Litteracitet i en digital
tid
Vad är egentligen läsning idag?
Lisa Adamson
Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet
IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober
Krav på läsförmåga
När?
Vem?
Vad?
1950-talet
Alla
Avkoda, förstå och läsa
text reflekterande och
kritiskt
Slutet 1900-talet
Alla
Hantera större
textmängder, sålla,
avkoda, tolka bilder,
förstå och läsa
reflekterande och kritiskt
När?
Vem?
Vad?
Idag
Alla
Avkoda, sålla, läsa,
förstå och processa
längre och kortare texter,
välja text utifrån behov,
avgöra relevans, läsa
kritiskt, kreativt och
reflekterande, navigera
webbsidor, tolka rörlig
och stilla bild, tolka
kombinationer av bild,
ljud och text, utnyttja
hyperlänkar, söka på
nätet för att finna det
man söker SAMT vara
delaktig genom att dela,
producera och diskutera
på nätet
Text och läsande nyckel
till kunskap
Läroplaner
Centralt innehåll
svenska, år 7-9
Lgr11
Andra världskriget 2.0
Andra världskriget 2.0
Vad gjorde vi?
Ett urval
Aktiviteten läsning:
•
Sökte på ”Andra världskriget” (definierade rätt sökord)
•
Förstå prioritering i sökträffar (Google som sökmotor osv)
•
Avgjorde relevans i träffar. Är det vad jag söker?
•
Var källkritisk (varifrån kommer faktan, vem står bakom, när är den
skriven? hur kan vi läsa ut källor, går det att kontrollera att de
stämmer?)
•
Navigerade webbsidan, klickade vidare på hyperlänkar
•
Läste olika typer av text, involverad i olika typer av läsning
(anpassade läsning efter en wiki osv)
•
Använde olika strategier för olika texttyper
•
Tog ställning till hur tematiska rubriker osv hjälper mig att hitta vad
jag söker – låta mina egna frågor hjälpa mig att navigera
•
Tittade på och tolkade illustrationer
•
Tittade på och tolkade rörlig bild (strategier för att ta mig in i film)
•
Avläste budskap där text och bild samspelar
•
Lyssnade på ljud
•
Utnyttjade ”hjälpmedel” (lång text, kort text, ev talsyntes osv)
•
Utnyttjade interaktivitet
•
Reflekterade
•
Tog konstanta beslut om fortsatt agerande
•
Syntetiserade – förde samman information från flera källor
Skulle också kunna:
•
Varit delaktig i diskussioner/forum
•
Delat med andra
•
Bidragit med egna produktioner
Forskningens
beskrivning av
läsning idag
Traditionell definition av
litteracitet
• Kunskapen att läsa, skriva och använda tryckt text i
olika sammanhang
Läsning är en rad olika
läspraktiker
• Olika läspraktiker har
olika kännetecken och
kräver olika förmågor
• Vi i skolan behöver
kunna ge eleverna stöd
för att hantera dessa
på olika sätt.
Läspraktiker
(Literacy practices)
”/…/ the general cultural way of utilizing language which people draw upon in
their lives. In the simplest sense literacy practices are what people do with
literacy” (Barton & Hamilton, 2000, p. 8)
•
•
•
•
•
•
•
Läsaktiviteter ser olika ut inom en viss kultur och mellan kulturer (domäner)
Betraktar läsaktiviteter och de sociala strukturer de är inbäddade i
Studier av hur människor inom en specifik kultur konstruerar litteracitet hur de talar om litteracitet
och gör det meningsfullt - helt enkelt vad människor gör med exempelvis läsning.
De värderingar och regler som finns för läsning i en viss kultur formas av och hjälper till att forma
de sätt som litteracitet används
Läspraktiker ska förstås som ett socialt fenomen som involverar attityder, känslor och relationer
Processerna är både individuella och sociala på samma gång
Förmågan tex att avkoda och förstå text ses vara situerade i en läspraktik och tar sig därmed
olika ut för olika slags texter och olika syften med läsandet.
Brian Street, 1993
I ett brett sätt att se på
läspraktiker, läsande och
läsförmåga ingår:
•
•
•
•
•
Avkodning
Läsförståelse (inkl
meningsskapande baserat
på det skrivna och andra
modaliteter i text)
Se hur text och läsande är
situerade i ett visst
sammanhang
Se på texten och det lästa
med kritisk och kreativ blick
Använda sig av det lästa i
andra sammanhang
Liberg (2013) s. 89, i Bagga-Gupta, Evaldsson,
Liberg, Säljö red., Luke (1999), Langer (2011)
God läskompetens =
förmå skapa mening i läsandet
På raderna
Mellan raderna
Med
utgångspunkt i
raderna
• Bekanta sig med texten via textytan, förstå detaljer
• Gå på djupet i texten, fundera över motiv, känslor eller
relationer och samband.
• Läsaren kliver ut ur texten och jämför det lästa med
erfarenheter från andra sammanhang och texter.
Judith Langer (1995)
Litteracitet
”Förmåga att förstå och använda språket i tal och
skrift i olika sammanhang samt använda sig av
lässtrategier, reflektera över och engagera sig i texter
samt skriva för att uppnå sina egna mål, utveckla sina
kunskaper och sin potential och för att delta i
samhället” (Bergöö, 2009)
”En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i
ett socialt sammanhang omfattar användningen av
tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt
koppling till skrift.” (Axelsson m.fl. 2005:8)
Litteracitet i en digital tid
• Street (1984) - Litteracitet
kan inte ses som något som
går att lära sig oberoende
av en social kontext (NLS)
• Lankshear & Knobel (2008) –
De sociala praktiker och
begrepp man använder sig
av när man är engagerad i
meningsskapande som är
medierade i text som är
producerad, inhämtad och
delad genom digital
kodifiering (NLS)
• Erstad (2005) – ”Förmågor, kunskaper och attityder i
användandet av digital media som behövs för att
kunna behärska utmaningarna i ett lärande
samhälle”
• Buckingham (2006) - Utveckla begreppet litteracitet
till att ta in tydligare kopplingar mellan barns
erfarenheter av teknologier utanför skolan och
erfarenheterna i klassrummet.
• Jenkins (2001) – ”Konvergenskulturer” -medier blandas
med varandra, gränsen mellan sändare och mottagare
suddas ut. Centralt vad vi gör med medierna, inte vad
de gör med oss. Relationen mellan ord, bilder och ljud
stärks när de digitaliseras och en texten blir något annat.
• Gilster (1997) - Digital literacy är en förmåga att förstå
och använda information från olika källor. Inte bara en
lista av tekniska färdigheter. ”Digital literacy is about
mastering ideas, not keystrokes”
Litteracitet idag
• Förskjutning från ett fokus
på den typografiska,
linjära texten till ett
mycket bredare
perspektiv (ex bild, ljud,
interaktivitet)
• Social praktik
• Påverkar vad text är idag
• Påverkar vad läsning är
idag
• Större krav idag på
hantering av olika typer
av texter och läspraktiker
• Vi behöver alltså tänka om - ett sätt att göra det är
att tänka om runt läsning som stöd för lärande och
kunskapsutveckling. Gör vi det så kan
läsundervisningen bli ett gott stöd för den bredd av
läskompetenser som krävs idag
• Vi behöver förse barn och unga med goda
läskompetenser och strategier för olika typer av
läspraktiker - läsning av den typografiska texten är
endast en av flera.
Tack för mig!
[email protected]
twitter: @lisaadamson69
Referenslista
Axelsson, M. Rosander, C. Sellgren, M. (2005). Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet
och kunskap (p.8). Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Barton, D., & Hamilton, M. (2000). Literacy practices. In D. Barton, M. Hamilton, & R. Ivanica (Eds.), Situated
literacies: Reading and writing in context (pp. 7-15). New York: Routledge
Bergöö, K. (2009). Barns liv och samhälllets textvärldar. I: Axelsson, M., Brink, L., Bergöö, K., Fast, C., Jönsson, K
(red.) och Kåreland, L. Bygga broar och öppna dörrar – att skriva, läsa och samtala om text i förskolan och skolan.
Stockholm: Liber
Buckingham, D. (2005). Children and new media. In: Lievrouw, L& Livingstone,S. (eds.). Handbook of New Media.
Second edition. London: Sage.
Erstad , O. 2005). Digital kompetanse i skolen. Oslo: Universitetsforlaget.
Gilster, P. (1997). Digital Literacy. New York: Wiley Computer Pub.
Jenkins, H. (2001). Convergence? I Diverge. MIT Technology Review magazine.
Langer, J. (2011). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Diadalos.
Langer, J. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. New York. Teachers
College Press.
Lankshear, C., & Knobel, M. (ed.) (2008). Digital literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang.
Liberg, C. (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. (p. 89). I: Bagga-Gupta, S (red.)., Evaldsson, A-C (red).,
Liberg, C (red)., Säljö, R. (red). Malmö: Gleerups.
Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further Notes on the Four Resources Model, Reading Online.
http:/www.readingonline.org/research/lukefreebody.html.
Street, B. (2001). Literacy and Development. Ethnographic perspectives. London: Routledge.
Street, B. (1993). Introduction: The new literacy studies. In B. Street (Ed.), Cross-cultural approaches to literacy (pp. 121). New York: Cambridge University Press.
Street, B. (1984). Literacy in Theory and Practice. New York: Cambridge University Press.
Bildkällor
Bilder 5-8, 10, 15, 25, 26
www.colourbox.om
Licens, Göteborgs stad
Övriga bilder privata
Tillstånd för att sprida privata bilder vidare inhämtas från
föredragshållaren
