Hälseneruptur
Berörda enheter
Länskliniken ortopedi vid Gällivare, Piteå och Sunderby sjukhus
Bakgrund
Akut hälseneruptur (AHR) drabbar i 90 % av fallen män, vanligen i
åldrarna 35 till 40 år. En andra incidenstopp inträffar i 70-årsåldern.
Färre än 10 % har haft hälseneproblem före rupturen. Hos cirka 90 %
uppkommer hälsenerupturen under idrottsutövning. Racketsporter
dominerar som orsak till AHR i Sverige. Många rupturer sker också
inom bollidrotter. I sällsynta fall kan en totalruptur uppkomma
spontant hos patienter med svaga senor efter t ex långvarig
cortisonbehandling, quinolonbehandling eller systemsjukdom såsom
gikt och diabetes. Differentialdiagnoser är muskelbristning i
gastrocnemius (oftast mediala muskelbuken mitt på vaden) och
fotledsdistorsion. Om diagnosen missas initialt kan det ta månader
innan patienten får korrekt diagnos. Det är framförallt äldre människor
som söker sent.
Diagnos
Diagnosen ställs genom anamnes och klinisk undersökning.
Behandling
Två behandlings alternativ finns – operativ och icke-operativ. Det
råder i litteraturen ingen konsensus om vilken metod som är att
föredra. Det är ingen skillnad i funktionellt resultat oavsett behandling
1 år efter skadan. Rerupturrisken vid operativbehandling är 0-4 %
jämfört med 9-10% vid icke-operativ behandling. Om tidig
rörelseträning även tillåts vid icke-operativ behandling finns studier
som visar att det inte är någon skillnad i rerupturrisken, men ställer
höga krav på patientcompliance. Komplikationer vid
operativbehandling är sårinfektioner, suralisnervskada och hudnekros.
Komplikationsfrekvensen är ca 15%, då räknas även lindriga med. Val
av behandling sker i samråd med patienten.
Icke-operativ funktionell behandling
Gäller patienter som ådragit sig en sluten akut hälseneruptur i senans
mittsubstans, där skadan inte är äldre än 3 dagar.
Vecka 0: Gipskena i spetsfot ca 30 gr.
Vecka 2: Återbesök ortopedmottagning. Byte till Walkerortos med 3
hälkilar. Belastning tillåten. Ortos på även nattetid. Rörelseträning
med aktiv dorsalflexion till max neutralläge och passiv plantarflexion
tillåten. Ställer höga krav på patienten. Sjukgymnastremiss för
instruktion och bedömning om patienten klarar detta.
Vecka 4: Avlägsnande av en hälkil
Huvudprocess
Fot/underben
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Klas Edin
1 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anders Sundelin
VARD-5-2959
2014-09-30
Sida
1.0
Vecka 6: Avlägsnande av ytterligare en hälkil.
Vecka 7: Avlägsnande av sista hälkilen.
Vecka 8: Återbesök hos läkare för avslutande av ortosbehanding.
Reruptur? Kilklack under 4 veckor i skon. Sjukgymnastremiss och
rehab enligt internetmedicin
Vecka 12-14: Återbesök till specialist/sen ST för klinisk kontroll
framförallt med avseende på reruptur
Operativbehandling
Gäller patienter som ådragit sig en sluten akut hälseneruptur i senans
mittsubstans. Om skadan är äldre än 14 dagar kan en
förstärkningsplastik behövas.
Relativa kontraindikationer till kirurgi: diabetes, kärlsjuka, rökare,
immunosupressiv behandling, äldre med låga funktionskrav.
Operation i bukläge. Lokal- eller spinalanestesi. Ekvacillin 2 g x1 . 2
coresuturer med modifierad Kesslerteknik.
Kan komplettera med adaptationssuturer över rupturspalten. Viktigt
att paratenon sluts. Postoperativt samma regim som vid icke-operativ
funktionell behandling.
Trombosprofylax
Huvudprocess
Fot/underben
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Klas Edin
2 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anders Sundelin
VARD-5-2959
2014-09-30
Sida
1.0
