1
Samarbete mellan
Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
samt Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommun
Verksamhetsberättelse för projekt Nykraft
Oskarshamn Högsby Mönsterås
2008-2010
Bakgrund till projektansökan
Projekt Nykraft bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Landstinget och kommunerna Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Projektet startade den 1
december 2007 och skall pågå tom 30 november 2010.
Mål och syfte med projektet
Att utveckla och fördjupa samverkansystemet mellan de ingående huvudmännen.
Öka livskvaliteten för deltagarna.
Att ta reda på framgångsfaktorerna.
En verksamhet för en bred målgrupp som står utanför arbetsmarknaden.
Unga vuxna ska prioriteras.
Att utveckla projektet så att deltagare i större utsträckning kan delta i rehabilitering som
möjliggör återgång till arbete eller studier samt öka anställningsbarheten hos deltagaren.
Verksamhetsförändringar
Från början hette projektet ”Kustkraft”, som vid projektets start var ett samlingsbegrepp för
alla de tre kommunernas samt landstingets sysselsättningsverksamheter. När projektet startade
fanns det många förväntningar från de olika aktörerna. För att minska förväxlingarna mellan
gamla Kustkrafts uppdrag och det nya projektet valde vi att byta namn till Nykraft.
Det har skett en del förändringar när det gäller involverade personer i projektet. Allt från
styrgrupps- och konsultationsnivå. Nykrafts personalresurser har minskat kraftigt under
projektets gång. 2 coacher och en samordnare har slutat. Beslut togs att inte återbesätta dessa
tjänster utan man valde istället att under resterande tid köpa externa tjänster.
2
I lokala samverkansgruppen tog man också beslut att genomströmningen på 75 individer per
år inte skulle vara det primära utan mindre antal ärenden och kvalitet var viktigare för att ha
chans att nå resultat.
Samverkan och ledning
Samverkan sker mellan kommunerna i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås. Samt
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget i Kalmar län.
Styrgruppen består av en representant från vardera ingående myndighet. De har träffats
ca 8 gånger per år under projekttiden för att diskutera övergripande frågor kring projektet.
I projektet har vi haft en konsultationsgrupp (tidigare kallad remissgrupp) där respektive
myndighet funnits representerad tillsammans med coacherna. Gruppen har träffats som mest
varannan vecka, ca 2 h. Där har frågeställningar kring aktuella ärenden tagits upp och
övergripande frågor kring samverkan.
Under projekttiden har Nykraft varit ute på de olika myndigheterna och i kommunfullmäktige
i de olika kommunerna för att berätta om vad det innebär att delta i projektet samt att delge
resultat och framgångsfaktorer.
Personalresurser
Personalstyrkan har förändrats under tid i Nykraft och minskat drastiskt. Från början fanns det
4 coacher anställda på heltid, en samordnare på heltid samt en assistent på 50%.
Efter hand som projektet har fortlöpt har 2 coacher slutat. Här bestämdes att ej rekrytera nya
coacher. Sista året, 2010, slutade samordnaren och i samband med detta har assistenten ökat
sin tjänst till 70 % samt att det finns en samordnare som har ansvar för övergripande möten
gällande samverkan och beslutsfattande gällande ekonomi.
SUS
SUS är ett uppföljningssystem för att se resultat av samverkan inom rehabiliteringsområdet.
Alla ärenden från och med 1 juli 2010 och framåt registreras i ”Nya Sus”.
3
Arbetsmetoder
FLÖDESSCHEMA
Förfrågan från
myndighet till
Nykraft
Samtal
Handlingsplan
Konsultationsgrupp
Coacher
Gruppverksamhet
10 veckor
Uppföljningar
Praktik/landstingets
och kommunernas
verksamheter / Reell
arbetsmiljö
Arbete/ studier
Antagningssätt
Antagningssättet har förändrats över tid. Från början användes en så kallad remiss som
handläggare tillsammans med deltagare fyllde i och skickade in till Nykraft. Många upplevde
det krångligt att fylla i remissen och svårt att komma i kontakt med Nykraft. Vi insåg att det
krävdes en förändring och sista året gjorde vi så att det räckte med att en handläggare från
berörd myndighet ringer till oss coacher för att boka en tid för trepartsmöte.
I detta möte träffar vi handläggare och tänkta deltagare för en information om vad det handlar
om att vara med i Nykraft. Därefter får dels deltagaren gå hem och fundera och tillsammans
med handläggare bestämma om det kan vara rätt insats för personen. Även Nykraft träffas
efteråt för att göra en form av bedömning av deltagarens motivation och förutsättningar.
Kartläggning
Remissen var från start ganska omfattande och innehöll en kartläggning som handläggaren
fyllde i tillsammans med deltagaren.
Efter förändringar att gå från remissförfarande till trepartsmöten behövde vi ändå ha en
fortsatt kartläggning.
Vi skapade då en mapp som innehåller följande:
4
Ett frågeformulär med nutidsläge, social situation, tidigare erfarenhet av skola och arbetsliv,
frågor som gäller individens personlighet och individens egen väg framåt samt ett sociogram
av enklare modell med syftet att kartlägga kontaktnät.
Självskattningsskala riktad mot arbete eller studier.
Hälsoenkät gällande livsstilfrågor som berör områdena alkohol, motion, mat, stress, sömn
och motivation.
Individuell handlingsplan
Utredningar
Vi har köpt in utredningar/kartläggningar av Arbetslivsresurs där behov har funnits. Vi har
också tagit hjälp av lärare vid Oskarshamns kommun som bistår med kartläggning och
utredning av dyslexi.
Coachning
Under de två första åren var individuell coachning den metod som användes mest.
Gruppcoachning hade bara använts en gång tidigare.
När personalgruppen minskade valde vi att återinföra gruppcoachning igen då vi ansåg att det
var ett framgångsrikt koncept.
Gruppcoachning
När man blivit antagen till Nykraft får man starta med en gruppaktivitet på 10 veckor.
Nykraft väljer ut och sätter ihop en grupp på max 10 personer. För att deltagare ska känna sig
trygga och lära känna varandra kommer det inte in några nya deltagare under pågående
gruppverksamhet.
Veckorna är schemalagda och man deltar i alla aktiviteter. De första tre veckorna är intensiva,
då deltagaren får jobba med sitt självförtroende och sin självkänsla. Kreativitet och
kommunikation är tråden som löper genom första blocket, där deltagarna själva ska hitta
lösningar på det som hindrar dem att komma vidare.
Grunden till förändringsarbetet är att skapa bärande relationer. Därför sitter vi som coacher
med och deltar i aktiviteterna. Detta leder till att vi får möjlighet att observera deltagarnas
sociala förmåga. Samt att ringa in intresseområden, styrkor och svårigheter.
5
Efter detta fortsätter vi processen mot jobb och utbildning med informationstillfällen från
skolor som Komvux, Nova samt Folkhögskolan i Oskarshamn. Arbetsförmedlingen har varit
inne och pratat om arbetsmarknaden och hur man skriver personligt brev och cv.
Vi har också haft föreläsare som pratat om positivt tänkande och mental träning,
kroppsspråkets betydelse och vad du spelar för roll på arbetsmarknaden. Vi har haft konsulter
som avslutningsvis jobbat med målformulering, tidslinje och strategier för att nå arbete.
Individuell coachning
Under och efter gruppaktivitet löper den individuella coachningen parallellt. Denna bygger på
individens egna behov. Det innebär stöttande och motiverande samtal, trepartsamtal med
berörda myndigheter, matchning mot praktikplatser och uppföljningar med handledare och
arbetsgivare.
Mål
Målet är att 75 personer ska aktualiseras under ett år. Målet är att 30 % ska öka sin
självförsörjning genom jobb eller studier. Förutom att arbetslinjen ses som det primära syftet,
är en ökad livskvalité ett viktigt mål, samt att förhindra rundgång mellan olika myndigheter.
Resultat
Under projekttiden har vi arbetat med sammanlagt 103 personer.
29 av dessa personer har nått ökad egenförsörjning genom arbete och studier beräknat efter 90
dagar efter avslutad aktivitet i projektet. Utöver detta står17 personer till arbetsmarknadens
förfogande och 5 har gått till Faros. I procent räknat är det 28 % som gått vidare mot jobb och
utbildning. Räknar vi in de som står till arbetsmarknadens förfogande blir det 47 %.
Beräknad samhällsvinst
För hela projektperioden har vi räknat ut att 22 personer gick vidare till heltidsjobb/studier
och 6 personer på halvtid samt en person på 75 %.
Enligt enkel beräkning minskas ersättningar från stat och kommun med 4 944 000 kr.
(Beräkningen är gjord på en anställning eller studier på heltid under 1 års tid. Heltidslön på
16 000 kr/månad).
6
Fördelning på kön
Av de 103 personer som vi arbetat med under hela projektperioden är 55 kvinnor och 48 män.
Fördelning på vuxna och unga vuxna
Som unga vuxna räknar vi 18-24 år.
Av alla remisser/förfrågningar som kommit in under projekttiden, är det;
Män: 37 vuxna och 36 unga vuxna.
Kvinnor: 61 vuxna och 21 unga vuxna.
Remisser/förfrågningar
Antal remisser/förfrågningar som kommit in under alla tre åren är 213 stycken. 95 av dessa är
män och 118 är kvinnor.
Försäkringskassan 80 ärenden (28 män, 52 kvinnor).
Arbetsförmedlingen 25 ärenden (12 män, 13 kvinnor).
Landstinget 34 ärenden (16 män, 18 kvinnor).
Socialtjänsten 74 ärenden (39 män, 35 kvinnor).
Konsultationsärenden
Under hela projekttiden har vi haft 110 konsultationsärenden varav 47 personer är män och
63 personer är kvinnor.
Försäkringskassan, 42 ärenden (14 män, 27 kvinnor).
Arbetsförmedlingen, 10 ärenden (5 män, 5 kvinnor).
Landstinget, 23 ärenden (8 män, 15 kvinnor).
Socialförvaltningen, 35 ärenden (19 män, 16 kvinnor).
Avslutade ärenden
Vi har jobbat med 103 personer under projekttiden.
29 personer fick arbete eller studerar i det reguljära studiesystemet. ( 9 män, kvinnor 20)
17 personer avslutades till Arbetsförmedlingen. (8 män, 9 kvinnor)
26 personer avslutades till Försäkringskassan. (7 män, 19 kvinnor)
7
5 personer avslutas med fortsättning inom Faros. (2 män, 3kvinnor)
8 personer avslutas till Landstinget. (6 män, 2 kvinnor)
2 avslutas på grund av flytt eller föräldraledighet. (1 man, 1 kvinna)
16 personer avslutas till socialförvaltningen. (12 män, 4 kvinnor)
Analys av resultat
Vi har haft 103 deltagare inne i projektet. Vi når alltså inte det grundläggande målet med 75
deltagare per år. Men som vi skrivit ovan har det inte varit det primära under året. Med tanke
på att vi endast är två coacher som jobbar så har det varit maximalt hanterbart. 29 personer
har gått ut i jobb och utbildning. Detta ger ett resultat på 28 %. Om man lägger till de 17
personer som står till arbetsmarknadens förfogande så uppnår vi ett resultat på 45 %.
Endast två personer av de som fick jobb under hela projektperioden blev anställda med
lönesubvention.
Vi är många aktörer som slåss om praktikplatser. I projektet jobbar vi med deltagare som står
längre ifrån arbetsmarknaden än många andra. Bristen på praktikplatser i reell miljö har
ibland medfört att vi inte kunnat se i vilken omfattning deltagaren kan arbeta eller vilka
arbetsuppgifter som är lämpliga för just den individen. Detta har i sin tur gjort att vi inte
kunnat svara på hur nära och i vilken omfattning de kan stå till arbetsmarknadens förfogande.
Vi tror att fler skulle haft jobb idag om de hade haft möjlighet att ta körkort. Särskilt tydligt
har det varit bland ungdomar med försörjningsstöd som inte har ekonomiska förutsättningar
för detta.
En annan del är bristen på gymnasiekompetens. Folk är rädda att ta lån för att läsa in
gymnasiebetyg. Fast än personen ifråga visar att den mycket väl klarar av ett jobb så är det
bristen på gymnasiekompetensen som försvårar chans till anställning.
Trots att det är flertalet som inte når en anställning eller börjar en utbildning så vill vi
poängtera alla de mjuka värden som ändå följer när man deltar i ett projekt.
Genom de utvärderingar som vi gjort kan vi se att många har varit bidragsberoende under
långa perioder. I många fall så länge som 4-10 år. Att förvänta sig att dessa ska komma ut i
jobb efter ett år i projektet kan ibland vara för högt satta mål.
Det är endast ett fåtal som enligt Fokus och våra egna utvärderingar, mår sämre efter att ha
deltagit i projektet. De flesta tycker ändå att de fått en ökad livskvalité, bättre självförtroende
och bättre självkänsla. Även om de inte nått jobb/utbildning så har de en plan för närmaste
framtiden.
8
Framgångsfaktorer
Gruppverksamhet
Under hela projekttiden har gruppverksamhet varit en återkommande arbetsmetod. Vi har sett
att detta är ett bra sätt för individerna att komma framåt i sin process mot arbete och studier
men också för att komma vidare i sin personliga utveckling. Många av deltagarna som
kommit in i Nykraft har haft en ganska lång startsträcka och genom gruppcoachning har vi
märkt att processen kommer igång snabbare. En stor framgångsfaktor är att vi är med i allt
som händer i gruppverksamheten. Ibland att vi håller i gruppaktiviteter själva men också att vi
deltar i alla övningar som utomstående föreläsare har på sitt program. Detta gör att vi
snabbare kan skapa en relation med varje deltagare, vi skapar en ömsesidig respekt för
varandra. Att coacha i grupp minskar risken för envägskommunikation som ibland blir en risk
i individuella möten.
Vi tror att tillhörigheten till en grupp gjort att deltagarna lyft varandra, ökat sin motivation att
ta sig vidare, vågat utsätta sig för situationer som tidigare hindrat dem. De tar sig tid att titta
på sig själva, reflekterar och ser sin egen roll i sammanhanget. Resurser, styrkor men också
hinder blir mer tydliga när deltagarna ingår i gruppen. En annan vinst av att arbeta i grupp är
att de får direkt positiv feedback både från sina kamrater i gruppen men också från coacherna.
När det gäller personer som har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder, upplever vi
att gruppaktiviteterna ger oss möjlighet att i ett tidigare skede ringa in både vad man tror
hindrar personen men även dennes styrkor.
Individuell coachning
Individuell coachning har under hela projekttiden varit en viktig del i arbetet.
Framgångsfaktorerna här har varit täta kontakter mellan coach och deltagare i form av
motiverande samtal, pushning och stöttning, men också uppföljningar hos arbetsgivare då
deltagare varit ute i arbetspraktik och andra kontakter.
Andra faktorer
som vi anser påverkat projektarbetet i positiv riktning är det nära samarbetet vi haft med
representanterna från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Konsultationsgruppen med
representanter från berörda myndigheter har träffas var annan vecka. Samarbetet har gjort att
man får mer förståelse för varandras arbete, vilket gör att samverkan blir mer tydlig. Detta gör
att deltagaren får ett större förtroende för dem som samverkar kring henne/honom och kan se
att alla berörda arbetar mot samma mål.
9
Det samarbete vi haft med Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans representanter har
varit ovärderliga. Det har varit väldigt uppskattat bland deltagare. Misstänksamheten mot
myndigheter har minskat kraftigt och man känner sig mer delaktig i sin plan. Närheten till
dessa handläggare och att de ”ägt ärendena” under tiden i Nykraft har gjort att samverkan
fungerat väldigt bra. Täta uppföljningar och snabbare beslutsvägar.
Vi har jobbat mycket för att få en god samverkan med skolan då de som tänkt påbörja studier
är i behov av extra stöd gällande studieteknik, planering och peppning. Samt snabba träffar
med studievägledare.
Framtidsvisioner
Vid skrivande stund är det beslutat att det kommer starta ett nytt projekt kallat ”Vägknuten”.
Ett projekt som kommer pågå fram till 2014.
Vi hoppas att man kommer att fortsätta jobba med grupper och satsa på personlig utveckling
då det är en av byggstenarna för att komma närmare jobb och utbildning.
Att alla inblandade som jobbar för deltagarna har ett stort engagemang och fortsätter tänka lite
utanför ramarna för att deltagarna ska ges större möjligheter att hitta nya lösningar på sin
livssituation.
Vi har märkt en markant ökning av ungdomar som är i behov av denna slags aktivitet. Denna
grupp ungdomar vi träffar har många gånger dåligt självförtroende och en låg självkänsla som
gemensam nämnare. Vi ser en avsaknad av den vardagliga strukturen och en saknad av att
tillhöra ett socialt sammanhang. Vår önskan är att satsa mer på personlig utveckling, att våga
tänka mer kreativt för att hitta nya lösningar på sin livssituation. Vi anser att detta är en av
byggstenarna för att komma närmare jobb och utbildning.
Vi önskar fortsatt god utveckling av samverkan med representanter från ingående
myndigheter.
Oskarshamn 2010-01-04
……………………………
Bo Johannesson
Sektionschef Arbete och Integration
…………………..
Therese Fjärem
Coach
……………………
Linda Rosenlund
coach
………………………
Gunilla Johansson
administrativ assistent
