Utrikesdepartementet - Regeringens webbplats om mänskliga

advertisement
Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2006
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är
mycket gott.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FNs konventionskommittéer
Liechtenstein är ett monistiskt land, vilket innebär att internationella avtal är
direkt tillämpliga i den inhemska rättsordningen. Liechtenstein har ratificerat
följande grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om
enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention
on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
- Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT) Det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr har endast undertecknats.- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter.
Protokollet om handel med barn har endast undertecknats.
- Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
2
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
En rapportörsgrupp från Europarådet besökte Liechtenstein under 2004 och
presenterade sin rapport i maj 2005. Europarådets kommissarie för mänskliga
rättigheter framförde då bland annat att Liechtenstein bör verka för att
integrera utlänningar bättre, samt att representanter för frivilligorganisationer
bör få vara närvarande vid utfrågningar av asylsökanden. Vidare bör
tillgängligheten till försvarsadvokater förbättras, enligt Europarådet. Man
föreslog även att landet överväger möjligheten att etablera ett
Ombudsmannainstitut.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Skydd mot tortyr garanteras i landets konstitution samt genom anslutning till
en rad konventioner.
Strafflagen skyddar vidare mot medicinska eller vetenskapliga experiment samt
mot slaveri.
De situationer då polis får bruka skjutvapen är särskilt reglerade.
Skollagen förbjuder aga.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades i Liechtenstein den 1 januari 1989. Vidare har landet
ratificerat tilläggsprotokoll nr. 6 och nr. 13 till Europakonventionen för
mänskliga rättigheter. Dödsstraff är således förbjudet i landet i alla
sammanhang.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
3
Landets konstitution garanterar en rad grundläggande fri- och rättigheter
liksom likhet inför lagen för alla medborgare. Varje inskränkning av dessa
rättigheter måste ha lagstöd. Envar som anser att hans eller hennes
grundläggande rättigheter eller friheter har åsidosatts har rätt att vända sig till
domstol för att få saken prövad. Rättelse kan ske i form av undanröjande av
beslutet och/eller i form av skadestånd. Möjligheten att föra talan inför den
Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg finns sedan 1982.
6. Rättssäkerhet och rättstatsprincipen
Beslut av regeringen eller av någon av dess kommissioner eller råd kan
överklagas till den administrativa domstolen (Verwaltungsbeschwerde-Instanz).
Dess domar kan inte överklagas.
Den konstitutionella domstolen (Staatsgerichshof) handhar frågor av
konstitutionell natur samt rättigheter garanterade i den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter och andra internationella
konventioner.
De allmänna domstolarna handskas med civil- och straffrättsliga mål.
Principerna om muntlig framställning, personlig inställelse samt fri bevisföring
inför domstolarna gäller. Första domstolsinstans är Fürstliches Landgericht.
Möjlighet finns att överklaga domar till "Fürstliches Obergericht". Den högsta
instansen är "Fürstliches Oberster Gerichtshof".
Rättegångsförhandlingar är som regel offentliga. Undantagen motsvarar dem
som förekommer enligt svensk rättsordning. Domarna väljs av parlamentet
och Fursten utser dem. Den senare har dock makt att inte utse någon av de
domare som parlamentet valt.
7. Straffrihet
Fursten har immunitet vad gäller straffrättsliga ingrepp I övrigt finns inga
uppgifter om att straffrihet skulle förekomma.
8. Yttrande-, tryck- mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrandefriheten garanteras i konstitutionen. Begränsningar i friheten återfinns
i strafflagen i form av förbud mot bland annat förtal, störande av den allmänna
ordningen, rasistiska uttalanden m.m.
4
Enligt en lag från 1999 skall mångfalden inom massmedierna säkerställas och
på så sätt garantera en fri och självständig utveckling av medierna och den
allmänna opinionen. I landet finns dock endast två dagstidningar.
Mötesfriheten liksom föreningsfriheten är fastslagna i konstitutionen.
För att etablera en fackförening krävs att denna måste ha avdelningar i minst
fyra av landets kommuner samt ha minst 400 medlemmar som är
liechtensteinska medborgare.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Liechtenstein är en konstitutionell monarki med demokratiska och
parlamentariska traditioner. Arvsrätten till tronen är förbehållen manliga
medlemmar av furstehuset Liechtenstein.
Enligt konstitutionen kan medborgarna utöva sina rättigheter genom direkta
val och genom folkomröstningar. Direktdemokratin utövas också genom
rätten att kunna ta initiativ till lagar. Rösträtt infaller på 18 årsdagen, men
undantas personer som är dömda till fängelse eller är omhändertagna enligt
särskilda beslut.
Makten är uppdelad mellan den exekutiva (regeringen), lagstiftande (lantdagen)
och den dömande (domstolarna).
Fursten är landets statsöverhuvud och representerar staten i dess relationer
med utlandet. Han utser regeringen på rekommendation av parlamentet,
lantdagen.
Parlamentet väljs på fyra år och består av 25 ledamöter som väljs genom
direkta och hemliga val enligt ett proportionellt valsystem. För närvarande
finns det tre partier representerade i lantdagen. Majoriteten innehas av
Progressiva Folkpartiet (FBP), med 13 platser, Patriotiska Unionen (VU) med
elva platser och med Fria listan (FL) som har ett mandat.
Lantdagens huvudsakliga funktion är att fatta beslut om lagar, godkänna
internationella överenskommelser, godkänna budgeten, rekommendera
regeringsledamöter och utse domare.
Regeringen består av fem ledamöter. Dessa utses av fursten på
rekommendation av parlamentet.
5
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetslösheten är låg, sällan över 2 procent. Möjlighet finns att vid
"exceptionella" svårigheter, erhålla arbetslöshets- eller bostadsbidrag vid
personliga, familjerelaterade eller andra sociala svårigheter. Detta förutsätter
dock att man inte kan få bidrag genom socialförsäkringar eller privata
försäkringar.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Liechtenstein har ett väl utbyggt hälsovårdssystem. Antalet läkare i förhållande
till befolkningen är högt. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till
den högsta i världen (82,5 år för kvinnor respektive 76,5 år för män).
Spädbarnsdödligheten ligger på en mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen
har tillgång till grundläggande hälsovård av god kvalitet.
12. Rätten till utbildning
Den obligatoriska skolgången är nio år med skolstart vid sex års ålder.
Skolgången är fri med undantag för böcker där föräldrarna måste betala
75 procent av kostnaden för skolböcker.
Det finns inget universitet i landet, men möjligheten att studera vid något av
universiteten i grannländerna garanteras genom bilaterala avtal. Studiebidrag
kan utgå beroende på studentens inkomst och föräldrarnas tillgångar.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i landet är mycket hög, med tillgång till allehanda varor och
service.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
6
14. Kvinnors rättigheter
Liechtenstein införde kvinnlig rösträtt först år 1984. Landet fick sin första
jämställdhetslag 1999. År 2001 ratificerade Liechtenstein det fakultativa
protokollet till FN-konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor.
Jämställdhetslagen syftar bland annat till att stimulera företagare att skapa
arbetsförhållanden som lämpar sig för kvinnor och familjer, belöna privata
initiativ som syftar till att förbättrandet av jämställdheten i landet, samt belöna
individer som är involverade i relevanta jämställdhetsfrågor. Det finns en av
regeringen tillsatt jämställdhetsbyrå.
Jämställdhetsfrågorna har under senare år fått ökad uppmärksamhet, men det
är ännu långt till en mer utbredd jämställdhet. Av regeringens fem ledamöter är
endast en kvinna. I parlamentet med 25 medlemmar sitter åtta kvinnor. I
arbetslivet är kvinnorna betydligt färre än männen.
En arbetssökande måste kunna visa att hon eller han kan försörja sig för att
överhuvudtaget få flytta till Liechtenstein. Utländska yrkesverksamma kvinnor
har det svårare än män att ta med sig sina familjer och flytta till Liechtenstein.
År 2000 skapades Informations- och rådgivningsbyrån för kvinnor (Infra) i
Liechtenstein, ett kvinnomigrationsprojekt vars syfte bland annat är att stödja
självständigheten och integrationen av utländska kvinnor.
Handel med kvinnor och barn är straffbart. Europarådets MR-kommissarie har
uppmärksammat myndigheterna i Liechtenstein på behovet att företa en
översyn över arbetstillstånd som utfärdas för kvinnor som uppger att de är
kabaréartister, i syfte att förhindra att unga kvinnor från utlandet förs in i
landet för att utnyttjas sexuellt.
15. Barnens rättigheter
Bestämmelser som syftar till att förhindra sexturism finns i strafflagen från
2001 som stadgar straff för sexuella handlingar med minderåriga, även om
dessa begåtts utomlands. Liechtenstein har undertecknat det fakultativa
protokollet till barnkonvention om handel med barn, och protokollet om
förhindrande, bekämpning och bestraffning av handel med personer, särskilt
kvinnor och barn.
Rätten till familje- respektive barnbidrag finns stadgat i lag. Barnbidrag utgår
till familjer som lagligen bor eller är anställda i Lichtenstein. Familjer får även
annat stöd genom skattelättnader och bostadsbidrag.
7
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Över två tredjedelar av befolkningen i landet, 76,5 procent är katoliker.
Konstitutionen fastställer att den romersk-katolska kyrkan är den officiella
kyrkan i Liechtenstein, men garanterar samtidigt religionsfrihet.
Antalet muslimer i landet uppskattas till 3,9 procent medan 7 procent är
protestanter. Av befolkningen har 10,5 procent inte angivit någon
religionstillhörighet. Såväl den katolska som den protestantiska kyrkan erhåller
statligt ekonomiskt stöd. Barn har rätt att bli befriade från
religionsundervisningen i de statliga skolorna med hänvisning till
religionsfriheten. Intill dess att barn fyller 14 år är det föräldrarna eller utsedd
förmyndare som har rätt att bestämma barnets religiösa uppfostran.
Det finns inga stora etniska minoriteter i landet.
Medborgarskap kan erhållas efter att man bott 30 år i landet. Är man under 20
år räknas varje år dubbelt. Medborgarskap genom giftermål kan fås efter tre års
äktenskap.
Landet stödjer integrationen av utlänningar genom bland annat språkutbildning
samt särskilt stöd för kvinnor. Integrationen ses inte bara som en process där
minoriteten skall inrätta sig efter majoriteten, utan skall också innebära ett
erkännande av principen att mångfald berikar samhället i stort.
Alla som är bosatta i Liechtenstein har tillgång till de allmänna skolorna, den
allmänna sjukvården samt övriga ekonomiska och sociala tryggheter som staten
erbjuder. Ett undantag gäller rösträtten , för vilket krävs att man är medborgare
i Liechtenstein.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagstiftning som på olika sätt diskriminerar homosexuella togs bort 2001. En
lag som möjliggör ingående av registrerat partnerskap mellan personer av
samma kön planeras.
18. Flyktingars rättigheter
8
Liechtensteins asyl- och migrationspolitik bygger på lag, bilaterala avtal och
multilaterala konventioner.
Asylsökande bor i allmänhet i särskilda center intill dess att ett slutligt beslut
föreligger på deras asylansökan. De omfattas av sjuk- och olycksfallsförsäkringssystemet efter genomgången hälsotest vid inresa i landet. När de får
ett arbete dras kostnaden för dessa försäkringar från lönen.
Beslut om arbetstillstånd tas på grundval av professionella kvalifikationer.
Detta gäller även det stora antal som gränspendlar från grannländerna varje
dag.
I syfte att undervisa medborgarna i landet, och i synnerhet den yngre
generationen, om landets flyktingpolitik och om situationen för asylsökande,
har flera informationskampanjer genomförts i skolorna och i kampanjen
"Ungdomsparlamentet 2000". Syftet är att bekämpa fördomar och förhindra
främlingsfientliga tendenser. Barn till asylsökande har skolplikt enligt
liechtensteinsk lag.
19. Funktionshindrades situation
Anställda och egna företagare mellan 20 och 65 år är skyldiga att delta i landets
försäkringssystem. Systemet betalar ut ersättning vid eventuell invaliditet. För
barn och unga upp till 20 års ålder utgår särskild ersättning. Förutom en central
myndighet för socialfrågor finns i landet en sammanslutning för handikappade
som erhåller årligt bidrag från staten. Den organisationen koordinerar sportoch ungdomsgrupper, rullstolstransporter och andra researrangemang och
beviljar också finansiellt stöd i vissa fall.
Företag som erbjuder särskilda platser för handikappade personer kan erhålla
stöd från myndigheterna. För individer som är helt utestängda från
arbetsmarknaden på grund av sitt handikapp finns det terapicenter med 110
arbetsplatser på sex olika orter i landet.
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Inga uppgifter finns om frivilligorganisationer som arbetar uteslutande med
frågor rörande mänskliga rättigheter.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
9
Inga internationella eller svenska insatser förekommer.
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards