabetiker fokuserar på
livskvaliteten istället för blodsockernivån
Viktigaste målet var att klara av det dagliga livet utan
att bli en börda för sina familjer
( Murata et; al, 2003; Trief et al, 2003. Nakano et al, 2007. Murata et al, 2003. Chou et al, 2005; Sinclair et al,2000; Huang et al,
2005Gillibrand et al, 2001, Ragonesi et al, 1998)
Marie Olsen
15
Marie Olsen
16
Aktivitet
• Äldre uppger att de anser att kraven på
egenvården är för höga och upplever att målet
för fysiska aktiviteter var för högt uppsatta
• Många anser att hushållsarbete är tillräckligt
som fysisk aktivitet
• Att utföra fysiska aktiviteter upplevs som
ansträngande och orsakerna till det är fysiska
begränsningar och senkomplikationer
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
17
Fall och äldre med diabetes
• Äldre med diabetes löper större risk att falla.
• I gruppen äldre med diabetes faller de med
diabets komplikationer oftare än de som inte
har komplikationer.
• Ur denna aspekt – hur ska vi tänka med
nyttan och riskerna med att sänka
blodsockret hos äldre?
Marie Olsen
18
Hypoglykemi
• Hypoglykemisk omedvetenhet hos äldre är
vanligt och är en vanlig dödsorsak
• Symtomen skiljer sig ofta, vanligare att
symtomen är:
- Försämrad koordination
- Sluddrigt tal
- Halvsides pares ansikte
Viktigt att personalen är medveten om detta –
kan tolkas som Stroke, TIA attack
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
19
Äldre i kommunal boende oftare
hypoglykemisk än andra äldre
• Många patienter i kommunalt boende har ett
lågt HbA1C, framförallt under natten och
morgonen
Möjliga orsaker
• Äldre som flyttar tillkommunalt boende går
ofta ner i vikt och blir malnutrerade
• Matintaget kan också komma att variera som
följd av svårigheter att inta födan självständigt
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
20
Patientutbildning till äldre
• Brister på studier gällande patientubildning
för äldre diabetiker.
• Patientubildningarna behöver anpassas till
äldres fysiska och kognitiva begränsningar.
• Medverkan av vårdgivare för assisterad
egenvård.
Marie Olsen
21
Informell vård
timme/vecka
Timmar /vecka
16
14,4
14
Axelrubrik
12
10,4
10
8
10,1
6,1
6
4
2
0
2010-04-23
n=6445
n=166
n=528
n=299
Ej DM
KB DM
TB DM
IB DM
Marie Olsen Högskolan Dalarna
22
Anhöriga – informella vårdare
• Flera internationella studier visar att anhöriga
efterfrågar utbildning och stöd från vården
• Anhöriggrupper
• Finns ett fåtal studier om utbildning till
anhöriga
• Anhöriga har stor inverkan på
diabetespatienterna när det gällde förändring
av kostvanorna och förbättring av egenvården
2010-04-23
Marie Olsen
Högskolan
Dalarna
(Bruce et al, 2003; Kotani et al, 2004; Abdel W. Awadalla,
Ohaeri,J.U
Tawfiq,
Shafika, Al-Awadi, 2006; Searlea, Norman,
Thompsonc & Vedharaa, 2007; Kotani et al, 2004)
23
Nutrition
Behov
• Äldre har ofta dålig aptit
och en låg kroppsvikt.
• Senkomplikationer som
kräver särskild anpassning
av maten, t.ex. njursvikt,
gastropares, dysfagi.
Åtgärder
• Dessa patienter behöver
energirik mat i form av ett
högre fettintag.
• konsistensanpassad mat,
näringsdrycker som
komplement till maten
Marie Olsen
24
Personalens kunskaper
• Det finns stora kunskapsluckor hos personal
inom äldreomsorgen om hur diabetes ska
hanteras
• Behövs mera undervisning till ALL personal
• Men i synnerhet till de som har deligering
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
25
Exempel från en svensk studie
• En 80-årig kvinna med diabetes som varit förkyld i flera dagar, magsjuk och
med svårighet att äta. Kvinnan hade yrsel, var irriterad och så darrig att
hon inte klarar av att hålla glaset när hon drack.
• Frågan var vad personalen skulle ha gjort allra först när de kom hem till
henne.
• 10 % svarade att de skulle ha gett henne insulindosen.
• Av de med delegation att ge insulin, svarade sex procent, 91 personer, att
de skulle ha gett henne dosen
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
26
Slutsats
• Mer forskning i området äldre med diabetes
och dess komplexa omvårdnadsbehov
• Individuella mål där man ser till den
förväntade överlevnaden hos individen
• Livskvalité före glykemisk kontroll???
• Patient och anhörig utbildning
• Personal utbildning
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
27
2010-04-23
Marie Olsen Högskolan Dalarna
28
