Ögon - bilaga till
samverkansdokument
Ögonkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
2 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Innehåll
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
1.9
1.10
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
3
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
5
5.1
5.2
5.3
6
7
8
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
AKUT SYNNEDSÄTTNING............................................................................. 4
Amaurosis fugax ..................................................................................................4
TIA-attack med hemianopsi ................................................................................4
TIA-attack med total blindhet .............................................................................4
Ögonmigrän.........................................................................................................5
Hastigt uppträdande synfältsdefekt på ett öga ..................................................5
Hastigt uppträdande synfältsdefekt för båda ögonen ........................................5
Optikusneurit ......................................................................................................6
Olikstora pupiller .................................................................................................6
Dubbelseende .....................................................................................................6
Akutglaukom .......................................................................................................6
DET RÖDA ÖGAT/TRAUMA ......................................................................... 7
Kontusion ............................................................................................................7
Blow-out-fraktur..................................................................................................7
Intraokulär flisa ...................................................................................................7
Främmande kropp – subtarsal ............................................................................7
Erosion på hornhinnan ........................................................................................7
Akut konjunktivit .................................................................................................8
Allergisk konjunktivit ...........................................................................................9
Keratit ..................................................................................................................9
Akut irit ............................................................................................................. 10
KATARAKT ................................................................................................ 10
ÖGONLOCKSBESVÄR ................................................................................. 11
Vagel och chalazion .......................................................................................... 11
Blefarit - inflammation i ögonlockskanten ....................................................... 12
Hängande ögonlock hos vuxna ........................................................................ 12
Småknölar......................................................................................................... 13
Ektropion .......................................................................................................... 13
Entropion.......................................................................................................... 14
Trikiasis ............................................................................................................. 14
NÄTHINNEPROBLEM ................................................................................. 14
Glaskroppsavlossning ....................................................................................... 14
Näthinneavlossning .......................................................................................... 15
Makuladegeneration ........................................................................................ 15
DIABETESSCREENING ................................................................................ 16
CENTRAL- OCH GRENVENSTROMBOSER .................................................... 16
BARN ....................................................................................................... 16
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
3 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
8.1
8.2
8.3
8.4
9
10
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
10.6
10.7
10.8
11
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Syntestning av barn (vanligen på bvc).............................................................. 16
Skelning ............................................................................................................ 17
Misstanke om grå/vit pupill ............................................................................. 17
Tårflöde hos små barn...................................................................................... 17
TORRA ÖGON ........................................................................................... 17
INFORMATION FÖR TELEFONRÅDGIVNINGSSJUKSKÖTERSKOR UTIFRÅN
ANAMNES ................................................................................................ 18
Fått något ämne i ögat ..................................................................................... 18
Fått något föremål / skräp i ögat ..................................................................... 19
Fått ett slag mot ögat ....................................................................................... 19
Rodnad utan trauma ........................................................................................ 19
Blödning utanpå ögat utan trauma .................................................................. 20
Kontaktlinsproblem .......................................................................................... 20
Ser konstiga saker ............................................................................................ 20
Ser dåligt........................................................................................................... 21
KONTAKTVÄGAR FÖR VÅRDPERSONAL ..................................................... 21
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
4 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
1
AKUT SYNNEDSÄTTNING
Bestående kraftig försämring av synen på ett öga under loppet av sekunderminuter-timmar
Obs! Viktigt att utesluta falskt akut synnedsättning. Patienten har då råkat täcka för
sitt friska öga accidentellt och upptäcker då en synnedsättning som är av äldre datum
(riktad anamnes utesluter). Orsaken till akut synnedsättning är mångfaldig, bland
annat artäremboli, optikusinfarkt, centralvenstrombos, glaskroppsblödning,
makulablödning, näthinneavlossning etc.
Nivå
Ögonläkare akut.
1.1
Amaurosis fugax
Sällan längre än några minuter med kraftig synnedsättning eller blindhet för ett öga.
Håller patienten för det friska ögat finns inte ledsyn. Den uppmärksamme kan säga
att påverkan började perifert i synfältet och normaliseringen från centrum. Är uttryck
för arteriell cirkulationsstörning till ögat. Oftast mikroembolier från arteriosklerotiska
plaque i karotis men i sällsynta fall kan temporalisarterit debutera så här.
Handläggning
Diagnosen ställs på anamnesen. Enda oftalmologiska differentialdiagnosen är
obskurationer på grund av staspapiller. Obskurationer uppkommer först vid
höggradig staspapill.
Obskuration = synnedsättning under 10–30 sekunder, ofta kombinerat med tillfällig
huvudvärk och lägesförändringar (ex framåtböjning). Uteslut höggradig staspapill
med oftalmoskopi. Uteslut temporalisarterit. Utredning och åtgärd av
mikroemboliproblemet oftast genom akut invärtesmedicinsk konsultation.
Nivå
Allmänläkare för diagnos, vidare handläggning oftast via invärtesmedicinare hos
yngre. Om anamnesen är svårtolkad är telefonkontakt bättre än remiss.
1.2
TIA-attack med hemianopsi
Höger eller vänster del av båda ögonens synfält försvinner helt under en till några
minuter. Cirkulationsstörning i vertebrobasilarissystemet.
Handläggning som ovan, men ovanstående differentialdiagnoser finns ej.
1.3
TIA-attack med total blindhet
Samtidig homonym hemianopsi åt både höger och vänster. Högersidig hemianopsi
beskrivs ofta av patienten som en synnedsättning på höger öga. Handläggning som
ovan.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
5 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
1.4
Ögonmigrän
Synstörning som uppträder före den attackvisa intensiva huvudvärken, men som
också, särskilt hos äldre, förekommer utan efterföljande huvudvärk. Synstörningen är
av betydligt längre duration än vid en TIA-attack, oftast 15–20 min. Kan börja som ett
litet område med flimrande ljus centralt homonymt strax till höger eller vänster om
fixationspunkten. I området ett skotom så att enstaka bokstäver och även ord
försvinner om man sitter och läser.
Breder ut sig till en homonym hemianopsi åt periferin. I kanten av det växande
området finns dubbelbrytande flimrande sicksacklinjer eller fortifikationsspektra.
Mitt i anfallet beskrivs ofta att man bara ser ena halvan av ansiktet på en person.
Synen återkommer inifrån och ljusflimret försvinner ut i periferin. Andra varianter
finns, som exempelvis ett ljust moln av små punkter eller streck som börjar centralt
och vidgar sig åt sidorna för att sedan klarna upp från mitten.
Handläggning
Noggrann anamnes. Diagnosen ställs helt på anamnesen. Ingen ögonsjukdom ger
samma symptom. Den långa durationen av anfallet, progression-regression, vandring
perifert och positivt skotom är avgörande detaljer i anamnesen.
Nivå
Allmänläkare. Neurolog vid behov. Om svårfångad/svårtolkad anamnes hjälper
ögonmottagningen gärna till, men det är ingen idé att skicka remiss. Bättre med
telefonkontakt så vi får ta anamnesen direkt per telefon.
Differentialdiagnos
Occipital retning (exempelvis tumor) kan ge enkla, formade, synhallucinationer som
lysande ringar, fyrkanter etc, homonymt. TIA-hemianopsin har betydligt kortare
duration. De ljusblixtar som kan förekomma vid retinal retning (exempelvis
glaskroppsavlossning, näthinneavlossning) är ännu kortare, bara omkring en sekund,
och finns bara på ett öga.
1.5
Hastigt uppträdande synfältsdefekt på ett öga
Hastigt = inom några minuter. Kan vara optikusinfarkt, grenvenstrombos,
grenartäremboli, makulablödning, näthinneavlossning med flera intraokulära
sjukdomar.
Nivå
Ögonläkare akut.
1.6
Hastigt uppträdande synfältsdefekt för båda ögonen
Homonymt, dvs åt vänster eller höger i båda ögonens synfält. Vanligen cerebral
infarkt och, om ej förenat med annan neurologi, oftast occipitalt.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
6 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Handläggning
Konstatera synfältsdefekten med simultan konfrontationsmetod. Invärtesmedicinare
akut.
1.7
Optikusneurit
Allmänt
Associerat med MS i cirka 50%. Synprognosen god.
Symptom och fynd
Lätt smärta vid ögonrörelser och under loppet av dagar sjunkande synskärpa på ett
öga. Afferent pupilldefekt.
Nivå
Ögonläkare inom ett par dygn. Första synfält lämpligen sju dagar efter debuten.
1.8
Olikstora pupiller
Den större pupillen reagerar inte på ljus – Adie. Aldrig bråttom om inte samsidig
ögonmuskelpares, se nedan. Pupillerna reagerar normalt i förhållande till sin storlek
– fysiologisk anisokori eller Horner.
Nivå
Ögonläkare. Vanlig remissgång.
1.9
Dubbelseende
Bakgrund
Vanligen mikrovaskulär sjukdom i vasa nervorum hos äldre patienter, patienter med
hypertoni och hos diabetiker.
Handläggning
Lugnande besked. 75% av fallen går tillbaka spontant inom 2–3 månader. Täck för
ena ögat med lapp (finns på apotek) eller tejpa för ena glasögat med ogenomskinlig
tejp om patienten har stora besvär med diplopi. Annars är åtgärden onödig.
Nivå
Ögonläkare. Vanlig remissgång. Allmänläkare informerar om sannolik orsak och
sätter in ocklusionsbehandling. Dubbelseende hos unga och framför allt barn – större
brådska, ring helst.
UNDANTAG - okulomotoriuspares med påverkad pupillreaktion (stor ljusstel pupill).
Skickas till medicinakut omgående för att utesluta aneurysm tryckande på
oculomotorius vid bakre kommunicanten eller i sinus kavernosus.
1.10
Akutglaukom
Bakgrund
Drabbar personer med trång kammarvinkel. Linsen växer långsamt genom livet och
med ökande ålder blir det allt trängre förhållanden. Sällsynt. Ses praktiskt taget
enbart efter 60 års ålder. Ökande frekvens med åren.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
7 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Symptom och diagnos
Plötslig svår värk i ett öga. Stasinjektion, illamående och allmänpåverkan. Hornhinnan
är lite matt och inte så speglande som den brukar vara när man lyser med ficklampa.
Pupillen medelvid och ljusstel. Tidigare attacker kan ha förekommit.
Differentialdiagnos
Vanligare orsak till retrobulbär värk är migrän eller muskelspänningsbetingad värk.
Ögat är då helt blekt, pupillen reagerar och är inte dilaterad.
Handläggning
Akut till ögonkliniken (telefonkontakt innan).
Kommentar
Risken att drabbas av akut trångvinkelglaukom är så liten att man knappast kan räkna
med någon risk att utlösa ett sådant med dilaterande droppar av typ tropikamid
(Mydriacyl). Samma gäller antikolinergika i tablettform.
2
DET RÖDA ÖGAT/TRAUMA
2.1
Kontusion
Trubbigt våld mot ögat. Vid högenergitrauma risk för bulbruptur med risk för svår
synförlust. Absolut vanligast med lindriga kontusioner där synförmågan återhämtar
sig.
2.2
Blow-out-fraktur
Vid trubbigt våld som ovan glöm inte att pröva ögonrörelser framför allt vertikalt
uppåt. Ögonmusklerna kan påverkas/fastna i frakturen.
2.3
Intraokulär flisa
Anamnes att järn slagits mot järn, till exempel hammare mot mejsel. Flisan får så hög
hastighet att ögat kan penetreras. Någon typ av skada ses på utsidan av ögat. Flisan
kan ses med vanlig slätröntgen.
2.4
Främmande kropp – subtarsal
Evertera! Ta bort skräpet med fuktad bomullspinne om det är synligt. Om inte synligt,
drag med fuktad bomullspinne längs hela insidan av övre ögonlocket närmast kanten
och fråga sedan patienten om skräpet är borta. Som alternativ: Lyft det övre
ögonlocket med ett tumgrepp upp mot orbitakanten så att ögonlocket frias från
bulben och spola kraftigt uppåt med tex en mjukplastförpackning NaCl .Upprepa om
patienten säger att skräpet är kvar.
2.5
Erosion på hornhinnan
En bit av korneaepitelet har skalats av. Känns ordentligt. Rejäl gruskänsla. Exempel
barnfinger, trädgren. Färgas med fluorescein. Använd blått ljus om möjligt.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
8 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Chloromycetinsalva / Oculentum Simplex till natten. Läker på två dygn, fortsätt
behandling till natten under ett par veckor för att minska risken för recidiv. Smärtan
är inte möjlig att påverka. Ge inte lokalanestetika, då läker inte såret. Undantag om
patienten har väldigt svåra smärtor, då kan man skicka med en endospipett men inte
mer, av lokalbedövningsmedel.
Vårdnivå
Ögonläkare akut eller halvakut beroende på ögonskadans allvarlighetsgrad. Kontakt
tas via telefon för tidsbokning. Samma sak gäller för grader på kornea som sitter
centralt samt vid flisanamnes. Korneala grader kan tas bort av familjeläkare som har
rätt utrustning och kompetens.
2.6
Akut konjunktivit
Allmänt
Vanligt och oskyldigt. Går även utan behandling i regel över inom cirka en vecka.
Både bakteriell och viral genes, det senare vanligast. Samband finns också med bland
annat tårfilmsdysfunktion, kongenital tårvägsstenos och blefarit. Den vanligaste
bakteriella genesen är hos vuxna Stafylokocker och hos barn Hemofilus,
Streptokocker, Moraxella.
Diagnos
Dra alltid ned det undre ögonlocket. En konjunktival injektion är alltid mest uttalad
perifert på bulben och framför allt på ögonlockets insida. Sekret kan ses i
konjunktivalsäcken och på ögonlockskanten. Det är svårt att kliniskt skilja mellan
bakteriell och viral genes, men folliklar (små knottror på insidan av undre ögonlocket)
och en mer vattnig, serös, sekretion talar för virus liksom samtidiga
förkylningssymptom. Konjunktiviten är bilateral om inte direkt så inom några dagar.
Differentialdiagnos
Keratit och irit har ciliär injektion. Denna är mest uttalad perikornealt och har en litet
mer blåaktig ton då kärlen sitter djupare i skleras övre del. Titta på kornea. Är den
överallt speglande? Keratitmisstanke – färga med fluorescein så syns eventuellt
epiteldefekt bättre. Ensidig konjunktivit – misstänk subtarsalt skräp som underhåller
infektion – evertera. Ensidig tårsäcksinfektion – tryck mot tårsäcken och se om det
tränger ut pus ur punktum.
Handläggning
Vid lätta fall och trolig viral genes, badda ögonen med vanligt kranvatten 2–3 gånger
dagligen. Noggrann handhygien. Om ingen tendens till förbättring inom en vecka kan
man överväga lokal antibiotikabehandling om bakteriell genes är trolig. Viktigt dock
att fortsätta att badda ögonen. Ger man generella antibiotika så behöver man inte
dessutom ge ögondroppar.
I första hand Fucithalmic (Gram-pos) eller Chloromycetin. Azyter kan också vara ett
alternativ när man önskar kortvarig behandling, dropparna svider dock ordentligt. Vid
terapisvikt, då man bedömer det som angeläget att trots allt behandla, kan man efter
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
9 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
några dagars uppehåll med behandlingen ta en konjunktivalodling för att som det
föreligger resistenta bakterier.
Vid långvarig ensidig rodnad hos yngre misstänk klamydia, ta odling från ögat för
fortsatt handläggning.
Nivå
Egenvård. Allmänläkare.
2.7
Allergisk konjunktivit
Bakgrund
Orsaken är allergi, till exempel mot pollen, pälsdjur, kosmetika eller ögondroppar.
Ofta har patienten samtidigt andra allergiska symptom, till exempel hösnuva.
Diagnos
Symptomen börjar vanligen samtidigt i båda ögonen, i undantagsfall förekommer
ensidiga akuta reaktioner med typisk vattnig svullnad – chemos. Kännetecknande är
klåda, irritation och ögonlockssvullnad. Ögonrodnaden är lättgradig mest på
konjunktiva bulbi, men kan saknas helt. Vid mer kroniska besvär kan man misstänka
en vernal konjunktivit. Man finner då gatstensliknande papillhypertrofi på insidan av
övre ögonlocken.
Handläggning
Sedvanlig eliminering av allergener. Anamnesen är viktigare vid utredning än
allergitest. Basbehandling vid långvariga besvär natriumkromoglykat i engångspipett
(effekt sätter successivt in och det kan ta upp till två veckor för behandlingen att ha
full effekt). Vid mer kortvariga och akuta besvär fungerar antihistamintabletter
och/eller ögondroppar bra.
Nivå
Allmänläkare. Ögonläkare vid terapiresistenta fall, särskilt patienter kring nedre
tonåren där långdragna och svåra fall av vernal konjunktivit är vanliga. Vid misstanke
om vernal konjunktivit kan patienten remitteras till ögonläkare, ofta behövs då
behandling med kortisonögondroppar. På ögonkliniken utförs inga allergitester.
2.8
Keratit
Bakgrund
Hornhinneinflammation orsakas vanligen av bakterie- eller virusinfektion. Dessa
infektiösa agens har svårt att tränga igenom epitelet i en frisk hornhinna, därför är
risken ökad hos kontaktlinsbärare, efter ögonskador och vid ögonsjukdomar med
kronisk hornhinnesvullnad. Vanligaste bakterierna är grampositiva luftvägspatogener, men även gramnegativa bakterier (särskilt pseudomonas sm brukar
drabba kontaktlinsbärare) kan orsaka svåra keratiter. Recidivkeratiter är ganska
vanliga vid Herpes simplex.
Diagnos
De farliga keratiterna är vanligtvis ensidiga. Patienten besväras av tårflöde,
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
10 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
ljuskänslighet och smärta i form av skavkänsla eller molvärk. Ögonrodnaden är
perikorneal. Pupillen kan vara mindre i det sjuka ögat. Keratithärden syns ofta som
en gråvit lokaliserad förändring på kornea. Den syns extra bra om man använder
fluoresceinfärgning och/eller tittar med förstoringshjälpmedel.
Nivå
Ögonläkare. Brådskande. Kontakta ögonjouren per telefon för att boka en tid.
2.9
Akut irit
Bakgrund
Immunologisk reaktion. Sjukdomen förekommer oftast hos i övrigt helt friska, men
risken är ökad i samband med vissa allmänsjukdomar (till exempel sarkoidos och
HLA-B27-relaterade sjukdomar). Recidiv är inte ovanliga och kan återkomma flera år
efter förstagångsiriten.
Diagnos
Typiskt är ensidig värk och ljuskänslighet. Ögonrodnaden är perikorneal. Pupillen är
mindre och oregelbunden i det sjuka ögat om synekier förekommer. Fluorescein visar
inga färgtagande epiteldefekter i hornhinnan. Med spaltlampemikroskop kan man se
precipitat på baksidan av hornhinnan, ljusväg och inflammationsceller i främre
kammaren. Synskärpan kan eventuellt vara nedsatt. Som akutbehandling, i väntan på
ögonläkarbesök, kan patienten ta tex Ibumetin som både dämpar värken och minskar
på inflammationen.
Nivå
Ögonläkare, helst inom ett dygn.
3
KATARAKT
Bakgrund
Patienter med katarakt utgör en stor del av ögonverksamheten. Symtomen är
synnedsättning, dimsyn, svårt att känna igen ansikten på långt håll och
bländningsbesvär. Synnedsättningen kommer smygande man kan ibland upptäckas
akut av patienten i samband med att man råka täcka för det andra ögat.
Diagnos
Lys med oftalmoskopet mot pupillen från 0,5 meters håll. I den normalt röda reflexen
ses svarta områden som ekrar (kortikal katarakt) eller en svart skiva i mitten
(subkapsulär katarakt). Vid nukleär katarakt kan hela reflexen vara neddämpad av
svärta och är inte längre lysande röd utan benämns ”smutsröd”.
Remiss
För att patienten ska få en korrekt och snabb prioritering underlättar det om
remissen innehåller några viktiga uppgifter. Anamnes och symptombild, synskärpa
med eget glas testat varje öga för sig. Vid långsamt insättande synnedsättning och
om det var länge sedan patienten var hos optikern, kan patienten också hänvisas dit
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
11 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
för en synundersökning. Om synnedsättningen inte går att åtgärda med nya glasögon
kommer optikern att remittera patienten vidare till ögonkliniken.
4
ÖGONLOCKSBESVÄR
4.1
Vagel och chalazion
Bakgrund
En vagel (hordeolum) är en bakteriell infektion i en av ögonlockets körtlar. Den kan
vara lokaliserad ytligt till en körtel vid ögonlockskanten i anslutning till en ögonfrans,
eller djupt i en Meiboms körtel i tarsalplattan på ögonlockets insida. En vagel ger en
röd öm knöl. Ett chalazion är en bakteriefri retention av sekret i en Meiboms körtel i
tarsalplattan; ofta en följd av en vagel. Chalaziet ger en oöm rundad knöl i
ögonlocket; den kan bukta framåt eller bakåt. Om den är sekundärinfekterad kan
den ge upphov till ett svullet, rodnat och ömmande ögonlock.
Diagnos
Vagelns röda, ömma knöl kan inte misstolkas. Chalaziet ger (utöver den runda
knölen) ofta en röd eller grå fläck på insidan av tarsalplattan. I sällsynta fall kan en
ögonlockstumör likna ett chalazion; detta kan misstänkas hos äldre personer med
lång anamnes.
Förlopp
Vageln läker vanligen utan behandling. Det är mycket ovanligt att den blir stor, att
infektionen breder ut sig i ögonlocket eller ger allmänpåverkan med svullna regionala
lymfkörtlar. Läkningen kan ta några veckor eller någon månad. Även chalaziet läker
vanligen av sig själv, men det kan ta lång tid; upp till ett halvt år. Det är inte ovanligt
att en vagel eller ett chalazion retar konjunktiva till bildning av ett papillom på
lockets insida; detta är ofarligt och försvinner.
Handläggning
En vagel kräver ingen behandling, och det är inte känt att lokala antibiotika gör någon
nytta. Ett chalazion kan opereras om det inte försvunnit på ett halvår, är kosmetiskt
störande, irriterar mycket eller trycker på ögat (astigmatism). Utan särskilda skäl
opererar man inte förrän efter ett halvt år.
Nivå
Allmänläkare kan informera om tillståndens benigna karaktär, om spontanläkningen
och om den tid det kan ta. Behandling behövs vanligen inte alls. Remiss till
ögonläkare är motiverad vid uttalade infektioner eller speciella fall av chalazion, tex
om chalaziet är mycket stort och trycker på ögat. Remiss för chalazionoperation kan
skickas till ögonkliniken efter cirka två månader om förändringen då fortfarande finns
kvar.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
12 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
4.2
Blefarit - inflammation i ögonlockskanten
Bakgrund
En kronisk irritation med inflammation i ögonlockskanten är vanligt förekommande.
Detta ger rodnade lätt fnasiga och svullna ögonlockskanter. Inflammationen påverkar
tårvätskans kvalitet och då smörjningseffekten blir sämre får man också besvär med
röda, kliande och skavande ögon. Man kan också få ett ökat tårflöde pga detta.
Ibland ses fjällbildning intill ögonfransarna.
Handläggning
Har man blefaritbesvär så har man också ofta besvär med Sebhorré, rosacea eller
atopiskt ögonlockseksem. Behandlar man dessa sjukdomar så kan även
blefaritbesvären minska. I övrigt får man förklara för patienten att man inte kan
räkna med att bli helt botad för all framtid men att man kan lindra besvären. I första
hand rekommenderas ögonlockshygien som minskar på igentäppningen av
körtelmynningarna, minskar på sekretstagnationen och mjällbildningen. Vid besvär
med skav kombineras detta med receptfria fuktande ögondroppar för att
kompensera för den sekundära tårfilmsdysfunktionen. Vid akuta och kraftiga besvär
kan en kortvarig kur med ögonsalva vara nödvändigt, denna gnids då in på
ögonlockskanterna när man har gjort sin ögonlockshygien. När inget annat hjälper
kan man också behandla med Tetracyklin peroralt i aknedosering under några
månader.
Ögonlockshygien
Ta tex en frottéhanduk och blöt på med varmt vatten. Vira en bit av handduken runt
pekfingret och pressa mot ögonlocket en stund så att det värms upp. Detta mjukar
upp sekretet i körtlarna. Skrubba därefter på ögonlockskanten för att rengöra och
gnida bort eventuellt fnas.
Upprepa detta morgon och kväll vid akuta besvär, i lugnare perioder kan det räcka
med 3-4 gånger per vecka till kvällen.
4.3
Hängande ögonlock hos vuxna
Bakgrund
Med stigande ålder förslappas ögonlocken och vävnaderna förtunnas och tänjs ut –
detta är ett normalt åldersfenomen. Man brukar prata om:
Dermatochalasis – överskottshud
Ögonbrynsptos – ögonbrynen sjunker nedåt från sin ursprungliga plats på
orbitakanten vilket accentuerar hudpåsarna.
Frambuktande orbitafett – orbitafettet hålls inte längre tillbaka av det
åldersförsvagade septum orbitale utan blir synligt i ögonlocken som förtjockningar
under huden.
Senil ptos – levatorsenan förlängs och släpper ibland helt från infästningen på
tarsalplattan. Själva ögonlockskanten sänker sig.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
13 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Handläggning
I de fall överskottshuden hänger över ögonfransarna och skymmer kan man skicka
remiss till ögonkliniken för eventuell operation. Bifoga helst fotografier med
remissen, i annat fall kommer patienten att behöva komma till ögonmottagningen
för fotografering eftersom operationsindikationen avgörs vid en gemensam bildrond.
Bilden ska tas rakt framifrån när patienten tittar rakt fram och är så avslappad som
möjligt i ansiktet. Landstingsvårdcentraler kan även lägga in bilder i landstingets
digitala bildhanteringssystem så kommer även ögonkliniken åt dem.
Om patienten har en senil ptos där ögonlockskanten döljer hela eller delar av
pupillen kan också remiss för operation skickas till ögonkliniken. Bifoga även här om
möjligt foto.
Dermatochalasis och ptos opereras på helt olika sätt och av olika operatörer. Bland
annat därför tar vi foton före operation för att säkerställa diagnosen.
4.4
Småknölar
Bakgrund
Många benigna små tumörer kan sitta i ögonlockshuden. Vanligast är vårtor
(papillom), nevi, fibrom och cystor.
Handläggning
Små, benigna ögonlocksförändringar opereras som regel inte. Undantag görs för
förändringar som sitter på ögonlockskanten och skaver eller om förändringen är så
stor att den hänger över ögonlockskanten när patienten tittar rakt fram. Detta gäller
tex fibrom, xantelasma, senila keratoser.
Basaliom och malignitetssuspekta förändringar remitteras till ögonkliniken för
operation.
Bifoga gärna foto med remissen.
4.5
Ektropion
Bakgrund
Senilt ektropion beror på slapphet i undre ögonlocket (framför allt de senor som
fixerar locket åt sidorna).
Diagnos
Ögonlocket släpper kontakten med ögat och vänder sig utåt. Konjunktiva exponeras
och blir inflammerad och svullen. Ofta blir ögat kladdigt.
Handläggning
Ektropion kräver vanligen operation av ögonläkare. En samtidig bakteriell infektion
kan behandlas med lokala antibiotika (tex Chloromycetinsalva).
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
14 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
4.6
Entropion
Bakgrund
Senilt entropion i det undre ögonlocket på slapphet orbicularismuskel,
ögonlocksretraktorer och upphängningsligament.
Diagnos
Ögonlocket vrider sig inåt och cilierna skaver på ögat: skavningskänsla, tårflöde,
ljusskygghet etc samt rött öga. Skavningen kan ge en skada på hornhinnan med
keratit. Ibland är entropiet intermittent och måste provoceras fram, exempelvis
genom att patienten kniper kraftigt.
Handläggning
Remittera till ögonkliniken för operation. Dessa patienter prioriteras eftersom det
finns risk för ögonskada förutom att patienten ofta har det besvärligt. En patient med
senilt entropion kan hjälpas genom att undre lockets kant tejpas ned mot kinden. En
samtidig varig infektion behandlas med lokala antibiotika.
4.7
Trikiasis
Bakgrund
Trikiasis betyder att cilier växer fel och skaver på ögat. Kan ses tex vid blefarit.
Diagnos
Med förstoring (lupp) kan man se en eller flera felvända cilier.
Handläggning
Epilering (bortdragning av cilier) ger lindring några veckor; sedan har cilierna växt ut.
Remittera patienten sedan till ögonläkare.
5
NÄTHINNEPROBLEM
5.1
Glaskroppsavlossning
Symptom på glaskroppsavlossning är oftast plötsligt påkomna grumlingar. Patienten
beskriver prickar, svart fluga, spindel etc. som simmar omkring i synfältet. Grumlig
syn förekommer, men den är fluktuerande (suddigheten kommer och går), och som
regel är synskärpan opåverkad. Symptomet kan förklaras av att glaskroppsgelen med
stigande ålder blir degenererad och släpper spontant från näthinnan. När den
kollaberade glaskroppen drar i näthinnan kan patienten också uppleva ljusfenomen,
snabba vita ”ljussken”. Dessa ljusfenomen ses vanligen i mörker och provoceras när
man rör på ögat. Glaskroppens dragning mot näthinnan kan leda till att en spricka
(retinal ruptur) uppkommer, vilket ofta ger passage av vätska in genom hålet,
näthinnan dissekeras loss och en näthinneavlossning utvecklas.
Nivå
Ögonläkare inom ett par dygn om symptomen uppträtt inom senaste 3–4 veckorna.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
15 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
5.2
Näthinneavlossning
Näthinneavlossningen börjar i området kring näthinnesprickan (se ovan). Denna
sitter ofta i ögats perifera delar. Allt eftersom större delar av näthinnan lossnar får
patienten tilltagande symptom av en skugga eller gardin. Till skillnad från
glaskroppsavlossning är suddigheten konstant (synen växlar inte när patienten rör på
ögat). Skuggan kan upplevas med varierande grad av ”ogenomskinlighet” och börjar i
perifera synfältet. Först när centrala delar av makula påverkas sjunker synskärpan.
Tiden under vilken avlossningen utvecklas kan starkt variera. Speciellt vid stora
sprickor i näthinnans övre delar kan utvecklingen till en total näthinneavlossning gå
mycket snabbt.
Nivå
Till ögonläkare samma dag. Ring och boka tid. Man vill operera näthinnan innan gula
fläcken hunnit lossna.
5.3
Makuladegeneration
(AMD, age related macualar degeneration, åldersförändring i gula fläcken)
AMD är den vanligaste orsaken till social blindhet hos personer över 60 år i Sverige
idag. Sjukdomen finns i två former, torr degenerativ 85% och våt exsudativ 15%. För
den torra sorten finns idag ingen behandling. För den våta sorten finns det numera
en bromsmedicin att sätt in: Man injicerar ett läkemedel i ögat upprepade gånger
ofta under flera års tid. Effekten av behandlingen beror delvis på när i förloppet den
sätts in. Behandlingsresultatet blir bäst om man kan starta bromsbehandlingen innan
det blivit för stora skador på näthinnan.
Följande symptom gör att man kan misstänka våt AMD:
Om patienten under de senaste veckorna fått krokseende (metamorfopsi) som tex
krokig dörrkarm, persienn eller lyktstolpe och dessutom har ett eller flera av följande
symptom:
Förvrängda bilder eller ansikten
Suddig fläck mitt i synfältet
Det försvinner bokstäver eller ord när man läser
Nivå
Vid misstanke om våt AMD är det viktigt att patienten får en remiss till ögonläkare så
snart som möjligt. Patienten bör ses av ögonläkare inom 1-2 veckor. För att remissen
ska prioriteras rätt är anamnesen i remissen mycket viktig. Är den uppmätta
synskärpan dålig ökar det också prioriteten.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
16 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
6
DIABETESSCREENING
För att i tid hitta patienter med behandlingskrävande = synhotande
diabetesretinopati bör alla diabetiker regelbundet kontrolleras, antingen via vanlig
ögonläkarundersökning eller med ögonbottenfotografering.
Första undersökningen sker efter remiss vid diabetesdiagnos, hos barn dock först vid
10 års ålder. Tidpunkten för uppföljande undersökning bestäms utifrån utfallet av
undersökningen och vi följer de nationella riktlinjerna med kontrollinterall på upp till
tre år. I första hand görs kontrollerna med ögonbottenfoto. Ögonkliniken sätter upp
på väntelista för nästa kontroll, ny remiss behövs ej. Resultatet av
fotoscreeningkontrollen finns inskrivet i den elektroniska journalen (Cosmic) under
sökordet ”diabetesfoto”. För de vårdcentraler som ännu inte gått med i Cosmic
meddelas undersökningsresultatet med brev. Patienten får meddelande om
undersökningsresultatet antingen med brev eller direkt vid undersökningstillfället. En
automatisk överrapportering av undersökningsresultatet från ögonkliniken sker till
det nationella diabetesregistret.
Vid kraftigt förbättrat HbA1C eller vid graviditet finns det risk för förvärring av en
redan existerande diabetesretinopati. Vi önskar därför remiss när graviditeten är
fastställd (vecka 12) eller vid förväntad kraftig förbättring av HbA1C. Vi justerar då
våra kontrollintervall utifrån den information vi får. Vid graviditet tas alltid ett snart
foto, i övriga fall beror det på hur ögonbotten såg ut vid förra kontrollen.
7
CENTRAL- OCH GRENVENSTROMBOSER
Remiss från ögonkliniken till primärvården skrivs för att utesluta/behandla hypertoni,
diabetes och förhöjd blodfetter, allmän genomgång av hjärta och lungstatus samt
provtagning. OBS! Enbart förekomst av retinal ventrombos ska inte föranleda
behandling med antikoagulantia som tex Trombyl, det är snarare kontraindicerat i
akutskedet då det har visat sig ge sämre synresultat i slutändan. Om patienten
behöver sitt Trombyl av andra orsaker får man förstås ta hänsyn till detta.
8
BARN
8.1
Syntestning av barn (vanligen på bvc)
Förskolebarn
HVOT-test rekommenderas (avstånd 3 meter). Prövning sker av ett öga i taget. Det
andra ögat täcks för effektivt, helst med plåsterlapp, till exempel Scanportejp. Två
tester ska utföras före remiss, som i första hand sker till bvc-ortoptist, om sådan
finns, annars till ögonläkare. Vid omprövning av synen, börja med det sämsta ögat.
Vid misstanke om uttalad synnedsättning, direkt telefonkontakt med ortoptist eller
ögonläkare. Gräns för remiss i 4-årsåldern: mindre än 0,8 på endera ögat.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
17 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Skolbarn
KM-test eller bokstavstest (BR). Tavlorna placeras i ljusskåp. Avståndet mellan barnet
och syntavlan måste vara exakt det avstånd som tavlan är avsedd för. Detta finns
angivet på tavlans baksida. Prövning sker enligt ovan. Gräns för remiss: mindre än 0,8
på endera ögat med KM- eller bokstavstavla. Om barnet är yngre än 8 år skrivs remiss
till ögonläkare. Är barnet 8 år eller mer, och misstanke om brytningsfel föreligger,
skickas remiss i första hand till optiker.
8.2
Skelning
Barn under 6 månader
Inåtskelning remitteras alltid. Ständig utåtskelning remitteras. Tillfällig och kortvarig
utåtskelning remitteras inte.
Barn 6 månader eller äldre
All form av skelning remitteras. Ange i remissen om skelningen är ständig eller
tillfällig. Vid akut debuterande skelning föreslås remiss via telefonkontakt. Vid
misstänkt skelning påtittas barnet i första hand av ortoptist på bvc.
8.3
Misstanke om grå/vit pupill
Titta i första hand med oftalmoskop i genomfallande ljus. Om misstanken då kvarstår
remitteras barnet direkt till ögonläkare via telefonkontakt.
8.4
Tårflöde hos små barn
Tårkanalen öppnas till näsan mycket sent i fosterstadiet. Hos en del barn öppnas den
efter födelsen och då oftast under det första levnadsåret.
Diagnos
Tårögt, kladdigt men blekt öga. Tårigheten ökar utomhus (vid kyla) och kladdigheten i
samband med förkylning. Andra skäl till tårflöde såsom trikiasis eller infektion
utesluts genom att man tittar noga på ögat.
Handläggning
Tillståndet spontanläker i cirka 95% av fallen under första året. Föräldrarna instrueras
att hålla rent med ljummet vatten. Massage av tårsäcken kan påskynda att
membranen till näsan öppnas; man trycker då med ett finger nedåt över tårsäcken.
Vid ordentlig kladdighet kan antibiotikadroppar ges i perioder på 7-10 dagar. Kvarstår
besvären vid cirka 10 månaders ålder är remiss till ögonklinik motiverad. Tidigast
efter ettårsdagen görs sondering av tårvägarna i kort narkos.
9
TORRA ÖGON
Vad är torra ögon?
Vid varje blinkning fuktas ögats yta av tårarna. Tårar består av vatten men även fetter
och andra smörjande ämnen. När den smörjande förmågan hos tårarna är nedsatt
blir ögat torrt.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
18 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Vad orsakar ögontorrhet?
Med stigande ålder försämras funktionen hos de många körtlar som skall producera
ögats smörjmedel. Liknande påverkan kan också följa av hormonella omställningar
samt av kraftig exposition för sol, väder och vind. Vissa sjukdomar kan bidra till
förändring av bindhinnans egenskaper, såsom olika reumatiska åkommor,
ögonlockseksem och bindvävs- eller slemhinnesjukdomar.
Andra orsaker
En del läkemedel, exempelvis medel mot depressioner, vattendrivande mm kan
också påverka tårfilmens smörjande förmåga. Tillståndet försämras ofta vid vistelse i
torr miljö. Dataskärmar inverkar - såvitt man vet idag - inte nämnvärt, men däremot
de ofta torra och välventilerade kontorslokaler där datorer finns uppställda.
Hur yttrar sig ögontorrhet?
Ögonen upplevs ofta torra och grusiga. Ibland kan irritationen istället göra, att
ögonen rinner. Eftersom ”smörjämnen” saknas känns ögonen ändå sträva och
svidande. Tårfilmen blir dessutom ofta ”grumsig” och synen kan upplevas som oklar.
Hur behandlas ögontorrhet?
Åkomman går inte att bota. Besvären varierar dock naturligt med tiden. Dessutom
kan obehagen minskas betydligt genom tillförsel av smörjande tårersättningsmedel i
form av droppar eller salva. På Apoteken och hos en del optiker finns en mängd olika
receptfria ögondroppar, både tunnflytande och i geléform. Ofta får man prova sig
fram till det preparat som passar just den enskilde patienten bäst. Vid stora besvär
kan man behöva droppa 8-10 ggr/dag samt använda en gelédroppe eller salva till
natten. Gelén och salvan ligger kvar längre på ögats yta, men är också mer kladdiga
och kan störa synen något. Vid lindrigare besvär kan det räcka att droppa mer sällan.
10
INFORMATION FÖR TELEFONRÅDGIVNINGSSJUKSKÖTERSKOR UTIFRÅN ANAMNES
10.1
Fått något ämne i ögat
Det är egentligen bara ett fåtal ämnen som är riktigt farliga att få i ögonen. Det allra
värsta är lut och i viss mån även starka syror. Lut tränger in på djupet i ögat och kan
orsaka mycket svåra ögonskador/blindhet. Spolning påbörjas direkt där patienten är,
i hemmet under duschen, eller med ögondusch på arbetsplatsen. Därefter ska
patienten till ögonmottagningen/akuten.
Övriga ämnen (bensin, hårspray, lacknafta, aceton, tvättmedel, rengöringsvätska till
kontaktlinser) ger som mest ytliga små sår som läker ut på några timmar till dygn.
Såren ger dock besvär med tårflöde, ögonirritation, svullna ögonlock. Dagen efter är
man oftast besvärsfri. Patienten kan skölja ögat hemma. Om det inte känns bra
dagen efter kan patienten kontakta ögonmottagningen.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
19 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
10.2
Fått något föremål / skräp i ögat
En metallflisa är en liten sylvass flisa som lossnar när man slår ett metallföremål mot
ett annat metallföremål, tex hammare mot mejsel. I värsta fall kan dessa flisor
perforera ögat. Ibland märker patienten bara hur det sticker till. Synen kan vara
påverkad eller opåverkad. Kontakta ögonmottagningen som ger tid samma dag.
En ”grad” lossnar vid slipning. De fastnar på ögat men perforerar aldrig. Beroende på
utrustning och vana kan dessa avlägsnas på vårdcentralen. Patienten ombeds då
kontakta ögonmottagningen om det inte blir bra på cirka ett dygn. I övriga fall
kontaktas ögonmottagningen som ger tid samma dag.
Löst skräp som tex sand, sågspån, insekter, fröer. Avlägsnas med spolning, antingen i
hemmet eller på vårdcentralen. Glöm inte att spola upp under det övre ögonlocket!
Har det blivit skrapsår på hornhinnan tar det några timmar innan ögat känns bra,
även om skräpet spolats bort! Känns det inte bra till nästa dag kan patienten
kontakta ögonmottagningen.
Yuccapalm, barnnagel, kvistar brukar endast ge upphov till ytliga erosioner som läker
på cirka ett dygn. Under tiden har patienten ofta ont, tårarna rinner och ögonlocken
kan svullna upp. Det brukar kännas skönast att ligga i ett mörkt rum och blunda efter
det att man tagit en värktablett. Behandlas med tex Chloromycetin ögonsalva. Har
man tillgång till bedövningsdroppar på mottagningen kan man också ge en
bedövningsdroppe innan patienten går hem. Remitteras till ögonmottagningen om
det inte blir bättre på cirka ett dygn.
10.3
Fått ett slag mot ögat
Genom att fråga patienten hur olyckan gick till kan man ofta bilda sig en uppfattning
om skadans allvarlighetsgrad. Om det har gått hål på ögat (perforation, ruptur) rinner
det ofta blod (inte bara blodtillblandad tårvätska) från ögat, synen är kraftigt nedsatt
och ögat ser också ofta ”konstigt” ut.
Mindre kraftigt våld kan ge blödningar framför iris, vilket ibland kan ses som en
blodnivå nedom pupillen. Synen upplevs också ofta som suddig och ögat kan värka.
Kontakta ögonjouren/ögonmottagningen som ger tid.
10.4
Rodnad utan trauma
med skav, gruskänsla, kladd
Ibland förenat med ljuskänslighet, lätt klåda, tårflöde och svullna ögonlock. Detta
tyder på en vanlig konjunktivit. Om det är mycket kladdigt är det troligen bakterier,
annars virus. Behandlas via familjeläkarmottagningen.
med klåda
Ibland förenat med ljuskänslighet, skav, tårflöde. Om klådan är ett huvudsymptom
talar detta för att det rör sig om en allergisk konjunktivit. Ibland svullnar konjunktivan
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
20 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
upp så att den hänger ut utanför ögonlockskanten. I första hand egenvård med
receptfria tabletter/droppar. I andra hand behandling via familjeläkarmottagningen.
med värk
Ibland med utstrålning till tinningen. Detta tyder på en inflammation inuti ögat, tex
irit. Ofta hugger det till i ögat när patienten tittar mot ljuset. Pupillen kan också bli
mindre i det inflammerade ögat. I typiska fall kan man se en blåaktig kärlinjektion
närmast iris. Ibland dimsyn. Vid iritmisstanke kontaktas ögonmottagningen som ger
tid samma dag.
Med värk och svullet ögonlock
Ofta kan man lokalisera en liten öm punkt/knöl i ögonlocket. Detta är en vagel eller
ett infekterat chalazion. I akutfasen expekterar man. Det kan dock lindra med värme
(lägg en fuktig tvättlapp i mikron i cirka 1 minut, håll mot ögonlocket cirka 10
minuter, upprepa 3 gånger dagligen). Blir rodnaden och svullnaden omfattande kan
man sätta in peroral antibiotikabehandling. Om orsaken är en bakomliggande blefarit
ska den behandlas. Dessa patienter sköts på familjeläkarmottagningen.
Med värk, illamående, synnedsättning
Kan vara ett tecken på akut tryckstegring i ögat (akutglaukom). Värken strålar ofta ut
mot tinningen och patienten kan se regnbågsringar runt ljuskällor. Synen blir suddig.
Patienten är i princip alltid allmänpåverkad. Kontakta ögonjouren/ögonmottagningen
som ger tid samma dag.
10.5
Blödning utanpå ögat utan trauma
Spontanblödning utanpå ögonvitan. Helt ofarlig men kan se förskräcklig ut. I
samband med att blödningen kommer kan patienten uppleva lätt värk, sveda,
stickkänsla, obehag. Blödningen försvinner av sig själv på 1-2 veckor. Ingen
ögonläkarundersökning krävs. Om blödningen är stor och det skaver i ögat kan
patienten uppleva lindring av något smörjande som tex Viscotears eller Oftagel.
10.6
Kontaktlinsproblem
När patienten tror att linsen sitter kvar:
Spola ögat, obs även upp under det övre ögonlocket! Om det inte känns bättre - vänd
på ögonlocket och se om linsen fastnat där.
Om ovanstående inte hjälper beror det på att patienten har grejat så mycket med
ögat i jakten på linsen att det har blivit små skrapsår. Dessa läker till nästa dag. Under
tiden kan behandling med ögonsalva lindra. Uppmana patienten kontakta
ögonmottagningen nästa dag om det inte är bra då.
10.7
Ser konstiga saker
Krokseende (metamorfopsi, raka linjer ser sneda eller krokiga ut)
Detta kan vara den våta sorten av åldersförändring i den gula fläcken (senil
makuladegeneration). Ev i kombination med suddig fläck mitt i synfältet och att
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
21 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
bokstäver försvinner när man läser. Remittera patienten till ögonmottagningen som
tittar på patienten inom cirka en vecka.
Trådar, fläckar, spindlar, spetsgardiner, flugor, hårstrån
Ibland i kombination med ljusblixtar (inte sicksack utan mer som fotoblixtar). Om
symptomen uppstått plötsligt tyder det på en glaskroppsavlossning. Synen är inte
påverkad även om grumlingarna i vissa lägen kan skymma sikten. Remittera
patienten till ögonmottagningen
Sotflagor, rök, svarta sjok
Om de uppstår plötsligt i stor mängd tyder det på att det uppstått en blödning i
glaskroppen. Vanliga orsaker är blödning i samband med glaskroppsavlossning eller
vid diabetesretinopati. Kontakta ögonmottagningen som ger en tid.
Mörk skugga eller gardin som kommer in från sidan
Detta kan vara en näthinneavlossning men det kan också vara tecken på en trombos.
Kontakta ögonmottagningen som ger en tid.
Sicksackmönster, flimmer
Beror sällan eller aldrig på ögonsjukdom. Migrän är det man tänker på i första hand.
Handläggs på familjeläkarmottagningen.
10.8
Ser dåligt
Plötslig svår synnedsättning i ett öga
Tänkbara diagnoser: trombos, emboli, temporalisarterit. Remittera patienten till
ögonmottagningen.
Övergående kraftig synnedsättning utan ögonsmärta
Om den är ensidig kan man tänka på emboli till ögat eller temporalisarterit. Om
synen blev dålig på båda ögonen ligger en TIA-attack närmast till hands. Handläggs på
medicinkliniken om man tänker TIA.
Synnedsättning som kommit undan för undan
I äldre åldersgrupper vanligt med katarakt eller torr senil makuladegeneration
(åldersförändring i gula fläcken). I alla åldersgrupper vanligt att man behöver nya
glasögon. Hänvisa patienten till optiker som vidareremitterar till ögonmottagningen
om synen inte blir bra med glasögon.
11
KONTAKTVÄGAR FÖR VÅRDPERSONAL
Ögonjour söks via växeln
Ögonjourens minicallsökare inom landstinget:
Ögonkliniken Västmanlands sjukhus Västerås
Ögonmottagningen Västmanlands sjukhus Köping
Ögonmottagningen Bergslagssjukhuset Fagersta
Ögonmottagningen Västmanlands sjukhus Sala
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
tel: 021-17 30 00
kortnr 8700
tel: 021-17 38 77
tel: 0221-263 83
tel: 0223-473 51
tel: 0224-582 52
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Gäller fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2016-03-15
28200-2
22 (22)
Ögon - bilaga till samverkansdokument Ögonkliniken/Primärvården
Dokumentet är framarbetat av:
Kersti Sjövall, överläkare, ögonkliniken Västmanland
[email protected]
Jing Fang, allmänläkarkonsult, Capio vårdcentral Västerås City
[email protected]
Se även dokument:
Ögon – Samverkansdokument Ögonkliniken/primärvård, dok.nr 30841-1
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Anna Lindberg
Margareta Ehnebom
Lennart Iselius
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
