Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur gestaltas förintelsen i tre olika
historieböcker för årskurs 9
How is the Holocaust described in three different
history books for grade 9 in high school
José Monteza Castillo
Lärarexamen 270 hp
Historievetenskap och lärande
Slutseminarium: 2013-03-22
Examinator:
Handledare:
Laid Bouakaz
Ange handledare
Handledare:JanAnders
Andersson
1
2
Sammanfattning
I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska
ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur
historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia
skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån
historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S
Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och
avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de
kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet .
Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två
historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska
begrepp
3
Innehåll
Inledning ......................................................................................................................... 7
Syfte och problemställning ........................................................................................... 10
Litteraturgenomgång .................................................................................................... 11
Text i läroböcker ....................................................................................................... 11
Grundskolans läroböcker i historia ........................................................................... 11
Historiebruk .............................................................................................................. 12
Historiemedvetande .................................................................................................. 13
Historieidentitet ........................................................................................................ 14
Metod ............................................................................................................................ 16
Tillförlitlighet ........................................................................................................... 17
Etiska principer ......................................................................................................... 18
Resultat ......................................................................................................................... 19
SO-S Historia del 4 ................................................................................................... 19
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk ..................................................... 19
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande ......................................... 21
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet ................................................... 22
Historia PunktSO ...................................................................................................... 22
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk ..................................................... 22
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande ............................................. 24
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet ............................................... 25
Levande Historia....................................................................................................... 26
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk ..................................................... 26
Sammanfattning ........................................................................................................ 27
Analys och teoretiska tolkningar .................................................................................. 29
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk ......................................................... 29
4
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande ............................................. 30
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet ................................................... 32
Slutsats .......................................................................................................................... 33
Referenser ..................................................................................................................... 35
5
6
Inledning
Trots att det här gått 60 år sedan förintelsen ägde rum, så lever vi fortfarande i
förintelsens skugga. Genom att förintelsen hela tiden återberättas så ”lever” denna
hemska händelse som om det fortfarande pågår. Förintelsen är så levande eftersom den
påverkar oss som individer och vårt samhälle (Ammet, 2011:9)
Förintelsen har idag blivit en slags kollektiv identitetetsymbol. Den lever starkt i
vårt historiemedvetande och utgör i flera avseenden länken mellan nuet och det
förflutna (Ammet, 2011:9).
Dock har det inte alltid varit så i Sverige och resten av Europa att förintelsen är
en
kollektiv
identitetsymbol.
I
en
rapport
från
CEIFO
(Centrum
för
invandringsforskning) år 1997 visades att svenska ungdomar inte var säkra på att
demokrati var det bästa statsskicket och de var inte heller säkra på att förintelsen hade
ägt rum. Detta resultat samt kanske de minnen och skuld känslor över att Sverige inte
alltid agerade neutralt under andra världskriget gjorde att regeringen med Göra
Persson som statsminister lanserade ett stort projekt år 1997 som hette Levande
historia. Syftet med projektet var att förbättra undervisning om förintelsen i svenska
skolor. Syfte med detta projekt var och fortfarande är att arbeta för att motverka
intolerans genom att berätta om brott mot mänskligheten i historien och i vår samtid.
De arbetar utifrån
en
övertygelse om att det går att dra lärdom av historien för att
motverka och förebygga intolerans. Skolorna fick ett särskilt ansvar för att förankra
regeringens projekt i kursplanens historia
Av egen arbetslivserfarenhet när jag har vikarierat på några skolor har jag märkt
att många elever tycker att förintelsen har blivit ett ämne som måste läsas bara för att
man måste göra det. Många elever tycker att förintelsen har blivit ett tjatigt ämne, det
är någonting som har skett för mycket länge sedan och som inte går att koppla till
deras nutida liv. En av anledningarna till detta kan vara att vissa historieböcker bara
presenterar förintelsen utifrån ”den stora historia”. Därför är det intressant att
analysera vad läroböckerna berättar, hur de gör det och om läroböckerna kan gestalta
förintelsen på ett annat sätt
7
Ett centralt innehåll i kursplanen för historia för den svenska grundskolan senare år är
folkmord som har skett under 1800- och 1900-talen (Skolverket, 2013). I läroplanen
för både grundskolan och gymnasiet står att utbildningen ska förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på. Det står också att människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska
gestalta och förmedla (Skolverket: 2013) . Eftersom lärarna ska följa de värderingar
som finns i läroplanen för både grundskolan och gymnasiet och därmed tillämpa dem i
sin undervisning så ska undervisningen om förintelsen ta upp alla kränkningar på
mänskliga rättigheter. Förintelsen är ett exempel där demokrati i många samhällen
försvann, individer blev kränkta, förlorade sin frihet, sin integritet och många även
sina liv.
I kursplanen för ämnet historia för grundskolan står skrivet att undervisning bl.a.
ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur
historia kan används för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia
skapar identitet hos individer. Därför ska analysen av de tre valda böckerna om
förintelsen även utgå från om de läroböckerna tillämpar dessa tre historiebegrepp som
kursplanen för historia vill att undervisning ska vila på?
Att definiera förintelsen är svårt eftersom människor i alla tider omtolkar
historiska händelser utifrån de värderingar som finns i det samhälle man lever i. Varje
författare som skriver om förintelsen har sin bild av vad som symboliserade eller vad
förintelsen betyder för judarna. På samma sätt kan historiker bli påverkade av sin
omgivning och skriva det som anses vara politiskt korrekt (Bauer, 2000:17-18).
Därför är det intressant att analysera vilken eller vilka typer av historiebruk som är
mest vanliga i dessa tre historieböcker och vilken eller vilka som passar bäst när man
som lärare ska gestalta förintelsen på bra sätt. Samtidigt finns olika minnen som
gestaltar förintelsen på sina sätt och som gör det svårare att som lärare välja vilka
minnen av förintelsen som stämmer bäst med de överlevandes minnen. eftersom det
finns olika gestaltningar av förintelsen.
Idag när främlingsfientlighet och intolerans för människors lika värde har börjat dyka
upp i olika länder, inte minst här i Sverige med ett främlingsfientligt parti i riksdagen,
är det ännu viktigare att elever ska känna till att dagens främlingsfientlighet redan
fanns hos nazisterna och vad denna ideologi gjorde mot judarna En del människor
8
påstår att förintelsen till och med aldrig existerad och att bilder av förintelsen i filmer
eller i läroböcker är falska (Ammet, 2011:10). För att bemöta såna argument är det
extra viktigt att man undervisar om förintelsen och att eleverna får arbeta med dessa
tre begrepp, historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet.
Enligt Ammet (2011:11) ger historieläroböcker förintelsen ett någorlunda stort
utrymme och historieläroböcker har förintelsen som ett kapitel i sig under andra
världskriget. Dock verkar det som om många läroböcker i historia gestaltat förintelsen
utifrån ett enda minne ”det stora historia” där minnet av förintelsen består av Hitler, de
länder som deltog i kriget och bilder på smala, svaga passiva judar. Eleverna bör även
arbeta med andra kollektiva minnen utifrån ”den lilla historia” dvs. utifrån de
överlevandeskildringar från förintelsen som överlevande i åratal har försök att föra
vidare för att nästkommande generationer inte ska glömma vad förintelsen innebar för
dem. Samtidigt ska eleverna få kunskap om nazisternas ideolog, hur Hitler kom till
makten och hur det var att vara jude i tyskland under 30–talet för att de ska förstå hur
förintelsen hänger ihop med det tyska samhället. Därför är det intressant att analysera
om dessa tre valda historieböcker gestaltar utifrån dessa tre historiska begrepp eller om
historieböckerna bara gestaltar förintelsen genom ett historiskbegrepp.
9
Syfte och problemställning
Syftet med denna analys är att utifrån de kunskapsmålen som bl.a. är
historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker
gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen
om förintelsen utifrån de kunskapsmålen för historia på grundskolan senare år. De
läroböcker som kommer att analyseras är tre böcker som förekommer som läromedel i
undervisning i historia för grundskolans senare år.
Mina frågeställningar till denna undersökning är följande;
1) Vilken typ av historiebruk gestaltas förintelsen i de tre
historieböckerna?
2) Hur gestaltas förintelsen i de tre historieböckerna genom
historiemedvetande?
10
Litteraturgenomgång
Text i läroböcker
Enligt Rostvall & Selander (2008) har texter flera funktioner samtidigt. Texter säger
något om författarens position i världen och om hans eller hennes intresse och
avsikter. Texter har också som funktion att skapa en slags relation till läsaren genom
bl.a. instruktioner och frågor, berättelser, beskrivningar och analyser.
Text har också två olika slags språkande (Rostvall & Selander, 2008:17). En
text kan vara berättande och analytisk men till skillnad från en bild är texter
sekventiella där ordningen bidrar till att skapa ett sammanhang. I beskrivningar lyfter
man fram hur saker och ting är eller består av medan man i en berättelse skriver fram
tidsaspekten ”först var det så” och ”sedan var det så”. (Rostvall & Selander, 2008:18).
Enligt Rostvall & Selander (2008:81) är det inte enbart läroplaner som styr
lärande utan också de texter i läroböcker som används och räknas som kunskap i
skolan. Läromedelsförfattare och läromedelsproducenter gör många val kring innehåll
och utformning genom rubriker, uppgifter, bilder osv. Lärarna utformar sin
undervisning genom valet av texter och i vilken ordning de olika texterna ska komma
genom att välja var någonstans eleverna ska arbeta med texterna som finns i
läroböcker (Rostvall & Selander (2008:82). Därför är det extra viktigt att läraren
granskar hur författaren till historieböcker gestaltar olika historiska händelser.
Fram till 1940 dominerade berättande texter i läroböckerna. Under 1960-talet
ändrades detta. Texterna blev fulla med fakta. Under slutet av 1900-talet och början av
2000-talet har allt fler texter eller författare till lärobokstexterna, haft som syfte att
eleverna själva ska göra undersökningar, utveckla argument, utföra egna analyser samt
gestalta en egen förståelse (Rostvall & Selander, 2008:82-83).
Grundskolans läroböcker i historia
Enligt historiedidaktikern Sture Långström har läroboken har en stor betydelse både
vid lärares planering samt för genomförandet av undervisningen (Karlsson & Zander,
2009:294)
11
Enligt Karlsson & Zander (2009:295) har tidigare forskning kommit fram till
att människors syn på dåtid, nutid och framtid skapas med hjälp av läroböcker.
Forskningen har även kommit fram till att läroböcker i historia är politiska,
pedagogiska och vetenskapligt påverkade.
Enligt Karlsson & Zander (2009:296) kan läroboken studeras i två delar. Den
första delen är hur historieboken ska se ut, vilka historiska händelser som ska finnas
med och hur historia ska gestaltas. Den andra delen är själva produkten som en färdig
produkt. Båda dessa delar påverkas av köparnas och förlagens krav, läroplaner,
läromedelsgranskning samt författarnas bakgrund och historiesyn. Enligt historikern
Långström har allt detta förändras över tid. Författarna till historieböcker har gått från
att vara historiker till att vara lärare. Detta har gjort att författarna till läroböcker i
historia har gått från att illustrera historia som ren historievetenskap till att skriva
historieböckerna mer efter läroplaners krav. Idag behöver man inte vara historiker till
yrket för att skriva läroböcker i historia för grundskolan (Karlsson & Zander
(2009:297)
Historiebruk
Historiebruk är ett centralt begrepp och ett av kunskapsmål för historieundervisningen
i grundskolan och gymnasieskolan. I kursplanen för historieundervisning för
grundskolan står att målet är att eleven ska ha förmågan att undersöka, förklara och
värdera användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
(Skolverket, 2013; Kursplan för Historia). Eleverna ska kunna reflektera över hur
historia används för olika syften.
Efter en studie om hur olika grupper i samhället brukar historia och hur deras
historiska berättelser har bidragit till att förändra historiska föreställningar, har
historikern Klas-Göran Karlsson kommit fram till att när historia brukas är det utifrån
olika behov och intressen (Eliasson, et.al:260). Historiebruk kan därför ske genom
olika former. Det kan vara i form av individuella mentala processer, eller som ett högst
påtagligt samhälligt historiebruk i form av minnesdagar, högtider och monument
(Eliasson,etal:262).
Enligt Ammet (2008:64-68) finns tre olika historiebruk. Det ena historiebruket
är det vetenskapliga bruket som sedan kan delas in i tre olika delar. Det första är att
eleverna ska kunna se, tolka och förklara hur händelser i det förflutna som exempelvis
förintelsen har påverkat nutiden. Den andra delen i det vetenskapliga bruket är ren
12
faktamässig där eleverna faktamässigt ska förklara varför förintelsen skedde, vilka
som blev förföljda och mördade. Den tredje delen är att kunna jämföra förutsättningar
och bakgrund med andra folkmord.
Det andra historiebruket som Ammet (2008) skriver när det gäller förintelsen
är angående hur man kan gestalta förintelsen i bl.a. läroböcker är det politiskpedagogiska historiebruket av förintelsen. Det innebär att man redogör för hur det
politiska klimatet var i Europa efter första världskriget och hur man kan lära sig att
vara uppmärksam på extremistiska ideologier för att inte förintelsen ska hända igen
(Ammet, 2008:67).
Det tredje historiebruket som brukar förekomma i historieundervisning är det
moraliska bruket där olika värderingsövningar förekommer, som exempelvis att förstå
lidande och att lära sig hur man behandla människor. Dock brukar detta moraliska
bruk inte förekomma i läroböcker (Ammet, 200:68). Det historiebruk som enligt
Ammet (2008) förekommer mest i både läroböcker och generellt i undervisningen av
förintelsen är det vetenskapliga bruket och det politisk-pedagogiska historiebruket.
Samtidigt kan historiebruk även ske genom andra former menar Ammet
(2008). Det existentiella historiebruket handlar också om att kunna koppla det
förflutna till oss själva. Genom att diskutera om det som nazisterna gjorde mot judarna
skulle kunna hända idag om man låter dagens fördomar och rädslor ta över så kan man
knyta förintelsen till ett sammanhang som eleverna kan förstå och identifiera sig med.
Trots att detta historiebruk är viktigt så saknas det existentiella bruket i många
läroböcker i historia (Ammet, 2008:68).
Enligt Karlsson & Zander (2009:56) finns det en traditionell syn i Sverige på
att bl.a. historiker och historielärare brukar historia. Historiker samlar in information
genom arkivstudier som de sedan tolkar de med hjälp av egna resultat och kollegernas
forskningsresultat. Dessa vetenskapliga resultat sprids sedan vidare till samhället där
exempelvis historielärare pedagogiskt bearbetar forskningsresultaten som presenteras i
skolböcker för historia. Detta sprids vidare till eleverna.
Historiemedvetande
År 1979 introducerades begreppet historiemedvetande av den tyske historiedidaktiken
Karl-Ernst Jeismann (Karlsson & Zander, 2009:48). Han beskrev historiemedvetande
som relationen mellan tolkning av det förflutna, förståelsen av en samtida situation
och perspektiv på framtiden. För att sammanfatta detta skriver Karlsson & Zander
13
(2009:49) att historiemedvetande är en process där den samtida människan orienterar
sig med hjälp av olika historiska erfarenheter och kunskaper, och med allt denna
kunskap försöka reflektera hur framtiden kommer att utvecklas.
I den nya kursplanen för historia för grundskolan är historiemedvetande ett
viktigt centralt begrepp. Syftet med detta begrepp är att eleverna ska utveckla sitt
historiemedvetande genom att ha en god historisk referensram så att de kan reflektera
över hur historia skapas och hur historia används (Eliasson, et.al:263).
Det finns många fördelar att undervisa om förintelsen ur ett historiemedvetande
perspektiv. Eleverna bl.a. lär sig att reflektera över att även om det har gått sjuttio år
sen förintelsen hände så finns det än idag ett stort främlingshat mot judar och att detta
främlingshat har en del av sina rötter i de värderingar som nazisterna hade för sjuttio
år sedan men framförallt att det har alltid pågår. Att gestalta förintelsen med hjälp av
historiemedvetande gör också att man kan se samband och lära sig att inte göra om
samma misstag som man gjorde då. Detta innebär att vara medveten om vad det kan
leda till om människor med främlingsfientliga ideologier vill ta över ett land. Därför
är det mycket viktigt att läroböcker i historia gestaltar förintelsen på ett sätt som gör
att eleverna kan diskutera hur orsaker till förintelsen kan hänga ihop med dagens
främlingshat som har börjat dyka upp igen för judarna samt vad man som individ kan
göra för att förintelsen inte ska upprepas igen mot judarna eller någon annan
nationalitet.
Historieidentitet
Historiemedvetande har ytterligare en innebörd. Karlsson & Zander, (2009:52)
hänvisar i sin bok till Bernad Eric Jensen som beskriver att historiemedvetande också
handlar om ytterligare två saker. Dels identitetsfrågan ”Vem är jag eller vi” och ”Vem
är den eller de andra?” och den andra frågan hör till läroprocessen om ”Vad kan jag
eller vi lära av historia i nuet inför framtiden?
Enligt Karlsson & Zander (2009:48) är historiemedvetande viktigt för
människans egen identitetsbildning. Med ett historiemedvetande kan människor
reflektera över historia och introducera det förflutna i sin egen identitet och i sin plats i
samhället. Utan ett historiemedvetande kan inte individen se hur dåtiden hänger ihop
med nutiden och hur dåtidens händelse har påverkat vår identitet och plats i samhället.
14
15
Metod
För att göra denna litteraturanalys har jag valt tre olika historieböcker som är följande;
SOS Historia, SOL 4000 Levande Historia 9, PUNKT SO för Historia del 3. Jag har
även valt tre olika historiska begrepp som en av två metoder för att ”angripa” min
frågeställning i min litteraturanalys. Dessa är historiebruk, historiemedvetande och
historieidentitet. Analys av gestaltning av förintelsen från dessa tre historieböcker
kommer att utgå från innebörd om dessa tre historiska begrepp från tidigare forskning
samt vad som står i kursplanen om historiebruk, historiemedvetande och
historieidentitet. En anledning till valet av dessa tre begrepp som metod är för att
dessa tre begrepp är centrala som kunskapskrav som historielärarna och eleverna ska
arbeta när man läser historia för grundskolan senare år (Skolverket, 2013). Enligt
Ammet (2011) är historieböckerna mycket
centrala pedagogiska medel i
undervisningen. Därför är det relevant för läraryrket att
analysera de valda tre
historieböckerna som oftast används i skolor i Malmö. Med dessa tre begrepp kan man
i undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska
förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för
olika syften (Skolverket, 2013). De andra kunskapskraven som finns i kursplanen för
historia kommer inte att behandlas i denna analys.
Analysen kommer att omfatta varför författarna till dessa tre skolböcker har
valt att skildra förintelsen på sina respektive sätt genom texter och alternativa
uppgifter som skolböckerna brukar ha för varje kapitel.
Denna litteraturanalys bygger på en inriktning som är begreppshistoria. När
man gör en litteraturanalys måste man tänka på vilket sätt man kan undersöka texter
på.
Enligt Bergström & Boréus, 2005:18 finns det olika typer av textanalytiska
inriktningar, ex innehållsanalys, argumentationsanalysen, idé- och ideologianalys och
just begreppshistoria. Med begreppshistoria kan man exempelvis studera hur olika
begrepp som historiebruk, historiemedvetande, historiebruk finns i texterna
(Bergström & Boréus, 2005:19) .
När resultatet blir presenterad kommer varje historiebok att skrivas som en
underrubrik och det kommer att finns meningar eller stycke från varje historiebok
16
som är olika exemplet som förklara vilken begrepp som böckerna använder i sitt
gestaltning om förintelsen. När resultats presentation är klart, blir det ett kort
sammanfattning över böckernas gestaltning om förintelsen.
Tillförlitlighet
När man gör en undersökning, vare sig det är en kvantitativ eller kvalitativ
undersökning, så ska det forskningsmaterial som man använder vara avsett för just det
man undersöker eller studerar, det och inget annat. Man ska enbart dra egna slutsatser
utifrån materialet och lita på det. (Hartman, 2003:44).
Hartman (2005) hänvisar till den psykometriska kunskap som i historiska
termer kallas för källkritik. Med källkritik utgår man att allt som står skriver inte
behöver vara sant. Han menar också att om man är beroende av materialet för att få
kunskap om sin frågeställning så måste man ställa sig följande frågor; Är materialet
äkta? Hur passa tillförlitligt är innehållet? Är materialet som används i analysarbete en
oberoende källa eller har källa blivit påverkad av andra tänkbara informationsgivare?
Hur lång tid har det gått mellan den förflutna händelse och när man har skrivit detta.
Det material som har använts i denna analys kan man tillämpa källkritik på
eftersom analysen i detta arbete är beroende av materialet. Även om materialet inte är
en oberoende källa eftersom författarnas information om förintelsen är påverkad av
andra källor så är det som står skrivit i de tre valda historieböckerna om förintelsen
sant. Det finns mängder av oberoende källor som alla beskriver att förintelsen ägde
rum. Det gör då att författarnas gestaltning av förintelsen är sann. Däremot är kanske
inte det som skrivs om förintelsen i dessa tre historieböckerna den enda sanningen
utan det är en av många sanningar om vad förintelsen var.
När man gör en litteraturanalys är det viktigt som undersökare att analysera
böckerna utifrån tidigare teorier eller vetenskapliga kriterier och inte efter vad man
själv har för smak när det gäller en bok. Därför har dessa tre historieböckerna
analyserad utifrån de tre kunskapsmål som är historiebruk, historiemedvetande och
historieidentitet och inte analyserat utifrån. Dock behöver inte heller betyda att dessa
kriterier är de ensa som finns och som avgör hur historieböckerna gestaltar förintelsen
på och om dessa tre historieböckerna är bättre än andra böcker.
17
Etiska principer
De grundläggande etiska frågor när man gör en forskning handlar om frivillighet,
integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som är direkt inblandad i
forskningen (Bryman, 2008:131).
Konfidentialitetskravet är också en annan viktig etisk fråga vid forskning
(Bryman, 2008). Det innebär att uppgifterna om alla de personer som ingår i
litteraturanalysen måste behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman,
2008:152).
Jag är medveten på att författarnas riktiga namn av de som har skrivit dessa tre
historieböcker kommer att nämnas vid flera tillfällen i denna arbetet. Författarnas
riktiga namn måste anges eftersom de är källor till de böcker som skall analyseras.
Konfidentialitets kravet är viktigt eftersom det innebär att vem som sagt vad ska
behandlas på ett sätt som gör att det inte går att identifiera deltagarna när man
publicerar forsknings resultatet (Bryman, 2008:133). Man måste respektera att
deltagarna kanske inte vill att deras identitet och uppfattningar ska vara offentliga för
allmänheten. I detta fallet är det dock är det nog annorlunda eftersom författarnas
namn i de tre historieböckerna är redan offentliga och trycka på de tre böcker.
18
Resultat
SO-S Historia del 4
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk
Enligt kursplanen för historia för grundskolans senare år handlar historiebruk till stor
del om att eleverna ska kunna undersöka, förklara och värdera användningar av
historia i olika sammanhang och olika perspektiv (Skolverket, 2013).
I boken SO-S Historia del 4 har man gestaltat förintelsen väldigt lite utifrån
historiebruk men det finns ändå i några stycken som beskriver förintelsen ur ett
historiebruk. Man börjar beskriva bakgrunden till förintelsen med en underrubrik som
heter ”judeförföljelserna” som ligger i kapitel som heter ”Tyskland blev en nazistisk
diktatur”. I stycket om judeförföljelserna står att Hitler sa att judarna var Tysklands
farligaste fiender. Enligt Hitler fanns det en judisk sammansvärjning som låg bakom
både Tysklands nederlag i första världskriget och den tyska arbetslösheten. I denna
korta text kan man se hur bakgrunden till förintelsen gestaltas ur ett historiebruk där
Hitler beskrivs använda sig av en tidigare historisk händelse för att rättfärdiga
judeförföljelserna och det som skall komma hända längre fram. Här ser man tydligt att
författaren gestaltaltar bakgrunden till förintelsen utifrån hur tidigare händelser
användes för att skylla på judarna och göra dem till syndabokar för Tysklands problem
hade under 30-talet.
Det vetenskapligt historiebruk
Enligt Karlsson & Zander (2009:295) gestaltar många historieböcker
oftast
historia och förintelsen ur ett vetenskapligt historiebruk och ur ett politisk-pedagogiskt
vetenskapligt historiebruk. I kapitlet tidigare forskning nämnder också Ammet (2008)
att det vetenskapliga historiebruket kan delas i tre olika delar. En av de delar ur det
vetenskapliga historiebruk är rent faktamässig där det används för att förklara en
historisk händelse, varför förintelsen skedde, vilka som blev förföljda och mördade.
I stycket om ”judeförföljelserna” kan man även se hur författaren använder detta
vetenskapliga historiebruk. Författaren förklarar faktamässigt med exempelvis årtal
varför förintelsen skedde, vilka som blev förföljda och mördade. Samtidigt så har man
19
använt två korta vittnesskildringar för att också gestalta förintelsen utifrån ett annat
historiebruk.
”Redan innan vi hunnit ut ur vagnarna kom det några otåliga uppfordrande,
genomträngande kommandorop: ”Kvinnor med barn för sig! Alla män i en grupp!
Order efter order. Så var mamma plötsligt skild från oss andra. Det tog bara några
korta ögonblick. Sedan var hon borta. Vi hann inte ens med en avskedshälsning”.(
SO-S Historia del 4, 2010:42)
Det moraliska historiebruket
I ovanstående stycke kan man också se att författaren har använt den överlevandes
egna beskrivning om förintelsen för att gestalta förintelsen ur ett moraliskt
historiebruk. Det moraliska historiebruket handlar om att förstå lidande och att lära sig
hur man behandla människor (Ammet, 2011).
Ytterligare ett exempel på ett moraliskt historiebruk av förintelsen från denna
bok är en minnesskildring av en tysk soldat Herman Gräbe som berätta en händelse på
en avrättningsplats i Dublin i Ukraina den 5 oktober 1942.
”Utan skrik och gråt klädde människorna av sig, stod tillsammans i
familjegrupper kysste varandra och tog farväl och väntade på en vink från en
annan SS-man, som stod vid gropen och höll en piska i handen. Under den kvart
jag stod vid gropen hörde jag ingen klagan eller bön om förskoning. Jag iakttog
en familj på omkring åtta personer, en man och en kvinna, både ungefär 50 år och
deras barn cirka ett, åtta och tio år gamla, sant två vuxna döttrar på tjugo till tjugo
fyra år. En gammal kvinna med snövitt hår höll det ettårig barnet i famnen och
sjöng något för det, kittlade det .Barnet skrek av förtjusning. Det äkta paret såg
på, med tårar i ögonen. Fadern höll en pojke på omkring tio år i handen, talade
tyst med honom. Pojken kämpade mot gråten. Fadern pekade upp mot himlen,
smekte pojkens huvud och tycktes förklara något för honom. Då ropade SSmannen vid gropen något till sin kamrat. Denne skilde ut cirka tjugo personer och
beordrade dem att gå bakom jordhögen. Familjen som jag här talar om hörde till
dem” .( SO-S Historia del 4, 2010:45)
Det existentiella historiebruket
Det finns ytterligare ett historiebruk som används i kapitlet om förintelsen (SOSHistoria del 4). Detta historiebruk finns i form av en uppgift, där eleverna ska fundera
och diskutera varför de tror att det än idag finns människor som säger att det inte går
att förstå det som hände under förintelsen (SO-S Historia del 4). Detta historiebruk
kallas för det existentiella historiebruket som handlar om att kunna koppla det
förflutna till oss själva (Ammet, 2008:68).
20
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande
Som nämndes tidigare handlar historiemedvetande bl.a. om att reflektera hur det
förflutna hänger ihop med nutid. Enligt Karlsson & Zander, 2009:49 har det förflutna
alltid påverkat den kommande generationen. Konsekvenser av en tidigare historisk
händelse har alltid påverkad hur ett land eller samhälle är och hur det ska agera utifrån
vilka konsekvenser en tidigare historisk händelse har lämnat. Agerande kan vara i
form att den nya generationen gör samma sak som sina tidigare efterlämnade gjorde,
eller att den som har förlorat ett krig vill ha revansch och gör samma misstag. Det kan
också vara att den nästkommande generationen lär sig av misstaget och försöker göra
allt för att det inte ska upprepas igen (Karlsson&Zander,2009:49).
Detta kan man mycket tydligt se i gestaltningen av förintelsen i historieboken
SO-S Historia del 4. På sidan 17 i stycket om ”Judeförföljelserna” så beskriver
författaren att judarna har förföljs i århundraden på många håll i världen. Författaren
skriver också att Hitler la skulden på judarnas och anklagade dem för att orsaka första
världskriget. Här ser man hur författaren vill berätta att det finns en koppling mellan
vad som hänt tidigare i historien emot judarna och hur historien upprepade sig när
nazisterna tog makten över Tyskland.
I själva kapitlet om förintelsen, som är sju sidor, fortsätter man att gestalta
förintelsen ur ett historiemedvetande. I detaljerade drag berättar författaren om hur
judeförföljelsen ha dödat Jesus. Han fortsätter att berätta att i hårda tider, som
exempelvis när pesten kom, fick judarna skulden och i Ryssland och Polen i början av
1900-talet plundrades judars hem och de kunde slås ihjäl medan poliser fick order att
inte skydda judarna.
På sista sidan av kapitlet om förintelsen så finns det några frågor numrerade
från 1-10.
Frågorna 2 och 10 handlar mycket om att eleverna ska arbeta med
historiemedvetande. Fråga 2 lyder så här: ”Nazisterna uppfann inte hatet mot judarna.
Nämn några exempel på judeförföljelser tidigare i Europas historia (Ivansson &
Tordai, 2010:45).
Fråga 10 lyder så här: Det finns de som säger att det inte går att förstå det som
hände under förintelsen. Varför tror du de säger så? (Ivansson & Tordai, 2010:45)
21
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet
Enligt Karlsson & Zander (2009:48) hänger historiemedvetande ihop med människans
egen identitetsbildning. Med ett historiemedvetande kan människor reflektera över
historia och introducera det förflutna i sin egen identitet och i sin plats i samhället.
Utan ett historiemedvetande kan inte individen reflektera hur dåtiden hänger ihop med
nutiden och hur dåtidens händelse har påverkat vår identitet och plats i samhället.
Historieidentitet innebär också att man ställer sig två identitetsfrågor. ”Vem är jag
eller vi” och ”Vem är den eller andra? (Karlsson & Zander (2009:52).
I historieboken SO-S Historia del 4 gestaltar man förintelsen ytterligare utifrån
historieidentitet. I kapitlet innan förintelsen som heter Tyskland blev en nazistisk
diktatur finns som tidigare nämnts en underrubrik ”Judeförföljelserna”. Där beskriver
författarna att nazisterna byggde sin tanke att den tyska ”folkgemenskapen” hade en
tydlig fiende i judarna. Det var alltid vi mot dom. Ordet förrädare var ett vanligt
uttryck för en tysk människa som handlade på en judisk affär (Ivansson & Tordai, SOS Historia del 4 2010:17).
I en annan underrubrik, ”Nazismens judehat” skriver författarna att nazisterna
sa att judarna tillhörde en dålig och farlig ras. Att judarna var som råttor och löss och
de måste utrota dem annars förstörde judarna det ”rena” tyska folket. I tyska filmer
och propaganda menade man att de var både farliga och äckliga (Ivansson & Tordai,
Historia del 4, 2010:38-40).
Historia PunktSO
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk
I historieboken Historia PunktSO av Nilsson, Olofsson & Uppström, 2003, gestaltar
man förintelsen bl.a. utifrån flera historiebruk. Det första historiebruk som förintelsen
gestaltas i denna bok är det vetenskaplig historiebruk där det faktamässig historiebuk
används.
Det vetenskapligt historiebruk
Det första historiebruk är det vetenskapliga bruket där författarna med ren faktamässig
förklara varför förintelsen skedde, vilka som blev förföljda och hur många som blev
mördade och på vilket sätt. Ett exempelvis på det vetenskapliga bruket finns i kapitlet
22
som heter ”Mellan två krig” och som har två underrubriker som heter ”Hitlers väg till
makten” och ”Nazisterna ideologi”.
Där förklarar författarna att Hitlers
maktövertagande, nazismens judehat, olika lagar mot judar och deras ideologi så
småningom ledde fram till förintelsen (Nilsson, Olofsson & Uppström, 2003:42).
I själva kapitlet som heter ”Förintelsen” fortsätter författarna att även gestalta
förintelsen ur ett vetenskapligt bruk. Där förklarar författarna att när Hitler tog makten
över landet infördes han genast en lång rad lagar mot judarna. Nazisterna la skulden
för alla olyckor i Tyskland på judarna. Judarna isolerades från resten av folket och
under kristallnatten mördades 100 judar utan att poliserna stoppade det. Allt detta
ledde också så småningom till förintelsen (Nilsson, Olofsson & Uppström, 2003:6466) . Ett annat exempel är beskrivning av skillnader mellan koncentrations- och
förintelseläger och vilket öde som väntade judarna där (Nilsson, Olofsson &
Uppström, 2003:66).
”Till koncentrationslägren förde de politiska motståndare men också snart judar.
Runt om i Tyskland växte det fram ett helt system av koncentrationsläger. I
lägren fick man arbeta hårt. Det hårda arbetet, undernäring och vakternas brutala
behandling gjorde att de flesta inte överlevde lägren (Nilsson, Olofson &
Uppström, 2003:66)”.
”Till förintelsen kunde de hoppas att få leva ytterligare någon dag till eller fördes
på en gång till duschrum för att andras in giftig gas ( Nilsson, Olofsson &
Uppström, 2003:66)”.
Det politisk-pedagogiska historiebruket
Det politisk-pedagogiska historiebruket är även ett historiebruk som historieboken
Historia PunktSO använder sig av för att gestalta förintelsen. Enligt Ammet (2008)
innebär att det politisk-pedagogiska historiebruket att förstå det politiska klimatet i
Europa efter första världskriget och hur man kan lära sig att vara uppmärksam på
extremistiska ideologier för att inte förintelsen ska hända igen. Historia PunktSO
skriver på tre sidor
hur den politiska situationen var i Europa med många
odemokratiska länder under 20 och 30-talet och hur antisemitism hänger ihop med den
högerextremistisk nationalism som fanns i Europa då ( Historia PunktSo,Nilsson,
Olofsson & Uppström, 2006:44-45).
23
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande
I historieboken Historia PunktSO av Nilsson, Olofsson & Uppström (2003), börjar
författarna att gestalta förintelsen utifrån historiemedvetande. I kapitlet som heter
”Mellan två krig” finns en underrubrik som heter ”Nazisternas ideologi”. Där skriver
författarna att en del av nazisternas ideologi gick ut på att förfölja judarna och att
utpeka dem som orsak till Tysklands alla olyckor. Författarna beskriver att detta
hände redan under medeltiden. Judarna blev förföljda och fick skulden för alla olyckor
som länder i Europa drabbades av ( Nilsson, Olofsson & Uppström, Historia Punkt So,
2003:42-45). Genom att koppla nazisternas judeförföljelse till medeltiden visar
författaren att historia upprepas sig flera gånger och att konsekvenserna från den
förflutna synen i nutiden.
I själva kapitlet Förintelsen fortsätter man till viss del att gestalta förintelsen ur
ett historiemedvetande. På första sidan av kapitlet förintelsen skriver författarna ett
långt stycke om judisk förföljelsehistoria med underrubrik ”Antisemitism”. Här står att
antisemitismen fanns redan långt tillbaka i historien. Under medeltiden har kyrkans
företrädare fördömt judarna som det folk som dödat Jesus. Judarna blev förföljda och
utkastade från många europeiska länder som exempelvis i Spanien på 1400-talet.
Precis som under 1900-talet fick judarna redan under medeltiden skulden från
makthavarna när deras länder drabbades av olyckor (Nisson, Olofsson & Uppström,
2003:64) . Detta återhände under 30 och 40-talet när judarna inte fick vara kvar i sina
hem för att sedan bli mördad.
På nästa sida i denna historieboken Historia PunktSo fortsätter författarna i en
ny underrubrik som heter Nazismen och judarna sin gestaltning av förintelsen utifrån
historiemedvetande. Författarna fortsätter koppla antisemitism mellan nazisterna och
den antisemitismen som redan fanns under medeltiden. Författarna tillägger att
nazisterna medvetet anknöt till åsikter som var kända och spridda redan under
medeltiden. De nämner också att det nya var den centrala roll som judarna fick i
nazisternas uppfattning om världen (Nilsson, Olofsson & Uppström. Historia PunktSO
2003:65)
Historiemedvetande innebär också att man kan lära sig av sitt misstag och
reflektera över vad det innebär när främlingsfientliga ideologier vill ta över ett land
och ”rensa bort” människor som inte tillhörde landets etniska nationalitet Karlsson
Klas-Göran & Zander Ulf (2009). På samma sida i historieboken beskriver Nilsson,
24
Olofsson & Uppström (2003) konsekvenserna för judarna när nazisterna erövrade
Polen. Getton spärrades av från omvärlden och det var förbjudet för judarna att lämna
det.. Många människor svalt ihjäl på grund av bristande mat och vatten.
På sidan 66 i kapitlet om förintelsen finns det två underrubriker vars stycken
beskriver vad som hände judarna i koncentrationslägret och när judarna skickades till
särskilda förintelseläger och fick vara nakna i ”duschrummet” för att dö och sedan
fördes de bort till stora ungar där kropparna brändes (Nilsson, Olofsson & Uppström,
Historia PunktSo, 2003:66)”.
Ytterligare en gestaltning av förintelsen ur ett historiemedvetande är vissa
frågor som författarna vill att eleverna ska arbeta med i slutet av kapitlet om
förintelsen. Exempel på dessa är:
Fråga 14. Varför har judarna förföljts tidigare i historien?
Fråga 15. Vilken roll spelade judarna i nazisternas ideologi?
Fråga 16. Vad hände under ”Kristallnatten”? (Nilsson, Olofsson &
Uppström,Historia PunktSO 2003:71)
Det finns ytterligare två frågor på sidan 71 i underrubrik som heter Fundera
och förstå som handlar om historiemedvetande.
Fråga 2. Var vi verkligen neutrala under kriget?
Fråga 3. Skulle något liknande Förintelsen kunna hända igen?
Det finns även en fördjupningsfråga i underrubriken Upptäck mer som också
handlar om förintelsen utifrån historiemedvetande:
Hur otroligt det kan låta finns det några som förnekar att förintelsen ägt rum. De
kallas revisionister och har en hemsida. Ta reda mer om dem och deras argument
(Nilsson, Olofsson & Uppström, Historia PunktSO, 2013).
Genom den här frågan lär sig eleverna historiemedvetande genom att reflektera att det
förflutna fortfarande än idag är mycket aktuellt.
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet
Historieboken HistoriaPunktSo nämnder att nazisterna försökte med propaganda måla
judarna som ”icke-människor”. Historieboken nämner också att det var mycket ”vi
mot dem”. Boken nämner också att enligt nazisterna har alltid genom tiderna varit en
kamp mellan den ariska eller europeiska rasen och judarna ”De hade inte rätt att
leva”, ” de styrde både den internationella finansvärlden och kommunismen”
25
(Nilsson, Olofsson & Uppström, Historia PunktSo, 2013:42-43). Boken nämner
väldigt kort att det också var andra folkgrupper som också blev mördad.
Levande Historia
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk
Historieboken Levande Historia av Hildingsom & Hildingson (2012)
gestaltar
förintelsen liksom de andra två historieböckerna ur ett vetenskapligt historiebruk och
ur det politisk-pedagogiska historiebruket.
Det vetenskapligt historiebruk
I kapitlet innan förintelsen som heter ”Mellankrigstiden” beskriver författaren
bakgrunden till förintelsen utifrån en mängd fakta. Liksom de andra historieböckerna
börjar denna bok med att beskriva nazisternas ideologi och antisemitism som började
splittra folk i Tyskland under 1933 när nazisterna tog makten. Boken berättar hur hela
processen fram till förintelsen leddes fram genom de olika raslagarna som infördes år
1935 och alla förbud för judarna.. Kapitlet berättar också om att judarna på något sätt
irriterade andra bara genom att finnas till samt att i november år 1938 under
kristallnatten misshandlades och mördades många judar.
I nästa kapitel som handlar om själva förintelsen fortsätter författaren det
vetenskapligt bruket. I underrubriken som heter Judarna isoleras i samhället radar
författarna upp olika årtal i löpande text om hur judarna isolerades i samhället.
”Från 1 september 1939 fick judarna inte lämna sina bostäder efter klockan åtta
på kvällen. Under 1940 fick judarna bara handla i affärer mellan klockan 4 och 5
på eftermiddag. I september 1941 kom order om att alla judar över sex år måste
bära en sexuddig stjärna på bröstet. De fick inte använda allmänna transportmedel
som buss och tunnelbanna ” (Hildingson & Hildingson, 2012:368).
I nästa underrubrik skriver författarna att den 20 januari 1942 hölls en konferens i
Wannsee. Där beslutade man hur judarna skulle på ett effektivt sett dö (Hildingson &
Hildingson, Levande Historia, 2012:368).
26
.I denna historiebok har man faktamässigt angivit olika siffror på hur många
judar som blev mördade i förintelselägren, koncentrationslägren och i olika getton
(Hildingson & Hildingson, Levande Historia, 2012).
Det politisk-pedagogiska historiebruket
Det andra historiebruket som Levande historia använder för att gestalta
förintelsen är det politisk-pedagogiska historiebruket. Boken beskriver att i den dåliga
tid som Tyskland befann sig i var makthavarna tvungna att skylla på någon annan
(Hildingson & Hildingson Levande Historia, 2012) .
Författarna fortsätter det politisk-pedagogiska historiebruket genom att
beskriva de antisemitiska klimaten som gjorde att judar inte fick delta i kulturella
aktiviteter eller övriga samhället (Hildingson & Hildingson, 2012:342).
På nästa sida finns en underrubrik som heter Raslagarna. Där berättar
författaren om alla de nazistiska lagar mot judar som infördes. Exempelvis att judarna
förbjöds att gifta sig, de var inte välkomna på järnvägsstationer och att de kunde
misshandlas, våldtas, arresteras eller mördas utan att någon ingrep (Hildingson &
Hildingson, 2012: 343)
Historieboken Levande Historia beskriver på ett mycket kortfattat sätt den
europeiska diktatorns tid strax innan andra världskriget. Den nämnd att Hitler,
Mussolini och Franco samarbetade med varandra medan det i Sovjetunionen också
fanns en diktator Josef Stalin, som från början gjorde ett pakt med nazismen men inom
kort så skulle Sovjetunionen och Tyskland även kriga mot varandra ( Hildingson &
Hildingson, 2012: 344).
Sammanfattning
Det verkar som både SO-S Historia del 4 och Historia PunktSO täcker mer eller
mindre alla historiska begrepp som denna litteraturanalys undersöker. Dock har
historieboken SO-S Historia del 4 alla de tre valda historiska begrepp medan den
tredje historiebok Levande Historia har precis som de andra böcker mycket fakta men
sakna mer av historiemedvetande och historieidentitet.
27
28
Analys och teoretiska tolkningar
Gestaltning av förintelsen genom historiebruk
Enligt Karlsson & Zander (2009:295) har många historieböcker oftast gestaltat
historia och förintelsen ur ett politisk-pedagogisk och vetenskapligt historiebruk.. I alla
undersökta tre historieböcker har författarna genom ett vetenskapligt historiebruk med
mycket fakta försök förklara varför förintelsen skedde. Med hjälp av olika årtal har
historieböckerna beskrivit hur processen fram till förintelsen ”byggdes” upp med det
judiska hatet som nazisterna började att introducera i det tyska samhället till sitt
slutliga mål som var att förinta judarna. Enligt Ammet, (2011) har historieböckerna
ett tendens att gestalta förintelsen ur ”det stora historia” alltså ut makthavarna
perspektiv och med många årtal som beskriver ett händelse utifrån massa fakta om vad
en politisk ledare gjorde. Samtidigt så nämde Ammet (2008:43) att det vetenskapliga
bruket handlar också om att förklara med historiska fakta som exempelvis årtal varför
och hur en historisk händelse kunde äga rum. Om inte dessa tre historieböcker hade
inte gestalta förintelsen med hjälp av olika årtal om hur hela processen som ledde till
att förintelsen skedde så hade det varit svårt att för den som läser texten att orientera
sig i tiden och förstå och reflektera hur ett brutalt folkmord har kunnat ske. Eftersom
alla tre böckerna gestaltar förintelsen med fakta så kan eleverna mycket förstår varför
förintelsen kunde hända. Å andra sidan när man gestaltar förintelsen med mycket
fakta finns det kanske ett risk är att man inte får en djupare förståelse och fler
perspektiv på vad förintelse är och sedan kunna koppla det till nuet. Fördelen med
mycket fakta om förintelse i boken å andra sidan är att eleverna kan bemöta de som
påstår att förintelsen aldrig existerar. Därför ändå är bra att förintelsen även gestaltas
med mycket fakta.
Historieboken SO-S Historia använder sig till stor del av ett moraliskt
historiebruk att gestalta förintelsen ur. Genom detta moraliska historiebruk kan man
som läsaren upptäcka och diskutera de moraliska tankar som ångest och skuldkänslor
som många tyska soldater kände när de var delaktiga i förintelsen. Med denna
berättelse vill författaren visa att det även fanns tyska soldater som inte bara var
hemska utan att de trots allt också var människor som hade ångest över det de gjorde
29
mot judarna. I kursplanen för historia för grundskolan senare år står att historia
undervisning ska stimulera elevernas nyfikenhet och bidra till att utveckla kunskaper
om hur man kan veta något om det förflutna genom bl.a. möte med människors
berättelser (Skolverket, 2013). SO-S Historia del 4 gestaltar en del av förintelsen just
med några vittnes berättelser, vilket är en pedagogisk fördel när eleverna får läsa
människans egen upplevelse om en viss historisk händelse. Det kan göra att historia
undervisningen blir mer levande och även stimulera elevernas nyfikenhet för
förintelsen när de får komma närmare de överlevandes erfarenhet av förintelsen. Med
egna berättelser från de överlevande kan eleverna få en djupare förståelse för och även
känna empati för människors lidande. Detta kan nog leda till att man inte gör samma
misstag.
Ytterligare en faktor som gör SO-S Historia till ett bra läromedel för
gestaltning eller skildring av förintelsen är att man kan läsa en tysk soldats egen
berättelse om vad han såg under en händelse på en avrättningsplats. Denna gestaltning
av förintelsen kan användas i undervisning för att diskutera och förstå att varje tids
människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar, vilket är ett av
historieundervisningens syfte (Skolverket, 2013).
Samtidigt saknar historieboken S0-S Historia del 4 gestaltning av förintelsen
utifrån ett pedagogisk politisk historiebruk. Denna bok nämner endast mycket kort den
politiska miljön som fanns i Europa vid denna tid och som sätter in förintelsen i ett
sammanhang. I de andra historieböckerna Levande historia och framförallt i Historia
PunktSO finns en mycket detaljerad beskrivning av hur den politiska miljön var i
Europa vid denna tid. Att berätta den stora arbetslösheten i Tyskland och den starka
nationalistiska känsla med nazisterna som spred främlingsfientlighet mot judar i
Tyskland och i resten av Europa, gör att eleverna kan förstå bakgrunden till hur
förintelsen kunde ske. Genom denna gestaltning av förintelsen kan eleverna sätta
förintelsen i ett större sammanhang där den politiska situationen i Tyskland och resten
av Europa är att vara ett sort avgörande till att förintelsen ägde rum.
Gestaltning av förintelsen genom historiemedvetande
Det är bara historieböckerna SO-S Historia del 4 och Historia PinktSO som beskriver
förintelsen ur ett historiemedvetande. I kursplanen för Historia står att eleverna ska
30
utveckla förståelse av det förflutna och att det förflutna påverkar våra liv (Skolverket,
2013), men det är författarna till dessa två historieböcker kopplar hela tiden
medeltidens judeförföljelse med det som judarna upplevde under andra världskriget.
Genom att gå tillbaka ända till medeltiden och sedan koppla samma händelse till det
som nazisterna gjorde mot judarna visar att historia inte är någonting som bara hänt
förut utan som kan upprepa sig i framtiden.
I kursplanen för historia för grundskolan senare år skriver man ytterligare att
historieundervisning också innebär att reflektera över vilka föreställningar om det
förflutna som kan leda till olika uppfattningar i nutiden och vilka konsekvenser det
kan få. (Skolverket, 2013). Man kan också lära sig av den förflutna för att kunna
upptäcka tendenser i nutid och inte göra om samma misstag (Karlsson Klas- Göran &
Zander, 2009). Historieboken PunktSo gestaltar förintelsen bättre än de andra på denna
punkt. Det finns en fråga i boken som handlar just om detta där eleverna ska diskutera
varför man tror att vissa människor ifrågasätter förintelsen. Genom att även ställa en
fråga som handlar om huruvida man tror att förintelsen kan hända igen i historieboken
så kan eleverna utifrån sitt historiemedvetande reflektera över denna möjlighet
(Historia PunktSO 2003:71).
Att som historieboken Historia PunktSO detaljerat skriva om hur alla mord
gick till och vad som hände i gettot är ett sätt att lära eleverna om innebörden av
främlingsfientlighet och vad som kan hända i nutid och i framtiden om man inte är
medveten om sin historia. Genom de berättelser från överlevande som finns i boken
kan man diskutera kring om detta kan hända igen med andra folkgrupper. Genom att
man försöker gestalta förintelsen med berättelser från de överlevande gör att
förintelsen blir med levande. Samtidigt finns en del nackdelar med berättelser. Det
förflutna kan uppfattas som bara en saga, något som hände mycket långt bakåt i tiden
och som inte kan hända igen. Använder man för mycket berättelser från de
överlevande kan eländet bli för mycket och svårt för eleverna att ta till sig.
Det som saknas i alla tre historieböcker är att det inte finns någon direkt
koppling mellan förintelsen och nutid. I historieböckerna SO-S Historia del 4 samt i
historieboken Historia PunktSo finns koppling mellan förintelsen och nutid men i
form av några frågor i slutet av kapitlen om förintelsen men detta historiemedvetande
om kopplingen mellan dåtid och nutid nämns inte i böckerna. Denna koppling borden
finnas eftersom ett av kunskapsmålen i historia är att eleverna ska kunna ha ett
historiemedvetande mellan dåtid och nutid ( Skolverket, 2013; Kursplan för Historia)
31
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet
Historieidentitet innebär också att man ställer sig två identitetsfrågor. ”Vem är jag
eller vi” och ”Vem är den eller andra? (Karlsson & Zander (2009:52). Två av tre
historieböcker, SO-S Historia del 4 och Historia Punkt SO gestaltar även förintelsen ur
en historieidentitet. Båda böckerna berättar att det var mycket ”vi” mot ”dom när
nazisterna tog över Tyskland. De två historieböckerna lyfter fram att nazisterna
liknade judarnas identitet vid råttor, att judarna var en dålig ras som störde bara genom
att de fanns bland tyskarna och att de bör inte leva. Böckerna beskriver också att det
var andra folkgrupper som blev mördade men i dessa två historieböckerna är
förintelsen och judarna kopplade med varandra. Det är bra att dessa två böcker har
judarna som centralt i förintelsen eftersom det var det största folkgrupp som blev
mördad. Samtidigt är det bra att både SO-S Historia del 4, Historia Punkt SO och
även Levande Historia nämnder andra folkgrupper som också blev mördade i
förintelsen eftersom dessa folkgrupper inte vanligtvis diskuteras i undervisning om
förintelsen.
32
Slutsats
Målet med denna litteraturanalys var att analysera hur man gestaltar förintelsen i de tre
valda historieböckerna utifrån historiebruk, historiemedvetande och historieidentitet
och vilken av böckerna som lämpas bäst för att använda i undervisning om förintelsen.
Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som
på olika sätt gestaltar förintelsen ur alla dessa tre historiskabegrepp. Dessa tre
historieböcker har använt fakta för att förklara vilka som var offer och vilka som var
gärningsmän, Dessa två historieböckerna har även använt fakta för att beskriva i olika
årtal hur allt ledde till förintelsen och förklara hur många som dog.
Denna litteraturanalys har blivit genomfört genom att först analysera hur
böckerna gestaltar processen som ledde fram till förintelsen innan själva förintelsen
beskrivs. Av de tre historieböckerna är det SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO
som på ett pedagogisk sätt har förklarat hur det politiska situation var i Europa och att
nationalitiska strömningar och främlingsfientlighet som nazisterna förespråkade ledde
fram till förintelsen Den tredje boken Levande Historia nämner inte så mycket den
politiska strömningen som var under 30-talet. Detta är synd eftersom man för att
kunna förstå varför förintelsen kunde äga rum så måste man sätta den i ett större
sammanhang genom djupare förståelse för dåtidens värderingar i Tyskland och många
andra länder i Europa under 30-talet.
Samtidigt har historieboken Levande Historia mycket fakta vilket gör att det
kan vara lättare för eleverna att på ett enkelt sätt få kunskap och orsaken till
förintelsen, vilka som blev mördad och hur det slutade.
Det som saknas i alla tre historieböcker är kopplingen mellan förintelsen och
nutid. Denna koppling är ett av kunskapskraven i kursplan för historia för grundskolan
senare år. Ingen av de tre historieböckerna har fortsatt att skriva om konsekvenserna
dag av förintelsen för de överlevande. Det saknas även jämförelser med andra
folkmord så att eleverna bättre kan utveckla sitt historiemedvetande.
Av de tre historieböcker som har blivit analyserat så är det HistoriaPunktSO
som har försökt att gestalta förintelsen ur alla dessa tre begrepp. Denna historiebok har
dels mycket fakta samt beskrivning om hur samhället och dess syn på och värderingar
33
mot judarna och beskriver kopplingen till medeltidens judeförföljelse. Genom denna
koppling av judiskförföljelse under medeltiden och judiskförföljelse under 30-40-talet
kan eleverna reflektera hur historia upprepar sig. Denna bok tar även upp lite om
historieidentitet genom att nämnda tyskans kampang mellan ”vi” mot ”dom” och hela
tiden beskriva judarna som något negativ grupp.
Denna litteraturanalys kommer att hjälpa mig i framtiden att tänka på olika
faktorer som en historiebok bör ha för att vara bra vid undervisningar av förintelse för
eleverna. Även om ekonomi till viss del kommer styra vilken historiebok som kommer
att användas på den skola jag i framtiden kommer att jobba på så kan jag kanske ge
förslag till vilken historiebok man bör köpa och vilka begrepp historieböckerna bör
beskriva när man ska gestalta förintelsen.
I framtiden bör historielärarna ha en obligatorisk träff där historielärarna från
olika skolor träffas för att diskutera gestaltning av förintelse i olika historieböcker som
används ute på skolorna.
Till eventuell fortsatt forskning skulle man kunna analysera elevernas
uppfattning om gestaltningen av förintelsen i deras lärobok. Eftersom det är eleverna
som ska lära sig om historia så är det logisk att fråga de vad de tycker om deras
läromedel som de använder för att bli godkänd i historia. Om eleverna inte tycker eller
förstå att deras läromedel gestaltar förintelsen utifrån historiebruk, historiemedvetande
eller historieidentitet som kursplan för historia vill att eleverna ska arbeta med så bör
man kanske byta läromedel.
34
Referenser
Hildingson Kaj, Hildingson Lars, (2012) Levande Historia 9.Natur och Kultur.
Stockholm.
Ivansson Elisabeth, Tordai Mattias (2010) SO-S Historia del 4. Serien från Liber AB.
Stockholm.
Nilsson Erik, Olofsson, Uppström Rolf (2003) Historia PunktSo del3. Gleerups
Uutbildning AB. Malmö.
Ammet Niklas (2011) Om Vad och hur ”må” ni berätta?- undervisning om Förintelsen och
andra folkmord. Forum för levande historia. Stockholm.
Bauer Yehuda (2000) Förintelsen i perspektiv. Natur och Kultur. Stockholm.
Bergström
&
Boréus
(2005)
Textens
mening
och
makt.
Metodbok
i
Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur. Lund.
Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplaga. Liber. Malmö.
Hartman Sven (2005) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur.
Falun
Eliasson Per, et.al: (2010) Det är smart att använda historia i nya händelser.
Historiebruk i skola och samhälle. Malmö Högskola.
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf (2009) Historia är nu. En introduktion till
historiedidaktiken. Studentlitteratur. Lund.
Skolverket (2012). Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/kursplaner-ochbetyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner 26.1.2013
Rostvall Anna &Selander Staffan (2008) Design för lärande. Norstedts Akademiska Förlag.
Finland.
35
