min hälsa
RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND
•
NUMMER 2/2016
Tema
MAG- OCH
TARMSJUKDOMAR
CAROLINE BLICKAR
FRAMÅT EFTER
TUFF CANCERRESA
FÖRBÄTTRAD VÅRD RÄDDADE LIV • LANDSTINGET NÅDDE EKOMÅL
innehåll 2.16
FOTO Pavel Koubek
Celiaki, eller glutenintolerans, kan bryta ut när som helst i livet och diagnosen kräver genomgripande och omedelbara
förändringar i kosten. Bröderna Adam och Oliver Andersson i Eskilstuna vet vad det handlar om. Sidorna 16 –17
Tema mag- och tarmsjukdomar. Många svenskar drabbas varje år av besvär i magen och tarmarna,
3 –15.
besvär som kan orsakas av levnadsvanor och sjukdomar.
4. ”Uppkördhet”, brännande smärta eller illamående är alla symptom på känslig mage eller dyspepsi som
är samling symtom som antingen orsakas av en bakomliggande sjukdom eller ökad känslighet i magens
nervsystem.
6. IBS (irritable bowel syndrome) är den engelska förkortningen på kroniska besvär som drabbar magtarmkanalen. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen som går att lindra genom till exempel att undvika
viss mat.
8. Stress eller ändrade matvanor kan orsaka förstoppning. Problemet går att lösa genom att dricka mer och
äta mat som innehåller rikligt med fiber.
Cancer i tjocktarmen eller i ändtarmen, colorektal cancer, är efter bröstcancer och prostatacancer den
10 –13.
vanligaste cancerformen. I Sörmland konstaterades 195 nya fall av colorektal cancer under 2015. Det finns
goda möjligheter att bli botad om cancern upptäcks i rimligt god tid.
14–15.
Riksdagsledamoten Caroline Helmersson Olsson drabbades av cancer i ändtarmen och överlevde. I Min hälsa
berättar hon om den dramatiska resan som gjort henne till en mer ödmjuk människa och bättre politiker.
Fallolyckorna som främst drabbar äldre orsakar mycket lidande och kostar samhället enorma summor. Tyra
18–19.
Holmberg, 87 år, ingår i ett forskningsprojekt och tränar hemma för att bli starkare och få bättre balans.
22. Lättläst information.
23. Hälsokrysset. Svara på frågor om innehållet i Min hälsa och tävla om fina priser.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lars Steen, Björn Lundahl, Maria
Karlsson och Lars Ericson (Liljedal Communication). Produktion & grafisk form: Liljedal Communication.
Omslagsfoto: Pavel Koubek. Caroline Helmersson Olsson överlevde cancer i ändtarmen.
Tryck: Exakta printing. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se.
2
min hälsa 2/2016
FOTO Pavel Koubek
Tema
MAG- OCH
TARMSJUKDOMAR
I goda händer. Magen och tarmarna är område för många olika sorts besvär
och sjukdomar, en del av dem svårast tänkbara. I det här numret av Min hälsa
träffar vi riksdagsledamoten Caroline Helmersson Olsson hemma vid köksbordet i Vingåker. Hon överlevde cancern och tackar sjukvården i landstinget
för det. Sverige och Sörmland är världsbäst på att behandla colorektal cancer,
den tredje vanligaste cancerformen i landet efter bröst- och prostatacancer.
min hälsa 2/2016
3
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
MAGEN
– ett känsligt område
De flesta av oss besväras någon gång av känslig mage men bara ett fåtal
behöver söka vård för det. Besvären kallas med ett annat ord för dyspepsi
och det är namnet på en samling symtom som antingen orsakas av en
bakomliggande sjukdom eller ökad känslighet i magens nervsystem.
TEXT KARIN ÖHLÉN LEG APOTEKARE, LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
GRZEGORZ WELK DISTRIKTSLÄKARE, LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
VANLIGAST ÄR MAGSÅR på grund av
bakteriell infektion (Helicobacter pylori)
eller inflammation i tolvfingertarmen samt
matstrupsinflammation (refluxesofagit).
Orsaken fastställs då man tittar ned i magsäck och tolvfingertarm med en kamera
som sitter i änden på en tunn slang, ett så
kallat gastroskop. Förutom gastroskopi tas
blod- och avföringsprover. Även cancer i
mag-tarmkanalen, vilket är ovanligt och
främst drabbar äldre, hör till organisk dyspepsi. Du bör därför söka läkare om du får
dyspepsi och är äldre än cirka 50 år och inte
haft magbesvär tidigare i livet. Antiinflammatoriska läkemedel i tablettform som kan
köpas med eller utan recept kan ge dyspepsisymtom och även framkalla magsår.
Diklofenak, Ipren, Naproxen och Treo är
exempel på sådana. Dyspepsisymptom kan
också finnas samtidigt med gallsten eller
glutenintolerans.
Fakta
Symtom vid dyspepsi kan vara att
du
• känner besvärande ”uppkördhet”
efter måltid och snabbt blir mätt.
• får brännande smärta eller ont i
magens översta del (maggropen)
i samband med måltid
• lätt mår illa och även känner dig
uppspänd i magen
4
Funktionell dyspepsi innebär en
dysfunktion av nervsystemet (autonoma
nervsystemet) som påverkar mag-tarmrörelse och magsaftproduktionen. För att
ställa diagnosen behövs en utredning som
inte visar någon annan bakomliggande
sjukdom. Besvären kan öka vid stress, oro
och kriser samt då man ätit onyttigt. Funktionell dyspepsi är ofarligt.
DET ÄR VIKTIGT ATT FUNDERA PÅ om
besvären orsakas av hur man lever.Vanligt
är ökade besvär av fet eller salt mat, starka
kryddor, kaffe, alkohol, rökning och oregelbundna måltider. Att äta mer regelbundet, mindre portioner samt vara noga med
mellanmål brukar kunna minska besvären.
Stresshantering och någon att samtala med
vid oro kan också behövas.
Om du är yngre och vet att du stressat eller ätit dåligt då besvären började
behöver du vanligtvis inte söka vård, det
gäller särskilt om besvären försvinner när
du lyckats förändra situationen. Har inte
besvären försvunnit efter två till tre veckor
bör du kontakta din vårdcentral.
NÄR SKA MAN SÖKA VÅRD?
– Om man är 50 år eller äldre och får besvär,
nytillkomna besvär eller får svårt att svälja.
– Om du snabbt går ned i vikt eller tappar
aptiten.
– Om du haft dyspepsisymptom länge och
får nya besvär som du inte känner igen.
Organisk dyspepsi behandlas utifrån
bakomliggande sjukdom. Funktionell
dyspepsi lindras genom att man undviker
den mat som besvären brukar förvärras av. Något läkemedel som botar finns
inte men läkemedel kan ibland tillfälligt
lindra besvären. Vid svårare besvär med
halsbränna och sura uppstötningar är det
tecken på återflöde av magsaft upp i matstrupen och inte dyspepsi.
Antacida har snabbt insättande effekt
under några timmar. Antacida ska tas vid
behov en halv till en timme efter maten.
Samarin innehåller bikarbonat och bör
användas högst fyra gånger per dag eftersom bikarbonat kan förändra kroppens
pH-värde. Exempel på antacida som inte
påverkar kroppens pH-värde är Novaluzid,
Novalucol eller Rennie.
PROTONPUMPSHÄMMARE, OMEPRAZOL
MED FLERA, och de något mindre kraftigt
verkande H2-blockerarna, till exempel
Ranitidin, minskar mängden saltsyra i
magen. De är receptfria för användning
högst två veckor mot halsbränna och sura
uppstötningar. Har du inte blivit bra efter
två veckor bör du kontakta läkare för att
undersöka om det finns andra orsaker till
besvären. Omeprazol och Ranitidin med
flera har ingen effekt vid funktionell dyspepsi om det inte samtidigt också finns
halsbränna och sura uppstötningar.
Om du plötsligt slutar använda
H2-blockerare eller protonpumpshämmare efter att ha använt dem under två
veckor eller längre, kan du få tillfälligt ökad
saltsyramängd och mer besvär. Råkar du ut
för det ska du kontakta sin läkare för att få
råd hur du ska göra. «
min hälsa 2/2016
min hälsa 2/2016
5
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
IBS
TARMBESVÄR SOM MAN MÅSTE
LÄRA SIG ATT LEVA MED
IBS innebär att man har olika besvär
som har att göra med magtarmkanalen.
Namnet är en förkortning av den
engelska benämningen irritable bowel
syndrome. IBS smittar inte och kan
inte utvecklas till cancer eller något
annat allvarligt. Det är inte klarlagt
varför man får sjukdomen och den
är vanligare bland kvinnor och börjar
oftast i 30 – 40-årsåldern.
Svalg
Matstrupe
TEXT 1177 VÅRDGUIDEN
Magsäck
Tolvfingertarm
Tunntarm
Tjocktarm
På vägen genom magtarmkanalen
sönderdelas födan och näring tas upp
till blodet genom små blodkärl som
finns framför allt i tunntarmsväggens
slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska
upp så att avföringen blir lagom fast.
IBS drabbar främst tjocktarmen.
6
Ändtarm
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
T
ypiska besvär är magont, som
går över när tarmen töms,
förstoppning eller diarré,
ibland växlande mellan bägge
och att besvären ska ha förekommit under lite längre tid än vad en
vanlig magsjuka brukar göra. Det är även
vanligt med gasbesvär och att du inte känner sig färdig efter ett toalettbesök.
MAN HAR OFTA IBS UNDER MÅNGA ÅR
med varierande grad av besvär, som kan
lindras mycket genom att viss mat undviks.
Någon botande medicin finns inte, men
det finns flera olika läkemedel som kan
minska besvären.
Det finns inget råd som hjälper alla med
IBS, utan du måste själv pröva dig fram till
vad du mår bäst av. Regelbundna toalettbesök och motion brukar också göra det
bättre.
DU BÖR KONTAKTA en vårdcentral om du
• är över 50 år och får besvär som du inte
har haft tidigare
• går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
• har diarré i mer än en vecka
• har blod i avföringen eller svart avföring.
Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för
råd.
NÄR VI SVÄLJER MAT går den först igenom
matstrupen. Sedan passerar den i tur och
ordning
• magsäcken
• första delen av tunntarmen –
tolvfingertarmen
• resterande delar av tunntarmen
• tjocktarmen
• ändtarmen.
Alla delarna kallas tillsammans för magtarmkanalen. Maten ska på sin väg genom
munhålan, matstrupen, magsäcken och
tolvfingertarmen delas sönder i allt mindre delar.
LÄNGS TARMEN LÖPER MUSKLER som
arbetar på ett speciellt sätt, både för att
det som finns i tarmen ska blandas, och
för att det ska föras fram genom tarmen
på rätt sätt.Tarmens rörelsemönster kallas
för peristaltik. Rörelserna ger upphov till
min hälsa 2/2016
en tryckvåg som pressar tarminnehållet
mot ändtarmen, på samma sätt som när
man klämmer ut innehållet ur en kaviartub.
Rörelserna styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Om man har IBS
så har man en ökad retbarhet i nerverna
i detta samspel. Det gör att tarmen kan
upplevas som extra känslig.
TROTS ATT DET HAR FORSKATS MYCKET
om IBS är det inte känt vad sjukdomen
beror på. IBS anses vara en sjukdom där
flera olika saker tillsammans bidrar till
besvären, bland annat psykosociala faktorer, förändringar i funktionen av tarmens
egna muskler och nerver tillsammans med
samspelet med nerver till och från hjärnan.
Många människor som har IBS-besvär upplever att orsaken skulle vara överkänslighet
mot något i kosten. Därför försöker de bli
av med sina besvär genom att ändra kostvanorna. Det finns vissa råd som man kan
följa, men många gånger ger stora kostförändringar bara upphov till bristsjukdomar.
Det finns inget som talar för att sjukdomen
är smittsam.
AV DE SOM SÖKER HJÄLP FÖR MAG-OCH
TARMBESVÄR har sex av tio IBS. Dessutom
finns det många människor med samma
besvär som inte söker vård.
IBS börjar vanligen i 30-till 40-årsåldern. Men sjukdomen kan likaväl börja
när man är barn som i 60-årsåldern. Om
man är ung behövs en mindre utredning
än om besvären startar när man är äldre.
Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.
Eftersom det inte är klarlagt varför man
får IBS är det svårt att veta hur man ska
göra för att inte få sjukdomen. Förmodligen blir besvären värre av stress och
oregelbundna mat-och toalettvanor.
IBS kan ibland ge mycket besvär och
göra att livskvaliteten blir sämre. Men
sjukdomen kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom.
Det är heller inte någon sjukdom som
kan botas med operation. Därför behöver man inte vara orolig för att man ska
få stomi, ”påse på magen”, om man har
IBS. «
FAKTA:
VÅRD OCH
BEHANDLING
IBS är vanligtvis en sjukdom som går
att ha under många år och där graden
av magbesvär varierar under årens lopp.
Om du inte har blivit frisk inom två år
är sannolikheten stor att besvären blir
bestående.
De allra flesta kan lära sig att leva
med besvären, som kan lindras mycket
genom att viss mat undviks. Någon
botande medicin finns inte, men det
finns flera olika läkemedel som kan
minska besvären.
Om du är orolig för dina besvär eller
har så stora besvär att du själv tycker
att du behöver behandling är det dags
att kontakta din vårdcentral. Läkaren
vill då veta hur ont det gör, hur stora
problem det är med lös eller trög mage,
eller om det växlar mellan löst och hårt
hur stora gasbesvären är.
BRA NAMN PÅ
SVENSKA SAKNAS
Det finns inte något bra namn för IBS
på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en
rubbning i hur man upplever att tarmen
fungerar. IBS är en förkortning av det
engelska namnet på sjukdomen, irritable
bowel syndrome, som betyder ungefär
lättretbar eller känslig tarm. Sjukdomen
brukar även kallas kolon irritabile. IBS
och kolon irritabile används lite blandat i
texter, men de är båda uttryck för samma
sak. Om man söker på internet kan stavningen ibland vara colon irritabile.
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Goda vanor kan
lösa problem med
förstoppning
Ofta beror förstoppning på att du dricker för lite och
äter mat som innehåller för lite fibrer. Det är vanligt att
få förstoppning vid ändrade matvanor eller om du är
orolig eller stressad. En del läkemedel och mat kan också
ge förstoppning. Det finns mycket du kan göra själv om
besvären inte beror på någon sjukdom.
TEXT 1177 VÅRDGUIDEN
OM DU HAR VARIT FÖRSTOPPAD en
längre tid kan du även få andra besvär som
ont i magen, illamående eller hemorrojder. Förstoppning innebär att du har svårt
att tömma tarmen, och avföringen kan bli
hård och trög.
Vid graviditet eller i slutet av menstruationscykeln är det vanligt med tillfällig
förstoppning. Förstoppning kan också bero
på någon sjukdom, men det är ovanligt.
Oftast går besvären över av sig själv eller
genom att du till exempel ändrar dina matvanor.
Det blir bättre om du dricker mer, äter
mat som innehåller fibrer och rör på dig så
att tarmarna hålls igång. Det finns läkemedel som brukar hjälpa mot förstoppning,
men om du behöver använda dem under
mer än några veckors tid bör du rådgöra
8
med läkare. Beror besvären på en sjukdom
måste du behandlas mot sjukdomen.
VID TILLFÄLLIG FÖRSTOPPNING kan per-
sonal på apotek eller en distriktssköterska
ge råd.
Du ska kontakta en vårdcentral om du
• har mycket besvär och förstoppningen
inte går över
• får ändrade avföringsvanor utan att du
förstår varför.
Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen
för att få råd.
Om det inte är någon sjukdom eller ett
läkemedel som orsakar besvären så handlar
det i första hand om att se över sitt liv och
fundera över om det är något i vardagen
som behöver förändras. Magen behöver
regelbundna vanor och lugn och ro för att
fungera. Speciellt äldre kan förebygga att bli
förstoppade genom att dricka tillräckligt.
FIBRER GÖR ATT TARMEN fungerar
bättre, ger en jämnare blodsockernivå, förbättrar blodfetterna och ger en bra mättnadskänsla. Forskning visar också att fibrer
tycks bidra till att risken för cancer i tjocktarmen minskar.Våra vanligaste grönsaker
sallad, tomat och gurka innehåller ganska
lite fibrer, medan till exempel blomkål,
broccoli, bönor och ärtor är rika på fibrer.
Du kan försöka att hitta mat som du tycker
om och som samtidigt är fiberrik.
Ett bra sätt att få i sig mer fibrer är att
varje dag tillsätta tre till fyra matskedar
vetekli i maten. Du ska inte ta mer eftersom vetekli innehåller fytinsyra som är ett
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Fibrer finns till
exempel i müsli,
frukt, en del grönsaker
och rent vetekli.
ämne som binder järn. Risken är att du
kan få järnbrist om du äter stora mängder
vetekli under en längre tid.
När mängden fibrer i maten ökar kan
det till en början bli lite problem med gaser
i magen, men besvären brukar minska efter
ett tag. Det finns bra information på apotek
eller din vårdcentral om hur mycket fibrer
olika livsmedel innehåller.
Det är bra om du har möjligheter att
motionera på något sätt, till exempel promenera, eftersom det minskar risken för
förstoppning.
TOALETTBESÖK VI SAMMA tillfälle varje
dag är också bra. Störst chans att få igång
magen är efter första målet på dagen, men
det kan variera från person till person.
I början kan du behöva sitta en stund
min hälsa 2/2016
innan alla reflexer i tarmen kommer igång.
Om du behöver gå på toaletten under dagen
är det viktigt att inte försöka hålla dig.
Ett sätt att lösa upp en tillfällig förstoppning är att använda laxermedel som förs
upp i ändtarmen, som stolpiller eller som
lösning, så kallade mikrolavemang. Effekten kommer redan efter fem till femton
minuter.
Ett mikrolavemang mjukar upp den
hårda avföringen som ibland sitter som en
propp i ändtarmen. Det efterliknar alltså
den normala tömningen som sker av sista
delen av tjocktarmen. Exempel på laxermedel som förs in i ändtarmen är Microlax
lösning och Relaxit stolpiller.
Det finns även så kallade tarmretande läkemedel som bara ska användas vid enstaka
tillfällen. Behöver du ta dessa läkemedel
under mer än ett par veckor bör du rådgöra
med din läkare. De tarmretande läkemedlen tillverkas i en mängd olika former. Det
finns stolpiller eller lösning som förs in i
ändtarmen, eller tabletter eller droppar
som man sväljer. De kan köpas receptfritt
på apotek.Exempel på tarmretande laxermedel är Dulcolax och Toilax.
DET FINNS OCKSÅ LAXERMEDEL som
förbättrar konsistensen på avföringen och
gör den mjukare, så kallade bulkmedel och
osmotiskt aktiva läkemedel. De kan köpas
receptfritt på apotek.
Det är mycket ovanligt att förstoppning
behöver opereras. Det görs bara när tjocktarmen på något sätt är så satt ur funktion att hela
eller delar av den skulle behöva tas bort. «
9
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Artikelförfattaren George Dafnis (till vänster) och hans
team under en operation vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
COLOREKTAL
CANCER
195 nya fall av vanlig cancerform i Sörmland förra året
Cancer i tjocktarmen eller i ändtarmen, colorektal cancer, är efter
bröstcancer och prostatacancer den vanligaste cancerformen.
Antal personer som får diagnosen ökar varje år och i Sörmland
konstaterades 195 nya fall av colorektal cancer under 2015.
TEXT GEORGE DAFNIS, MED DR, ÖVERLÄKARE, SEKTIONSCHEF COLOREKTALKIRURGI, KLINIKEN FÖR KIRURGI
OCH UROLOGI, MÄLARSJUKHUSET, ESKILSTUNA
10
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
VARJE ÅR DIAGNOSTISERAS i världen
cirka 1,2 miljoner nya fall. I Sverige diagnostiseras drygt 6 000 nya fall, 4 000 i
tjocktarmen och 2 000 i ändtarmen.
Det har skett en årlig ökning med 1,7
procent det senaste decenniet, hälften av
ökningen förklaras av kontinuerligt ökande
ålder i befolkningen. Av de som får colorektal cancer är 75 procent över 65 år.
Ändtarmscancer är vanligare hos män än
hos kvinnor. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män och kvinnor till 60 års ålder,
därefter vanligare hos män.
sig vanligen genom trötthet beroende på
blodbrist. Andra symtom kan vara viktnedgång och nedsatt allmäntillstånd. En
cancer i vänstra delen av tjocktarmen ger
oftare förändrade avföringsvanor (diarré
eller förstoppning) samt synligt blod och
slem i avföringen. Sitter cancern i ändtarmen är det vanligt med synligt blod
och slem i avföringen och trängningar att
tömma tarmen. I 20-25 procent av cancer
i tjocktarmen är debutsymtomet tarmvred
(stopp i tarmen som orsakar kräkningar,
uppspänd buk och upphörd förmåga att
tömma tarmen). Då krävs akut operation.
SOM VID DE FLESTA CANCERFORMER
finns ingen isolerad orsak till att få colorektal cancer. Kostfaktorer spelar roll. Colorektal cancer är vanligast i västvärlden.
Rött kött och fett anses öka risken. Ungefär 90 procent uppstår utan känd orsak.Vid
kroniska tarmsjukdomar (ulcerös colit och
Crohns sjukdom) finns en ökad risk. Även
ärftlighet spelar roll. Vissa sjukdomstillstånd innebär också en ökad risk.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ANSES vara
en kost med hög andel fibrer och låg andel
fett. Även fysisk aktivitet minskar risken
för att få colorektal cancer.
I tidigt skede saknas
ofta symtom och när
symtomen kommer är
de oftast beroende på
var i tarmen cancern
finns.
Hos patienter med ärftliga tillstånd och
kroniska tarmsjukdomar behövs regelbunden övervakning med coloskopi (böjligt
instrument som införs via ändtarmsöppningen för undersökning av hela tjocktarmen och ändtarmen) och ibland även
operation i förebyggande syfte.
I tidigt skede saknas ofta symtom och
när symtomen kommer är de oftast beroende på var i tarmen cancern finns. En
cancer i högra delen av tjocktarmen visar
min hälsa 2/2016
NÄR PATIENTEN KOMMER TILL KIRURGMOTTAGNINGEN tas blodprover. Rekto-
skopi, det vill säga undersökning av ändtarmen med ett instrument, görs för att se
om det finns en cancer i ändtarmen. I så fall
tas prover från cancern för undersökning i
mikroskop. För att se om det finns spridning
av cancern till lungor och till lever beställs
datortomografi (skiktröntgen) av bröstkorgen och buken där även tarmcancerns stadie
kan bedömas.
Diagnosen av cancer i tjocktarmen ställs
antingen med datortomografi av tjocktarmen eller med coloskopi.
Finns det en cancer i ändtarmen beställs
även en magnetkameraundersökning av lilla
bäckenet som vid cancer i ändtarmen är
den bästa metoden för att bedöma cancerns
utbredning lokalt. Ibland kan det även behövas transrektalt ultraljud, där ett ultraljudsinstrument införs via ändtarmsöppningen
för att bedöma en cancer i ändtarmen.
terska (specialistutbildad sjuksköterska för
colorektala cancerpatienter som dels ser
till att alla undersökningar är utförda i tid,
dels är den som patienten kan vända sig till
med frågor).
Denna konferens är mycket viktig för att
besluta om den lämpligaste behandlingen
av cancern.
Diagnosen av
cancer i tjocktarmen
ställs antingen med
datortomografi av
tjocktarmen eller
med coloskopi.
Vid konferensen presenteras undersökningsresultaten, röntgenundersökningar
och mikroskopiska undersökningen av
cancern demonstreras. Cancern stadieindelas – en bedömning av hur omfattande
cancern är – vilket är avgörande för att
välja den lämpligaste behandlingen.
Även tänkbara studier om colorektal
cancer som leder till att cancerbehandlingen för framtida patienter kan utvecklas
till att bli ännu bättre diskuteras.Vid MDK
fattas beslut om eventuell behandling med
strålning och/eller cytostatika innan operation. Tiden för operation planeras och
bokas. Kontaktsjuksköterskan samordnar
längs hela vårdkedjan.
PATIENTEN FÅR FÖRE OPERATIONEN
NÄR ALL INFORMATION SOM BEHÖVS
för att fatta beslut om behandlingen av
cancern är klar hålls en Multidisciplinär
konferens, MDK. Då träffas Landstinget
Sörmlands ansvariga colorektalkirurger
(kirurger som är specialister på cancer i
tjocktarmen och ändtarmen), onkologer
(specialister på strålning och cytostatika,
det vill säga läkemedel som dödar cancerceller), röntgenläkare (med specialkunskap i magnetkameraundersökningar),
patologer (läkare som är specialister på
att i mikroskop undersöka de prover som
är tagna från cancern) och kontaktsjukskö-
träffa förutom kontaktsjuksköterskan, som
varit med redan då patienten fick diagnosen, rutinmässigt även stomiterapeut (specialutbildad sjuksköterska som informerar
om och lär patienten att sköta en stomi,
påse på magen) eftersom tillfällig eller permanent stomi kan bli aktuell, sjukgymnast,
den colorektalkirurg som är ansvarig för
operationen, dietist och anestesiolog (den
läkare som är ansvarig för sövningen under
operationen).
Läs mer om behandlingen av colorektal cancer
på nästa uppslag. «
11
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
SÖK VÅRD I TID
SÅ FINNS GODA MÖJLIGHETER ATT BLI BOTAD
Colorektal cancer är en vanlig cancerform där det finns goda
möjligheter att bli botad om cancern upptäcks i rimligt god tid. Sök
därför sjukvård om du har symtom som kan bero på colorektal cancer.
Svensk colorektal cancerkirurgi ligger i världstopp när det gäller
resultat och överlevnad.
TEXT GEORGE DAFNIS MED DR, ÖVERLÄKARE, SEKTIONSCHEF COLOREKTALKIRURGI, KLINIKEN FÖR KIRURGI OCH
UROLOGI, MÄLARSJUKHUSET, ESKILSTUNA
BEHANDLING SOM SYFTAR TILL att bota
cancer i tjocktarmen och ändtarmen
innebär operation. Oavsett var cancern
sitter är det avgörande att den avlägsnas
med god marginal inklusive den del av
tarmkäxet – fettväven runt tarmen med
dränerande lymfkärl och lymfkörtlar –
där cancern sitter. Förutom att cancern
då blir ordentligt avlägsnad kan den
stadieindelas på rätt sätt så att cancerns
omfattning kan bedömas. Detta är viktigt dels för eventuell efterbehandling
med cytostatika, dels för den fortsatta
uppföljningen. Om cancern växer över
på något intilliggande organ måste även
detta avlägsnas vid kirurgi som syftar
till att bota.
OM CANCERN SITTER I HÖGRA DELEN av
tjocktarmen kan, efter avlägsnande med
lämplig marginal av den del av tjocktarmen där cancern sitter och en liten del av
nedersta delen av tunntarmen, oftast tjocktarmen skarvas ihop med tunntarmen.
Vid en cancer i vänstra delen av tjocktarmen kan oftast tjocktarmen skarvas ihop
med ändtarmen efter bortagandet.
Vid flera cancrar i tjocktarmen kan det
bli nödvändigt att avlägsna hela tjocktarmen och ibland även ändtarmen. Oftast
går det att koppla ihop tunntarmen med
ändtarmen, respektive tunntarmen med
ändtarmsöppningen.
12
VID CANCER I ÄNDTARMEN FINNS DET I
HUVUDSAK TRE TYPER AV OPERATIONER:
1. Vid cancer i ändtarmen som inte påverkar slutmusklerna avlägsnas ändtarmen
och tjocktarmen kopplas ihop med ändtarmsöppningen. Den nedersta delen av
tjocktarmen utformas som en reservoar
för att ersätta den borttagna ändtarmen.
Jämfört med omvärlden kan vi i Sverige
glädja oss åt att svensk
colorektal cancerkirurgi ligger i topp
när det gäller resultat
och därmed överlevnad
En tillfällig stomi (påse på magen) görs
för att avlasta ihopkopplingen under läkningen. Denna stomi opereras sedan bort
två-tre månader senare efter det att läkningen kontrollerats med röntgen.
2. Om cancern i sig inte påverkar slutmusklerna men slutmusklernas funktion
är dålig kopplas inte tjocktarmen ihop med
ändtarmen. I stället görs en permanent
stomi av tjocktarmen. Denna operation
kan även bli aktuell om patientens allmäntillstånd är dåligt.
3. Om cancern ligger väldigt nära slutmusklerna eller växer in i dessa eller
bäckenbottenmuskulaturen måste även
ändtarmsöppningen avlägsnas. Hålet
efter ändtarmsöppningen sys då ihop och
en permanent stomi på tjocktarmen görs.
VID VÄLDIGT TIDIGA CANCRAR i ändtar-
men kan det ibland gå att enbart göra ett
lokalt ingrepp och avlägsna den del av tarmväggen där cancern sitter. Denna operation
utförs via ett specialkonstruerat instrument
som införs via ändtarmsöppningen.
För cancer i ändtarmen gäller att om det
visar sig att cancern är i ett tidigt skede kan
den opereras bort utan någon förbehandling. Enbart kirurgi behövs. Övriga cancrar behöver ges strålbehandling fem dagar
innan operationen. Strålbehandlingen ges
för att minska risken för att cancern ska
komma tillbaka. Om cancern växer in i
andra organ eller ligger nära dessa behövs
både cytostatika och en längre strålbehandling under fem veckor innan operationen
kan göras.
Patienter med cancer i tjocktarmen
och i ändtarmen har i 25 procent av fallen
vid diagnosen eller senare, en spridning
(metastaser) till lever och ibland även till
lungor. Det innebär naturligtvis att tillståndet är allvarligare. Ofta går det dock att
bota även dessa patienter. Förbehandling
med cytostatika ges på onkologkliniken
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Mer fakta:
behandlig av
colorektal cancer
Palliativ behandling:
I en del fall är tjocktarms- eller ändtarmscancern så långt gången att den inte går att bota.
Behandlingen kallas då för palliativ och går ut
på att lindra symtomen. Både kirurgi, strålbehandling, medicinsk behandling och vätske- och
näringstillförsel kan vara aktuell. Den palliativa
behandlingen kräver ofta väl så intensiva åtgärder som den botande behandlingen. Den kan i
olika stadier av sjukdomen ske i hemmet med
stöd av SSIH, specialiserad sjukvård i hemmet,
palliativa enheter (hospice) och ibland på akutsjukhus.
Kirurgi ska övervägas vid symtom på tarmvred. Dessa kan dels bero på någon annan orsak
än cancern, dels kan det även vid cancerorsakat
tarmvred ibland gå att koppla förbi hindret eller
göra en stomi i symtomlindrande syfte. Ibland
kan det vara lämpligt att lägga in ett stent i
tumören vid coloskopi. Ett stent är ett metallnät
som är format som en mjuk, böjlig tub som placerats i tjock- eller ändtarmen för att vidga en
förträngning i tumörområdet och hålla tarmen
öppen.
Strålbehandling är effektiv vid cancerorsakade smärtor. Den ges under en eller två veckor
ofta med få biverkningar.
Cytostatika och ibland även antikroppar
(läkemedel som speciellt påverkar cancercel-
följt av operation av levermetastaserna som
utförs av leverkirurger och av lungmetastaserna som utförs av thoraxkirurger.
Jämfört med omvärlden kan vi i Sverige
glädja oss åt att svensk colorektal cancerkirurgi ligger i topp när det gäller resultat och därmed överlevnad. En förklaring
till detta är den centralisering som skett
av den colorektala cancerkirurgin både
mellan sjukhusen och inom sjukhusen till
specialutbildade kirurger. Detta gäller speciellt kirurgin vid ändtarmscancer. Strålning före operation av ändtarmscancer har
dessutom spelat stor roll.
Prognosen är beroende på i vilket stadium cancern var vid diagnosen. Allmänt
var femårsöverlevnaden i Sverige baserad
på senaste statistik från 2011, vid tjocktarmscancer 64,1 procent för män och
min hälsa 2/2016
lerna) kan övervägas och ger ofta dels förlängd
överlevnad dels förbättrad livskvalitet.
Vilken typ av palliativ behandling som är
lämplig för den enskilde patienten är mycket
viktigt. Detta diskuteras på MDK på motsvarande
sätt som vid behandling som syftar till att bota.
Beslut efter operation:
Efter genomförd operation diskuteras den fortsatta handläggningen på en Multi Disciplinär
Konferens. Där visas resultatet av den mikroskopiska undersökningen av den bortopererade
tarmen. Cancerns stadium fastställs vilket är
avgörande för eventuell behandling efter operationen.
Komplikationer
All form av behandling kan ge komplikationer
och därför måste risken för komplikationer vägas
mot nyttan av behandlingen.
Kirurgi:
Den allvarligaste komplikationen är att skarven
mellan tarmarna spricker. Risken är större vid
operation av ändtarmscancer än vid operation
av tjocktarmscancer. I Sörmland har vi hittills
haft en låg frekvens av läckage vid ändtarmscanceroperationer, fem procent, men den kan ligga
på upp till 15 procent internationellt.
Sårinfektioner förekommer vid all kirurgi, speciellt vid tarmoperationer, trots att alla patienter får förebyggande antibiotika. De är sällan så
allvarliga att de inte går att behandla utan att
ytterligare operation krävs.
Risken att avlida vid operationen är med dagens
66,4 procent för kvinnor. Motsvarande
siffror vid ändtarmscancer var 62,9 för
män och 64,2 procent för kvinnor.
TREÅRSÖVERLEVNADEN I UPPSALAÖREBRO-REGIONEN 2010–2012:
Tjocktarmscancer
Mälarsjukhuset, Eskilstuna, 97,1 %
Övriga regionen 91,3 %
Ändtarmscancer
Mälarsjukhuset, Eskilstuna, 93,6 %
Övriga regionen 87,6 %
EFTERSOM DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att behandla återfall är det viktigt med
metoder att söva och övervaka patienten väldigt liten (2 – 3 procent). Störst risk är det hos
patienter med andra svåra sjukdomar i hjärta
eller lungor.
Strålbehandling:
Akuta biverkningar är inte vanliga. Ibland kan
smärtor uppstå, oftast av övergående karaktär.
Trängningar från tarm och urinblåsa är andra
biverkningar som också är övergående. All strålbehandling gör att sårläkningen försämras speciellt i såret efter ändtarmsöppningen.
Sena biverkningar av strålbehandlingen är påverkan på slutmuskelfunktionen vilket ger än sämre
kontinens. En annan sen biverkan är benskörhet som kan ge frakturer. De kan yttra sig som
smärtor i bäckenet. Smärtor i bäckenet kan även
bero på återfall av cancern. Smärtor ska därför
alltid utredas.
Cytostatika:
Allvarliga biverkningar är inte så vanliga vid de
cytostatika som används vid colorektal cancer.
Påverkan på slemhinnor i mun och tarm, illamående och trötthet är de vanligaste biverkningarna.
Sexuell funktion:
Påverkan på sexuella funktionen kan förekomma
vid behandling av ändtarmscancer, dels beroende på kirurgin, dels beroende på strålningen.
Om möjligt är kirurgin nervsparande, dvs. om
cancern inte växer in i nerverna i bäckenet sparas dessa. Strålningen planeras noga och individuellt för varje patient för att ge en så liten
påverkan som möjligt.
sjätte månad i två år och därefter en gång
om året i tre år, det vill säga i totalt fem år.
Vid ändtarmscancer görs dessutom rektoskopi med dessa intervall. För att upptäcka
nya cancrar i tarmen görs dessutom coloskopi vart femte år tills patienten fyller
75 år.
Screening, det vill säga undersökning
av friska personer för att tidigt upptäcka
colorektal cancer som ännu inte hunnit ge
några symtom finns redan i många europeiska länder. I Sverige pågår forskningsstudier för att screena för colorektal cancer.Vi
räknar med att det i framtiden kommer att
införas en allmän screening för colorektal
cancer i Sverige. «
en noggrann uppföljning. I Sörmland följer
vi patienterna med blodprover och med
datortomografi av lever och lungor var
13
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Caroline överlevde
– blev en ödmjukare
Beskedet från röntgenläkaren i Stockholm var chockartat.
– Nu har vi hittat tumören.
Det blev startskottet på en resa som den annars så restokiga Caroline
Helmersson Olsson helst hade velat ha ogjord – men som också gjort
henne starkare och mer ödmjuk.
TEXT LARS ERICSON FOTO PAVEL KOUBEK
D
et blev helt svart och jag
fattade ingenting. Hur
kunde han säga så, utan
förvarning, säger Caroline Helmersson Olsson, som tidigare inte fått veta vad som
kunde vara fel på henne.
Det blev bra till slut. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna fick hon ”den bästa vård
hon kunde få”.
– När jag fick veta att det var en tumör
som gick att behandla och att landets
skickligaste kirurg, George Dafnis, finns
på Mälarsjukhuset kände jag mig trygg.
MIN HÄLSA BESÖKER CAROLINE HELMERSSON OLSSON på hennes födelsedag.
Hon har bestämt sig för att fira den ordentligt. Hemma i huset iVingåker har hon bullat upp inför kalaset med familj, släkt och
närmaste vänner.
– Jag har legat ganska lågt med mina
födelsedagar de senaste åren men med
tanke på vad jag gått igenom så tänkte jag
att nu ska jag fira den på riktigt.
Det är också på dagen nästan exakt tre år
sedan Caroline inledde strål- och cellgiftsbehandlingen av vad som skulle visa sig vara
en tumör som satt långt upp på ändtarmen
och ingår i gruppen med samlingsnamnet
colorektal cancer.
– Det var naturligtvis mycket att ta in i
början. Cancer drabbar ju bara andra och det
14
finns inget bra sätt att förbereda sig på sådant
besked. En överlevnadsstrategi för mig har
varit att inte någon gång se mig som en sjuk
patient utan som hel och fullt verksam människa som vill bli bemött som en sån.
DET ÄR SÅ HON ÄR, FÖRKLARAR HON, den
före detta undersköterskan i äldreomsorgen.
En envis arbetsmänniska med stark identitet i
sina politiska uppdrag. Caroline Helmersson
Olsson har varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 2007 då hon ersatte en
annan Vingåkersbo, Göran Persson.
Det var också full fart framåt när de
första tecken på att någonting inte stod
rätt till började dyka upp.
– Jag hade mått diffust dåligt en tid, det
handlade om magen och akuta toalettbesök.
Jag hade blivit toalettfixerad och var
tvungen att veta var närmaste toalett fanns
när jag kom till nya ställen. Men jag bortförklarade symtomen med att jag hade en
pressad arbetssituation och var stressad.
UNDER EN RESA TILL EGYPTEN gick det
inte blunda för vad som kunde vara orsaken till problemen längre. Det kom blod i
avföringen och för att få följa med på flyget var hon tvungen att genomgå en omild
läkarundersökning på plats först.
– Det var ingen rolig upplevelse och jag
trodde att jag skulle dö. Men fick någon
sorts spruta och kunde flyga hem.
Tillbaka i Sverige blev det raka spåret till
läkare och via flera undersökningar hamnade
Caroline Helmersson Olsson så småningom
på Cancercentrum på Mälarsjukhuset.
– Jag hade kommit hem och kände mig
trygg. På Cancercentrum finns den samlade expertisen och därifrån koordineras
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
cancern
människa
Beskedet efteråt från kirurgen George
Dafnis var roligare än det hon fått ta emot
tidigare i Stockholm.
– Caroline, det har gått bra! Vi har tagit
bort cancern. Det tog ett tag för mig att
fatta, säger hon. Jag var frisk.
I DAG MÅR CAROLINE HELMERSSON OLSSON bra men kanske känner att hon har
lite mindre ork än före cancern. Hon har
hela tiden varit öppen med sin sjukdom
och gärna pratat om den inför andra i olika
sammanhang.
När hon fick diagnosen startade hon en
sluten grupp på Facebook för sina anhöriga och närmaste vänner där hon förde
dagbok. Den heter ”Det det där C-ordet”,
också ett litet exempel på att hon inte
gärna ser sig som patient och sjuk.
– Cancern hamnar i huvudet och det
gäller att hitta sätt att hantera det.
Resan med cancern har gjort henne mer
ödmjuk som människa och till en bättre
politiker.
– Jag dog inte och har nog blivit lite
starkare. Jag är mindre orolig och duckar
inte för jobbiga och obekväma saker. Förhoppningsvis har jag också fått en större
förståelse hur människor kan ha det.
Caroline Helmersson Olsson hemma vid köksbordet i Vingåker. I väntan på den stora operationen
vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna gjorde hon en lista med saker hon ville göra innan det var dags.
Den innehöll allt från resor och fritt fall till att gå i Prideparaden. Hon såg det som ett sätt att
hantera vetskapen om den svåra sjukdomen och hålla humöret uppe.
allt. Jag fick en egen kontaktsjuksköterska
och blev behandlad som en hel människa.
CAROLINES TUMÖR hade vuxit till stadie
två-tre av fyra och behövde krympas för
att en operation skulle kunna vara möjlig.
Därför följde två månader på cellgifter
min hälsa 2/2016
och strålning varje dag. Eftersom Caroline jobbar i Stockholm och behandlades
i Eskilstuna blev det ett pusslande för att
få det att gå ihop – men behandlingen
gav resultat.
Operationen i augusti 2013 var omfattande och tog många timmar.
PÅ FRÅGAN OM HON HAR NÅGRA TIPS
till andra som drabbas av den svåra sjukdomen värjer hon sig mot dem som går ut
på att det mesta går att undvika bara man
lever sunt. Det är inte så enkelt och den
typen av råd blir lätt skuldbeläggande när
ansvaret läggs på individen, menar hon.
– Det bästa jag kan säga är att sök vård
i tid! Om jag jag hade varit snabbare hade
operationen inte behövt bli så omfattande.
Man känner på sig någonstans när någonting är fel, ta de signalerna på allvar. «
15
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
Det går inte att förvänta sig att folk ska baka glutenfritt bara för vår skull, säger Marcus
Andersson apropå att de alltid tar med sig egen fika till pojkarna när de går på kalas.
LEVA MED GLUTENINTOLERANS
”INGEN BIG DEAL”
Celiaki, eller glutenintolerans, är en sjukdom som en till två procent
av Sveriges befolkning beräknas lida av. Sjukdomen är kronisk och går
inte att bota, men med rätt kost går det att bli helt symptomfri.
I Eskilstuna finns två bröder som bägge två fått diagnosen.
TEXT MARIA WATKINS FOTO PAVEL KOUBEK
16
min hälsa 2/2016
tema MAG- OCH TARMSJUKDOMAR
D
et är en av årets första vårdagar och Oliver, nio, och
Adam, sju, som precis har
kommit hem från skolan,
leker i gräset på lägenhetens uteplats i centrala Eskilstuna. Det är
två helt vanliga, fast ändå ovanliga, killar
med mycket spring i benen som bor här
hos mamma Cecilia varannan vecka. Oliver fick sin celiakidiagnos redan när han
var två år, Adam när han var sex. Ingen av
föräldrarna är drabbade.
– De är det enda syskonparet med celiaki som jag känner till, berättar mamma
Cecilia Persson.
Hon och pappa Marcus Andersson separerade för några år sedan men idag är även
han på plats. De minns tillbaka hur det var
när Oliver fick sin diagnos.
– Han tappade i vikt, var lös i magen, avföringen luktade hemskt illa och hans allmäntillstånd var förändrat.Vi blev oroliga och
kontaktade BVC, (Barnavårdscentralen),
säger Cecilia.
ORON VISADE SIG VARA BEFOGAD och
på Mälarsjukhuset barnklinik sattes en
utredning igång och blodproverna visade
på celiaki. Gastroskopi genomfördes för
att säkerställa diagnosen och stora skador
blottades på Olivers tunntarm.
– Samma dag som gastroskopin gjordes
fick vi ställa om kosten för Oliver helt och
hållet, berättar Cecilia.
Det gick bra för Oliver att börja med
glutenfritt, omställningen var störst för
mamma och pappa som tvingades börja
lusläsa innehållsförteckningar i mataffären.
– Gluten finns i så mycket mer än pasta
och bröd, säger Marcus. Till exempel i
pulversåser, panerad mat, köttbullar, viss
glass, lösgodis och även välling.
Cecilia berättar att de blivit mer noggranna med maten – innan Olivers diagnos fuskade de ofta med halvfabrikat men
numera lagar de det mesta från grunden.
En av få fördelar med diagnosen, konstaterar föräldrarna.
Ingen av killarna besväras nämnvärt av
att äta annorlunda än kompisarna.
–En gång fick jag pizza på mellis i skolan, berättar Oliver glatt. Då blev de andra
avundsjuka.
LILLEBROR ADAM FICK SIN DIAGNOS i maj
2015, när han var sex år.
min hälsa 2/2016
FAKTA:
GLUTENINTOLERANS
Glutenintolerans innebär att du inte tål
proteinet gluten som finns bland annat
i vete, råg och korn. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta
upp näring som den ska. De vanligaste
symtomen vid obehandlad glutenintolerans är diarré, gaser i magen, trötthet
och att gå ner i vikt, men symtomen kan
variera mycket. Glutenintolerans varar
hela livet, men besvären går oftast över
när du äter mat utan gluten.
Källa: 1177.se Vårdguiden
Familjen Persson/Andersson får hämta ut tio kilo
glutenfria matvaror sex gånger per år, till den
blygsamma kostnaden av av 120 kronor.
Ett uppskattat bidrag.
FAMILJEN PERSSON/ANDERSSON
Cecilia Persson, 30 år, undersköterska på
neonatalavdelningen Mälarsjukhuset,
studerar till sjuksköterska
Adam Andersson, 7 år, går i förskoleklass
Slottsskolan, drömyrke: fotbollsproffs
– För oss är det ingen ”big deal” att barnen
är glutenintoleranta. Och med Adam var
det lättare, vi hade vanan inne.
På de sex år som gick mellan brödernas
respektive diagnoser har utbudet på glutenfri mat i butikerna vuxit enormt.
– Svårast är att äta ute, säger pappa Marcus. Då är urvalet väldigt begränsat. Och
i Bulgarien, där vi var för några år sedan,
var det hopplöst.
Alla är överens om att det fungerar
smidigt med specialkost på förskola och
skola. Men de tar med egen fika när de
går på kalas.
Det är en del att tänka på vid matlagningen,
eftersom det bara är barnen som äter glutenfritt. I Marcus hushåll är de fyra barn,
två med celiaki och två utan, och ibland
kan det bli lite bråk runt maten.
–Till exempel när de två äldsta pojkarna
bakar och Oliver och Adam inte kan äta av
godsakerna, då kan det uppstå avundsjuka
och sura miner. Men det mesta går att lösa.
Oliver Andersson, 9 år, går i andra klass
Slottsskolan, drömyrke: innebandyproffs
Marcus Andersson, 34 år, underhållstekniker
på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna
Två brödrostar och två våffeljärn. Och barnens pasta måste alltid kokas före deras. En
liten mängd gluten kan räcka för att någon
med celiaki ska reagera.
– Den glutenfria maten är dyrare än den
vanliga, säger Cecilia.
Familjer med barn med celiaki kan få
hjälp i form av glutenfria matvaror.
KONTAKTEN MED BARNKLINIKEN på
Mälarsjukhuset i Eskilstuna har fungerat
mycket bra och Cecilia berömmer särskilt
deras barnläkare, Bernadetta Majerczyk.
– Hon tar sig tid att prata med barnen och
hon tar vår situation på allvar. Barnkliniken
är helt suverän.
Det har blivit sent på eftermiddagen
och mamma Cecilia dukar fram mellis som
pojkarna äter med stor aptit. Smörgåsar,
mjölk och yoghurt med torkad frukt och
chokladpuffar står på menyn. Allt glutenfritt, förstås. «
17
TYRA, 87, FÖLL FÖR
HEMMATRÄNINGEN
Ökad styrka och balans hjälper henne att undvika svåra fallolyckor
Fallolyckor bland äldre orsakar mycket lidande och kostar samhället
mångmiljardbelopp varje år. Men det finns sätt att förhindra olyckorna. Ett av programmen testas och utvärderas just nu i Landstinget
Sörmland där äldre personer får hjälp att komma igång med träning
på hemmaplan. Intresset är stort och resultatet väntas bli positivt.
– Det är lättare än jag trodde så det här kan fler göra, säger Tyra
Holmberg, 87.
T
TEXT LARS ERICSON FOTO PAVEL KOUBEK
yra Holmberg har tränat
hemma i drygt ett år.Tre-fyra
pass i veckan blir det. Plus
promenader och lite andra
aktiviteter. Hemma i köket
Torshälla visar hon de olika övningarna.
– Jag var lite fundersam i början, skulle
jag verkligen klara av att börja träna? Men
det är inga konstigheter, lovar hon.
Hon känner att träningen framför allt
har förbättrat hennes balans men också
gjort henne lite starkare.Tyra Holmberg
ingår i ett forskningsprojekt om fallpreven-
tion tillsammans med 175 andra äldre personer i Sörmland, Uppsala och Västerås.
I SÖRMLAND SKER FORSKNINGEN i samar-
bete mellan Mälardalens högskola och Landstinget Sörmland. Programmet som studeras
heter OTAGO, ett hemträningsprogram som
är utvecklat på Nya Zeeland och vetenskapligt beprövat.
– Det är framtaget för att öka muskelstyrka och balans hos äldre.Vi jämför effekten hos tre grupper: en som får träna, en
som får träna i kombination med motive-
Marina Arkkukangas, fysioterapeut och doktorand, går igenom hemträningsprogrammet med
Tyra Holmberg. – Tyra är fantastiskt duktig, berömmer hon. Det är så roligt att se.
18
rande samtal och en grupp som inte tränar
alls, förklarar Marina Arkkukangas, fysioterapeut och ansvarig doktorand.
– Vi mäter bland annat fysisk funktion,
tilltro till sin egen förmåga, livskvalitet och
aktivitetsnivå.
Temat är träning i vardagen och deltagarna uppmuntras att köra minst tre
30-minuterspass i veckan.
– Syftet är att stödja beteendeförändring
och hjälpa de äldre att hitta motivationen,
säger Marina Arkkukangas.
DEFINITIONEN AV FALL är en händelse när
en person oavsiktligt hamnar på golvet oavsett orsak och om skada uppstått eller inte.
Konsekvenserna av svåra fall blir förutom
stort personligt lidande också enorma
kostnader för samhället.
– Ungefär vart tionde fall resulterar i en
allvarlig skada och 50 procent av dessa är en
fraktur. Bara kostnaden för en höftfraktur
är 450 000 kronor och den totala kostnaden för alla fallolyckor i Sverige, där äldre
är överrepresenterade, beräknas till minst
24 miljarder varje år, berättar Marina Arkkukangas.
Problemet med fallolyckor är växande i
takt med att den äldre andelen av befolkningen ökar. Vi kan leva friska och aktiva
längre upp i åldrarna men kroppen hänger
inte riktigt med och då ökar risken för fall.
Tidigare insatser med till exempel läkemedel, bostadsanpassningar och allmänt
hållna råd om fysisk aktivitet tycks inte ha gett
önskade resultat. Antalet fallolyckor ökar.
Därför satsar kommuner och landsting nu på att hitta nya vägar att förebygga
olyckorna.
– Eftersom den äldre generationen inte
är van att träna är detta ett nytt förhållningssätt, säger doktoranden.
min hälsa 2/2016
87-åriga Tyra Holmberg i aktion vid köksbordet hemma i lägenheten
i Torshälla. Tyra tränar hemma för att bli starkare och för att få
bättre balans. Efter ett år har träningen blivit en del av vardagen.
Resultatet av forskningen presenteras om
ett år när Marina Arkkukangas disputerar
och hon är förväntansfull och optimistisk.
– Sett till intresset går det väldigt bra.
Om man får lite hjälp att hitta de dagliga
rutinerna är även följsamheten god, det
vill säga de som deltar har också kommit
igång med träningsprogrammet.
TYRA HOLMBERG ÄR ETT BRA exempel på
det. Hon har levt ett aktivt liv med trädgårdsarbete och promenader men har på
senare år kanske blivit lite försiktigare.
Efter ett år med tre-fyra hemmapass i
veckan känner hon sig säkrare och balansen är bättre. Tyra är också flitig med att
fylla i träningsdagboken och skicka in.
– Du har lärt dig helt enligt regelboken,
berömmer Marina när Tyra går med småsteg i en åtta på golvet.
I nästa övning spänner Tyra fast en
extravikt på foten för att få lite extra effekt
av benlyftet.
min hälsa 2/2016
Sen hon började med träningen har det
endast skett en incident i hemmet. Hon
halkade till när hon höll på med gardinerna i vardagsrummet och stod på en
trappstege. Det slutade utan att hon ramlade.
– Jag lyckades parera innan det gick illa.
Men att jag snavade berodde på att jag hade
dåliga skor på mig.
MARINA ARKKUKANGAS HOPPAS att lär-
domarna av Tyra Holmbergs träning ska
komma andra till godo. Hon ser framför
sig att hemträningsprogrammet ger vården
ytterligare ett verktyg i det fallpreventiva
arbetet. «
Vill du veta mer om träningen och programmet, kan du kontakta Marina Arkkukangas,
fysioterapeut och doktorand. Skriv ett mejl till
[email protected] eller
ring på 070-6468868.
FAKTA:
FALLKAMPANJ I HÖST
FoU i Sörmland samverkar med Folkhälsocentrum, Länsbildningsförbundet
och Enheten för hållbar utveckling i
landstinget kring en fallkampanj 2016.
Kampanjen är en fortsättning på förra
årets kampanj och äger rum under
vecka 40, med fokus på FN:s äldredag
1 oktober. Temat för kampanjen 2016
kommer att vara kost och nutrition och
hur det kan förebygga fall.
Syftet med fallkampanjen är att
möta äldre, anhöriga, vårdpersonal
för att diskutera, ge tips och råd på
effektiva åtgärder för att förhindra
fallolyckor. Äldre ska ha kännedom om
vilka risker som finns och vad de kan
göra själva för att förebygga.
19
nytt från landstinget
LANDSTINGETS MÅL NÅTT
– VAR TREDJE
TUGGA EKOLOGISK
8 2015 var 30,4 procent av
Landstinget Sörmlands inköp
ekologiska. Vilket betyder att
målet på 30 procent är nått
och att nästan var tredje tugga
är ekologisk.
Kaffe, ägg, fisk, djupfrysta grönsaker, mejeriprodukter och bananer är exempel på ekologiska
råvaror som landstinget köper in.
Även andra ekologiska råvaror köps in och här är målet att
hitta så bra och prisvärda produkter som möjligt.
Varannan vecka stämmer
beställaren av med leverantören
av frukt och grönt vilka ekologiska råvaror som är bäst just nu,
eftersom det varierar beroende
på säsong. För att nå målet har
arbetet bland annat varit inriktat
på att styra inköpen i köken, så
att att rätt råvaror köps in. Hårt
arbete har också lagts ned på att
minska matsvinnet och det har
gett resultat. Det minskade svinnet har bidragit till att målet på
30 procent har nåtts med lite
råge. Det matsvinn som finns i
köken i dag går till olika reningsverk där det förvandlas till biogas
som sedan går att tanka vid tankstationerna för biogas.
Nya mål håller på att formas
och syftet med dem är naturligtvis att öka andelen ekologiska och
klimatsmarta inköp ytterligare. I
Landstinget Sörmland ställs alltid
hårda krav på alla inköp inom
både miljö- och djurskyddsområdet.
Förbättrad vård
räddade livet på 30
8 Lindrigare behandling för
diabetiker. Nytt arbetssätt
som räddade 30 människors liv.
Det är två förbättringar som
genomfördes i hälso- och sjukvården förra året.
Landstinget Sörmland arbetar
ständigt med att öka kvaliteten på vården och förbättra
bemötandet. Det är att du som
patient känner dig trygg, och att
ditt besök går smidigt.
Under 2015 ledde förbättringar
bland annat till att fler hjärtsviktspatienter fick vård enligt
nationella riktlinjer.
20
Ett nytt arbetssätt gjorde att
diabetespatienterna fick kortare
väntetider och lindrigare behandling. En ny teknik infördes som
möjliggör teckentolkning för de
patienter som till exempel ligger
på sjukhus. Nya rutiner infördes
i akutsjukvården så att två av
tre patienter kan få behandling
för akut blodförgiftning direkt i
ambulansen.
De nya rutinerna uppskattas ha
räddat livet på minst 30 personer.
Se landstingets film om fler
förbättringar och resan till
Sveriges friskaste län 2025:
www.landstingetsormland.se
Grönt ljus för ekomål. 30,4 procent av
Landstinget Sörmlands inköp är ekologiska.
LOGGA IN PÅ 1177.SE OCH
LÄS DELAR AV DIN JOURNAL
8 Du som bor i Sörmland kan
nu läsa delar av din patientjournal
genom att logga in på 1177.se.
Det som finns tillgängligt i
e-tjänsten Journalen är de flesta
journalanteckningar som skrivits
från den 1 februari 2016. Du kan
även se journalinformation från
andra anslutna landsting. Till en
början visas inte all journalinformation. Vill du ha tillgång till
all din journalinformation, även
äldre information, går det som
vanligt att begära ut den i pappersform. Vid tjänstens lansering
kommer du kunna ta del av:
• journalanteckningar
• vårdkontakter
Information från Rättspsykiatrin,
Vuxenpsykiatri, Barn- och ungdomspsykiatri, Kvinnoklinikerna
samt ungdomsmottagningarna
kommer inte finnas tillgängligt
vid lanseringen av tjänsten.
FAKTA/E-TJÄNSTEN JOURNALEN
• E-legitimation, exempelvis
BankID, krävs för att få tillgång till tjänsten. Säkerhetsnivån kan jämföras med den
som används för bankernas
internettjänster.
• På 1177.se finns samlad information om e-tjänsten Journalen, vad den innebär samt
frågor och svar.
min hälsa 2/2016
nytt från landstinget
SÖRMLAND I SATSNING
FÖR KORTARE VÄNTETIDER
8 Landstinget Sörmland deltar
sedan 2015 i en nationell satsning för kortare väntetider och
minskade regionala skillnader
i cancervården. Modellen är
inspirerad av de danska ”pakkeforløben” som tydligt kortat
väntetiderna i dansk cancervård. I Sverige kallar vi det för
”Standardiserade vårdförlopp”.
Ett standardiserat vårdförlopp är
ett bestämt utredningsförlopp
som beskriver vad som ligger till
grund för en välgrundad misstanke om en viss cancer. Förloppet innehåller, vilka utredningar
som ska göras för att ställa diagnos och fatta beslut om behandling. Hur lång tid det får ta för
hela förloppet mellan välgrundad
misstanke och start av behand-
ling. Erfarenheterna i Danmark
visar på kortare väntetider, bättre
samverkan mellan olika delar i
vården och nöjdare patienter och
medarbetare.
I Sörmland har hittills infört
”Standardiserat vårdförlopp” på
huvud- och halscancer, matstrups- och magsäckscancer,
prostatacancer samt urinblåseoch urinvägscancer. Under 2016
införs ytterligare 13 Standardiserade vårdförlopp och under 2017
införs ett tiotal till.
Arbetet utgår från det som
kallas multidisciplinärt arbetsätt.
Det betyder att vårdpersonal från
olika kliniker sammarbetar utifrån ett gemensamt förlopp när
det finns en välgrundad misstanke om cancer. Standardiserat
vårdförlopp innebär att det finns
VÄLGRUNDAD
MISSTANKE
tidsgränser för hur lång tid en
utredning får ta fram till behandlingsstart.
Så här ser ett standardiserat
vårdförlopp ut vid misstänkt
prostatacancer:
En man i övre medelåldern, vi
kan kalla honom Erik. Erik har en
tid haft vattenkastningsbesvär
och ringer till sin vårdcentral där
han berättar om sina symtom.
Erik bokas in på ett läkarbesök
samma vecka. På besöket gör
läkaren en anamnes, det vill säga
läkaren frågar Erik om vattenkastningsbesvären och eventuella
symtom från skelettet. Läkaren
frågar också om det finns ärftlighet för prostatacancer. Efter det
palperar, undersöker, läkaren Eriks
prostata och tar ett PSA-prov.
UTREDNING
Om PSA-värdet är högt eller om
prostatan är förhårdnad så remitterar läkaren Erik vidare för utredning enligt standardiserade vårdförlopp för prostatacancer. Erik får
veta att det finns reserverade tider
för patienter som ska utredas
enligt standardiserade vårdförlopp
och att han ska räkna med att bli
uppringd inom kort.
När Erik kallas utreds han
enligt standardiserade vårdförlopp och utredningen inleds
med en läkarundersökning där
läkaren undersöker prostatan
med ultraljud genom ändtarmen.
Eventuella vävnadsprover från
prostatan tas med en nål. Svaret
från undersökningen får Erik vid
nästa besök. Erik uppmanas av
läkaren att ta med en närstående till det besöket.
BEHANDLINGSSTART
Rättelse om
KOL-mottagningar
LYCKAT MÖTE MELLAN LANDSTINGET
OCH NYANLÄND SJUKVÅRDSPERSONAL
8 Cirka 150 nyanlända med
vårdbakgrund finns på Migrationsverkets anläggningar i
Sörmland. 30 av dem är specialistläkare. För att ta tillvara deras
kompetens bjöds de in till en
mingelkväll på Mälarsjukhuset.
min hälsa 2/2016
Målet med mötet var att tillvarata kompetensen hos de
nyanlända som har vårdutbildning och bidra till integration
och etablering i den svenska
hälso- och sjukvården. Sverige
och Sörmland har tagit emot
många flyktingar där flera har
vårdbakgrund av olika slag. Sjuksköterskor, läkare och personer
med andra specialistkunskaper.
Mötet blev lyckat med stort deltagande.
8I förra numret av Min hälsa
blev det fel i artikeln om KOLmottagningar. I texten påstods
att det finns sådana vid alla
landstinget vårdcentraler. Rätt
ska vara att det finns på de
allra flesta och att de kan se
lite olika ut. Vid någon vårdcentral kan mottagningen bara
bestå av en astma/KOL-sjuksköterska medan det på andra
finns ett helt team av kunnig
personal. Vi ber om ursäkt för
den felaktiga uppgiften.
21
Cancer i tarmen – 195 nya fall i Sörmland förra året
Cancer i tjocktarmen eller
i ändtarmen,
så kallad colorektal cancer,
är en vanlig cancerform.
Förra året var det
195 personer här i Sörmland som fick veta att de
hade det.
Varje år är det många som
får veta att de har cancer i
tjocktarmen eller ändtarmen.
I Sverige är det 6 000 nya
fall varje år.
Här i Sörmland var det 195
nya fall förra året.
Och de blir fler och fler.
Det beror bland annat på
att befolkningen lever
längre.
Det är nämligen vanligast
att man får den här typen
av cancer när man är över
65 år.
Ändtarmscancer är vanligare
hos män än kvinnor.
Tjocktarmscancer är lika
vanligt hos män
och kvinnor.
Men bland dem som är
äldre än 60 år är det
vanligare hos män.
Det beror på olika saker
om man får cancer.
Forskare har till exempel
visat att det spelar roll vad
man äter.
Rött kött och fett ökar
risken.
Risken ökar också om man
redan har en kronisk tarmsjukdom eller om någon i
ens släkt har cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.
Sök vård i tid så finns goda möjligheter att bli botad
Om cancer i tjocktarm och
ändtarm upptäcks i tid
finns det goda möjligheter
att bli frisk.
I Sverige är vi dessutom
bland de bästa i världen på
att operera bort sådan
cancer.
Sverige är bland de länder
som lyckas bäst i världen
med operationer av cancer
i tjocktarm och ändtarm.
Många överlever, och många
blir fria från cancern.
En förklaring till att Sverige
lyckas så bra är
att det är special-utbildade
kirurger som opererar.
Strål-behandling före
operationer spelar också
stor roll för resultatet.
Oavsett var i tarmen
cancern sitter är det viktigt
att den tas bort.
Man tar även bort en del
av tarmen där cancern
sitter.
Då kan man bättre avgöra
hur mycket cancer patienten har.
Efter att man har tagit bort
delarna med cancer
syr man ihop tarmen igen.
Det är viktigt att följa upp
och undersöka alla
patienter noga
efter operationen.
Om cancern kommer
tillbaka finns det goda
möjligheter att behandla den.
I Sörmland följer vi upp
patienterna i fem år.
Dessutom får de en tarmundersökning vart femte år,
ända tills patienten fyller
75 år.
Hur stor chansen är att bli
Magen – ett känsligt område
De flesta av oss har
någon gång besvär
med känslig mage,
men det är inte alla
som behöver söka vård.
Besvär med känslig mage
kan bero på olika saker.
Det kan med ett annat ord
kallas för dyspepsi, som
innebär smärtor och obehag
i övre delen av buken.
Det beror oftast på
magsår, inflammation i
tolvfinger-tarmen eller
22
inflammation i matstrupen.
För att ta reda på orsaken
kan man titta i magsäcken
och tolvfingertarmen
med en kamera.
Kameran sitter i ena änden
av en tunn slang,
ett så kallat gastroskop.
Man tar också blodprover
och prover på avföringen.
Om man inte har en
sjukdom, så beror besvären
ofta på att magens nervsystem är extra känsligt.
Då påverkas magens
och tarmens rörelser
och även produktionen av
magsaft.
Det kan vara besvärligt,
men är ofarligt.
Sök vård om du
- är äldre än 50 år
och får magbesvär du inte
haft förut
eller får svårt att svälja
- snabbt går ned i vikt
eller tappar aptiten
- haft symtom länge och
får nya besvär som du inte
känner igen.
frisk beror på i vilket stadium cancern är
när man får sin diagnos.
En undersökning från 2011
visar att det efter fem år är
många som har överlevt sin
cancer.
För cancer i tjocktarmen
är det
• 64,1 procent av männen
• 66,4 procent av kvinnorna.
För cancer i ändtarmen
är det
• 62,9 procent av männen
• 64,2 procent av kvinnorna.
FAKTA:
Den som har dyspepsi
kan besväras av
• att känna sig ”uppkörd”
efter maten och
snabbt bli mätt
• att i samband med
maten få smärta
som bränner eller ont
i magens översta del
(mag-gropen)
• att lätt må illa och känna
sig uppspänd i magen
hälsokrysset 2.16
Hälsokrysset
Min rätta rad
1
X
2
1.
2.
Fråga 1
Fråga 7
Vad kan man drabbas av om man äter
stora mängder vetekli under en längre tid?
1. Järnbrist
X. Diabetes
2: Hudirritation
Vilket påstående passar bäst för
åkomman IBS?
1. Det är mycket smittsamt och kan utvecklas till allvarliga följdsjukdomar
X. IBS smittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller något annat allvarligt
2. IBS går att undvika genom att äta mycket rå purjolök
Fråga 2
Vad är speciellt viktigt att göra som äldre
för att förebygga förstoppning?
1. Äta mjukglass
X. Dricka tillräckligt med vätska
2. Sova minst tio timmar
Fråga 8
Vad innebär dyspepsi?
1. Allergi mot drycken pepsi
X. smärta /obehag i övre delen av buken
2. Oförklarliga smärtor i huvudet
Vilket påstående passar bäst när det gäller
colerektal cancer?
1. Av de som får colorektal cancer är
55 procent över 60 år
X. Av de som får colorektal cancer är
85 procent över 65 år
2. Av de som får colorektal cancer är
75 procent över 65 år
Fråga 4
Fråga 9
Vad heter matstrupsinflammation på
grekiska/ latin?
1. Refluxofagros
X. Refluxovagskit
2. Esofagit
Vad är vanligt vid cancer i högra delen av
tjocktarmen?
1. Trötthet beroende på blodbrist
X. Förändrade avföringsvanor
2. Ökad aptit
Fråga 5
Fråga 10
Hur många nya fall av colorektal cancer
konstaterades i Sörmland under 2015?
1. 195
X. 220
2. 170
Vad händer med maten som blir över och
kastas i landstingets restauranger?
1. Det går till olika reningsverk där det förvandlas till biogas som du sedan kan tanka vid tankstationerna för biogas
X. Inget ännu men utredning pågår om att kunna förvandla det till biogas
2. Det transporteras till Västerås där det deponeras och förvandlas till mull
Fråga 3
Fråga 6
Vilken var treårsöverlevnaden för patienter
med tjocktarmscancer som behandlades
på Mälarsjukhuset 2010 – 2012?
1. 98 procent
X. 78,2 procent
2. 97,1 procent
Lycka till!
Rätta raden i hälsokrysset 1/2016: 21XX21112X
minmin
hälsa
hälsa
2/2016
2/2015
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 augusti 2016 till:
Min Hälsa, Kommunikationsstaben
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnare Hälsokrysset 1/2016:
Lotta Hylander, Tystberga
Annette Skoog, Strängnäs
Jeanette Södergren, Strängnäs
Katarina Andersson, Katrineholm
Martina Ågren, Eskilstuna
23
