Skolområde 2
Georgshillsskolan
2015-06-26
Sammanfattande rapport av det Systematiska
kvalitetsarbetet läsåret 2014/2015 för Georgshillsskolan
år 6-9
Skolenhet: Georgshillsskolan
Skolår: 6-9
Rektor: Carl Forsblad
1. Inledning
Georgshillsskolan 6-9 består läsåret 2014/2015 av 225 elever och ca. 40 personal med olika
funktioner som arbetar runt eleverna i år 6-9. Verksamheten är uppdelad i 9 ordinarie
klasser och en förberedelseklass. Grundsärskolan är helt inkluderad i grundskolan. Skolan
har två parallellklasser i alla årskurser utom år 7, som har tre klasser. Den pedagogiska
personalen är indelad i två arbetslag för 7-9. Speciallärare och specialpedagoger är ett team,
men är även fördelade på de olika arbetslagen. Personalen som arbetar med år 6 tillhör
arbetslaget 4-6.
Under läsåret 2014/2015 har verksamheten i synnerhet fokuserat på trygghet i det
systematiska kvalitetsarbetet. Utöver det har kunskap varit ett prioriterat område.
1.1.
Ökad trygghet ger ökad måluppfyllelse
I Läroplanen för grundskolan betonas elevers trygghet i skolan och det understryks att skolan
har en viktig uppgift i att ge alla elever möjlighet att känna trygghet. Trygghet för elever är
en förutsättning för inlärning och välbefinnande. Det slås i läroplanen fast att varje elev har
Hörby kommun, 242 80 Hörby | Besöksadress: Ystadvägen 45 | Tel: 0415-378461 | Fax: 0415-378360
[email protected] | www.horby.se
rättighet till trygghet så att möjlighet finns att utvecklas och göra framsteg.1 Det är även
tydligt uttalat i läroplanen för grundskolan att inga elever får utsättas för diskriminering eller
kränkande behandling. Varje sådan yttring måste aktivt motverkas av skolan.2 Trygghet för
elever i skolan regleras i skollagens 5:e kapitel. ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt
att alla elever tillförsäkras en arbetsmiljö som präglas av trygghet och studiero.” 3 Detta
understryks även i skollagens inledande kapitel där det regleras att skolan har ett uppdrag
att utforma utbildningen i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Alla som arbetar inom skolan har ett ansvar att aktivt motverka varje form av kränkande
behandling.4
2. Nuläge
2.1.
Arbetet för ökad trygghet på Georgshillsskolan
Georgshillsskolan är en mycket välfungerande enhet, med 225 elever från 6 till 9 och med
en integrerad grundsärskola. Personalen har mycket höga ambitioner, när det gäller att
skapa en trygg och bra arbetsplats för både elever och personal. De regelbundna
enkätundersökningar som görs kommunövergripande med elever i olika årskurser, där bl.a.
frågor om trygghet finns med visar att de allra flesta elever upplever skolan som trygg, men
vi strävar givetvis alltid efter att bli ännu bättre.5
Känner du dig trygg i skolan? (Enkätfråga till år 7 i november 2013)
Namn
A. Inte alls
B. Sällan trygg
C. Ganska trygg
D. Ja, trygg
Totalt
Antal
0
1
11
32
44
%
0
2,3
25
72,7
100
Det värdegrundsbegrepp, som främst prioriterats på Georgshillsskolan är trygghet. Utan
trygghet presterar eleverna sämre. Elevernas trygghet är en grundläggande förutsättning för
högsta möjliga måluppfyllelse utifrån elevernas förutsättningar.
1
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Sid 10
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Sid 7
3
Skollagen (2010:800) 5 kap. 3§
4
Skollagen (2010:800) 1 kap. 5§
5
Enkätsvar från enkät november 2013 med år 7 och uppföljande enkät som gjordes med år 8 i februari 2015.
2
Ett av de prioriterade målen för Barn- och utbildningsnämnden i Hörby för läsåret 2014-15 är
att samtliga barn och elever har en trygg lärmiljö.6 I Barn- och Utbildningsnämndens
verksamhetsplan läsåret 2014-2015 formuleras det på följande sätt: ”Skolan ska vara en
trygg plats, där alla elever ska komma till skolan och må bra och utvecklas maximalt efter sin
förmåga”.7
Under innevarande läsår har en förändring av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan
initierats för att göra all pedagogisk personal mer delaktig i det systematiska
kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet har tidigare till stor del skett på
arbetslagsnivå och rektorsnivå. Ska det systematiska kvalitetsarbetet få effekt inne i
klassrummen behöver alla vara delaktiga. All pedagogisk personal har därför på
medarbetarsamtal och lönesamtal redogjort för hur de arbetar med det systematiska
kvalitetsarbetet. I arbetslagen har den pedagogiska personalen sedan diskuterat med
varandra hur de lagt upp sitt systematiska kvalitetsarbete. Individuell skriftlig redovisning har
sedan skett i slutet av läsåret. Om detta arbete endast sker på skolnivå riskerar det att bli för
anonymt och oprecist för den enskilda medarbetaren. Alla måste vara delaktiga för att
uppnå ett gott resultat. För att detta ska lyckas ser jag det som en förutsättning att
arbetslagen är relativt starka och sammansvetsade. Ska man jobba med värdegrundsfrågor
är det viktigt att man litar på sina närmsta kollegor, eftersom det är frågor som behöver
diskuteras på djupet för att ett arbetslag enigt ska kunna ställa sig bakom det arbetet. Mitt
mål är att all personal, alla elever och vårdnadshavare ska vara medvetna och delaktiga i
arbetet med värdegrunden.
Målet med det systematiska kvalitetsarbetet på Georgshillsskolan under innevarande
verksamhetsår kan alltså delas in i två olika delar. Den ena målsättningen är att öka
tryggheten för eleverna på skolan och den andra är att förändra och vidareutveckla hur det
systematiska kvalitetsarbetet ska genomförs.
3. Verksamheten – mål, åtgärder, arbetsmetoder
Det systematiska kvalitetsarbetet på Georgshillsskolan 6-9 har i stor utsträckning fokuserat
på trygghet och kunskap. På en mer detaljerad nivå har det bl.a. inneburit följande i det
systematiska kvalitetsarbetet som gjorts på skolan:
-
6
7
Riktad insats i slöjd kring en elevgrupp med stor oro
Insatser i en klass för att öka studieron och tryggheten
Arbete med att öka tryggheten i omklädningsrummen
Arbete med att öka tryggheten, vad det gäller muntlig aktivitet på språklektioner
Systematisk kvalitetsrapport – analys och framtida åtgärder, Hörby 2013-2014
Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan – läsåret 2014-2015.
-
Riktad insats för arbeta med värdegrund och att öka trygghet kring en klass, som tidigare haft
starka interna motsättningar
Satsning i en klass för att öka arbetsron och respekten för varandra
Ämnesövergripande tematiskt arbete i musik, hemkunskap och bild med syfte att bl.a. öka
elevernas trygghet att göra muntliga presentationer
Målmedvetet arbete med att öka elevernas trygghet och därmed delaktighet i matematik
Utveckling och utvärdering av pedagogiska måltider
Fortsatt implementering av rutiner för anmälning av incidenter, anmälningar till Barn- och
Utbildningsnämnd, polis och socialtjänst
Fortsatt utveckling av det specialpedagogiska teamets organisation och arbete
Fortsatt arbete med utveckling av rutiner kring dokumentation av stödåtgärder
Utöver det prioriterade arbetet med trygghet har även systematiskt kvalitetsarbete med IKT
och arbetslivsorientering/SYV skett.
4. Resultat och analys
Det ena delmålet med det systematiska kvalitetsarbetet var att göra fler i personalen
delaktiga i processen med det systematiska kvalitetsarbetet. Jämfört med tidigare år kan jag
dra slutsatsen att fler har involverats i processen det gångna läsåret. Ytterligare arbete med
detta behöver göras, men tydligt är att processen med det systematiska kvalitetsarbetet har
varit mer levande och påverkat verksamheten i större utsträckning än tidigare. Detta
synliggörs genom att diskussioner regelbundet förs i arbetslagen och i klassrummen.
4.1. Trygghet och värdegrund
4.1.1. Systematiskt arbete för ökad trygghet
Har då Georgshillsskolan blivit en tryggare plats för eleverna i år 6-9 det gångna läsåret?
Utifrån genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet kan man konstatera att det skett
framsteg på flera fronter.
En hel del av arbetet med att öka tryggheten för elever och stärka värdegrunden hos elever
har handlat om riktade insatser mot klasser eller elevgrupper, där personalen har identifierat
någon form av problem med värdegrunden, arbetsron, oro eller otrygghet. De insatser som
gjorts i dessa elevgrupper har varit av olika karaktär, men gemensamt för dem är att de har
tidigt under läsåret lyfts upp för diskussion och analys, så att kartläggningar och adekvata
insatser sedan kunnat göras. Insatserna har givetvis varierat, eftersom de upplevda
problemen varit väldigt olika. I några av fallen har det hjälpt med att pedagogen under en
period koncentrerat sig på ett par elever och satsat på att skapa varaktiga relationer utanför
klassrummet, i andra fall har loggböcker använts som kartläggningsmetod för att tidigt få syn
på negativa tendenser i klassen, duschväggar har monterats efter kartläggning med hjälp av
enkäter om upplevd otrygghet i omklädningsrummen och i andra fall har analysen efter
kartläggning med hjälp av kartor och kartläggningsmaterial från DO resulterat i att extra
personalresurser avsatts under raster eller under lektioner för att stötta elever eller
elevgrupper. Utfallet i alla ovanstående exempel har varit positiva. Personalen har upplevt
en förbättring och en ökad känsla av trygghet för eleverna. Detta har synliggjorts av
pedagogerna genom personalens observationer, uppföljningssamtal, enkätundersökningar
eller loggböcker.
4.1.2. Tillsammansdag med elevrådet
Elevrådet för år 6-9 har under det gångna läsåret varit delaktiga i skolans värdegrundsarbete,
bl.a. genom att det vid elevrådsmötena varit aktiva vid utvärdering och utformning av
skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevrådet har under vårterminen
initierat, planerat och genomfört en Tillsammansdag för alla elever i år 6-9. Under
Tillsammansdagen hade elevrådet delat in eleverna i grupper, där elever från alla olika
klasser blandades. Under förmiddagen gick grupperna runt till olika stationer, där de skulle
utföra olika former av sammarbetsövningar. Syftet var att eleverna skulle lära känna
varandra bättre mellan klasser och årskurser. Utfallet blev mycket lyckat och utvärderingen
med elevrådet visade att de alla upplevt det som positivt och att gränser mellan klasser och
årskurser minskat något. Elevrådet avser att göra Tillsammansdagen till en årligt
återkommande dag, för att fortsätta att stärka banden mellan eleverna på skolan.
4.1.3. Samarbete med Hestia
Ytterligare satsningar på att öka tryggheten för elever har
gjorts under läsåret. Tillsammans med Hestia har skolan
under det gångna läsåret satsat på att arbeta för att minska
mobbning och internetkränkningar. Under höstterminen har
eleverna mött Lisbeth Pipping, som haft en föreläsning under
temat ”Jag mobbar inte”. Under vårterminen har eleverna
träffat Mats Andersson från Netscan, som föreläst om
grooming och kränkningar på Internet. Förarbete och
efterarbete kring dessa föreläsningar har skett av den
pedagogiska personalen.
4.1.4. FreeZone
Personal från elevhälsan på Georgshillsskolan har under vårterminen genomgått en 5-dagars
utbildning i regi av FreeZone. Syftet är att hjälpa flickor, som på något sätt lever under
hedersrelaterat tryck, och därmed har ett begränsat livsutrymme. Denna satsning kommer
att resultera i att arbete med elever målgruppen kommer att starta under höstterminen.
4.1.5. Pedagogiska måltider
Historiskt har det i elevenkäter framkommit ett visst missnöje med skolmaten, som främst
har berört att den är klimatsmart och närproducerad. Även kritik har framförts via elevråd
och Forum för Samråd. I kartläggning om var elever otrygghet har även matsalen
förekommit. Elevhälsan hade även uppmärksammat att en liten elevgrupp inte gick till
matsalen alls. För att åtgärda detta introducerades ett sammarbete mellan rektor och
kostchef under våren 2014. Detta resulterade i ett gemensamt projekt mellan kostenheten
och skolan med pedagogiska måltider.
Projektet med pedagogiska måltider har under det gångna läsåret implementerats på
Georgshillsskolan. Syftet med de pedagogiska måltiderna har varit att:
-
Minska matsvinnet
Lugnare i matsalen
Ökad trygghet för elever i matsalen
Fler elever som äter i matsalen
Förbättrad dialog om maten mellan elever och kostenheten
Förbättrad syn på skollunchen hos elever
Bättre förutsättningar för kökspersonalen att planera och på så vis minska stressen
Minskat behov av tillsynspersonal i matsalen
Måltiden som en del i lärandet
Eleverna äter mer, mår bättre och presterar bättre i skolan
Genomförandet av de pedagogiska måltiderna bygger på ett antal beslutade
grundpremisser:
-
-
Alla klasser (F-9) går med undervisande lärare från undervisningen till matsalen
Undervisande personal äter tillsammans med eleverna
Undervisande personal ansvarar för den elevgrupp man äter tillsammans med
4 fasta tider i matsalen (10.50, 11.20, 11.50 och 12.20)
Eleverna äter på samma tid varje dag
Ca. 120 elever per sittning
Fasta platser i matsalen för klasserna
Eleverna går efter måltiden tillbaka till undervisning. Lunchrasten är vid ett annat
tillfälle
Elever i år 4-5 arbetar tillsammans med kostenheten och hemkunskapen i olika
projekt, med syfte att skapa ökad förståelse och kunskap om maten och dess
betydelse
Personalen har rast vid ett annat tillfälle
Deltagande från pedagogisk personal är frivilligt
Måltiden är kostnadsfri för deltagande personal
Uppföljning av utfallet med de pedagogiska måltiderna gjordes under våren 2015.
Matsvinn på Georgshillsskolan
Matsvinn,
antal kg/dag
2011
52
2013
29
2015
10
Matsvinn,
antal gram/elev/dag
115,8
67,7
22,5
Antal elever
449
428
443
Omvandlas i antalet kg matsvinn i kronor (efter dagens priser) så ser kostnaden för
matsvinnet ut så här. Ett snittpris på kostnaden per kilo råvaror är ca: 20 kr
Kostnad/dag
Kostnad/läsår (180 dagar)
2011
2013
2015
1 040 kr
580 kr
200 kr
187 200 kr
104 400 kr
36 000 kr
Personal på skolan deltog under våren 2015 i en anonym enkätundersökning, som berörde
de pedagogiska måltiderna. En av frågorna berörde upplevelsen av elevers trygghet i
matsalen.
I vilken utsträckning upplever du att pedagogiska måltider bidragit till att eleverna känner
en ökad trygghet i matsalen? (Gradera från 1-4, där 1 är ingen påverkan och 4 är mycket
stor påverkan)
Pedagogisk personal
Namn
1
2
3
4
Vet ej
Total
Antal
0
4
8
33
7
52
%
0
7,7
15,4
63,5
13,5
100
Svarsfrekvens
100% (52/52)
En klar majoritet av den pedagogiska personalen ser alltså en tydlig koppling mellan de nya
rutinerna i matsalen, införandet av pedagogiska måltider och elevers upplevelse av trygghet
i matsalen.
Elevrådet har kontinuerligt varit med i av planeringen och genomförandet av de pedagogiska
måltiderna och de har sett en positiv effekt av detta vid utvärderingarna på elevrådsmötena.
Även Forum för Samråd har fullt ut ställt sig bakom genomförandet av de pedagogiska
måltiderna.
4.1.6. Fortsatt implementering av rutiner för anmälning av incidenter, anmälningar till
Barn- och Utbildningsnämnd, polis och socialtjänst
Ett led i att säkerställa tryggheten för både elever och personal är att ha tydliga rutiner vid
incidenter. Under de senaste åren har ett målmedvetet arbete skett med att upprätta
fungerande rutiner och handlingsplaner som säkerställer att personalen och skolan agerar
enligt lag och förordning. Tydliga rutiner ger ett lugn för både berörda elever,
vårdnadshavare och personal. Men hjälp av rutinerna och blanketter för anmälningar om
trakasserier och kränkande behandling säkerställs att alla berörda parter informeras och att
relevanta insatser görs och följs upp.
Vid varje terminsstart sker en tydlig genomgång för all personal om vilka rutiner som gäller,
vilka skyldigheter enligt skollag och socialtjänstlag som alla som arbetar i skolan har vad det
gäller anmälningsplikt. Genom att detta har tagits upp regelbundet och att nya blanketter
för incidentrapportering till rektor och Barn- och Utbildningsnämnden tagits fram har
effekten blivit att fler incidenter rapporterats in. En följd av detta är en ökad medvetenhet
och beredskap hos personalen, då incidenter sker. Det i sin tur gör att vid situationer som
uppstår på skolan agerar personal på ett allt med strukturerat, lugnt och professionellt sätt
med stöd av de välkända rutinerna.
Anmälningar från Georgshillsskolan år 6-9 som gjorts under läsåret 2014/2015:
-
37 st incidentrapporter har lämnats in till rektor från personal på skolan
27 st anmälningar om trakasserier/diskriminerande behandling har gjorts av rektor
till Barn- och Utbildningsnämnden
11 st polisanmälningar har gjorts av rektor
7 st orosanmälningar till Socialtjänsten har gjorts av rektor
4 st anmälningar till Barn- och Utbildningsnämnden om elever med hög frånvaro har
gjorts av rektor
3 st anmälningar till Arbetsmiljöverket har gjorts av rektor
De anmälningar som görs till polis, som rör minderåriga, skickas även med automatik till
Socialtjänsten. Utöver detta har personal på skolan gjort ett flertal orosanmälningar till
Socialtjänsten, helt i linje med de riktlinjer vi utarbetat och implementerat på skolan under
läsåret.
Läsåret 2013/2014 gjordes 12 anmälningar av rektor till Barn- och Utbildningsnämnden om
trakasserier/diskriminerande behandling. Läsåret 2012/2013 gjordes inga anmälningar till
Barn- och Utbildningsnämnden. Detta ska givetvis inte tolkas på så sätt att det tidigare läsår
var färre kränkningar eller inte skedde några kränkningar alls på skolan, utan det ska tolkas
som att vi på skolan har utarbetat och implementerat rutiner för den formella hanteringen
och dokumentationen av kränkningar.
4.2. Kunskap
4.2.1. Specialpedagogiska teamet
På Georgshillsskolan bildades i augusti 2014 ett specialpedagogiskt team, som riktar sig till
alla elever från 1-9 och grundsärskolan. Syftet var att skapa ett starkt team och samtidigt
göra insatser stadieövergripande. I detta ingår sex speciallärare/specialpedagoger, varav fyra
har arbetat på skolan sedan tidigare, en har arbetat i kommunen men på en annan skola och
en är ny i kommunen. Varje speciallärare/specialpedagog ansvarar för olika årskurser på
skolan, men tanken är att alla arbetar åk 1-9 när det gäller särskilda insatser.
För att strukturera det gemensamma arbete har det specialpedagogiskateamet skapat ett
övergripande årshjul inför läsåret 2014/2015, där de planerat in olika projekt som ska
genomföras i samarbete med klasslärare/ämneslärare.
-
Läsprojekt åk 4-6
Ämnesstugor/betygsräddning höstterminen 2014
Läsprojekt åk 1-3
Specialpedagogiska insatser nationella prov åk 3, 6 och 9
Ämnesstugor/betygsräddning vårterminen 2015
Grundsärskolans inkludering i grundskolan
Utfallet har blivit att det specialpedagogiska teamet har stärkts och svetsats samman. Möten
mellan skolans speciallärare/specialpedagoger har skett en gång varje vecka och då tagit upp
elevärenden såväl som utvecklingsarbete. Även om det skett uppenbara vinster och
framsteg under året finns det en del organisatoriska justeringar kvar att göra för att
ytterligare optimera specialpedagogiska teamets arbete. Förtydligande av ansvarsområden
har under året visat sig vara behövt.
4.2.2. Rutiner för dokumentation av stödåtgärder
Georgshillsskolan har under de senaste åren genomgått en stor förändring vad gäller
dokumentation av stödåtgärder. Under läsåret 2012/2013 gjordes en genomgång av
upprättade åtgärdsprogram. Genomgången visade att åtgärdsprogrammen inte uppfyllde
skollagens krav. Det gällde bland annat otydligheter vad gäller ansvar, uppföljning och
relationen mellan mål och insatser. Det saknades också det formella beslut som skulle ligga
till grund för åtgärdsprogrammen och även kartläggning av elevers styrkor och svårigheter
beslutet skulle grundas på. Nya blanketter infördes:
-
Anmälan till rektor om att en elev befaras att inte uppnå kunskapskraven
Pedagogisk utredning
-
Rektors beslut
Åtgärdsprogram
Efter en omfattande utbildning av all personal genomfördes ett mycket stort antal
utredningar med åtföljande anmälan, beslut och åtgärdsprogram. Mer än 100 elever i åk 1-9
hade åtgärdsprogram under 2012-13.
Under 2013/2014 minskade åtgärdsprogrammen främst genom försök till diskussioner i
arbetslagen som skulle leda till en ökad förståelse för att bakgrunden till elevens problem i
skolarbetet måste börja i arbetet i klassrummet. Samtidigt framkom det att många elever
inte fick det stöd de behövde. Den vanligaste stödåtgärden var att eleven fick stöd utanför
den ordinarie undervisningen. Beslut fattades att skolans dokument skulle diarieföras. Ett
stort antal dokument, pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och elevhälsoprotokoll
skannades in till W3D3.
Rutinerna kring anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram har ändrats. Genom ändring i
skollagen är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på lärarna att skapa en inkluderande
undervisning genom att göra extra anpassningar för elever i svårigheter. Det nya innebär att
det finns två sorters stödinsatser, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stöd i form av extra anpassningar
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att
genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats.
Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera
ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång
arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt
eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning,
är att anse som extra anpassningar. Till stöd i form av extra anpassningar hör även enstaka
specialpedagogiska insatser under en kortare tid. I Skolverkets allmänna råd anges två
månader som exempel på kortare tid.
Särskilt stöd
Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer
ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig
skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning
eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från
det stöd som ges i form av extra anpassningar.
För de extra anpassningarna behöver inget formellt beslut fattas. Enligt skollagen ska de
extra anpassningarna dokumenteras i elevens IUP för årskurs 1-5. Från årskurs 6 ersätter
betygen kravet på skriftlig IUP, därmed finns det inget formellt krav på skriftlig
dokumentation. Det finns dock ett lokalt beslut för Georgshillsskolan att de extra
anpassningarna även för elever i åk 6-9 ska dokumenteras i en skriftlig IUP i V-klass.
För elever i behov av särskilt stöd krävs liksom tidigare:
-
Anmälan till rektor om att en elev befaras att inte uppnå kunskapskraven
Pedagogisk utredning
-
Åtgärdsprogram i ett nytt dokument (Skolverkets blankett, där beslutet är inkluderat)
Därutöver finns ett nytt klassdokument som anger extra anpassningar och åtgärdsprogram i
klassen. Elevhälsoteamsmöten protokollförs. Beslut om att använda PMO för
elevdokumentation har fattats. Ett stort antal elevdokument har skannats till PMO där de
har lagts i respektive elevs akt.
Utfallet av förändringsarbetet kring rutiner och dokumentation har för det gångna läsåret
lett fram till följande slutsatser:
-
-
-
Samtliga lärare har varit villiga att genomföra extra anpassningar inom ramen för den
ordinarie undervisningen
Skillnaden mellan åtgärder som har varit att betrakta som extra anpassningar och
särskilt stöd har inte varit tydlig. Det innebär att extra anpassningar har pågått under
lång tid. Det har också förekommit att åtgärdsprogram har skrivits med åtgärder som
är att betrakta som extra anpassningar
Otydligheten mellan extra anpassningar och särskilt stöd gör att det finns en risk att
rektor inte får kunskap om elevers stödbehov. Därmed finns också risk att elever som
är i behov av särskilt stöd inte får det stöd de behöver
24 elever 1-9 har haft åtgärdsprogram
Lärare har uttryckt att de behöver öka sin kunskap om hur man kan anpassa
undervisningen för elever
4.2.3. Meritvärde år 9
Avgångsklasserna bestod av 57 elever i grundskolan. Medelvärdet av deras meritvärde
läsåret 2014/2015 är 202. Fyra av eleverna är nyanlända och går i förberedelseklass och en
av eleverna nyanländ till Sverige i april och är inskriven på Georgshillsskolan, men har all sin
undervisning på Lärcenter. Om man undantar dem från sammanställningen hamnar det
genomsnittliga meritvärdet för år 9 på 217,6. Meritvärdet för avgångeleverna 2014 på
Georgshillsskolan var enligt grunsakolekvalite.se 186,2 (alla medräknade)8. Att jämföra
årskurser med varandra är av föga intresse, eftersom det är helt olika individer med helt
olika förutsättningar.
År
2013
2014
2015
8
Gy-behörighet
88,5%
77,5% (exkl. nyanlända 87%)
84% (exkl. nyanlända 92%)
Meritvärde
201
186
202 (exkl. nyanlända 217,6)
http://www.grundskolekvalitet.se/Skolor/Skane-lan/Horby/Georgshillsskolan-4-9
Vid en analys av betygen för avgångseleverna 2015 kan man konstatera att det är många
elever som gjort fenomenala insatser tillsammans med personalen. För en del elever har
massiva insatser gjorts, vilket avspeglar sig i deras slutbetyg på ett mycket positivt och
glädjande sätt. Man kan också konstatera att i något enstaka fall räckte inte insatserna hela
vägen, trots kraftsamling av både skola och socialtjänst.
4.3. IKT
Eleverna i år 7-9 har digitala hjälpmedel i form av kommunens 1-1 satsning. Eleverna har alla
en Ipad, som ett pedagogiskt hjälpmedel. I varierande grad arbetar elever och lärare med
detta i undervisningen. Under det gångna läsåret har satsningar av ett par lärare gjorts för
att vidareutveckla användningen av Ipad i undervisningen. Ett av syftena med detta har varit
att undersöka möjligheterna att göra en förskjutning av vad läraren lägger sin tid på. Det
som utvärderats är Nearpod och Socrative som är webbaserade responsverktyg. Nearpod
och Socrative ger möjlighet för eleverna att vara mer delaktiga i undervisningen, göra
lektionskvitton, tester, quiz m.m. Läraren kan under pågående lektion snabbt bilda sig en
uppfattning om hur varje elev uppfattat lektionen eller innehållet. Tanken är att lärarens
arbetstid ska kunna flyttas till direkthjälp till eleverna, eftersom tidskrävande efterarbete
med ex. rättning av tester kan göras direkt i Socrative eller Nearpod. Målet är också att
eleverna ska känna sig tryggare och våga ställa frågor och funderingar digitalt.
Resultatet är att lärarna upplever att eleverna uppskattar denna digitala respons, trots en
del tekniska problem initialt. Huruvida det gör att eleverna når en högre måluppfyllelse är
för tidigt att uttala sig om, men klart är att fler elever blir delaktiga i undervisningen och att
lärarna på ett effektivt sätt snabbt kan se om någon elev fastnat. Vid uppföljning har
eleverna uttryckt sig positivt kring användandet av dessa webbaserade responsverktyg.
Lärarna som arbetat aktivt med att utveckla sin undervisning med hjälp av Socrative och
Nearpod avser alla att fortsätta med detta och ser också att utökad vana och rutin gör det
lättare att arbeta effektivt med detta.
4.4. Arbetslivsorientering/SYV
Studie och yrkesvägledning är hela skolans ansvar där undervisning, information och
vägledningssamtal tillsammans ska stödja elevens val. Enligt läroplanen, 2.6 Skolan och
omvärlden, ska varje elev kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som
rör den egna framtiden. Målsättning är att elever ska vara väl förberedda till att ta kunna
göra ett välgrundat gymnasieval genom att få information om studier, yrkesval och arbetsliv.
Eleverna ska se sambandet mellan sina studier på grundskolan och sina framtida
studier/arbetsliv och då finna skolan meningsfull. Då val som berör elevers framtid är en
process som behöver bearbetas på olika sätt, så behöver den processen påbörjas tidigt. Med
hänvisning till nya skollagen och de allmänna råden ingår det i skolans arbete att arbeta med
elever i skolår 1-9.
Då vi detta läsår inte har erbjudit PRAO, har vi börjat arbeta med andra alternativ. Vi har
arbetat fram idéer i en grupp bestående av SYV, rektorer, lärare, företagare, elever och
personal från Näringslivskontoret. Det resulterade i ett projekt kallat Framtidsnatten, där
elever i årskurs 8 under en kväll fick träffa representanter från Hörbys näringsliv, en
föreläsning samt göra två studiebesök på arbetsplatser. Vi har även haft kontakt med Ung
Företagsamhet och diskuterat att eleverna i år 9 gör en mässa/redovisning eller filmatisering
kring arbetslivet som på något sätt ska presenteras.
4.5. Förstelärare
På Georgshillsskolan finns 6 stycken förstelärare. 2 stycken från första omgången och 4 från
andra omgången. Förstelärarnas huvudsakliga ämneskompetenser är inom matematik,
svenska, biologi, SO, spec (matematik) och SvA. Under det gångna läsåret är det främst de
två som varit förstelärare sedan första omgången som haft uppdrag, som till viss del, varit
kopplat till uppdraget som förstelärare. De två har handlett kollegor i svenskdidaktik och i
matematiklyftet som en del i deras tjänst. Det ska alltså inte förväxlas med deras
försteläraruppdrag.
Under vårterminen har möten mellan rektor och förstelärare skett, för att tillsammans lägga
upp en plan för kommande läsår. Detta har resulterat i förslag till de kommunövergripande
didaktiska tisdagarna som ska genomföras till hösten. Förstelärarna kommer i detta att ha
framträdande och drivande roller.
5. Åtgärder inför framtiden
5.1.
Trygghet och värdegrund
Trygghet kommer alltid att vara ett prioriterat mål och fokusområde, oavsett vilka mål Barnoch Utbildningsnämnden sätter upp. En trygg arbetsplats för eleverna är en förutsättning att
inlärning ska kunna ske. Skolinspektionen har i sin rapport Framgång i undervisningen gjort
en sammanställning av faktorer som skolforskare samstämmigt lyfter fram för en
framgångsrik skola. En av de evidensbaserade faktorerna som Skolinspektionen lyfter fram
är en trygg lärandemiljö.9
5.1.1. Samarbete med Hestia
Utfallet från samarbetet med Hestia har varit mycket positiva. Tillsammans med Hestia har vi
möjlighet att göra större kommunövergripande satsningar som är förebyggande.
Inriktningen på kommande läsårs satsning är inte beslutad, men det lutar år att det bl.a.
kommer att beröra ett förebyggande arbete mot tobaksanvändning.
5.1.2. FreeZone
Under kommande läsår kommer grupper att startas för att arbeta efter FreeZones modell10.
Personal som genomgått utbildningen kommer att leda en grupp elever vid ett tillfälle i
veckan under läsåret.
5.1.3. Pedagogiska måltider
Vad det gäller framtiden för pedagogiska måltider på Georgshillsskolan är en absolut
majoritet av personalen i köket och den pedagogiska personalen på Georgshillsskolan enig.
Tycker du att vi ska fortsätta med pedagogiska måltider på Georgshillsskolan på samma
sätt som under läsåret 2014/2015?
Pedagogisk personal
Namn
Ja
Nej
Total
Antal
51
1
52
%
98,1
1,9
100
Svarsfrekvens
100% (52/52)
9
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf
http://freezone.nu/
10
Kökspersonal
Namn
Ja
Nej
Total
Antal
6
0
6
%
100
0
100
Svarsfrekvens
100% (6/6)
Avsikten är att fortsätta med de pedagogiska måltiderna, trots att frågan om finansiering
inte fullt ut är klargjort. Under det gångna läsåret har Kostenheten finansierat måltiderna,
men kommer i framtiden inte fullt ut att göra det. Kostnaden kommer att hamna på skolan,
men vinsterna i form av ökad trygghet, minskat matsvinn, lugnare matsal, ökad kontakt
mellan personal – elev och inte minst att eleverna äter mycket mer gör sammantaget att
bedömningen är att det är en relevant satsning.
5.1.4. Fortsatt implementering av rutiner för anmälning av incidenter, anmälningar till
Barn- och Utbildningsnämnd, polis och socialtjänst
Nya kommungemensamma blanketter för rapportering av trakasserier och kränkande
behandling kommer att börja användas under läsåret 2015/2016. De ger en mer detaljerad
bild av skeendet och åtgärderna, vilket ytterligare förväntas säkerställa att adekvata
utredningar och åtgärder görs. Även fortsättningsvis kommer varje terminsstart innehålla
uppdaterad om vilka rutiner som finns och vilka skyldigheter som åligger all personal som
arbetar i skolan. Tydligare rutiner för att informera nyanställd personal och vikarier har
under läsåret uppdaterats, så att all personal på skolan ska ha samma information om vad
som gäller.
5.2.
Kunskap
5.2.1. Specialpedagogiska teamet
Det specialpedagogiska teamet fortsätter att ta stöd av varandra under läsåret 2015/2016.
Förändringen av organisationen är att de inte jobbar med elever åk 1-9 utan har fördelat sig
på egna elever, klasser och ämnen. Målet är att göra organisationen ännu tydligare för alla
berörda, vem de ska vända sig till för att få hjälp till elever i behov av särskilt stöd.
Mötesfrekvensen ses också över, så att teamet träffas varannan vecka, istället för varje
vecka. Vid mötena tar de stöd av varandra samt psykolog i elevärenden för att fortsätta att
utvecklas. Alla får mer tydliga ansvarsbitar inom skolans olika årskurser och att de fortsatt
hjälper varandra över dessa gränser för att nå största måluppfyllnad för eleverna.
Ansvarsområdena är:
-
Maria - grundsärskolan år 7 samt handledning av kollegor som har grundsärskoleelever
inkluderade i klasser (Georgshillsskolan, Frostaskolan och Älvdalskolan).
Ingrid - år 1, 2 och 3 samt följer vissa elever i år 4. Fritids
Lena - år 4 och 5 samt vissa elever år 1. Ma åk 6
Louise - sv, eng år 6
Mia - Rundellen samt år 7
Ida - år 8 och 9
Ytterligare en lärdom av det gångna läsåret är att det specialpedagogiska teamet ska
prioritera det dagliga arbetet med elever och med klasserna. Utöver det avser det
specialpedagogiska teamet att läsåret 2015/2016 arbeta med färre utvecklingsprojekt än
under det gångna läsåret och på så vis säkerställa att utfallet blir det önskade.
Utvecklingsområden och projekt läsåret 2015/2016:
-
Rundellen
Kurs som SPSM håller i för att stärka EHT på skolan
PMO – journalsystem
Tydligare uppdelning och ansvarsfördelning då det gäller klasser, elever och ämnen
5.2.2. Rutiner för dokumentation av stödåtgärder
-
Implementeringen av PMO intensifieras. Anteckningar i PMO kommer att ge en
tydligare bild av elevers stödbehov
Tätare samarbete mellan lärare och speciallärare, där specialläraren finns med från
planeringsstadiet. Fokus kan därmed flyttas från eleverna till undervisningen
Undervisning och ämnesstoff anpassas efter eleverna
Lärare får kvalificerad hjälp av det specialpedagogiska teamet att anpassa
undervisning och stoff
Lärare får möjlighet att öka sin kompetens om hur man kan anpassa för elever
5.3.
IKT
Vid läsårsstart kommer all pedagogisk personal att utbildas i GAFE (Google Apps For
Education), vilket förväntas göra att ytterligare vinster för eleverna görs med hjälp av IKT.
5.4.
Arbetslivsorientering/SYV
Det har bildats en kommunövergripande grupp bestående av rektorer, studie- och
yrkesvägledare och lärare som ska under kommande läsår arbeta med
arbetsmarknadsgaranti för alla elever i år 1-9 i Hörby. Då vi inte kommer att fortsätta med
PRAO, måste vi arbeta fram nya arbetssätt för att eleverna ska förberedas inför kommande
yrkesliv. Målet är arbeta fram en bra modell kring skolans samarbete med näringslivet.
