Till UFL
Här följer ett dokument rörande den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Dokumentet beskriver på ett sammanfattande sätt hur arbetsgruppen för den
utbildningsvetenskapliga kärnan har resonerat kring sättet att organisera den
utbildningsvetenskapliga kärnan, både till form och innehåll.
I dokumentet finns också en särskild utbildningsplan för yrkeslärarexamen.
Till detta dokument hör ett antal bilagor som på ett mer utförligt sätt beskriver
tankar kring olika kärnområden. Gruppen tänker sig att dessa dokument kan vara
till hjälp för de som framgent skall skriva kursplanerna.
För UK gruppen
Jan Carle
Sammankallande
2010 maj 15
1
Utbildningsplan - Utbildningsvetenskaplig kärna
I enlighet med examensordningen skall den Utbildningsvetenskapliga kärnan
omfatta 60 högskolepoäng. Den skall ge både generella kunskaper som är
gemensamma för alla lärare men också mer profilerade och djupare kunskaper som
är specifika för olika studerandegrupper i deras kommande yrkesutövning. Det
betyder att innehåll i den utbildningsvetenskapliga kärnan ges olika utformning och
betoning beroende på den kommande yrkesutövningen och respektive examina.
Vid Göteborgs Universitet är den utbildningsvetenskapliga kärnans innehållsstoff
sammanfört i fyra huvudområden om vardera 15 högskolepoäng. Dessa fyra
huvudområden är utformade så att de har förankrats såväl i universitetets
forskningsbas som i professionsbasen. De fyra huvudområdena är också utformade
så att de som undervisar och på andra sätt ansvarar för den
utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll och utformning själva har sin förankring
inom det aktuella forskningsområde kring vilket undervisningen sker. Varje
huvudområde är uppdelat i en delkurs som innehåller mer av gemensamma
professionskunskaper som är av betydelse för alla lärare och förskollärare att ha
kunskaper om och en andra delkurs som innefattar mer av specifika och profilerade
kunskaper riktade mot kommande yrkesutövning och specifik examina.
Huvudområde 1: 15 högskolepoäng
Lärande, utveckling och didaktik
Kärnan i lärarens professionella uppdrag är att undervisa och stödja lärande och
utveckling hos barn, unga och vuxna. Läraryrket är kommunikativt till sin natur.
Det förutsätter en kunskapsbas där teori och praktik integreras så att man kan möta
elever och skapa pedagogiska verksamheter som stimulerar till livslångt lärande. I
ett demokratiskt och föränderligt samhälle måste elever vinnas för idén om studier
som en väg till personlig utveckling och ett aktivt medborgarskap. Som lärare skall
man ha insikter i hur barns och ungas erfarenheter får betydelse för lärande och hur
människor utvecklar kunskaper och värderingar inom och utom
utbildningssystemets ramar. Man måste också kunna omvandla dessa insikter till
pedagogiska aktiviteter som engagerar och som resulterar i ett framgångsrikt
lärande och identitetsskapande där elever ser värdet av skolans aktiviteter för den
egna framtiden.
För att utföra ett professionellt arbete med att stödja barns lärande inom
institutionella ramar behöver lärare ha djupa kunskaper om teorier och aktuell
forskning och lärande och utveckling. Man behöver också ha insikter i vad det
innebär att arbeta målinriktat och långsiktigt i pedagogiska miljöer. Nyckelbegrepp i
skolarbete är didaktik och didaktisk kompetens. Blivande lärare måste utveckla
kunskaper om hur man organiserar undervisning och lärande så att elever bästa
2
möjliga förutsättningar att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom centrala
områden. Man måste också skapa förutsättningar för människor att bli aktiva
medskapare i sitt eget lärande. Lärarens arbetsuppgifter innefattar således en rad
viktiga uppdrag som har att göra med att skapa förutsättningar för lärande, att
utmana barns, elevers och studenters förståelse och samtidigt att kunna följa de
lärandes ansträngningar så att ett tillfredsställande resultat nås.
Barn och ungdomar växer upp i en ny mediekologi med nya sätt att göra
erfarenheter och lära om omvärlden. En central aspekt av en lärares
yrkeskompetens är därför att ha insikt i hur nya medier kan integreras i skolans
arbete så att barn och unga kan använda de nya möjligheter som erbjuds och
samtidigt utvecklar ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till information och
kunskap. För att nå dessa mål måste också lärarutbildningen präglas av integration
av informations- och kommunikationsteknologi.
Delkurs 1A (7,5 hp): Lärande och utveckling
Med utgångspunkt i det demokratiska samhällets värdegrund och kunskapsbegrepp,
kommer kursen att belysa olika teorier och perspektiv på barns och ungas kunskap
och lärande. Grunden för det livslånga lärandet tar form redan hos det lilla barnet.
Dessa erfarenheter och ligger sedan till grund för det fortsatta lärande. Att utveckla
ett förhållningssätt till barn och kunna använda kommunikationen för att stödja,
utmana och inspirera barn/elever är en viktig aspekt av att utveckla en profession
som lärare, eftersom läraryrket är ett kommunikativt yrke. Men att vara lärare
kräver också gedigna kunskaper om forskning och insikt olika teorier om barn och
människors utveckling och lärande, vilket utgör en viktig del av denna kurs. Frågor
om barns/ungas identitetsskapande utgör en nyckelaspekt i hur barn blir aktiva
deltagare i sitt eget lärande. Centrala vetenskapliga fält för denna kurs är
utvecklings- och inlärningspsykologi och didaktik.
Delkurs 1B (7,5 hp): Lärande, utveckling och didaktik
Denna delkurs utformas så att den anknyter till respektive lärarexamen. För att
lärare ska kunna utföra ett professionellt arbete krävs också kunskap om hur
läroplaner som styrinstrument kan omsättas i didaktisk praktik med barn/ elever.
Hur den vardagliga praktiken skapas av lärare blir avgörande för vad barn/elever
kommer att lära sig och hur de kommer att utvecklas som individer och finna sig
till rätta i skolan. Att arbeta målinriktat förutsätter just att man kan iscensätta
läroplanens intentioner på sätt som utmanar och engagerar barn och unga. Nya
medier blir ett viktigt inslag i skolans verksamheter, både i betydelse av vad lärarens
själv behöver kunna, men också för att man skall kunna arbeta med barns och
ungas lärande och knyta an till deras vardagliga erfarenheter. Det är därför också
viktigt att läraren kan upptäcka sin egen roll och reflektera över sitt eget agerande.
3
För samtliga lärarkategorier gäller att man behöver goda insikter i hur barn och
unga utvecklar grundläggande färdigheter om inom centrala kunskaps- och
färdighetsområden. Dessa kunskaper kan avse både grundläggande färdigheter
inom områden som läsning, skrivning och matematik, men också gälla de mer
specifika didaktiska frågor som hänför sig till olika ämnesområden. Lärare som
arbetar med små barn behöver fördjupade kunskaper i barns språkliga och sociala
utveckling och hur barns utveckling och lärande kan observeras och analyseras så
att pedagogiska stöd tidigt kan sättas in för att stötta en allsidig utveckling. För
yrkeslärare är kunskaper om hur yrkeskunskaper och yrkesidentiteter utvecklas och
förändras centrala, inte minst mot bakgrund av digitaliseringen och ändrade
produktionssystem som ställer krav på analytisk förmåga och förmåga till
samarbete.
Huvudområde 2: 15 högskolepoäng
Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning (Grund-, Ämnes- och
Yrkeslärarexamen)
Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling
(Förskollärarexamen)
Skolan är en organisation som är både politiskt och professionellt styrd. Lärarna har
en central roll i att genomföra de beslut som fattats på nationell och lokal nivå.
Kunskaper om hur skolan som organisation skapar förutsättningar för undervisning
och lärande liksom kunskaper om hur lärarna själva bidrar till att forma
organisationen och utbildningspolitiken är centrala för läraryrket. Att förstå och
förklara hur utbildning styrs och organiseras och hur kunskap väljs ut ligger i
läraryrkets kärna. Det krävs att lärare har verktyg för att kunna läsa, förstå och
analysera läroplaner och andra styrdokument. Ett decentraliserat skolväsende ställer
krav på de verksamma i skolan att utforma och anpassa såväl organisation som
verksamhet utifrån olika principer och relativt omvärldens krav och förutsättningar.
Ett decentraliserat skolväsende ställer också krav på lärarens förmåga att följa upp
skolans verksamhet. Att systematiskt möta, bedöma och diskutera olika vägar att
hantera detta är av stor vikt för det lokala utvecklingsarbetet. Skolans regelverk
tillkommer genom demokratiska processer och är därför stadda i ständig
förändring. Av central betydelse är sålunda att anlägga såväl historiska som
internationella perspektiv på hur frågor om skolans organisation och styrning kan
ges olika svar i olika tidsepoker och med utgångspunkt i olika politiska principer. I
rollen som offentliga tjänstemän är lärare i enlighet med styrdokumenten och
skolans värdegrund skyldiga att behandla alla lika. Rättsäkerhet och likvärdighet är
två centrala aspekter av lärares myndighetsutövning i mötet med enskilda elever.
Bedömning och betygssättning är det yttersta uttrycket för detta.
I kärnan av samtliga lärares uppdrag ligger att på ett mångfasetterat och adekvat sätt
kunna bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till uppsatta
4
mål samt att återkoppla på ett tydligt och pedagogiskt framåtsyftande sätt. I detta
ingår att kunna sammanfatta sina iakttagelser muntligt och skriftligt och, när så är
aktuellt, även i form av väl underbyggda betyg som bidrar till likvärdighet och
rättssäkerhet. Detta förutsätter en gedigen kunskapsbas, som innefattar teoretiska,
strukturella och operationella aspekter, applicerbara för såväl formativa som
summativa syften, dvs. dels kontinuerlig bedömning med syfte att positivt påverka
såväl lärande som undervisning, dels sammanfattande bedömningar, ibland för
betygsättande ändamål. Ett målstyrt och decentraliserat skolsystem med många
olika aktörer som försöker påverka skolan ställer stora krav på lärares förmåga att
förstå, tolka och operationalisera skolans mål och definitioner av kravnivåer. Frågor
om rättsäkerhet är centrala i dessa processer.
Delkurs 2A (7,5hp): Styrsystem, organisation och bedömning
Delkurs 1 behandlar områden som är centrala för samtliga lärarkategorier. Skolans
organisation och styrsystem introduceras och exemplifieras. Hur är det svenska
skolsystemet organiserat, nationellt och lokalt? Hur styrs skolan? Teoretiska
begrepp som läroplanskoder, direkt och indirekt styrning samt juridisk, ekonomisk
och innehållslig/ideologisk styrning introduceras. Skolans styrdokument
presenteras och diskuteras. Delkursen behandlar olika läroplansteoretiska analyser
av hur man i samhället väljer ut kunskap och för hur kunskap organiseras för
lärande samt hur dessa principer har skiftat under olika tidsepoker och i olika
utbildningssystem. Därmed blir också frågor om möjligheter och begränsningar
med jämförelser av utbildning över rum och tid betydelsefulla. Delkursen
introducerar också frågan om vilket utrymme läroplaner och kursplaner lämnar för
det kollektiva och individuella utvecklingsarbetet på skolan.
Delkursen behandlar också de olika funktioner som pedagogisk bedömning fyller
och de principer för bedömning som är och har varit rådande. Vilket ansvar och
vilka möjligheter skapar detta för lärare? Teoretiska grundbegrepp som validitet och
reliabilitet introduceras och exemplifieras. I detta ligger analyser av bedömningars
syften och effekter på individuell, strukturell och samhällelig nivå. Likaså fokuseras
frågan om kunskapsobjekt, dvs. betydelsen av att definiera och konkretisera det
som enligt styrdokumenten skall bedömas. Olika metoder för bedömning
introduceras, vilket bland annat innebär diskussion av aktörsperspektiv: vem och
vilka bedömer i relation till avsedda syften? Kollaborativa förhållningssätt
diskuteras, dels utifrån lärandeaspekt, dels med fokus på samstämmighet och
rättsäkerhet. Principer och förhållningssätt kring sammanfattande bedömningar,
t.ex. i form av betyg, introduceras och knyts till validitets- och
reliabilitetsbegreppen. Slutligen belyses frågan om formell/informell och
avsiktlig/oavsiktlig/ oundviklig påverkan och styrning av bedömning och
betygsättning (bl.a. nationella bedömningsmaterial och prov samt internationella,
komparativa studier).
5
Delkurs 2B (7,5 hp): Styrdokument, bedömning och betygsättning (Grund-, Ämnes- och
Yrkeslärarexamen) Styrdokument, uppföljning och analys (Förskollärarexamen)
Delkurs 2 knyts i sin helhet till vald examen och inriktning och fördjupar och
konkretiserar i ljuset av detta den grund som lagts i delkurs 1. Delkursen fokuseras
kring olika uttryck för lärares roll som offentliga tjänstemän. Frågan om vilket
utrymme läroplaner och kursplaner lämnar för det kollektiva och individuella
utvecklingsarbetet på skolan fördjupas och problematiseras. Läroplansteoretiska
principer för val och organisering av kunskaper liksom olika sätt att hantera dessa
principer i den professionella verksamheten blir därmed viktiga inslag. Som ett
resultat av att skolans regelverk tillkommer genom demokratiska processer
innehåller styrdokumenten värden eller principer som inte alltid är förenliga med
varandra. Det förutsätter att lärarna enskilt och som kollektiv kan navigera mellan
och hantera de i styrdokumenten inbakade målkonflikterna. Likaså fokuseras frågan
om hur lärarna i praktiken förhåller sig till det korstryck av krav och förväntningar
som olika aktörer i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem reser mot lärarnas
yrkesvardag. Olika åtgärder relaterade till organiseringen av skolan som system och
till samspelet mellan skola och omvärld behandlas.
Även frågor inom området bedömning och betygsättning fördjupas,
problematiseras och konkretiseras inom delkursen, med fokus såväl på innehåll och
metod som på åtgärder och konsekvenser. Det handlar här om syftesanlyser, som
bland annat fokuserar relationen mellan formativ och summativ bedömning. I
anslutning till detta fördjupas diskussionen om bedömningens objekt, i synnerhet
med betoning av process- och produktorientering. Vidare behandlas urval,
utformning och presentation av uppgifter liksom frågor kring analytisk respektive
holistisk bedömning. Återkoppling till elever, med betoning av differentierad och
framåtsyftande tydlighet, uppmärksammas. Aktörsperspektivet fördjupas, inte
minst utifrån ett subjekt-/objekt- och empowerment perspektiv, och olika
bedömningsformer, inklusive själv- och kamratbedömning, analyseras i ljuset bland
annat av frågor om genus, klass och etnicitet. En väsentlig del av kursen ägnas åt
pedagogisk dokumentation och betygsättning, det senare med betoning av
regelverk, tillämpning och kommunikation. Olika definitioner av begreppen
validitet och reliabilitet diskuteras och problematiseras med syfte att belysa frågor
om optimering av bedömningars kvalitet. En väsentlig aspekt av detta är att
tillhandahålla redskap för kritisk granskning av resultat och tolkningar av
bedömningsstudier av skilda slag samt att diskutera möjliga slutsatser och
konsekvenser i egen pedagogisk kontext.
6
Huvudområde 3: 15 högskolepoäng
Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering
Kunskaper om ledarskap, relationsarbete och konflikthantering är nödvändiga
kunskaper för alla lärare oavsett yrkesexamina. Kunskap om barn och elever i
grupp samt kunskaper om interkulturalitet, värde- och genus frågor utgör dessutom
en viktig del i lärarnas kompetens. I lärarens möte med barn och elever, kollegor,
föräldrar och andra viktiga aktörer uppstår sociala relationer och processer.
Förmågan att lyckas i sin lärarroll som pedagogisk ledare är delvis beroende av hur
väl dessa förvaltas och utvecklas. Barns och elevers relationsarbete och
identitetsskapande i skolan är centralt där lärarens förhållningssätt, bemötande och
kunskaper får avgörande betydelse för att kunna skapa förtroendefulla relationer
med barn och elever samt för att kunna hantera konflikter.
Specialpedagogik handlar om barns, ungas och vuxnas delaktighet, kommunikation
och lärande i olika sammanhang och situationer. Samspelet mellan individens
förutsättningar och samhällets och skolans villkor och resurser fokuseras därmed.
Såväl ett individperspektiv som ett systemperspektiv tas som utgångspunkt för att
kunna identifiera barn och elever som riskerar att hamna i svårigheter av olika slag,
såsom läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, socioemotionella svårigheter
eller annan funktionsnedsättning, i syfte att kunna arbeta förebyggande samt att
kunna sätta in tidiga insatser. Varje barn, elev och vuxenstuderande förväntas,
enligt gällande lagstiftning, oavsett funktionsnedsättning ges förutsättningar att
utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Olika vetenskapliga perspektiv,
pedagogiska, sociala och medicinska förklaringsmodeller ger kunskap om den
komplexitet det handlar om.
Delkurs 3A (7,5 hp): Skolan som social mötesplats
I denna del av kursen behandlas skolan som social mötesplats där lärares
pedagogiska ledarskap är i fokus. Lärarrollen innebär att grundläggande frågor om
yrkesetik, moral, förhållningssätt behöver medvetandegöras och problematiseras,
såväl i relation till pedagogiskt som studiesocialt arbete. Teorier och forskning om
ledarskap och konflikthantering ger kunskap om detta. I kursen behandlas
dessutom specialpedagogikens mål och syfte sett ur nationell och internationell
forskning. Olika perspektiv och förklaringsmodeller till elevers svårigheter i skolan
problematiseras. Såväl ett individperspektiv som ett systemperspektiv tas som
utgångspunkt för detta. Tillgänglighet och delaktighet för elever med
funktionsnedsättning tas särskilt upp liksom betydelsen av samverkan mellan olika
yrkesprofessioner. Genom förändringar i den pedagogiska miljön samt
anpassningar och stöd till elevers olika behov kan ett förebyggande arbete ge
förutsättningar för ett gott lärande.
7
Delkurs 3B (7,5 hp): Relationsarbete, konflikthantering och identitetsskapande
Denna delkurs utformas så att den anknyter till respektive lärarexamen. Här
behandlas den specifika yrkesrollen med särskilt fokus på relationsarbete,
konflikthantering och identitetsskapande där kunskap om elever i grupp utgör en
viktig del i lärarnas kompetens. Gruppsykologi, gruppdynamik och gruppen som
redskap är innehåll som diskuteras i kursen. Utifrån antagandet att konflikter är en
naturlig och oundviklig del i sociala relationer kommer konfliktens konsekvenser,
orsak och komplexitet att behandlas. Utbildning i konflikthantering i skolan har
visat sig öka förekomsten av sunda relationer mellan personer och grupper, skapa
lärande situationer och minska våldsamhet, fysisk aggression och kränkningar.
Genom teorier och forskning ges fördjupade kunskaper för att kunna identifiera
samt vidta åtgärder för barn och elever som riskerar att hamna i kommunikativa -,
läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, socioemotionella svårigheter eller
annan funktionsnedsättning. Vidare syftar kursen till att ge kunskaper om
funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns och
elevs behov samt hur stödjande åtgärder kan vara avgörande för deras lärande.
Huvudområde 4: 15 högskolepoäng
Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Utvärdering och utvecklingsarbete.
Som akademisk yrkesutbildning skall lärarutbildningen präglas av ett vetenskapligt
och kritiskt förhållningssätt. På så sätt läggs grunden till lärares professionella
yrkesutövning. Detta moment innehåller därför ett artikulerat vetenskapsteoretiskt
moment som handlar om samspelet mellan vetenskap och kunskapsteori. Vidare
ingår moment som handlar om relationen mellan teori och empiri, frågan om
vetenskapens generaliserbarhet och kunskap och om olika forskningsmetodiker.
Samspelet mellan dessa olika delar och moment skall alltid förankras och relateras
till verksamheten. Lärare förväntas delta i utvärderingar, förhålla sig kritiskt till
utvärderingsresultat och genomföra egna utvärderingar som ett led i att utveckla det
egna arbetet och verksamheten. För att lärare ska kunna bedriva utvärderings- och
utvecklingsarbete på ett kvalitativt och effektivt sätt blir det av stor vikt att detta
kunskapsområde länkas samman med området Vetenskapsteori och
forskningsmetodik.
En grundläggande tanke är att man inom lärarutbildningen lär studenterna att
använda aktuell forskning och kritiskt kunna granska, utvärdera och ta ställning till
kunskap formad utifrån olika kunskapsbaser och forskningsmetodiker. Det är också
centralt för lärare att i ett utvecklingsperspektiv själv kunna producera kunskap och
göra detta utifrån en kunskap om hur adekvata forskningsmetoder används. Av det
skälet har kursen i vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och
utvecklingsarbete delats upp i två delkurser.
8
Delkurs 4A (7,5 hp): Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Grund-, ämnesförskole-, fritidspedagog-)
I den första delkursen, som ges tidigt under utbildningen, är fokus på konsumtion
av forskning, vilket innebär att kunna förstå forskning och forskningsresultat, med
fokus på att kunna hantera ett utvärderingsarbete. Det innebär en allmänkunskap
som skall vara tämligen likartad för alla lärarprofessioner, alla professioner bör
konfronteras med forskningsmaterial som är producerat utifrån olika tekniker. Alla
bör också få kontakt med grunderna i samhälls, naturvetenskapligt och
humanvetenskapligt tänkande, liksom med grundläggande vetenskapsteoretiska
resonemang kring vetenskap och samhälle, vetenskap och pseudovetenskap samt
vetenskapens förhållande till religionen. Här ingår också grundläggande kunskaper i
forskningsmetodik kring att tolka och förstå, att kunna hantera närhet och distans
(privat och personlig) och att kunna hantera metoder som fångar data på olika
nivåer såsom individ- grupp- och organisationsnivå, samt att känna till komplexa
och reduktionistiska perspektiv. Tekniker som kommer att beröras är, textanalys,
observation, statistik, hypotesprövning, intervju och självreflektion. Möjligheten att
använda dessa tekniker som redskap för att analysera, dokumentera och utvärdera
pedagogisk verksamhet kommer att granskas och behandlas.
Delkurs 2 (7,5 hp): Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete (Grund-, ämnes- förskole-,
fritidspedagog)
I den andra delkursen, som ges senare under utbildningen, är fokus på produktion.
Detta innebär att kunna förstå hur man formar och skapar forskning och
forskningsresultat, med fokus på att kunna hantera ett utvecklingsarbete. Här ingår
fördjupad kunskap i vetenskapsteori och forskningsmetodik, att förstå hur
produktion av forskningsresultat går till, att förstå vilka metoder som är relevanta i
specifika forskningssammanhang samt att också få tillfälle att pröva olika metoder
och värdera resultaten. Vidare ges en större fokus på att olika lärare, beroende på
tradition, har olika behov av kunskap i relation till sin verksamhet. Praktiska
aspekter som innebär att lärare ska kunna förankra, initiera och genomföra ett
utvecklingsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med andra lyfts fram och
behandlas. Vidare riktas fokus mot etiska aspekter samt en problematisering av den
egna rollen i forsknings- och utvecklingsarbetet. På detta sätt skapas förutsättningar
för en hållbar utveckling i betydelsen att lärare utvecklar kompetens i att agera
professionellt genom att kritiskt, självständigt och kreativt kunna fullfölja ett
forskningsarbete och därmed bidra med utveckling och kunskap till
utbildningsfältet.
9
Studiegång
De åtta olika delkurserna är utplacerade i respektive studerandegång på sådant sätt
att i vissa fall så läses en som delkurs som innehåller mer generella
professionskunskaper tillsammans med en profilerad mot mer specifika
professionskunskaper. Fyra delkurser läses alltid i anslutning till en VFU period och
fyra läses alltid i relation till ämneskurser, förskolepedagogik och fritidspedagogik.
Progressionen mellan de åtta delkurserna ser ut på följande sätt: 1B (Lärande och
utveckling), 2A (Läroplansteori, styrning och organisation, betyg och bedömning), 3A (Sociala
relationer, specialpedagogik, ledarskap och konflikthantering), 1A (Lärande och utveckling), 4A
(Vetenskapsteori och metod, utvärdering och utvecklingsarbete), 2B (Läroplansteori, styrning och
organisation, betyg och bedömning), 3B (Sociala relationer, specialpedagogik, ledarskap och
konflikthantering) och 4B (Vetenskapsteori och metod, utvärdering och utvecklingsarbete).
Kurserna läses så att det första årets studier för samliga lärarkategorier inleds med
1B och 2A, med en direkt efterföljande VFU period. Lite längre fram i studierna
(vanligtvis under slutet av år 1 eller i början av år 2) förläggs 3A, under år 2 förläggs
också vanligtvis 1A och därefter 4A och slutligen under år 3 år 4 eller år 5 förläggs
3B som följs direkt av 4B med en efterkommande VFU. 3B och 4B läses alltid i
nära anslutning till ett examensarbete, och för de studerandegrupper som skriver
två examensarbeten förläggs 3B och 4B alltid i nära anslutning till det andra
examensarbetet.
Upplägget av kursordningen är sådan att man börjar med en profilerad kurs mot en
specifika examina man är antagen till för att därefter direkt följas upp med en kurs
som innehåller mer av generella professionskunskaper. De efterkommande
kurserna skall sedan fungera dels som kurser som formar en gemensam
professionsidentitet och kurser som formar en specifik professionsidentitet inom
en examen. Kurserna skall också fungera som överbryggande moment mellan olika
delar av utbildningen, mellan examina och för respektive examina. Den
utbildningsvetenskapliga kärnan är därmed det innehåll som håller samman alla
examina inom ramen för en gemensam profession.
Den utbildningsvetenskapliga kärnan är organiserad så att vissa delar kan samläsas
mellan olika examina så att man i sin yrkesutövning därmed får viss möjlighet att
samarbeta och undervisa tillsammans med andra lärarkategorier. Vissa kurser läses
sålunda gemensamt av förskola, grund 1-3 och fritidspedagoger. Vissa kurser läses
gemensamt av ämneslärare 7-9 och ämneslärare gymnasiet. Vissa kurser läses av
grundlärare 4-6 gemensamt med förskola, grund 1-3 och fritidspedagoger och i
vissa fall gemensamt med ämneslärare 7-9 och ämneslärare gymnasiet. Samläsning
kan på detta sätt också ske inom ramen för ämneskurser, förskole- och
fritidspedagogisk områdeskurser, samt i förekommande fall även inom VFU och
examensarbeten.
10
För lärare mot grundskolan F – 3 och 4 – 6 samt ämneslärare 7-9 och gymnasiet
läses 15 högskolepoäng av den utbildningsvetenskapliga kärnan på avancerad nivå,
för Fritidspedagogerna och förskollärarna läses den utbildningsvetenskapliga
kärnan i sin helhet på grundläggande nivå.
Yrkeslärarexamen
När det gäller Yrkeslärareexamen (YRK) och Kompletterande pedagogisk
utbildning (KPU) utformas den utbildningsvetenskapliga kärnan enligt samma
huvudområden och progressionsmodell som gäller för övriga examina. Innehållet i
delkurserna är emellertid anpassat för de respektive examinas särskilda villkor
(studierna omfattar enbart den utbildningsvetenskapliga kärnan och VFU) och
särskilda behörighetskrav. Detta innebär att dessa examina har särskilda
utbildningsplaner och kursplanerna.
Yrkeslärarexamen
Yrkeslärarutbildningen består av 90 hp: 60 hp utbildningsvetenskapliga kärnkurser
och 30 hp VFU. Yrkeslärarutbildningens samtliga kärnkurser och VFU är riktade
mot kunskaper för gymnasiets yrkesutbildning: mot yrkesprogrammen i
ungdomsgymnasiet, mot ungdomsgymnasiets nya introduktionsprogram med
yrkesutbildning, samt mot vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar på gymnasial
nivå. Detta innebär att samtliga kärnkurser tar sin utgångspunkt i specifika
yrkeslärarkunskaper för målgrupper i dessa verksamheter, och för dessa
verksamheters sammanhang och avnämare. Det innebär att samtliga kurser
genomsyras av yrkesdidaktiska perspektiv.
Göteborgs universitets yrkeslärarutbildnings vetenskapliga kärna är uppbyggd i fyra
huvudområden om vardera 15 hp, skapat med en progressionstanke, och med VFU
kopplat till denna progression. Studier om lärande, yrkeskunnande och
yrkesdidaktik inleder utbildningen och den avslutas med ett yrkesdidaktiskt
utvecklingsarbete av aktionsforskningskaraktär, för att stimulera lärande och
förbättrade utbildningsresultat i befintlig verksamhet och i kommande
yrkesutövning.
Rubrikerna för de fyra kurserna är (1) Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik 15 hp,
(2) Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning 15 hp, (3) Yrkeslärares
ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbildning (4) Metodik för
utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv. Samtliga kurser är uppdelade i
två delkurser om 7,5 hp.
Yrkeslärarutbildningen ges som helfart, vilket innebär tre terminer, och som
halvfart vilket innebär sex terminer. Validering av lärarerfarenhet i enlighet med
11
förordning (xxx) möjliggör flexibla och förkortade lösningar att genomföra sin
utbildning. Detta byggs upp successivt då olika kurser löper vid olika tider i
helfarts- och halvfartsutbildningen. I samtlig yrkeslärarutbildning, såväl kärnkurser
som VFU, är olika former av distansburen kommunikation och IT redskap i
studierna. Detta innebär att studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik
också fokuserar sådana medierande redskap.
Utifrån yrkeslärarutbildningens helfartsprogram ser terminerna och progressionen
av utbildningen ut så här.
Termin 1 läses 15 hp Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik. Här knyts det tidigare
yrkeskunnandet till det nya yrkeskunnandet att vara yrkeslärare ihop. Förutom
yrkesdidaktiska frågor och frågor om lärande i undervisning läggs vikt vid frågor
som arbetsförlagt lärande och entreprenörskap. Samma termin läses också en av
delkurserna i Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning. Med denna kurs
ges såväl professionskunskaper av vikt för samtliga lärare som för yrkeslärare
specifikt, och kursen är förlagd så att möjlighet ges att samverka med
ämneslärarutbildningen för grundskolan och för gymnasiet. Elever i yrkesutbildning
är inte en isolerad grupp – de kommer från grundskolan och undervisas av
ämneslärare i sina gymnasiegemensamma ämnen. Det är således av vikt att
lärarstudenter för dessa skilda examina ges möjlighet att mötas inom ramen för sin
utbildning, och att ta del av varandras perspektiv. I denna termin är 7,5 hp VFU
utlagt.
Termin 2 är en termin med fokus på specifika frågor om och i yrkesutbildning.
Terminen inleds med en delkurs Metodik för utvärdering och utvecklingsarbete i
yrkesämnen och yrkesliv. Här behandlas statistik om yrkesutbildning, olika
utvärderingsformer och kvalitetsredovisningar – nationella och lokala – men också
grundläggande vetenskapteoretiska frågor. VFU knyter an till denna kurs och
omfattar en riktadhet mot kvalitetsredovisningar och mot elever i behov av särskilt
stöd. På så sätt pekar VFU också framåt mot terminens sista 15 hp: Yrkeslärares
ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbildning. I detta block
kommer konflikthantering i skola och arbetsliv in som ett tema samt
specialpedagogiska konkreta frågor om hur resultat kan förbättras, bland annat
utifrån faktaunderlag om kön, klass och etnicitet i yrkesutbildning.
Termin 3 präglas av att knyta ihop sin utbildning, och består av två delkurser och
ett block med 15 hp VFU. Terminen inleds med den andra delkursen i kursen
Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning och här är huvudfokus på
bedömning, validering, betygssättning av elever i yrkesutbildning. Denna delkurs är
placerad sista terminen då den ska knytas till det yrkesdidaktiska utvecklingsarbete
som sammanställs i terminens sista delkurs Metodik för utvärdering och utvecklingsarbete i
yrkesämnen och yrkesliv . Lärandemålen i de 15 hp VFU är knutna till bedömning och
betygsättning och till det yrkesdidaktiska utvecklingsarbetet.
12
Studiegång helfart:
Termin 1
1a
2a
Termin 1
VFU
1b
Termin 2
4a
VFU
Termin 2
3a
3b
Termin 3
2b
VFU
Termin 3
VFU
4b
Halvfartsutbildningen följer samma upplägg men sträcker sig över sex terminer.
Möjligheter ska ges att kunna växla mellan helfartstudier och halvfartstudier.
För en Yrkelärarexamen är samtliga kurser inom den utbildningsvetenskapliga
kärnan på grundläggande nivå.
13
