Diabetes och äldre Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna Diabetesforum 2010 Fler äldre - medellivslängden Förväntad medellivslängd efter födelseår 1966 - 2008. Förväntad återstående livslängd för 65-åringar under åren 1791 - 2010 Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007 Ålders-pyramid??? Vid vilken ålder dör vi? Antal döda svenska medborgare 2007 fördelat efter ålder (SCB 2009). Hur har hjälpinsatserna sett ut? Antalet 80+ 50.000 40.000 30.000 Totalt Hemtjänsttagare i ordinärt boende 20.000 Personer i särskilt boende 10.000 Platser i medicinsk korttidsvård 0 År Antalet 80+ med olika insatta hjälpinsatser/boendeformer under åren 1960 - 2005 Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007 Många äldre besväras av symtom • • • • • • • • • De vanligaste är: trötthet irritabilitet nedsatt minnesförmåga ont i rygg / benen ledbesvär svårt att gå hörselnedsättning Koncentrationssvårigheter 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna Sölve Elmståhl -GÅS 6 Geriatriskt syndrom • Kronisk smärta • Fall • Kognitiv funktionsnedsättning • Depression • Urininkontinens • Malnutrition • Internationella studier har påvisat att dessa syndroms förekomst ökar hos äldre personer med diabetes (Inouye, Studenski, Tinetti, Kuchel, 2008; Munshi, 2008) Marie Olsen 7 Sjuklighet och Funktionsnedsättning Ökad hypoglykemi Kranskärlssjukdomar Neuropati Hjärt-kärl sjukdomar Perifer vaskulär sjukdom Retinopati Minskad compleance Minskad livskvalité Kognitiv funktions nedsättning Depression Polyfarmaci Fall Urin inkontinens Fysisk funktionsnedsä ttning Nefropati Sen komplikationer Geriatriskt syndrom Diabetes Mellitus Typ 2 (Munchi, 2008) Hur kan geriatriska syndrom påverka diabetes? • Sämre hba1c • Svårigheter att själv klara egenvården Demens Depression • Sämre hba1c • Sämre följsamhet • Falsk demens Immobilitet • Svårigheter att vara fysisk aktiv • Svårigheter att sköta egenvården, eller omöjligt te x kontroll av fötter Inkontinens 2010-04-23 • Dehydrering +hyperglyckmi • UVI förvärrar metabol kontroll Marie Olsen Högskolan Dalarna 9 Hinder för egenvård • • • • • • Fysiska funktionsnedsättning Kognitiv funktionsnedsättning Depression Polyfarmaci Multisjuk Geriatriskt sydnrom 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 10 Hinder för egenvård • Ovilja att påbörja en insulinbehandling • Problem med fingerfärdigheten • Nedsatt syn • Äldre kan glömma doser eller ta dubbla på grund av begynnande demenssjukdom Ålder 70-90 år Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, 2002 Problem förflytta sig i hemmet 1600% 1400% 1200% 1000% 800% Serie1 600% 400% 200% 0% 2010-04-23 n=166 n=528 n=299 KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 12 Ålder 70-90 år Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, 2002 Problem att handla hem mat 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2010-04-23 n=166 n=528 n=299 KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 13 Egenvården hos äldre • Studier visar att äldre diabetespatienter anser sig ha otillräckliga kunskaper om egenvården och dess betydelse • En annan studie visar att äldre med diabetes har svårt att förstå vad livsstilen har för påverkan på diabetessjukdomen och uppkomsten av senkomplikationerna (Holmström, (Bruce et al, 2003, Kotani et al, 2004). Rosenqvist, 2005). Marie Olsen 14 Livskvalitet hos äldre diabetiker Många studier visar att äldre diabetespatienter upplever dålig livskvalitet på grund av begränsningarna att utföra fysiska aktiviteter och ADL En ökad risk för utveckling av senkomplikationer påverkar också livskvaliteten negativt Studier visar att äldre diabetiker fokuserar på livskvaliteten istället för blodsockernivån Viktigaste målet var att klara av det dagliga livet utan att bli en börda för sina familjer ( Murata et; al, 2003; Trief et al, 2003. Nakano et al, 2007. Murata et al, 2003. Chou et al, 2005; Sinclair et al,2000; Huang et al, 2005Gillibrand et al, 2001, Ragonesi et al, 1998) Marie Olsen 15 Marie Olsen 16 Aktivitet • Äldre uppger att de anser att kraven på egenvården är för höga och upplever att målet för fysiska aktiviteter var för högt uppsatta • Många anser att hushållsarbete är tillräckligt som fysisk aktivitet • Att utföra fysiska aktiviteter upplevs som ansträngande och orsakerna till det är fysiska begränsningar och senkomplikationer 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 17 Fall och äldre med diabetes • Äldre med diabetes löper större risk att falla. • I gruppen äldre med diabetes faller de med diabets komplikationer oftare än de som inte har komplikationer. • Ur denna aspekt – hur ska vi tänka med nyttan och riskerna med att sänka blodsockret hos äldre? Marie Olsen 18 Hypoglykemi • Hypoglykemisk omedvetenhet hos äldre är vanligt och är en vanlig dödsorsak • Symtomen skiljer sig ofta, vanligare att symtomen är: - Försämrad koordination - Sluddrigt tal - Halvsides pares ansikte Viktigt att personalen är medveten om detta – kan tolkas som Stroke, TIA attack 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 19 Äldre i kommunal boende oftare hypoglykemisk än andra äldre • Många patienter i kommunalt boende har ett lågt HbA1C, framförallt under natten och morgonen Möjliga orsaker • Äldre som flyttar tillkommunalt boende går ofta ner i vikt och blir malnutrerade • Matintaget kan också komma att variera som följd av svårigheter att inta födan självständigt 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 20 Patientutbildning till äldre • Brister på studier gällande patientubildning för äldre diabetiker. • Patientubildningarna behöver anpassas till äldres fysiska och kognitiva begränsningar. • Medverkan av vårdgivare för assisterad egenvård. Marie Olsen 21 Informell vård timme/vecka Timmar /vecka 16 14,4 14 Axelrubrik 12 10,4 10 8 10,1 6,1 6 4 2 0 2010-04-23 n=6445 n=166 n=528 n=299 Ej DM KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 22 Anhöriga – informella vårdare • Flera internationella studier visar att anhöriga efterfrågar utbildning och stöd från vården • Anhöriggrupper • Finns ett fåtal studier om utbildning till anhöriga • Anhöriga har stor inverkan på diabetespatienterna när det gällde förändring av kostvanorna och förbättring av egenvården 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna (Bruce et al, 2003; Kotani et al, 2004; Abdel W. Awadalla, Ohaeri,J.U Tawfiq, Shafika, Al-Awadi, 2006; Searlea, Norman, Thompsonc & Vedharaa, 2007; Kotani et al, 2004) 23 Nutrition Behov • Äldre har ofta dålig aptit och en låg kroppsvikt. • Senkomplikationer som kräver särskild anpassning av maten, t.ex. njursvikt, gastropares, dysfagi. Åtgärder • Dessa patienter behöver energirik mat i form av ett högre fettintag. • konsistensanpassad mat, näringsdrycker som komplement till maten Marie Olsen 24 Personalens kunskaper • Det finns stora kunskapsluckor hos personal inom äldreomsorgen om hur diabetes ska hanteras • Behövs mera undervisning till ALL personal • Men i synnerhet till de som har deligering 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 25 Exempel från en svensk studie • En 80-årig kvinna med diabetes som varit förkyld i flera dagar, magsjuk och med svårighet att äta. Kvinnan hade yrsel, var irriterad och så darrig att hon inte klarar av att hålla glaset när hon drack. • Frågan var vad personalen skulle ha gjort allra först när de kom hem till henne. • 10 % svarade att de skulle ha gett henne insulindosen. • Av de med delegation att ge insulin, svarade sex procent, 91 personer, att de skulle ha gett henne dosen 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 26 Slutsats • Mer forskning i området äldre med diabetes och dess komplexa omvårdnadsbehov • Individuella mål där man ser till den förväntade överlevnaden hos individen • Livskvalité före glykemisk kontroll??? • Patient och anhörig utbildning • Personal utbildning 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 27 2010-04-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 28