viktigt dosera rätt • nya rekommendationer • så undviker du att bli

min hälsa
RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND
VIKTIGT DOSERA RÄTT
•
NYA REKOMMENDATIONER
•
•
NUMMER 1/2011
SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD
FOTO JOAKIM SERRANDER
3 Tema Antibiotika Resistenta bakterier är ett växande hot mot vår
hälsa. Men det finns sätt att motverka utvecklingen.
4 Nya rekommendationer för när antibiotika ska skrivas ut är ett sätt att
motverka att allt fler bakterier blir resistenta.
6 Det är viktigt att dosera antibiotika rätt annars finns risk att behandlingen
misslyckas eller att infektionen kommer tillbaka.
8 Vissa bakterier överlever en antibiotikabehandling och blir resistenta. Därför
ökar risken att vi får allt färre behandlingsalternativ mot bakterieinfektioner.
11 Vid tillverkning av läkemedel i bland annat Indien släpps stora mängder
antibiotika ut i vattnet. Utsläppen ökar risken för resistenta bakterier som sprids
över världen genom bland annat turism.
12 Det är inte alltid så lätt att skilja mellan inflammation och infektion. Den
här artikeln reder ut skillnaden.
14 Att helt undvika att drabbas av virus är svårt men det finns tips som
minskar risken att bli smittad och att smitta andra.
20 Lättläst En sammanfattning av tidningens artiklar på lättläst svenska.
23 Hälsokrysset En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.
Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Gösta Lööf, Ruth Lööf,
Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB.
Omslagsfoto: Joakim Serrander. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82. landstingetsörmland.se. Min hälsa – råd om vård
utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 1/2011
FOTO JOAKIM SERRANDER
Att bakterier blir motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika är ett växande problem.
Ett sätt att motverka utvecklingen
är nya rekommendationer för
behandling av vanliga infektioner.
min hälsa 1/2011
3
Att motverka den allt mer hotande antibiotikaresistensen är en
av sjukvårdens största utmaningar. Ett led i arbetet är de nya rekommendationerna för behandling av vanliga infektioner.
TEXT ULLA WIKLUND DISTRIKTSLÄKARE, TUNAFORS VÅRDCENTRAL
FOTO JOAKIM SERRANDER
NYA REKOMMENDATIONER
SKA MOTVERKA ANTIBIOTIKARESISTENS
V
i som jobbar på vårdcentral
håller oss fortlöpande informerade om nya forskningsrön
och följer upp effekten av den
behandling som våra patienter fått.
En av de stora utmaningarna inom sjukvården idag är hur vi ska kunna motverka
den allt mer hotande antibiotikaresistensen.
Förra året kom expertgrupper med nya
rekommendationer för vanliga infektioner.
i mer än tio dagar bör man söka läkare
och då kan det vara dags för antibiotikabehandling.
Barn har vanligtvis 6-8 luftvägsinfektioner per år. Infektionerna är ett viktigt led
i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn
kan ha missfärgad snuva lång tid utan att
behöva särskild behandling.
Ensidig snuva kan ha orsakats av ett
främmande föremål, till exempel en ärta
eller leksak som petats upp i näsborren.
ÖRONINFLAMMATION, (Akut mediaotit)
ONT I HALSEN, (Faryngotonsillit). Ont
Barn mellan 1 och 12 år som har öroninflammation behandlas med smärtstillande
medel. Antibiotika ger inget snabbare tillfrisknande. Besök på akutmottagning är
oftast inte nödvändigt.
Barn under 1 år, ungdomar, vuxna och
de som har olika komplicerande faktorer
behandlas med antibiotika sedan diagnosen
är fastställd.
BIHÅLEINFLAMMATION,
(Rinosinusit).
Förkylning ger värk i bihålorna, slem
och snuva. De flesta bihåleinflammationer självläker inom 2-3 veckor oavsett
om man behandlar med antibiotika eller
ej, det allmänna rådet är därför att avvakta.
Om man har svår värk eller färgad snuva
4
i
halsen orsakas i knappt hälften av fallen
av streptokocker. I många fall försvinner
symptomen efter cirka en vecka oberoende av om man ger antibiotika eller ej.
LUFTRÖRSKATARR ,
(Akut bronkit).
Patient som har hosta men i övrigt är
opåverkad får rådet att »vänta och se«
eftersom antibiotika inte har någon effekt.
Om patienten är påverkad av feber,
hosta samt trötthet och läkaren hör biljud
på lungorna vid undersökning ges oftast
antibiotikabehandling eftersom det då troligen är en lunginflammation.
URINVÄGSINFEKTION, oftast hos kvinnor.
Besvären försvinner i de flesta fall inom
en vecka utan behandling men behandling
förkortar tiden med symptom. Gravida
med bakterier i urinen ska alltid behandlas
SVINKOPPOR,
(Impetigo). Förstahandsalternativet är att göra rent med tvål och
vatten och i andra hand att använda en
salva eller kräm med antibiotika. Om
detta inte hjälper är rådet att ge antibiotika
i tablettform i cirka en vecka.
ROSFEBER, (Erysipelas). Rosfeber är en
smärtsam hettande hudrodnad med feber
och frossa som behandlas med antibiotika.
SÅRINFEKTIONER. I första hand görs såret
rent med tvål och vatten. I svårare fall
behandlar man med antibiotika.
INFEKTERADE HUND- OCH KATTBETT.
Infekterade bett behandlas med antibiotika när rodnaden kring såret är större än
2 centimeter, ömmar och varar. Infektion
av kattbett börjar oftast redan efter 2-4
timmar och behandlas med antibiotika.
FÄSTINGBETT. Blodprover har inget värde,
för diagnos fordras rodnad större än 5 centimeter som oftast uppkommer 14 dagar
efter bett och behandlas med antibiotika. «
min hälsa 1/2011
min hälsa 1/2011
5
Antibiotika används mot infektioner som orsakats av
bakterier. Det är viktigt att
dosera antibiotikan rätt annars
finns risk att behandlingen
misslyckas eller att infektionen
kommer tillbaka.
TEXT GÖSTA LÖÖF LEG. APOTEKARE,
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN SÖRMLAND
FOTO JOAKIM SERRANDER
F
ör att minska risken för utveckling av resistenta bakterier ska
antibiotika användas bara när det
behövs.
Antibiotika är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika ämnen som alla
har egenskapen att de kan döda bakterier
eller hämma deras tillväxt. Har du fått
antibiotika utskrivet av din läkare har du
drabbats av en infektion som orsakats av
bakterier. Vid förkylningar eller andra
infektioner som orsakas av virus har antibiotika ingen effekt.
Behandling med antibiotika bör ske
sparsamt och bara när det behövs. Lindriga infektioner med bakterier läker kroppen ofta ut själv.
på olika sätt,
tabletter, kapslar och mixtur är det vanligaste. Det är viktigt att läkemedlet finns i
lagom stor och verksam mängd i kroppen,
därför ska det tas med så jämna mellanrum som möjligt. Har din läkare angett att
antibiotikan ska tas tre gånger dagligen ska
du försöka sprida ut doserna så jämnt som
ANTIBIOTIKA KAN GES
VIKTIGT ATT D
6
min hälsa 1/2011
klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du
kontakta läkaren som skrev ut medicinen.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om
hudutslagen beror på antibiotikabehandlingen eftersom många infektioner också
kan ge hudutslag.
Det är mycket ovanligt att antibiotika
ger svåra allergiska reaktioner.
möjligt över dygnet och helst ta medicinen
var åttonde timme.
Av praktiska skäl går det naturligtvis
inte att exakt fördela doserna över dygnet,
men ungefärliga tider bör hållas.
Behandlingstiden skiljer avsevärt mellan olika infektioner och kan variera från
en enda dos till flera månaders behandling.
Längden på behandlingen beror på vilken
bakterie som orsakat infektionen och var
den sitter, liksom svårighetsgraden och
vilken typ av antibiotika som ges.
Det är viktigt att du tar din antibiotika i den
dos och den tid som läkaren förskrivit, annars
finns risk att behandlingen misslyckas eller att
infektionen återkommer.
DET ÄR INTE ENKELT att skilja en virusin-
fektion från en bakterieinfektion. Antibiotika har ingen effekt om infektionen
orsakats av virus, vilket kan vara en orsak
till utebliven effekt.
En annan orsak till utebliven effekt kan
vara att den antibiotika du fått inte har
effekt på just den bakterie som orsakat
infektionen. Det kan också vara så att
behandlingstiden varit för kort, avsluta
därför inte behandlingen även om du känner dig bättre.
Du ska ta antibiotikakuren i så lång tid
och i den dos som läkaren förskrivit!
ALLA SOM HAR BARN vet säkert vilket bekymmer det är att få i barnet det illasmakande penicillinet.Tyvärr är det så att penicillin V, som finns i till exempel Kåvepenin, upplevs smaka illa av många barn.
Ett tips kan vara att blanda ut läkemedlet med något som barnet normalt tycker
om, till exempel glass. Man ska heller inte
glömma bort att det istället för mixtur
finns små tabletter som barn från cirka
1 års ålder kan ta i till exempel en sked
fruktpuré.
TYVÄRR ANGRIPER ANTIBIOTIKA inte
bara den bakterie som orsakat infektionen utan också »de goda« bakterierna som
normalt ska finnas i tarmen, vilket kan ge
upphov till diarré. Detta är vanligt och kan
ofta lindras med mjölksyrebakterier som
äts 2-4 gånger per dag 2-3 timmar före
eller efter antibiotikadoserna.
ALKOHOL I SIG PÅVERKAR
inte effekten
ANTIBIOTIKA ÄR EN GRUPP mycket vär-
av antibiotika. Dock kan det av andra skäl
vara olämpligt att dricka alkohol om man
har en infektion i kroppen.
Det finns en grupp av antibiotika, Flagyl, Metronidazol eller Fasigyn som inte
ska tas ihop med alkohol eftersom det
finns risk för biverkningar som hudreaktioner, illamående och huvudvärk.
OM DU DRABBAS AV
nässelutslag, svår
defulla läkemedel som vi alla måste hjälpas
åt att hantera så att de även i framtiden
utgör ett effektivt vapen i kampen mot
infektioner som orsakas av bakterier.
Alla infektioner behöver inte behandlas
med antibiotika eftersom många läker ut
av sig själva. Om läkaren bedömer att den
infektion du har ska behandlas får du ett
recept på ett lämpligt preparat.
Det är nu viktigt att du tar läkemedlet
på det sätt som läkaren förskrivit vad gäller dos och behandlingstidens längd för att
du ska få god effekt av behandlingen men
också för att undvika att antibiotikaresistens utvecklas. «
DOSERA RÄTT
min hälsa 1/2011
7
Vissa bakterier överlever trots behandling med antibiotika och är
motståndskraftiga, resistenta, mot en eller flera typer av antibiotika.
Resistens är en egenskap hos bakterierna. En människa som
behandlas med antibiotika blir alltså inte resistent.
TEXT CARL-GUSTAF SUNDIN SMITTSKYDDSLÄKARE/VÅRDHYGIENIKER, SÖRMLAND
ILLUSTRATION ANDERS WESTON
ÖVERLEVARE
BLIR
RESISTENTA
U
nder många år utvecklades nya
antibiotika som gjorde att man
ändå kunde behandla de resistenta bakteriestammarna. Nu
har man i många länder fått problem med
bakterier som är motståndskraftiga mot
nästan alla antibiotika och det utvecklas
inte heller så många nya antibiotika varför
risken ökar för att vi får allt färre behandlingsalternativ mot bakterieinfektioner.
I Sverige har vi hittills varit förhållandevis förskonade men problemet med resistens ökar även här. Risken för att bakterier
ska bli resistenta är påtaglig där man har en
stor antibiotikaförskrivning. Spridningen
av dessa bakterier är också som störst i
miljöer där antibiotikaanvändningen är
stor och där det finns många sjuka. Detta
gäller till exempel sjukhus men också i
förskolor, äldreomsorgen och andra institutioner.Vi kan även ta med oss resistenta
bakterier, i till exempel vår tarm, när vi
varit i länder med större resistensproblem
än vad vi har i Sverige.
ATT SMITTAS AV EN resistent bakterie är
inte farligt för en frisk person. Om någon
som är allvarligt sjuk, eller till exempel
har genomgått en svår operation, drab8
bas av en resistent bakterie kan det vara
farligt om personen får en infektion som
inte går att behandla med våra vanligare
antibiotika.
De bakterier som vi för närvarande har
problem med i Sörmland och övriga landet är MRSA och ESBL. MRSA är en stafylokock som bland annat ger upphov till
sårinfektioner och ESBL finns hos tarmbakterier och kan ge urinvägsinfektioner.
I Sörmland anmäls cirka 25 patienter med
MRSA och 100 med ESBL varje år till Smittskyddsregistret. De flesta har smittats i
samhället eller utomlands medan smittan
inom sjukvården hittills har varit låg.
ANTIBIOTIKA ÄR ETT samlingsbegrepp för
läkemedel som används för att behandla
infektioner som orsakats av bakterier. Om
man drabbas av infektioner som orsakas av
andra mikroorganismer, som till exempel
förkylningsvirus, fungerar inte antibiotika
utan risken är stor att man i stället för att
bli botad får biverkningar av medicinen.
I dagligt tal kallas antibiotika ofta för
penicillin. Men penicillin är bara en av
flera olika grupper av antibiotika, även
om det är den viktigaste och mest använda
gruppen.
De flesta antibiotika är ursprungligen
naturliga ämnen som bildas av bakterier
eller svampar. Dessa ämnen har ofta förändrats på kemisk väg för att kunna fungera som läkemedel.
ANTIBIOTIKA HAR FUNNITS sedan 1930talet och har sedan dess använts allt mer.
Antibiotika skadar eller avdödar bakterieceller men inte mänskliga celler. För att
kunna göra detta måste antibiotika verka
på det som skiljer bakteriers och människors celler åt. Till exempel påverka delar
av bakteriernas funktioner så att de dör
eller försvagas så att kroppens immunförsvar får övertaget över bakterierna och
dödar dessa.
Antibiotika som påverkar många olika
sorters bakterier kallas bredspektrumantibiotika. Antibiotika som påverkar
endast en mindre grupp bakterier sägs
ha ett smalt spektrum. Det är bättre att
så ofta som möjligt välja antibiotika med
smalt spektrum som inte påverkar kroppens normala skyddande bakterieflora
utan enbart dödar de sjukdomsorsakande
bakterierna.
VAD KAN VI DÅ GÖRA för att minska risken
min hälsa 1/2011
för att fler
bakterier
blir resistenta
och för att spridningen av de redan
resistenta bakterierna
blir så låg som möjligt?
VI I SJUKVÅRDEN SKA sträva
efter att ställa rätt diagnos det vill
säga skilja mellan bakteriesjukdomar
som kan behandlas med antibiotika och
virussjukdomar som inte ska behandlas
med antibiotika
Vi ska också behandla med antibiotika som har så smalt spektrum som
möjligt.
Tillsammans med patienter och
föräldrar till sjuka barn ska vi försöka minska antibiotikaförbrukningen utan att undanhålla dessa viktiga mediciner till dem som verkligen
måste ha dem.
Vi ska hela tiden föra en kamp för
att genom god hygien minska risken för att resistenta, och för den
delen också känsliga bakterier,
sprids i samhället, på institutioner och inom vården. «
min hälsa 1/2011
Bakterier som blir
resistenta och står
emot antibiotika är ett
växande problem.
STRAMA – Samverkan
mot antibiotikaresistens
Sveriges arbete med att minska risken
för resistensutveckling hos bakterier och
spridningen av resistenta bakterier har
blivit en förebild internationellt.
Arbetet sker i så kallade STRAMA-grupper som finns i varje landsting och på
Smittskyddsinstitutet. I grupperna finns
läkare med olika specialiteter samt apotekare och mikrobiologer.
STRAMA-gruppernas arbete är mycket
viktigt eftersom spridningen av resistenta bakterier är ett globalt problem
som hotar sjukvården och patientsäkerheten i många länder.
9
10
min hälsa 1/2011
UTSLÄPP GÖR ANTIBIOTIKA
VERKNINGSLÖS
Vid tillverkning av läkemedel
i Indien släpps stora mängder
antibiotika ut i vattnet.
Utsläppen ökar risken för att
bakterier blir resistenta mot
antibiotika. Resistenta bakterier
som via bland annat turism
sprids globalt.
TEXT CATHARINA KRUMLINDE MILJÖCONTROLLER
LINA JANSSON MILJÖSAMORDNARE
FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Läkemedel är sjukvårdens främsta hjälpmedel för att bota sjukdomar och rädda
liv. Antibiotika, exempelvis penicillin, är
läkemedel som används vid behandling av
svåra bakterieinfektioner.
För att antibiotika även i framtiden ska
vara verkningsfullt är det angeläget att
bakterier inte blir motståndskraftiga mot
antibiotika, det vill säga resistenta.
ANTIBIOTIKA SOM KOMMER ut i naturen,
vid till exempel tillverkning och efter
min hälsa 1/2011
konsumtion, bidrar till att göra bakterier
resistenta. Det innebär att vi i framtiden
kanske inte har något botemedel mot
infektioner.
Läkemedelsindustrin i Sverige och
inom EU har hårda krav på att rena sitt
avloppsvatten för att inte släppa ut läkemedel i naturen. Men i dag tillverkas de
flesta läkemedlen i Indien och Kina.
För konsumenten är det omöjligt att få
information om var läkemedlet har producerats, det kan anges att det är producerat i
Sverige eller Schweiz, men den aktiva substansen kan ha tillverkats i ett annat land.
har besökt
ett område i Indien, Patanchero, som är
ett av Indiens centrum för läkemedelsindustri. I prover som forskarna tog på
avloppsvattnet som släpps ut i floden hittades extremt höga halter av antibiotika.
Till exempel var halten av ciprofloxacin,
högre i vattnet än i blodet hos en människa
som tar antibiotika.
ETT SVENSKT FORSKARTEAM
När antibiotika pumpas ut i sjöar och
vattendrag blir bakterier resistenta mot
den och antibiotikan blir verkningslös i
framtiden. Genom bland annat turism i
områden med resistenta bakterier sprids
dessa globalt.
LANDSTINGET SÖRMLAND HAR tagit pro-
ver på läkemedelsrester i avloppsvatten
och i renat avloppsvatten. Mätningarna
visar att antibiotikahalten minskar efter att
vattnet passerat de sörmländska avloppsreningsverken, men även små mängder
antibiotika ökar risken att få resistenta
bakterier.
Användningen av läkemedel är ett av
landstingets miljöprioriterade områden.
Landstingets miljöenhet samarbetar med
andra landsting för att bland annat ställa
gemensamma miljökrav vid upphandling
av läkemedel.
När landstingen tillsammans ställer
miljökrav ökar chansen att företagen tillgodoser dem. «
11
INFLAMMATION INTE SAM
Många har svårt att skilja mellan
inflammation och infektion.
I den här artikeln förklarar vi
skillnaden.
TEXT GÖRAN STENLUND ÖVERLÄKARE
INFEKTIONSKLINIKEN, MÄLARSJUKHUSET
ILLUSTRATION ANDERS WESTON
I
är kroppens försvar mot olika former av skadlig
påverkan från omgivningen. Kroppen reagerar med en ökad blodcirkulation till området som leder
till en lokal svullnad, rodnad och värmeökning. Reaktionen leder
också till att vi känner smärta, vilket är ändamålsenligt
eftersom
vi då inte
NFLAMMATION
rör så mycket på den skadade kroppsdelen.
Den inflammerade vävnaden drar
snabbt till sig stora mängder vita blodkroppar från blodet. Dessa försvarsceller
kastar sig över invaderande bakterier och
virus och försöker bekämpa dem.
Mängder av vita blodkroppar dukar
under i sina försöka att försvara kroppen.
Det var som ofta bildas vid en inflammation består framför allt av vita blodkroppar, både levande och döda.
EN INFEKTION ÄR EN invasion av en sjuk-
domsframkallande mikroorganism som
passerat kroppens första försvarslinjer i
huden och slemhinnorna och ger upphov
till symptom. Några vanliga infektioner är
12
min hälsa 1/2011
MMA SAK SOM INFEKTION
halsfluss, influensa och svampinfektioner
i mun och underliv.
Vid en infektion rör det sig vanligen
om bakterier eller virus, men också mikroskopiska svampar och olika typer av
parasiter som invaderar kroppen.
Kroppen bildar antikroppar och »mördarceller« som specifikt söker upp och
dödar de bakterier, virus eller cancerceller som de är riktade mot att bekämpa.
En invasion av mikroorganismer resulterar oftast i att kroppen försvarar sig med
en inflammation.
Kroppens reaktion mot infektionen
bildar också minnesceller som gör att vi
blir immuna mot en genomgången infektion. Immuniteten innebär att nästa gång
vi träffar på smittämnet, till exempel ett
mässlingsvirus, insjuknar vi inte utan minnescellerna bekämpar viruset snabbt och
effektivt utan att vi får några symptom.
En vaccination resulterar i en liknande
inflammationsreaktion som också ger
upphov till immunitet.
ALLA INFLAMMATIONER ORSAKAS INTE
av en infektion. Alla skador mot kroppen
som slag, värme, kyla och kemiska ämnen
kan utlösa en inflammation. Inflammation kan också uppstå när vi fått ett sår
eller när vi andas in asbestdamm, sot eller
tobaksrök.
Kroppen kan också reagera med inflammation när det egna immunsystemet
angriper kroppens vävnader som, exempelvis, vid reumatiska sjukdomar.Vid ledgångsreumatism riktar sig inflammationen
mot ledhinnan i skelettets leder.
Det finns också andra sjukdomar där
orsaken till inflammationen är okänd, till
exempel muskelreumatism och MS, multipel skleros. «
Alla skador mot kroppen som slag, värme,
kyla och kemiska ämnen kan utlösa en
inflammation.
min hälsa 1/2011
13
SÅ UNDVIKER DU SMITTA
Det är svårt att helt undvika att drabbas av virus. Men det finns
hygienåtgärder att vidta som minskar risken att bli smittad och att
smitta andra.
TEXT INGELA NILSSON HYGIENSKÖTERSKA OCH MARITA GRAFF SMITTSSKYDDSSKÖTERSKA, SÖRMLAND
FOTO JOAKIM SERRANDER
Tre vanliga virus som förekommer framförallt under vinterhalvåret är influensan,
förkylning och vinterkräksjuka. Dessa tre
infektioner orsakas av virus och i de allra
flesta fall läker infektionen ut spontant och
egenvård är »medicinen«.
Att undvika dessa virus helt kan vara
svårt men här följer lite hygientips som du
kan ha som tumregel för att i första hand
undvika att bli smittad, men även för hur
du ska förhålla dig när du blivit infekterad
av något av dessa tre virus.
smittsam den dag då symtomen bryter ut.
• Undvik kontakt med personer du vet
är sjuka.
• Undvik handhälsning i »förkylningstider«
• Tvätta händerna noggrant och ofta,
använd gärna handsprit som komplement.
• Undvik att peta i ögon, näsa och mun.
Det är mycket svårt att undvika förkylningssmitta helt och det är den vanligaste
formen av luftvägsinfektion
RÅD FÖR ATT UNDVIKA INFLUENSA:
• Undvik nära kontakt med andra personer.
• Undvik handhälsning.
• Hosta och nys i armvecket.
• Använd engångsnäsdukar som kastas
direkt efter användning.
• Tvätta händerna ofta och noggrant,
använd gärna handsprit som komplement.
Du smittar redan innan symtomen visat
sig, smittsamheten är störst under de första
dagarna därefter minskar smittsamheten
snabbt. En god regel är att stanna hemma
någon dag från arbete, skola eller förskola
för att undvika att smitta andra och ge
kroppen en möjlighet att återhämta sig.
• Undvik kontakt med personer du vet
är sjuka.
• Tvätta händerna noggrant och ofta, använd gärna handsprit som komplement.
• Undvik stora folksamlingar under »influensatider« och undvik handhälsning.
• Undvik att peta i ögon, näsa och mun.
• Avstå besök på sjukhus och särskilda
boenden om influensan pågår där.
RÅD FÖR ATT INTE SMITTA ANDRA OM
DU SJÄLV DRABBATS AV INFLUENSA:
• Håll avstånd till andra personer.
• Tvätta händerna noggrant och ofta, använd gärna handsprit som komplement.
Mycket viktigt om du nyser och/eller
hostar.
• Hosta och nys i armvecket, använd engångsnäsdukar som slängs direkt efter
användning.
• Stanna hemma så länge du smittar, en dag
efter feberfrihet är tillräckligt.
RÅD FÖR ATT UNDVIKA FÖRKYLNING:
• Tänk på att förkylningen är som mest
14
RÅD FÖR ATT INTE SMITTA ANDRA OM
DU SJÄLV DRABBATS AV EN FÖRKYLNING:
RÅD FÖR ATT UNDVIKA VINTERKRÄKSJUKA:
• Tvätta händerna noggrant och ofta,
framförallt före måltid och efter toalettbesök. Använd gärna handsprit som komplement.
• Använd flytande tvål och pappershanddukar på offentliga platser.
• Undvik att äta av bufféer där många kommer i kontakt med maten.
• Undvik att besöka personer som insjuknat i vinterkräksjukan.
• Undvik att besöka sjukhus och särskilda
boenden om där pågår utbrott av vinterkräksjuka.
• Undvik att peta i ögon, näsa och mun.
RÅD FÖR ATT INTE SMITTA ANDRA OM
DU SJÄLV DRABBATS AV VINTERKRÄKSJUKA:
• Tvätta händerna ofta och noggrant,
framförallt före måltid och efter toalett
besök. Använd gärna handsprit som komplement.
• Laga inte mat åt andra.
• Var extra noggrann med din personliga
hygien.
• Undvik platser där du kan smitta andra.
• Avdela om möjligt en toalett till familjemedlemmar som har vinterkräksjuka,
torka annars av med ytdesinfektion som
finns att köpa på apoteket.
• Var hemma från arbete, skola eller förskola tills du är helt symptomfri och gärna
någon extra dag för att undvika att smitta
andra och ge kroppen en möjlighet att
återhämta sig.
Symptomfria familjemedlemmar som
känner sig helt friska kan arbeta, gå till
skola eller förskola. Byt till rena kläder
innan du lämnar hemmet.
Men gå hem direkt om du får symtom
på vinterkräksjuka eftersom du då smittar andra.
MED RISK FÖR ATT VARA tjatiga vill vi än en
gång uppmana till att inte glömma korrekt
handhygien som är den viktigaste smittförebyggande åtgärden! «
min hälsa 1/2011
min hälsa 1/2011
15
VACCINERA DIG MOT TBE
TBE är en potentiell allvarlig infektion som i värsta fall kan ge
hjärnskador. Vistas man ofta i områden där smittan finns bör man
vaccinera sig i god tid innan fästingsäsongen.
T
BE är en virusinfektion
som överförs av fästingar
till människor. TBE betyder
tick-borne encephalitis och kan
översättas med fästingburen
hjärninflammation.
Fästingar finns i hela Sörmland. De
lever av att suga blod från människor och
djur, till exempel rådjur och gnagare.
Fästingen har tre utvecklingsstadier,
larv, nymf och fullvuxen fästing. Blir man
biten av larv eller nymf är det svårt att
upptäcka eftersom dessa utvecklingsstadier är så små, men TBE-smittan kan
överföras även från dessa.
Fästingar kan inte dricka vatten utan får
fukt via huden. De trivs i fuktig miljö och
därför är risken störst att få fästingbett i
fuktiga områden med högt gräs och sly.
BÄSTA SÄTTET ATT SKYDDA sig mot TBE,
och andra fästingburna infektioner som
borrelia, är att klä sig ordentlig när man
går i marker där man förväntas bli biten.
Stövlar, långbyxor och en skjorta nerstoppad i byxorna är bra skydd. Till det bör
man använda myggmedel.
När man kommer hem efter vistelsen
i skog och mark tar man av kläderna och
inspekterar kroppen, gärna i samband
med en dusch, och försöker plocka bort
fästingarna innan de har fäst sig.
I SÖRMLAND ÄR RISKEN ATT smittas med
TBE vid fästingbett störst inom de områden som markerats på kartan här intill.
Genom åren har Sörmlands Östersjökust
och Mälarkust fram till Strängnäsområdet
varit utpräglade riskområden. De senaste
fem till tio åren har även ett område
längs med vägen mellan Gnesta och Flen
utvecklats till riskområde.
De senaste åren har man börjat se en
16
TEXT CARL-GUSTAF SUNDIN SMITTSKYDDSLÄKARE/VÅRDHYGIENIKER, SÖRMLAND
Fall som med stor sannolikhet smittats inom
Stockholms, Södermanlands, Uppsala och
Västmanlands län under de senaste åren är
markerade
l 1 fall
n 5 fall
l fall under
2010
KARTA STOCKHOLMS SMITTSKYDD
spridning av TBE även väster om Strängnäs, någon till några mil innanför Mälar-
kusten till Eskilstunatrakten.
Har man blivit biten av en fästing och
min hälsa 1/2011
efter en vecka får en växande, kvardröjande rodnad kring bettet är det motiverat
att kontakta sin vårdcentral.
Det samma gäller vid allmänna symtom som feber, huvudvärk, trötthet eller
muskelvärk i anslutning till fästingbettet.
god skyddande effekt och ger få biverkningar.
TBE-vaccination rekommenderas till fast
boende och sommarboende samt personer som vistas mycket i skog och mark
inom smittriskområdena, se kartan.
Personer som vistas mycket kortvarigt
i områden med smittrisk eller personer
som bor i riskområden men som aldrig
eller mycket sällan är ute i skog och mark
behöver i regel inte vaccinera sig.
Barn under tre år får sällan svåra symtom när de smittas av TBE. Det är således
minde angeläget att vaccinera dem, men
det finns ingen anledning att avstå om
föräldrarna gärna vill att de vaccineras.
Barnen blir ju snart äldre och det kan vara
enklast att vaccinera även de små barnen
tillsammans med övriga familjen.
TBE-VACCINATION HAR EN
påbörjas före fästingsäsongen, till exempel under februari
till april.Vaccinet betalas av den enskilde.
Grundvaccinationen innebär två doser
med en månads mellanrum, observera
att personer över 60 år bör ha en tredje
dos två månader efter den andra dosen.
Efter grundvaccineringen vaccinerar man
sig efter ett år samt tre år efter detta och
sedan fortsättningsvis vart femte år så
länge man riskerar att bli biten av en fästing som bär på TBE-smitta.
Om man vill vaccinera sig motTBE kan
man vända sig till sin vårdcentral eller privata vaccinationsmottagningar.
SAMMANFATTNINGSVIS vill jag framhålla
vikten av att vara väl skyddad motTBE när
man bor eller vistas längre tid i riskområden för smittan. TBE är en potentiell
allvarlig infektion som i värsta fall kan ge
hjärnskador.Vaccinera dig i god tid innan
fästingsäsongen och kom ihåg att fortlöpande följa upp vaccineringen så länge du
bor eller vistas i riskområden. «
VACCINATIONEN BÖR
min hälsa 1/2011
Äldre patienter som behöver läggas in
flyttas nu snabbare från akuten till
en vårdavdelning. Här är det underläkaren Alexander Johnström och
undersköterskan Dennis Karlsson som
tar patienten till medicinavdelningen.
KORTARE VÄNTETID
MED NYTT ARBETSSÄTT
Väntan på akuten för att få komma till vårdavdelning har blivit
betydligt kortare för äldre patienter. Ett nytt arbetssätt vid
Mälarsjukhuset i Eskilstuna har mer än halverat väntetiden.
I
TEXT KRISTINA EDER
FOTO JOAKIM SERRANDER
nom hälso- och sjukvården arbetar man ständigt med förbättringar för att
kunna erbjuda så bra och effektiv vård som möjligt. Inom projektet Från bra
till bäst arbetar man med att korta väntetiden på akuten vid Mälarsjukhuset
för äldre som behöver få en vårdplats. Det handlar om personer över 65 år som
inte är svårt sjuka men har behov av att läggas in.
– De här patienterna har ibland fått vänta länge eftersom det ofta kommer
in personer som är i behov av akut vård och därför måste gå före, säger Birgitta
Kullengren som är verksamhetschef på akutkliniken.
En rad åtgärder har nu vidtagits för att korta tiden på akuten. Bland annat har
ett verktyg tagits fram som används som stöd när man bedömer vilka av de äldre
som behöver en vårdplats. En kartläggning av de här patienterna visade att de
flesta kom in på förmiddagen och akutläkarnas schema har anpassats därefter.
Det nya arbetssättet ger flera vinster. Äldre behöver inte vänta i timtal på
akuten utan kommer snabbare till rätt plats i vårdkedjan och personalen på
akuten kan istället ta hand om andra patienter som behöver hjälp. Målet är att
arbetssättet ska användas även på länets övriga akutmottagningar. «
17
Ökat förtroende för vården
Förtroendet för hälso- och
sjukvården i sörmland har ökat
något. 80 procent av sörmlänningarna tycker att de har tillgång till den vård de behöver.
Närhet till bostaden är det viktigaste skälet vid val av vårdcentral. Det är några resultat i
den årliga sammanställningen av
landstingens befolkningsundersökning Vårdbarometern.
1 000 personer i sörmland har
intervjuats om sina attityder till,
kunskaper om och förväntningar
på hälso- och sjukvården.
60 procent har stort eller
mycket stort förtroende för
hälso- och sjukvården i sörmland. 29 procent tycker varken eller vilket innebär att 88
procent är nöjda eller neutrala.
I jämförelse med andra landsting ligger Sörmland på artonde
plats, en liten förbättring mot
tidigare år.
Förtroendet är något högre
för sjukhusen än för vårdcentralerna. 65 procent har förtroende
för sjukhusen och 59 procent
för vårdcentralerna. De främsta
anledningarna till att förtroende
brister är att man inte tycker att
man får den hjälp man behöver
och dålig kompetens hos läkare.
Närheten till bostaden är det
viktigaste skälet vid val av vårdcentral, följt av bemötande och
kontinuitet.
Hälso- och sjukvården ska
kräva att patienten ändrar sina
levnadsvanor om motion och
bättre kostvanor ger lika bra
eller bättre effekt än läkemedel, det tycker 68 procent av
sörmlänningarna. 73 procent är
beredda att avstå från antibiotika även om de riskerar några
extra sjukdagar.
Digitala bebisar i Sörmland
Barn som föds i Landstinget
Sörmland är nu helt digitala. En
ny e-tjänst förenklar arbetet
samtidigt som patientsäkerheten höjs.
– Det är säkrare och mycket
enklare att administrera, säger
Margareta Pettersson, verksamhetschef på kvinnokliniken i
Nyköping om den elektroniska födelseanmälan som nu
införts.
När sörmlänningar tidigare
kom till världen behövde vårdpersonalen skicka ett pappersintyg till Skatteverket om födseln.
Barnet fick sedan sina fyra sista
siffror i sitt personnummer.
Under väntetiden fick barnen
ett reservnummer och en journal skrivs med de uppgifterna.
När de fyra sista siffrorna sedan
kom från Skatteverket fick personalen föra över uppgifter från
den första journalen till en ny
journal med barnets slutliga personnummer.
Nu skickar vårdpersonalen en
18
elektronisk födelseanmälan till
Skatteverket och får svar direkt.
Barnet får sina fyra sista siffror
på en gång och kommer direkt
in i systemet.
Systemet med elektronisk
födelseanmälan finns redan på
andra håll i landet och införs
successivt. Nu har turen kommit
till Landstinget Sörmland.
I Sörmland väljer 61 procent
landstingskatalogen när de söker
kontaktuppgifter om vården och
33 procent använder landstingets webbplats. 23 procent
känner till landstingens gemensamma webbplats 1177, där det
finns kvalitetssäkrade råd om
vård. Hela 71 procent känner
till hushållstidningen Min hälsa,
däremot vet inte alla att det är
landstinget som står bakom tidningen.
Läs hela resultatet på www.
vardbarometern.se
Ditt apotek
kan ha stängt
Idag finns ett flertal olika
apotek att välja mellan och
läkemedel som skrivs ut på
recept kan hämtas ut på alla
apotek som har den nationella apotekssymbolen.
Varje apotek bestämmer
själv sina öppettider så det
kan slumpa sig så att alla
apotek på en ort har stängt
under kvällar, nätter eller
helger. Det finns alltså inte
längre några jourapotek.
Men har du fått läkemedel
utskrivna då apoteken är
stängda, och läkaren bedömer att du inte kan vänta
med att ta medicinen tills
apoteken öppnar, får du
med dig den medicin du
behöver fram tills apoteken
öppnar.
Uppgifter om respektive
apoteks öppettider finns
på deras hemsidor, de går
också att få via telefon.
min hälsa 1/2011
Satsning på kortare väntetider gav klirr i kassan
Landstinget har fått 20 miljoner kronor för sitt arbete med
att undvika långa väntetider
för patienterna. Det var statliga
stimulansmedel, den så kallade
»kömiljarden« som fördelades
ut, och för Sörmland innebar det
ett välkommet tillskott i kassan.
Det kunde ha blivit ännu mer
pengar, men en anhopning av
olyckfall förra vintern och brist
på sjuksköterskor gjorde att
väntetiderna ökade. Med stora
ansträngningar kunde man dock
ta igen en del under hösten,
genom att fler patienter togs
emot för nybesök och operation.
– Vår målsättning är naturligtvis att alla patienter ska kunna
tas emot och behandlas inom
vårdgarantins ramar, säger Thomas af Bjur (FP) hälso- och sjuk-
vårdslandstingsråd. Just nu är vi
dock inne i en positiv trend där
kösiffrorna stadigt förbättras,
säger Thomas af Bjur (FP) hälsooch sjukvårdslandstingsråd.
Kömiljarden är resultatet av
en överenskommelse mellan
regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL), med
målsättningen att minska väntetiderna till specialistbesök och
behandling. En gång om året
fördelas pengarna mellan de
landsting som lyckas undvika att
patienterna får vänta längre än
nödvändigt. Inför 2010 skärptes kraven för att få vara med
och dela på pengarna genom att
även de som själva valt att vänta
skulle räknas med, och inför det
här året har man skärpt villkoren
ytterligare.
Besök Landstinget Sörmland på Facebook!
Landstinget Sörmland har startat en sida på Facebook. Syftet med sidan är att nå
ut till fler sörmlänningar, sprida nyheter från Landstinget Sörmland och att skapa
en dialog med medborgarna i länet. Välkommen och besök Landstinget Sörmland
på Facebook! Sökvägen är Landstinget Sörmland – lokalt företag.
Ett enkelt cellprov räddar liv Fokus på patientsäkerhet i
Att upptäcka cellförändringar tidigt är den viktigaste insatsen för att
förebygga livmoderhalscancer. Men allt för få sörmländska kvinnor
går på gynekologisk hälsokontroll med det intervall som rekommenderas.
I Sörmland erbjuder landstinget alla kvinnor mellan 23 och 59 år
att göra gynekologisk hälsokontroll, för kvinnor mellan 23-49 vart
tredje år och för kvinnor mellan 50-59 vart femte år. Men antalet
kvinnor som tar provet i länet har minskat under flera år.
Ann-Sofi Almkvist, samordningsbarnmorska i Sörmland är bekymrad över minskningen.
– I stort sett alla kvinnor, 90 procent, blir av med sina cellförändringar efter behandling, en behandling som dessutom är relativt enkel
och skonsam. Men tyvärr har de flesta som drabbas av cancer aldrig
tidigare tagit ett cellprov.
Tillsammans med sina kollegor arbetar Ann-Sofi Almkvist med
åtgärder för att få fler kvinnor att ta cellprov. De har bland annat
tagit fram en ny typ av kallelse med en fast tid så man slipper boka
tid själv. Om tiden inte passar kan man själv boka om den via landstingets webbplats eller telefon.
Landstinget Sörmland har nyligen startat ett pilotprojekt i Nyköping för att införa en ny cellprovsmetod som gör det enklare att
tidigt sortera och säkert tolka cellförändringarna. Metoden gör att
färre kvinnor behöver undersökas hos läkare för kontrollprov.
Om cellförändringar upptäcks i tid undviks större kirurgiska ingrepp
och kvinnan kan behålla sin fertilitet och sexualitet. Därför är AnnSofi Almkvists bästa råd till kvinnor:
– Chansa inte, ta cellprov. Det kan rädda ditt liv.
min hälsa 1/2011
landstinget Sörmland 2011
Patientsäkerhet är ett av statens högst prioriterade områden
2011. I Landstinget Sörmland
finns en ny enhet som enbart
arbetar med patientsäkerhetsfrågor. En ny lag ställer också
högre krav på landstingen.
Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft den första januari, gör att vårdgivare får
ett större ansvar att förhindra
vårdskador. I landstinget Sörmland har Patientsäkerhetsenheten det övergripande ansvaret
för arbetet.
– Den nya lagen gör att vi får
en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade
kunnat leda till vårdskada. Viktigast är att vi får en skyldighet
att händelseanalysera alla Lex
Maria-ärenden. Men även andra
mindre allvarliga händelser ska
analyseras, säger Svante Sjöstedt
som är chef för patientsäkerhetsenheten.
Statens prioritering gör att
det finns miljoner att hämta för
landstingen om vissa krav uppfylls inom patientsäkerhetsarbetet. Det handlar bland annat om
att minska användandet av antibiotika, mäta patientsäkerheten
och förbättra hygienen i vården.
– Inom Landstinget Sörmland
ligger vi bra till som jag ser det.
Vi har redan uppfyllt de grundläggande krav som ställs för
att få del av de statliga stimulansmedlen men vi kan bli bättre
inom vissa områden. Exempelvis vad gäller följsamheten
till hygienrutiner och klädregler,
säger Svante Sjöstedt.
Läs mer om patientsäkerhet
på www.landstingetsörmland.se/
Halsa-vard/Patientsakerhet/
19
Vad är antibiotika?
Antibiotika har funnits
sedan 1930-talet.
Antibiotika skadar
eller dödar bakterier.
Antibiotika stoppar infektioner
som du fått av bakterier.
Om du får en infektion
av ett virus,
fungerar inte antibiotika.
Oftast kallar vi antibiotika
för penicillin.
Men penicillin är bara
en av flera sorters antibiotika.
Vad är antibiotikaresistenta bakterier?
När vi använder
för mycket antibiotika
mot bakterier
förändras bakterierna.
Bakterierna förändrar sig
så att de inte längre dör
av antibiotika.
Bakterierna blir resistenta
mot antibiotika.
Resistenta bakterier
sprids lättare på platser
där många människor är
sjuka och använder
mycket antibiotika.
Det kan vara sjukhus,
förskolor och
i äldreomsorgen.
Bakterier kan finnas kvar
i våra tarmar när vi varit
i länder där det finns
mycket resistenta bakterier.
Det är inte farligt
att bli smittad
av en resistent bakterie
om du är frisk.
Men om en svårt sjuk
människa får
en resistent bakterie
kan det vara farligt.
Idag har Sörmland
och resten av Sverige
problem med
bakterierna MRSA
och ESBL.
MRSA ger sårinfektioner.
ESBL kan ge infektioner
i urinvägarna.
De flesta av dem
har blivit smittade
i samhället
eller utomlands.
Få av dem har blivit
smittade i sjukvården.
Varje år anmäler 25
personer
i Sörmland att de fått MRSA
och 100 personer får ESBL.
Vad är skillnad på inflammation och infektion?
Inflammation
Inflammation är kroppens
sätt att försvara sig mot
skador.
Mer blod kommer
till det skadade området
och det svullnar, blir rött
och varmt.
Vi känner smärta,
vilket är bra
eftersom vi då
inte rör så mycket
på den skadade kroppsdelen.
20
Det inflammerade området
drar snabbt till sig
vita blodkroppar från blodet
som försöker kämpa mot
bakterier och virus.
när kroppens egna försvar
kämpar mot
den egna kroppen
som exempelvis
vid reumatiska sjukdomar.
Många vita blodkroppar
dör när de försöker
försvara kroppen.
Varet som kan bildas
vid en inflammation
är vita blodkroppar,
både levande och döda.
Infektion
En infektion är när kroppen
får virus eller bakterier
som ger till exempel halsfluss
och influensa.
Kroppen kan också få
en inflammation
Kroppen bildar celler
som söker upp
och dödar bakterierna,
virusen eller cancercellerna.
Kroppen försvarar sig
med en inflammation.
Att bli immun
Kroppens skapar också
celler som minns infektionen.
Så att nästa gång kroppen
möter smittan blir vi inte
sjuka.
Minnescellerna kämpar
snabbt
ned viruset.
Det kallas för att vi är
immuna.
Så fungerar också
vaccinationer.
min hälsa 1/2011
Frågor och svar om antibiotika
Fråga:
Varför får man ofta diarré
och ont i magen
när man tar antibiotika?
Svar:
Antibiotika förstör
alla bakterier i kroppen,
inte bara de som gör dig
sjuk, utan också
de bakterier
som du behöver
för att vara frisk.
Du kan prova med att
äta mjölksyrebakterier
2 till 4 gånger per dag
2 till 3 timmar före eller efter
du tar antibiotika.
Fråga:
Kan jag dricka alkohol
när jag tar antibiotika?
Svar:
Antibiotika fungerar
även om du dricker alkohol.
Men det är inte bra
för din kropp
att dricka alkohol
när du har en infektion.
Det finns antibiotika
som ger starka biverkningar
om du dricker alkohol.
De är Flagyl, Metronidazol
eller Fasigyn.
De ger utslag på huden,
illamående och huvudvärk.
Fråga:
Vad ska jag göra
om jag får hudutslag?
Svar:
Om du får svår klåda,
feber eller blir svullen
i ansiktet ska du tala
med den läkare
som du fått medicinen av.
Det är mycket ovanligt
att antibiotika ger
svåra allergiska reaktioner.
Viktigt att följa receptet
Det är viktigt
att ta rätt mängd antibiotika.
Annars blir du inte frisk
och infektionen
kan komma tillbaka.
Men du ska inte ta
för mycket antibiotika.
Du ska inte ta antibiotika
om du inte behöver det.
Du kan få antibiotika
på olika sätt,
som tabletter eller lösning.
min hälsa 1/2011
Har din läkare sagt
att du ska ta antibiotika
tre gånger varje dag
ska du göra det.
Du ska ta antibiotika
olika lång tid.
Det beror på vilken
sorts antibiotika som du får
och vad det är för infektion.
Antibiotika till barn
Alla som har barn
vet hur svårt
det är att få barnet
att ta penicillin.
Tyvärr är det så
att många penicillin
smaka illa.
Ett tips kan vara
att blanda ut det
med något
som barnet tycker om,
som till exempel glass.
Det finns också
små tabletter
som barn från 1 års ålder
kan ta i till exempel
en sked fruktpuré.
Hur stoppar vi resistens?
Vi i sjukvården ska
bli bättre på att
skilja mellan sjukdomar
som kan behandlas
med antibiotika
och sjukdomar
som inte kan
behandlas med antibiotika
Tillsammans med
patienter och föräldrar
till sjuka barn
ska vi försöka
använda mindre
antibiotika.
»Vi i sjukvården
ska hela tiden
hålla rent
och vara rena
för att stoppa
att bakterierna sprids.«
Du ska alltid följa receptet.
21
Läkemedel får inte
komma ut i naturen
Nya rekommendationer för sjukvården
ska stoppa antibiotikaresistens
Sverige och de andra länderna
i EU har stränga regler
för att rena avloppsvatten
från att släppa ut
läkemedel i naturen.
Det är mycket viktigt
att sjukvården försöker
stoppa resistenta bakterier.
Därför ska sjukvården i Sörmland
följa de här nya reglerna
när vi ger antibiotika:
Men de flesta läkemedlen
görs i länderna Indien och Kina.
Där finns inte samma regler
som i EU.
Forskare har hittat
mycket antibiotika
i vattnet i Indien.
När antibiotika kommer ut
i sjöar och vatten
blir bakterier till slut resistenta.
När vi turistar i dessa länder
sprids de resistenta bakterierna
över hela världen.
Landstinget Sörmland
har tagit prover
på vårt egna vatten.
Våra prover visar
att det finns mindre antibiotika
efter att vattnet blivit renat.
Men även lite antibiotika
i vattnet kan ge
resistenta bakterier.
Därför måste vi sluta
att använda
för mycket antibiotika.
Öroninflammation
Barn mellan 1 och 12 år
som har öroninflammation
ska ha smärtstillande medel
och inte antibiotika.
Urinvägsinfektion
Försvinner oftast
inom en vecka
utan behandling
men antibiotika gör dig frisk fortare.
Gravida kvinnor
med bakterier i urinen
ska alltid få antibiotika.
Svinkoppor
tvätta med tvål och vatten och om
det inte hjälper ska du ta antibiotika.
Bihåleinflammation
De flesta bihåleinflammationer
läker av sig själva
inom 2 till 3 veckor.
Men om du har svår värk
eller färgad snuva
i mer än tio dagar
kan det vara dags
för antibiotika.
Rosfeber
Rosfeber ger feber och frossa
och en röd, varm och smärtsam hud.
Du får antibiotika.
Ont i halsen
Oftast försvinner det
efter en vecka av sig själv.
Hundbett och kattbett
Du får antibiotika
när det röda runt såret
är större än 2 centimeter,
och gör ont och ger var.
Luftrörskatarr
Patient som har hosta får vänta.
Antibiotika hjälper inte.
Om patienten får lunginflammation
ger vi antibiotika.
Infektioner i sår
Vi gör rent såret.
Bara vid svåra sår
ger vi antibiotika.
Fästingbett
Om du får en röd fläck
större än 5 centimeter
efter 14 dagar
efter att du fått bettet
ska du ha antibiotika.
Så slipper du bli smittad och slipper smitta andra
Influensa, förkylning
och vinterkräksjuka
är tre vanliga virus
som du kan få på vintern.
Ta inte i personer
som du vet är sjuka.
Tvätta händerna noga
och ofta.
22
Använd gärna handsprit.
Peta inte i ögonen, näsan
och munnen.
Besök inte sjukhus
och särskilda boenden
om de har influensan där.
Du som är sjuk
ska hosta och nysa
i armvecket
och inte i handen.
Använd engångsnäsdukar
som du slänger direkt
efter att du använt dem.
Stanna hemma
så länge du smittar.
Du kan inte ta läkemedel mot virus
utan du kan bara vänta
tills du är frisk igen.
min hälsa 1/2011
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
Fråga 1
Fråga 6
I vilka länder tillverkas flertalet av
läkemedel som finns i Sverige?
1. I Sverige och Tyskland
X. USA och Mexico
2. I Indien och Kina
Vanlig förkylning orsakas nästan alltid av:
1. Virusinfektion
X. Svampinfektion
2. Bakterieinfektion
Fråga 2
Vid öroninflammation ska barn 1-12 år
vanligtvis i första hand behandlas med:
1. Smärtstillande
X. Penicillin
2. Läkemedel mot svampinfektion
Vad betyder att en bakterie är resistent?
1. Bakterien är vanlig
X. Bakterien dör vid antibiotikabehandling
2. Bakterien överlever vid antibiotikabehandling
Fråga 3
Antibiotika används vid behandling av
infektioner som orsakas av:
1. Virus
X. Svamp
2. Bakterier
Fråga 4
Säsongsinfluensa orsakas av:
1. Parasitinfektion
X. Virusinfektion
2. Bakterieinfektion
Fråga 5
En STRAMA-grupp arbetar med att:
1. Minska risk för uppkomst och spridning
av resistenta bakterier
X. Minska risk för uppkomst och spridning
av diabetes
2. Minska risk för uppkomst och spridning
av förkylning
Fråga 7
Fråga 8
Hur många luftvägsinfektioner (förkylningar) kan ett barn ha per år?
1. 2-3 st
X. 6-8 st
2. Fler än 12 st
Fråga 9
När är du som mest smittsam vid en
förkylning?
1. Den första dagen med symptom
X. Efter några dagar
2. Efter en vecka
Fråga 10
Vilken åtgärd är viktig för att undvika att
bli smittad av flertalet av de vanligaste
infektionerna?
1. Förebyggande medicin
X. Bra handhygien
2. Ingen åtgärd alls
2
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 15 april till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 3/10: 211, X22, 12X, 1
min hälsa 1/2011
X
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 3/2010:
Sigurd Winheim, Flen, Lilian Österlund,
Katrineholm, Helene Svensson, Nyköping, Inger Andersson, Eskilstuna och
Aina Gustavsson, Enstaberga.
23
GRUPPFÖRSÄNDELSE
Nu finns Sörmlands
sjukvård på den nationella
vårdwebben 1177.se
Den nationella vårdwebben 1177.se är en gemensam webbsida där de 21
landstingen i Sverige ger digitala råd om vård. Sedan början av december 2010
finnas nu sörmländska sidor och en funktion som hjälper dig att hitta rätt i
vården i hela landet.
Telefonnumret 1177 för råd om vård och webben 1177.se ger pålitlig information om bland annat sjukdomar, behandlingar och patienters rättigheter.
Nu har Sörmland fått egna sidor på 1177.se. Genom att välja Sörmland
under fliken ”Välj din del av Sverige”, som du hittar högst upp i mitten på webbens startsida, så kommer du till dessa sidor. Där finns länkar till aktuella nyheter inom hälso- och sjukvården i Sörmland.
Där finns också en komplett kontaktlista till all sjukvård i länet. Under rubriken ”Hitta och jämför vård” finns närmare 500 vårdgivande enheter som mottagningar, vårdcentraler, vårdavdelningar och barnavårdscentraler i Sörmland.
1177.se är ett av flera projekt inom den nationella IT-strategin där landstingen samarbetar för att ge medborgare och patienter service och god information.