Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan
inte ge en fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna i landet. Information bör
sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är
gott. Liechtenstein har överlämnat utförliga rapporter till några av de
kommittéer som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och
landet behandlades vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2009 då en
grundlig genomgång gjordes.
De flesta av FN:s konventioner har ratificerats och implementerats i
liechtensteinsk lagstiftning. Landet har tillträtt den europeiska konventionen
om mänskliga rättigheter. Liechtenstein har dock kritiserats för inte att ha
någon generell MR-institution i enlighet med Parisprinciperna. Som förklaring
anför Liechtenstein att ett flertal specifika organ kompletterar landets
jämställdhetsbyrå och således täcker ett brett område.
2(12)
Liechtenstein är en konstitutionell monarki präglad av konservativa
värderingar där medborgarna förutom vid val till parlamentet göra sin röst
hörd genom folkomröstningar. Fursten har en stark ställning, bland annat har
han rätt att upplösa parlamentet.
Respekten för medborgerliga och politiska rättigheter är allmänt sett god. En
av de huvudsakliga utmaningarna ligger dock i att öka de facto jämställdheten
bland de politiska beslutsfattarna. Jämställdheten behöver också förbättras i
praktiken på samtliga områden, vilket regeringen framfört som prioriterat.
Vad gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter får situationen
bedömas vara mycket god.
Barnens situation i Liechtenstein får också bedömas vara mycket god. Landet
planerar att inrätta en barnombudsman. En tredjedel av de boende i landet är
utlänningar; de flesta från grannländerna där kultur och språk är likartade. Det
finns inga stora etniska minoriteter i Liechtenstein. Ett lagförslag som ska
möjliggöra ingående av registrerat partnerskap mellan personer av samma kön
är underställt parlamentarisk behandling.
För rösträtt, även i kommunalval, krävs liechtensteinskt medborgarskap.
Kraven för att få medborgarskap är med svenska mått mätt höga och leder till
att många invånare under lång tid berövas möjlighet till politiskt inflytande.
Bland annat Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har
föreslagit att kraven ska lättas. Vid hearingen i MR-rådet i januari 2009
uttryckte ett flertal delegationer oro för rasism och främlingsfientlighet i
Liechtenstein.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Liechtenstein – där internationella avtal är direkt tillämpliga i den inhemska
rättsordningen – har ratificerat de flesta av FN:s konventioner. Bland dessa
märks FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och de
båda tilläggsprotokollen till konventionen, FN-konventionen om de
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, FN:s
rasdiskrimineringskonvention, FN:s kvinnokonvention med tilläggsprotokoll,
FN:s tortyrkonvention, FN:s flyktingkonvention samt FN:s barnkonvention
3(12)
med tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollet om barnhandel har dock ännu inte
ratificerats.
Liechtenstein är medlem i Europarådet och har tillträtt den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter. Liechtenstein har även ratificerat
Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen. Landet är dock inte
med i ILO (International Labour Organisation) och har inte ratificerat ILO:s
åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.
När Liechtenstein behandlades i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari
2009 gav dåvarande utrikesministern Rita Kieber-Beck stöd åt bland annat
följande rekommendationer för att förbättra MR-läget i landet:
-
ratificera konventionen mot påtvingade försvinnanden;
ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om barnets
rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och
barnpornografi (vilket Liechtenstein har undertecknat).
Vad gäller konventionen om skydd av migrantarbetare och deras familjer
framförde Kieber-Beck att den inte kunde implementeras i Liechtenstein då
den hade för många skrivningar som inte relaterar till läget i Liechtenstein
med dess höga andel utlänningar.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Liechtensteins konstitution innehåller inga specifika stadganden om rätten till
liv. Denna rätt härleds genom landets ratificering av den Europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter. Rätten till liv försäkras vidare indirekt
genom lagstadganden i straffrätten.
Skydd mot tortyr garanteras i landets konstitution samt genom anslutning till
en rad konventioner. Strafflagen skyddar vidare mot medicinska och
vetenskapliga experiment samt mot slaveri.
Landets polis får endast använda skjutvapen som en sista utväg i särskilt
stadgade situationer. Polisen får i begränsade fall, då det anses
4(12)
proportionerligt och påkallat för att garantera polismännens säkerhet, täcka
särskilt våldsamma och farliga personers ansikten med en huva till dess att de
nått häktet. Det har inte under 2010 förekommit några uppgifter om att
offentligt anställda ska ha utsatt personer för tortyr, grymma, inhumana eller
på annat sätt degraderande bestraffning.
4. Dödsstraff
Dödsstraff förekommer inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Landets konstitution garanterar en rad grundläggande fri- och rättigheter
liksom likhet inför lagen för alla medborgare. Varje inskränkning av dessa
rättigheter måste ha lagstöd. Envar som anser att hans eller hennes
grundläggande rättigheter eller friheter har åsidosatts har rätt att anmäla detta
till en domstol. Rättelse kan ske i form av undanröjande av beslutet och/eller i
form av ersättning.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Principerna om bland annat muntlig framställning, personlig inställelse samt
fri bevisföring inför domstolarna gäller i civil- och straffrätten. Arrestering ska
inom 48 timmar prövas av domstol. Det förekommer inga uppgifter om att
Liechtenstein skulle ha brustit i detta.
Rättegångsförhandlingar är offentliga med möjlighet till undantag i
specificerade fall. Domarna väljs av parlamentet och fursten utser dem.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer inte i landet. Fursten är dock immun från
straffrättsliga förfaranden. Han har också rätt att när som helst avbryta en
pågående utredning eller rättegång.
5(12)
8. Yttrande-, tryck- mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrandefriheten garanteras i konstitutionen. Begränsningar i friheten
återfinns i strafflagen i form av förbud mot bland annat förtal, störande av
den allmänna ordningen, rasistiska uttalanden med mera.
Mångfalden inom massmedierna säkerställs genom lag och på så sätt
garanteras en fri och självständig utveckling av medierna och den allmänna
opinionen. Landets storlek (endast ca 35.000 invånare) gör dock att utbudet
av media är begränsat.
Mötesfriheten liksom föreningsfriheten är fastslagna i konstitutionen.
För etablerandet av en fackförening i landet krävs att denna måste ha
avdelningar i minst fyra av landets kommuner samt ha minst 400 medlemmar
som är liechtensteinska medborgare.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Liechtenstein är en konstitutionell monarki med demokratiska och
parlamentariska traditioner. Arvsrätten till tronen är förbehållen manliga
medlemmar av furstehuset Liechtenstein.
Enligt konstitutionen kan medborgarna utöva sina rättigheter genom direkta
val och genom folkomröstningar. Direktdemokratin utövas även genom
rätten att kunna ta initiativ till lagar samt att begära folkomröstningar om lagar
och förordningar, men också om konstitutionen. Politiska rättigheter som att
rösta i parlamentsval (lantdagen) infaller på 18-årsdagen. Undantagna är
personer som sitter i fängelse eller är omhändertagna enligt särskilda beslut.
Fursten är landets statsöverhuvud och representerar staten i dess relationer
med utlandet. Han utser regeringen på rekommendation av lantdagen och alla
nya lagar måste godkännas av fursten. Han har också rätt att upplösa
parlamentet. Den starka position som den regerande fursten innehar anses av
de flesta bedömare balanseras av den starka medborgerliga direktdemokratin i
landet.
Parlamentet (lantdagen) väljs på fyra år och består av 25 ledamöter som väljs
genom direkta och hemliga val enligt ett proportionellt valsystem. Lantdagen,
6(12)
som består av en kammare, antar lagar, godkänner internationella
överenskommelser, godkänner (och kan ändra i) budgeten, rekommenderar
regeringsledamöter samt utser domare och styrelseledamöter i statliga
institutioner.
De två kristliga mittenpartierna Fortschrittliche Bürgerpartei (FBP) och
Vaterländische Union (VU) har traditionellt haft ett mycket stort inflytande och
hade fram till 1993 samtliga platser i lantdagen. I det senaste valet i februari
2009 fick de 87 procent av rösterna och bildade en koalitionsregering. Två av
de fem regeringsråden är kvinnor (2005 var endast en kvinna).
Det har varit svårt för kvinnor att bli invalda i lantdagen. I det senaste valet
fick sex kvinnor mandat i lantdagen – samma nivå som vid valet 2005. FBG
och VU har 24 av de 25 mandaten i lantdagen; det vänsterinriktade partiet
Gröna listan har ett mandat.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetslösheten är låg och överskrider sällan två procent. Möjlighet finns att
vid exceptionella svårigheter erhålla arbetslöshets- eller bostadsbidrag på
grund av personliga, familjerelaterade eller andra sociala problem. Detta
förutsätter dock att man inte kan få bidrag genom socialförsäkringar eller
privata försäkringar.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Liechtenstein har ett väl utbyggt hälsovårdssystem. Antalet läkare i förhållande
till befolkningen är högt. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till
de högsta i världen (82 år för kvinnor respektive 79 år för män).
Spädbarnsdödligheten ligger på en mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen
har tillgång till grundläggande hälsovård av hög kvalitet.
12. Rätten till utbildning
7(12)
Den obligatoriska skolgången är nio år med skolstart vid sex års ålder.
Skolgången är fri med undantag för böcker där föräldrarna måste betala 75
procent av kostnaderna.
Liechtensteins högskola kommer från och med 2011 att vara ett universitet.
Landets studenter garanteras också möjligheten att studera vid något av
universiteten i grannländerna genom bilaterala avtal. Studiebidrag kan utgå
beroende på studentens inkomst och föräldrarnas tillgångar.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i landet är mycket hög. Liechtenstein hamnade på plats 6 i
UNDP:s Human Development Index 2010.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Liechtenstein införde kvinnlig rösträtt först 1984 och landet fick sin första
jämställdhetslag 1999. Lagen syftar bland annat till att stimulera företagare att
skapa arbetsförhållanden som lämpar sig för kvinnor och familjer, belöna
privata initiativ som syftar till att förbättra jämställdheten samt belöna
individer som är involverade i relevanta jämställdhetsfrågor. Eftersom man
också har antagit en rad ändringar i andra lagar för att förbättra jämställdheten
anser regeringen det inte nödvändigt att anta en heltäckande akt.
Liechtensteins jämställdhetsbyrås mandat täcker all typ av diskriminering.
Liechtenstein har ratificerat tilläggsprotokollet till FN-konventionen om
avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. . Under 2009
anmäldes totalt 21 sexualbrott. Föreningen Frauenhaus Liechtenstein som
arbetar med misshandlade kvinnor härbärgerade under 2009 21 kvinnor och
22 barn under sammanlagt 864 personnätter, vilket motsvarar en tioprocentig
minskning mot 2008.
Jämställdhetsfrågorna har under senare år fått ökad uppmärksamhet och
regeringen hävdar att man på det juridiska planet har nått nästan hela vägen
8(12)
fram till jämställdhet mellan könen. Det finns dock fortfarande mycket kvar
att göra för att nå en mer utbredd jämställdhet i praktiken, vilket regeringen
också framhåller som en anledning till att fortsätta med olika former av
informationskampanjer.
Som nämnts ovan är endast sex av parlamentets 25 ledamöter kvinnor;
regeringens motsvarande fördelning är två av fem. Förvärvsfrekvensen bland
kvinnorna är betydligt lägre än bland männen. Regeringen ser det som ett
långsiktigt arbete och söker påverka för att jämställda värderingar och
attityder ska få bättre fäste.
Utländska yrkesverksamma kvinnor har ofta svårare än män att ta med sig
sina familjer och flytta till Liechtenstein eftersom de i allmänhet tjänar mindre
och en arbetssökande måste kunna visa att hon eller han kan försörja sig för
att överhuvudtaget få flytta till Liechtenstein. Det finns en informations- och
rådgivningsbyrå för kvinnor (Infra), som bland annat syftar till att stödja
självständigheten för och integrationen av utländska kvinnor.
Prostitution är olagligt, men tolereras av polisen så länge som det förekommer
på nattklubbar och inte stör allmän ordning. Liechtenstein har undertecknat
protokollet om förhindrande, bekämpning och bestraffning av handel med
personer, särskilt kvinnor och barn. Förbud om handel med kvinnor och barn
finns i landets strafflag. Det förekommer inga uppgifter om att trafficking ska
ha förekommit i Liechtenstein. Liechtenstein har antagit riktlinjer som bland
annat fastställer att ett offer för trafficking får uppehållstillstånd för den tid
som rättsprocessen tar om han/hon samarbetar med myndigheterna.
Regeringen har också identifierat kabarédansöser som den största riskgruppen
och polis och migrationsmyndigheter gör regelbundna inspektioner vid sådana
inrättningar för att minska risken för förekomst av trafficking.
15. Barnens rättigheter
Bestämmelser som syftar till att förhindra sexturism finns i strafflagen från
2001 som stadgar straff för sexuella handlingar med minderåriga, även om
dessa begåtts utomlands. Innehav av barnpornografi är förbjudet.
Rätten till familje- respektive barnbidrag finns stadgad i lag. Barnbidrag utgår
till familjer som lagligen bor eller är anställda i Liechtenstein. Familjer kan
också erhålla ersättning genom skattelättnader och bostadsbidrag. Då barn
9(12)
föds utom äktenskap tillfaller vårdnaden modern och det är inte möjligt för
fadern ensam att ansöka om delad vårdnad.
Skollagen förbjuder aga.
Då Liechtenstein behandlades vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari
2009 inledde dåvarande utrikesministern med att nämna att parlamentet
antagit en utlänningslag och en ny lag om naturalisering. Den sistnämnda
trädde i kraft i februari 2009 och medför att medborgarskap ges till hittebarn
och statslösa barn. Därmed skulle också Liechtensteins förbehåll mot artikel
24 (3) i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel
7 i konventionen om barns rättigheter kunna släppas och man skulle kunna
ansluta sig till konventionerna om statslösa personers status och om
reducering av statslöshet.
Liechtenstein planerar att inrätta en barnombudsman.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga
och religiösa minoriteter samt urfolk
Konstitutionen fastställer att den romersk-katolska kyrkan är den officiella
kyrkan i Liechtenstein men garanterar samtidigt religionsfrihet och rätten att
utöva civila och politiska rättigheter oavsett vilken religion man tillhör.
Såväl den katolska som den protestantiska kyrkan och muslimska
samfälligheter erhåller statligt ekonomiskt stöd. Barn har rätt att bli befriade
från religionsundervisningen i de statliga skolorna med hänvisning till
religionsfriheten. Fram till att barn fyller 14 år är det föräldrarna eller utsedd
förmyndare som har rätt att bestämma barnets religiösa uppfostran.
Av de bosatta i Liechtenstein var 33,1 procent utlänningar vid utgången av
2010. De flesta utlänningar i landet kommer från grannländerna, där kultur
och språk är likartade. Det finns inga stora etniska minoriteter i Liechtenstein.
För familjeåterförening gäller mer generösa tolkningar för medborgare i ett
EES-land än för övriga medborgare där familjebegreppet begränsas till
make/maka samt ogifta barn under 18 års ålder. För icke EES-medborgare
gäller att man måste ha kunskaper i tyska och om Liechtenstein för att få göra
en längre vistelse i landet.
10(12)
Vid den ovan nämnda hearingen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari
2009 uttryckte flera delegationer oro för förekomsten av rasism och
främlingsfientlighet i Liechtenstein. Landet antog 2003 en femårig åtgärdsplan
mot rasism, vilken då denna rapport skrivs ligger kvar på furstendömets portal
och således torde fortsatt gälla. Landet stödjer integrationen av minoriteter
genom bland annat språkutbildning samt särskilt stöd för kvinnor. Samtidigt
anses det viktigt att stödja minoriteternas bevarande av den egna kulturen och
språket och därigenom berika mångfalden i samhället. Muslimska barn kan
numera få undervisning om islam i allmänna skolor, och är inte som tidigare
hänvisade till moskéer för religiös undervisning (det bodde i januari 2009 1600
muslimer i landet). Alla som är bosatta i Liechtenstein har tillgång till de
allmänna skolorna, den allmänna sjukvården samt övriga ekonomiska och
sociala tryggheter som staten erbjuder.
Liechtensteinskt medborgarskap krävs för att få rösta, även i kommunalval.
Kraven som ställs för medborgarskap är med svenska mått mätt höga. Enligt
den förenklade proceduren för personer som har vistats länge i landet gäller
att den sökande bland annat måsta ha bott lagligen i Liechtenstein under 30 år
(där tid före 20 års ålder räknas dubbelt) samt att han/hon avsäger sig
sitt/sina andra medborgarskap. Ett snabbare sätt att bli liechtensteinsk
medborgare är genom den så kallade vanliga proceduren, som inte baseras på
objektiva kriterier. Den vanliga proceduren innebär att de röstberättigade i
kommunen där den sökande bor röstar om huruvida han eller hon ska kunna
få medborgarskap, varefter frågan skickas vidare till parlamentet för samtycke
och slutligen till fursten som kan tilldela medborgarskap. Förenklade regler
gäller för de som gifter sig med en liechtensteinsk medborgare. Europarådets
kommissionär för mänskliga rättigheter har föreslagit att kraven under den
förenklade samt den vanliga proceduren lättas, men detta har man från
regeringshåll avfärdat då man inte funnit att det fanns folkligt stöd för det.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagstiftning som på olika sätt diskriminerade homosexuella togs bort 2001.
Regeringen antog i slutet av november 2010 ett lagförslag för att möjliggöra
ingående av registrerat partnerskap mellan personer av samma kön (baserat på
schweizisk och österrikisk lagstiftning). Lagförslaget ska nu underställas
parlamentarisk behandling.
11(12)
18. Flyktingars rättigheter
Per december 2010 hade Liechtenstein tagit emot 103 ansökningar om asyl,
varav man i samtliga fall där beslut fattats avslagit ansökan; nio ansökningar
väntade dock fortfarande på besked. Asylsökande bor i allmänhet i särskilda
center intill dess ett slutligt beslut föreligger. De omfattas av sjuk- och
olycksfallsförsäkringssystemet efter genomgången hälsotest vid inresa i landet.
När flyktingarna erhåller ett arbete dras kostnaden för nämnda försäkringar
från arbetstagarens lön. Principen om ”professionella kvalifikationer” gäller
för tilldelande av arbetstillstånd.
I syfte att bekämpa fördomar och förhindra främlingsfientliga tendenser, i
synnerhet den yngre generationen, har flera informationskampanjer om
landets flyktingpolitik och om situationen för flyktingar genomförts. Barn till
flyktingar måste enligt liechtensteinsk lag delta i skolutbildning med särskilt
fokus på det tyska språket. För att främja ömsesidig respekt och tolerans har
man genomfört pilotprojekt där muslimska barn får religionsundervisning på
tyska.
19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Anställda och egenföretagare mellan 20 och 65 år är skyldiga att delta i landets
försäkringssystem vilket betalar ut ersättning vid eventuell invaliditet. För barn
och unga upp till 20 års ålder utgår särskild ersättning. Utövver en central
myndighet för socialfrågor, finns i landet en sammanslutning för
handikappade som erhåller årligt bidrag från staten. Organisationen
samordnar sport- och ungdomsgrupper, rullstolstransporter och andra
researrangemang och beviljar också finansiellt stöd i vissa fall.
Företag som erbjuder särskilda platser för handikappade personer kan erhålla
stöd från myndigheterna. För individer som är helt utestängda från
arbetsmarknaden på grund av sitt handikapp finns terapicenter med 110
arbetsplatser på sex olika orter i landet.
Frivilligorganisationen föreningen för handikappade har givits i uppdrag att
överse implementeringen av lagen om jämställdhet för handikappade.
12(12)
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
I Liechtenstein finns bland annat frivilligorganisationen för handikappade
som bidrar till att sätta fokus på handikappades situation. Ambassaden har
inga uppgifter om någon lagstiftning som skulle begränsa
frivilligorganisationers verksamhet i Liechtenstein.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Förekommer inte i Liechtenstein.
